Visar inlägg med etikett Rasbiologiska institutet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Rasbiologiska institutet. Visa alla inlägg

fredag 24 november 2017

Vittnet

Framsidan på Camilla Lagerqvists nya bok i serien Blodsvänner är bra. Jag som historienörd fastnar för den smala gränden, själv husen, gatlyktorna, känslan i det svartvita fotot. Barnen kommer troligen mer att fokusera på titeln och blodet som lyser rött mot den vita snön. Alla får sitt, liksom.



Detta är andra boken i serien Blodsvänner. Ninni skrev om första delen Försvunnen här på bloggen i somras.

Det börjar närma sig jul i 1930-talets Uppsala. Disa har bara några dagar kvar på terminen och ser både fram emot och fasar för lovet. Det blir första julen utan familjen, första julen på barnhemmet. Samtidigt ska det bli skönt att slippa från läroverket och vara ledig några dagar.
Men så nås hon av nyheten att en man har blivit mördad utanför museet och en ung pojke har setts springa från platsen. Det visar sig att den mördade var vaktmästare på museet och eftersom några föremål från museets samlingar försvunnit misstänker man att vaktmästaren råkade upptäcka tjuven och tystades. Just de föremål som försvunnit var ovanligt sällsynta och några av de saker som Albins pappa hittat och skänkt till museet, och så dras Blodsvännerna in i ett nytt spännande äventyr.

Det blir en kamp mot tiden då Disa, Albin och Ville måste hitta pojken som blev vittne till händelsen innan mördaren gör det. Och återigen dyker den otäcka Mickel Falsum med de kalla ögonen upp. Falsum som fick Disas morfar inspärrad och som vill undersöka Disa på rasbiologiska institutet.
 


Den här serien är inte riktigt lika bra som Svarta Rosorna som utspelar sig på gränsen till Norge under Andra världskriget, men den är också väldigt bra. Och precis som Ninni skrev i sitt inlägg så är det en viktig, men hemsk, del av våra historia. Vi får aldrig glömma att vi också delade upp människor i olika raser, kategoriserade och katalogiserade människor och steriliserade de som ansågs mindre värda. Vi gjorde också vetenskapliga och medicinska experiment på människor, splittrade familjer och spärrade in de som inte fogade sig. Det måste vi alltid minnas!

onsdag 9 augusti 2017

Blodsvänner

Jag gillade verkligen Camilla Lagerqvists serie om Svarta rosorna, och blev lite beklämd när jag insåg att det inte blir fler äventyr för Maja, Hilde och Ben.

Nu har hon påbörjat en ny serie som heter Blodsvänner. Första delen heter Försvunnen och handlar om tolvåriga Disa, som bor på ett barnhem utanför Uppsala. Hennes mamma försvann för sex år sedan, och pappan har bildat en ny familj. De enda som fortfarande letar efter mamman är Disa och hennes älskade morfar Ludde. Disa tillbringar hela somrarna med Ludde, som är resande och musikant, men en dag så blir hon omhändertagen, eftersom det bestäms att barn som är av resandefolket skulle omhändertas, och blir då placerad på barnhemmet. Ludde kämpar förtvivlat för att hon ska få bo hos honom och hälsar på varje söndag, på besöksdagen. Denna söndagen så kommer han dock inte, och Disa oroar sig fördärvad.
På barnhemmet bor också Albin, sonson till föreståndaren, och han och Disa är riktigt goda vänner. En dag när de är på besök hos Albins kompis Ville, hör de talas om att trädgårdsmästarens syster också försvunnit! Det visar sig att även hon tillhör resandefolket, och nu börjar barnen ana ugglor i mossen. De lovar trädgårdsmästaren att de ska leta reda på systern, samtidigt som de letar efter Ludde.
Ledtrådarna de hittar pekar på en av Villes föräldrars bekanta, Mikkel Falsum, som arbetar på Rasbiologiska institutet i Uppsala. Han har kalla ögon och stor makt, men Disa gör vadsomhelst för att rädda sin älskade Ludde...

Nästa del i serien kommer redan i höst och heter "Vittnet"


Så här skriver Camilla om böckerna:
"Inte många vet att Hitler skickade hit sina främsta forskare för att de skulle lära av de svenska rasbiologerna. Deras forskning låg sedan delvis till grund när man började utrensningen av människor med oönskad etnicitet. Det här är en mörk period i svensk historia som det inte pratas så mycket om. Jag ville skildra den ur ett ung människas ögon, någon som tillhörde den grupp som ansågs som mindre värd och som staten utsatte för fruktansvärda övergrepp." 


Försvunnen