Bokens kraft

Tänk vilken kraft en berättelse kan ha. Den kan få oss att skratta, gråta, bli rädda och framförallt sätta igång vår fantasi och hjärnans egen biograf.

Berättelsen kan få oss att vilja leka vidare. Själv kan jag komma ihåg hur vi smög i Kalle Blomkvists anda och lekte Röda och Vita Rosen. I en annan period var vi Fem-gänget, campade på heden i grannens trädgård och rodde ut till Kirrin Island strax utanför vår ö i Mälaren. I brist på större hund fick vår tax ikläda sig rollen som hunden Tim. Men i fantasins värld är allt möjligt.

Men boken ger också ringar på vattnet i andra former. Här är det ju vuxna som har producerat för barn. Kanske helt enkelt för att få leka själva, tänker jag.

På Kulturen i Lund kan vi leka i deras utställning, mycket lik Mumindalen. Vem vill inte det! Det står dessutom att den vänder sig till barn och alla med barnasinnet kvar.

Biografen Kino i Lund har sommarlovsbio för skollediga.  Bland annat visar de filmen Rum 213 som bygger på Ingelin Angerborns bok med samma namn. Ingelin har skrivit två delar till Sal 305 och Fyr 137. 

Med start på Stortorget i Lund kan du gå en virtuell vandring med Mårten Sandéns specialskrivna Petrinideckare Visslaren. Ta med din telefon eller surfplatta, plugga in hörlurarna och starta deckargåtan, om du vågar… Det är det Malmöbaserade företaget Guidly som gör det här möjligt. Än så länge enbart tillgängligt för Appleprodukter. Du måste ladda ner gratisappen som heter just Guidly så klart.

Fast en kan bli hemma och ändå njuta av bokliga äventyr. På Drama för Ungas sida finns flera olika dramatiserade böcker att lyssna till. Även berättelser skrivna direkt för den lyssnande publiken. Emelie tipsade i ett tidigare inlägg här på Bubbel om Kyrkogårdsboken. Jag vill gärna även tipsa om Kurt blir elak av Erlend Loe och Som trolleri av Mårten Melin.

Svt har ett Öppet arkiv där det finns mycket att grotta ner sig i. Vad sägs om filmatiserade böcker såsom Den vita stenen, Ebba och Didrik och Kullamannen.

Fast kanske det allra bästa är att vakna så där i lagom takt, greppa boken på nattduksbordet och försvinna in i dess värld. Ligga kvar där så länge en vill och bara njuta, kanske rentav somna om och försvinna in i bokdrömmen.

Nu är det slut

Japp, jag lipade till sista avsnittet av SKAM ikväll.
Det har varit en lite manisk upplevelse för mig att följa SKAM. I januari hade jag precis börjat titta på SKAM och skrev om det här på bloggen. Jag kollade på de första tre säsongerna i ganska snabb följd och omedelbart efter att jag kollat klart såg jag dem ytterligare en gång. Efter det kollade jag på mina favoritavsnitt av Evak-säsongen igen!
Jag är lite kluven. En del av mig vill verkligen fortsätta hänga med Sana, Isak, Noora och de andra, ända fram till studenten om ett år. En annan del av mig tänker att det ändå är bra att de slutar på topp. Bättre att jag själv tänker hur fantastisk en femte och sjätte säsong hade varit, än att få se det på riktigt och bli besviken.
Jag gillar verkligen Sana, och har tyckt om att få lära känna henne lite bättre under våren, men jag tycker ändå fortfarande att tredje säsongen var absolut bäst. Det var något speciellt med Isak och Even, och den känslan fanns med genom hela säsongen. Jag kommer att sakna att följa chattarna och klippen på seriens webbplats under veckan och sedan se hela avsnittet på svenska. Jag kommer sakna att följa deras liv. Och jag undrar vad det blir av dem nu. Kommer fans över hela världen att skriva uppföljare och fylla forum med kärlek, både deras och sin egen. Jag tror det. Och hoppas. Och förhoppningsvis kan SKAM bidra till ett lite öppnare, lite mjukare, lite snällare klimat mellan vänner, kärestor och människor i stort. SKAM har visat oss hur en är öppen, snäll, ödmjuk, kärleksfull, hängiven och generös. Måtte detta sprida sig som en löpeld:

Om jag kommer att se om hela rasket en gång till under sommaren? Det verkar troligt, ja...

Gaiman i öronen

I bilen på vägen hem idag hörde jag att Neil Gaimans märkliga, mystiska och underbara bok Kyrkogårdsboken har blivit radioföljetång med Unga Radioteatern och kommer sändas igen under de följande två veckorna. Det är Alex Haridi som står för manus. Haridi har en mängd TV-serier och filmer på sin meritlista och han även skrivit en ungdomsroman som kom 2015.
Ikväll 20.55 sänds det första av åtta avsnitt i P1 och annars finns de såklart att lyssna på i Sveriges radios app eller på Unga Radioteaterns webbplats.

Kyrkogårdsboken handlar om pojken Ingen som lyckas undkomma när hela hans familj blir mördad och som efter det blir omhändertagen av spökena på kyrkogården. Ingen lär sig allt möjligt som han behöver kunna för att klara sig bland de döda, men efter tio år börjar Ingen

längta ut till den andra världen som han anar genom kyrkogårdens staket. Men i världen utanför finns fortfarande mannen som mördade Ingens familj, och han bara väntar på att få fatt även i Ingen, för att avsluta sitt jobb.

Jag minns fortfarande radiouppsättningen av Elsie Johanssons Mormorsmysteriet som sändes sommaren 1990, när jag var 9 år. Den har etsat sig fast i mitt minne, och jag tänker att ljuddramatik kanske gör det tydligare än vanliga teateruppsättningar då lyssnaren måste göra sina egna bilder till ljudet, istället för att bara ta emot färdiga bilder. Jag ska definitivt lyssna på Kyrkogårdsboken och hoppas att många med mig gör det. Kanske kan den bli ett sånt minne för någon som är 10, 11, 12 år nu, och som de kommer ihåg om 25-30 år.

Läs mer om uppsättningen på Sveriges radios webbplats.

Sommarjobb på skolbibliotek

Sedan Ljungenskolans bibliotek fick sina nya större lokaler för tre år sedan har jag visserligen möblerat om några gånger - tack gode gud för hyllor på hjul! - men varken gallrat eller storstädat. Nu var det hög tid. Jag satte igång med gallringen nästan så snart skolavslutningen var överstökad och förfasades över vilka böcker jag hade på mina hyllor. Faktaböcker från 70-talet, slitna 80-talspocketar som ingen ens tittat åt på åratal och mängder med böcker som inte ens jag visste att vi hade på biblioteket, trots att jag packat upp och ner dem några gånger under flytten. Och damm. Massor av damm. Ovanpå böckerna, under böckerna, bakom böckerna.

Bokhylledamm

Det kanske inte syns, men den här hyllan är
fri från damm!

Så när jag rensat ut hyllmeter efter hyllmeter med dammsamlare - bokstavligt talat - var det dags att städa. Köra fram bokvagnen till en hylla. Ta ut en näve böcker. Blåsa bort dammet från alla sidor av böckerna. Ställa dem på bokvagnen. Ta en ny näve böcker. Blåsa. Fortsätta så tills hyllan var tom. Torka av noga. Ställa tillbaka böckerna. Slänga ett öga så att det inte var böcker som stod fel. Gå vidare till nästa hylla. Ta ut en näve böcker. Blåsa. Och så vidare till jag var helt impregnerad av damm och svimfärdig av allt blåsande.

Nu är jag snart klar. 76 hyllplan plus 6 stora bilderbokståg städade. 16 hyllplan återstår, men jag behövde ta en paus från dammet en stund.

Ny färg

Som ni ser har vår blogg fått en ny färgskala och för er som är hemma i Kävlinge, så känns färgerna igen från allt material som har med kommunen att göra. Den lilla bloggen som började som en kommunikationsyta för tre av kommunens bibliotek för sex-sju år har växt med tiden. Nu tycker kommunens webbansvariga att det är dags att bekänna färg, och visa var vi hör hemma. Men innehållsmässigt så innebär det här ingen förändring. Vi kommer fortsätta att blanda boktips med berättelser om vad som händer på skolorna, våra egna projekt och sånt vi gör ihop. Vi väljer fortfarande själva vad vi skriver om.
Veckan som kommer är det jag, Emelie, som har lite extra ansvar för att bloggen fylls med nya inlägg. Jag misstänker att det kommer handla lite om SKAM, en del om att städa ett bibliotek, och så något om böcker jag har läst på sistone.

Saker en kan göra på sommaren

På min lista att göra i sommar så står det bla:

• Äta glass
• Bada
• Läsa
• Lata mig
• Umgås med familj och vänner
• Fnissa
• Lära mig något 
• Molnskåda

På Litteralund tidigare i våras berättade Linnéa Krylén om sin nya bok "Handbok för molnskådare". Jag beställde den bums, och har läst den från pärm till pärm. Jag har aldrig tidigare funderat så mycket på moln, de bara finns där på nåt vis. Vissa moln liknar saker, vissa är grå, ibland regnar det ur dem men inte så mycket mer. 

Nu i sommar däremot så tänker jag ligga på gräsmattan eller stranden och kika upp på molnen för att se om jag med hjälp av Linnéas bilder kan identifiera dem, och kanske imponera på familjen genom att förutspå vädret!

Förutom bilder och info om de olika specifika molnfamiljerna så innehåller massor av annat kul som handlar om moln.

En annan sak en kan göra på sommaren, är att utmana sin familj eller sina vänner på Läsbingo! Klicka här för att skriva ut din bingobricka!

Titta gärna in här på bloggen ibland, vi fyller på med nya boktips hela sommaren!

Sommarlov

Blandat smått och gott

Sommarlovet har börjat för skolans elever och för en del av personalen också. Min semester närmar sig med stormsteg och i morgon eftermiddag, torsdag, checkar jag ut!

Utöver att besöka en del marknader, gå skogspromenader, kanske ta ett dopp när vädret tillåter, och träffa familj och vänner så tänkte jag även läsa en del. Böckerna på bilden är de som jag tänkt njuta
av. Jag ser speciellt fram emot Flickan i kistan som en elev tipsade mig om för ett tag sedan.  Det var en av de bästa spökböcker hen någonsin läst och denna personen har läst mycket! 

Vad ska du läsa i sommar?

Ny serie om Shadowhunters av Cassandra Clare

Jag blev helt fast i serien "Mortal Instruments" av Cassandra Clare när den kom, och läste med stor sorg den sista boken i serien, innan jag helt sonika bestämde mig för att läsa om allihop. Lagom tills jag gjort det, och sett TV serien med samma namn på Netflix, upptäckte jag till min glädje att det kommit en ny bok "Lady Midnight". I denna är det inte längre Jace och Clary som är huvudpersonerna utan Julian Blackthorne och Emma Carstairs, som introducerades i den sista delen av "Mortal Instruments".

Det har gått 5 år sedan sist, och handlingen har flyttats från New York till Los Angeles och institutet där. Emma söker förtvivlat förklaringen till sina föräldrars död, hon tror inte att det är Valentin och hans armé som är skyldiga. Jules skyddar sin farbror Arthur som pga av sjukdom inte kan leda institutet fullt ut, samtidigt som han värnar om sina yngre syskon och sörjer sina äldre halvsyskon Mark och Helen. För att lätta på bördan så genomför Emma och Jules sin Parabaticermoni, så nu kan Emma finnas till hjälp på alla tänkbara sätt. Emma kommer långt i sina undersökningar om föräldrarnas död, för nära tycker de skyldiga, så nu blir livet riktigt farligt för alla inblandade.

I del två av serien, "Lord of Shadows" börjar det dyka upp havsdemoner i oändliga mängder, troligen som en konsekvens av upplösningen i första delen. Även denna gång måste Jules och Emma förlita sig mer på sina vänner än på Klaven och de vuxna Shadowhunters.

Del 3, "The Queen of Air and Darkness" kommer troligen nästa höst om Cassandra håller samma takt som med del två. Jag hoppas att det går lite fortare än så!

Ingen av böckerna är ännu översatta från engelskan.

  

Strand bookstore i New York

Jag befinner mig i New York just nu och igår passade jag på att besöka Strand bookstore vilken är en av New Yorks mest kända bokaffärer. Jag följer Strand på instagram så jag visste redan att det är en stor affär och att de har mycket författarbesök och andra events i affären.

Trots det blev jag imponerad - vilken ställe! Det är en riktigt stor affär på tre våningar med högt i tak, ett myller av besökare och anställda både inne och utanför affären (utanför är det fullt med bokställ där lite äldre böcker samt pocketböcker säljs). Stället ser ut som en blandning mellan en affär och ett bibliotek.

Strand bookstore har alla attribut man kan komma på för en charmig bokaffär; gamla knarrande golv, stegar utplacerade lite här och där så att man når upp till böckerna på de högsta hyllorna, människor som sitter, står eller ligger ner(!) medan de läser i någon intressant bok. Lite rörigt är det allt men ändå hittar man lätt i de olika avdelningarna.

Jag tittade runt överallt men stannade till längst bland YA books (young adult - unga vuxna). Vilken härlig avdelning! En hel del titlar och författare är välkända för mig men såklart hittade jag också en del som var okänt (och verkade spännade).

Utanför affären finns en stor svart griffeltavla som presenterar Strands aktuella program. Ett nytt spännande event varje kväll. I morgon kväll (fredag) kommer senator Elisabeth Warren ("Nevertheless, she persisted...") för att prata om sin nya bok. Elisabeth Warren intresserar mig, jag hade gärna velat lyssna på henne.

Kanske beger jag mig mot Strand då!

I mina öron i sommar

Idag tillkännagavs vika som ska sommarprata i P1 under sommaren. Jag får väl erkänna att jag inte direkt följer annonseringen live, eller ens lyssnar på pratarna på radio kl 13 varje dag, men jag brukar försöka lyssna på de som intresserar mig i efterhand. Medan jag kör bil eller cyklar, när jag rensar ogräs och klipper gräsmattan, eller när jag gör något på jobbet som inte kräver så mycket koncentration och tankeverksamhet, som att torka av bokhyllor eller gallra böcker ur katalogen. I år har jag några som jag kommer hålla lite extra utkik efter; Ann-Helen Laestadius (30/6) till exempel. Hon är författare till en av förra årets bästa böcker, Tio över ett, som handlar om flytten av Kiruna och en tjej som drabbats av psykisk ohälsa mycket kopplat till oron kring det här. Jag bloggade om den för snart ett år sedan. Ann-Helen fick sedan Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok.
Jag ser också fram emot Linnéa Claesson (17/7), handbollsspelaren som driver Instagramkontot Assholesonline, där hon hänger ut äckel och troll som kontaktar henne på nätet. Jag är så sjukt imponerad av att hon orkar , trots alla hot och allt hat hon får ta emot.
Jag vill lyssna på Rickard Söderberg (24/6) som även han oförtrutet kämpar vidare för kärlek, respekt och öppenhet för alla i vårt samhälle, men i synnerhet för homosexuella.
Sara Sjöström (25/6) är fascinerande. Hur är det att slå igenom så ung och sedan hålla sig på toppen år efter år?
Jag undrar lite vad Miryam Bryant (2/8) kommer prata om, det lyssnar jag gärna på. Och så gillar jag Stina Ekblads (20/8) röst, så henne kommer jag nog att lyssna på bara för att få höra den.


Hela sommarpratsprogrammet hittar ni på Sveriges Radios webbplats.

Ulf Stark

Det har väl inte undgått någon som sett/hört på nyheterna det senaste dygnet att författaren Ulf Stark är död. Han var en extremt produktiv författare med titlar som Kan du vissla Johanna?, Min vän shejken i Stureby och En stjärna vid namn Ajax i sin utgivning. Han senaste - sista? - bok kom ut så sent som för någon månad sedan.
Hemma har vi såväl Jaguaren från -87, Hönsfjäderskorna från -01, Kvällen när pappa lekte från -04 och Diktatorn från -10. Alla lika populära hos mina barn. Och själv så älskar jag den sorgliga En stjärna vid namn Ajax, om en älskad hund som dör.  Jag hörde på Kulturnytt på väg till jobbet idag att Ulf stark själv sagt att han aldrig skriver om döden, utan om livet. Så är det kanske. Om det liv som var och de liv som blir kvar när någon försvinner. Jag har också både läst och sett Dårfinkar och Dönickar, och trots att det nog är 25 år sedan sist minns jag fortfarande stora delar av den. Kanske mest den excentriske morfadern som verkligen levde.
I så fall är det väl helt okej att skriva ett lite sorgesamt inlägg om någon som gick bort för tidigt och att sedan gå ut på skolgården och glädjas med alla elever som firar att skolan är slut för den här terminen.

Russintårtan på tjuvjakt

Russintårtan heter egentligen Regina, det är hennes arbetslöse pappa som har hittat på detta inte helt igenom populära smeknamn. Berättelsen utspelar sig på sommaren då Reginas kusin Simon bor hos dem, eftersom hans föräldrar är bortresta. Simon har Asperger och gillar att lära sig busstidtabeller utantill. För ovanlighetens skull hänger han med Regina och hennes kompis Moa. Tillsammans smyger de in i grannens lägenhet för att kolla in Egyptiska vaser. Det känns lite obehagligt att gå in i en annans lägenhet utan lov, men Simon gör ett kontrakt som ska underlätta om inte annat för deras samveten. Men allt går fel, plötsligt ringer det på dörren och snart sätts en nyckel i låset. Gömda under sängen tvingas barnen uppleva hur två tjuvar härjar runt i lägenheten och plockar på sig värdefulla smycken. De hör tjuvarnas samtal men ser enbart strumpor och byxben.

Nu har de verkligen hamnat i en knipa. Hur ska de förklara att de varit olovandes i grannens lägenhet? Hur ska de få fast tjuvarna? Kommer polisen att tro dem? Misstankarna kommer säkert att riktas mot Reginas föräldrar, alla vet att de har ont om pengar och det är de som har nyckel för att kunna vattna blommorna.

Jag gillar den här berättelsen för att det inte enbart är en vanlig tjuvjakt. Barnen är smarta, spanar och skuggar men kopplar även in polisen. Simon är den smartaste och bidrar mycket till lösningen av gåtan, det ger en positiv bild av Asperger och visar på styrkor.  Det ger berättelsen en dimension till.

Författaren heter Gun-Britt Bergström Lindell och det här är hennes debut. Jag vet inte så mycket om henne mer än att hon även är journalist. Jag ser fram emot fler berättelser av henne. Jag har köpt  in ett extra exemplar att ha i högläsningslådan nästa läsår.

Flytt av Dösjebroskolans bibliotek

Två fredagar har vi packat först ner, och sedan upp, Dösjebroskolans bibliotek. Många kartonger och påsar böcker blev det...  Lite böcker är det kvar att sätta in i hyllorna, men det känns redan bra! Det är skönt att kunna hjälpas åt vid flyttar, det är slitigt att göra det ensam!

Två "före bilder":

Och tre "efter bilder": 

Ett skolbibliotek i världsklass

Idag har vi haft stort kalas

på Skönadalsskolan. 

Vi har firat  utmärkelsen 

Ett skolbibliotek i världsklass.

Som en manifestation arbetade alla klasser med litteratur och källkritik på något sätt under förmiddagen, oavsett vilket ämne de råkade ha.

Efter lunch blev det mer av fest. Tältet var rest och flaggan hissad. Fanfaren ljöd, tal hölls och sommarmusik spelades.

Vår prisbelönta skolrestaurang har jobbat hårt och därför kunde alla elever och vuxna bjudas på cupcakes och juice. Tillsammans med sina pedagoger hade de picknick på olika platser av skolgården.

Visst är det här värt att fira! Det är ett målmedvetet och systematiskt arbete där alla på skolan varit engagerade, som har lett fram till utmärkelsen.  I Sverige finns drygt 4 800 grundskolor och lägg sedan till landets alla gymnasieskolor. Av alla dessa skolor har 25 stycken fått utmärkelsen . I Kävlinge kommun även Tolvåkerskolan.

För att kunna genomföra det här firandet har många på skolan varit engagerade och hjälpt till. 

Tack till er alla!

Vem ska jag tro på, tro på, tro på?

Hannah förstår inte riktigt vad hon ska göra på det där konfirmationslägret. Hon tror inte på Gud och Jesus och är inte intresserad av kristendom, men hennes bästa kompis Emil ska dit och efter att han betett så konstigt hela våren känner Hannah att hon måste hålla lite koll på honom. Dessutom är det ett läger med musikinriktning, och Hannah vill verkligen lära sig att spela på sin gitarr.

Väl framme på stiftelsegården Björknäs känner Hannah sig som ett ufo. Alla de andra är så självklara, med sin tro och sitt musicerande. Hannah själv har ju bara ljugit om att hon kan spela. Dessutom verkar Emil inte ens vilja se på henne, än mindre prata eller låtsas om att de känner varandra. Hannah drar sig undan och upptäcker att det enda stället hon känner sig trygg och hemma är skogen. En bit från lägergården är skogen hög och öppen som en pelarsal och där finner hon lugnet. En bit därifrån ligger ett gammalt skjul och där brukar Jonathan sitta och spela gitarr, tälja och röka. Jonathan är också med på lägret, men deltar inte heller i alla aktiviteter. Trots att han är spydig, och ibland rent ut elak, dras Hannah till honom. Han uttrycker alla de tvivel och frågor som hon själv har i diskussionerna med gruppen och med honom känner hon sig lite mindre som fejk.

Ledarna säger att konfirmanderna absolut inte får gå ut i skogen efter klockan åtta på kvällen, och efter att ungdomsledaren Amanda berättat en spökhistoria om en tragisk händelse på gården och i skogen som hände för hundra år sedan, håller de flesta sig till den regeln. Men Hannah kan inte. Gång på gång går hon i sömnen och vaknar upp ute i skogen, och en gång hör hon ett märkligt ljud. Det är som ett gnyende, gnällande ljud och invid skjulets vägg hittar hon Jonathan som verkar helt borta. Han sitter och skakar, nedsmetad med blod och viskar gång på gång att det inte var meningen. Hannah lyckas inte få ur honom något mer, men till slut får hon med sig honom tillbaka till gården och hjälper honom att tvätta av sig och sina kläder. Han ber henne lova att ingenting säga till någon. Morgonen därpå är han borta. Sjuk, säger ledarna.

Men det är inte bara de oförklarliga upplevelserna i skogen och hennes hemska mardrömar som bekymrar Hannah. Frågor kring dopet, konfirmationen och sanning tar också stor plats i hennes huvud. Alla på lägret pratar om att tala sanning, men samtidigt verkar det finnas så mycket som det inte går att tala sanning om. Hur hänger det egentligen ihop?

Lägret är en krypande obehaglig historia. Det hänger något olycksbådande över alltihop, den allvarliga prästen Gabriel och den otroligt vänliga och omhändertagande Amanda. Över Emils ombytlighet och Hannas drömmar. Över sommaridyllen med sjön, skogen och det gamla vackra huset. Vad är inbillning och vad är verklighet?

Svag is

Sofia Nordin är en mycket duktig och rutinerad ungdomsboksförfattare. Med titlar som Äventyrsveckan, Natthimmel, Förlåt Elina och inte minste serien som börjar med En sekund i taget är hon välkänd hos både tonåringar och hos oss som arbetar med ungdomsböcker.

För två år sedan kom den lättlästa (och mycket spännande) boken Snöstormen och nu kommer hon med ytterligare en lättläst ungdomsbok, Svag is. Denna bok läste jag i helgen och jag blev verkligen inte besviken.

Svag is handlar om mobbing som går alldeles för långt. Den handlar också om två kompisar som har varit kompisar sedan de var små men som ändå inte känner varandra ordentligt när det gäller. Berättelsen om ungdomarna Eddi, Alex och Marit stannar kvar långt efter det att boken är utläst. Detta är en gripande historia som man kanske aldrig glömmer. Boken är lättläst skriven med korta meningar och kapitel. Trots det lyckas Sofia Nordin skapa en mycket suggestiv stämning i boken, som också med fördel kan högläsas i högstadieklasserna.

FYR 137

Tredje, och sista, boken om Elvira, Bea och Meja har äntligen kommit! Det är åter sommar, bara några månader efter att Elvira var med om en del svårförklarliga saker i det gamla dårhuset, och ett år efter att de tre tjejerna träffades på sommarkollo och för första gången fick närkontakt med ett spöke. Rum 213 kom redan 2011 och den skrev jag om här och så sent som i höstas kom fortsättningen Sal 305.

Elvira och Bea följer med Mejas familj på campingsemester. Det är en fin camping med pool, vattenrutschkana, minigolf och härlig badplats. Bara en bit därifrån finns en fyr med en gammal spökhistoria. Redan i bilen på väg till campingen ser Meja en bil med registreringsnummer FYR 137 och alla tjejerna rycker till. De minns alltför tydligt hur förra sommarens äventyr började med att Elvira såg en bil som hette RUM 213, och deras rum, nummer 213, på kollot var bebott inte bara av de tre tjejerna utan även ett spöke. Elvira ser även en bil med nummer FIA 112, på vägen till campingen, men håller det hemligt för de andra. Hon tycker det låter olycksbådande med larmnumret och vet att Meja helst inte vill prata om, eller tro på, det som hände förra sommaren, och att Bea blir så rädd av allt spökprat.

Redan första dagen går de ner till fyren och hittar en gammal dagbok undertecknad med S. Är det Svarta Sara, som blev galen av sorg när hon såg sin älskades skepp gå under i en storm, som skrivit dagboken, eller är det någon annan. Och vad är det för ritual som sägs locka fram henne ur den gamla fyren.

Det blir en gastkramande vecka för de tre tjejerna, men förutom jakten på dagbokens författare och sanningen om Svarta Sara så hinner de också med sol, bad och lite semesterflörtar.

Ingelin Angerborn har som vanligt skrivit en härlig mysrysare. Det blir aldrig obehagligt, bara lite lagom mystiskt och på gränsen mellan övernaturligt och märkliga slumpar.

Tonårskillar som läser!

När barn lär sig att läsa så läser de flesta barn riktigt mycket böcker. Denna läsiver och läslust hänger oftast i under de första åren i mellanstadiet. Sedan händer det något. Att ungdomar läser allt mindre är ett välkänt faktum. Speciellt oroade är vi över att killar läser alldeles för lite.

Jag har hittat en tonårskille som läser riktigt, riktigt mycket. Jag gjorde en intervju med honom!

Intervju med en bokläsande tonårskille - Hannes 14 år

Du har precis läst serien Half Bad (av Sally Green), kan du beskriva bokkaraktärerna lite?

Nathan är huvudkaraktären. Han är en kille som inte är så duktig på att lära sig saker i skolan. Däremot är han en riktig överlevare, han vet allt om hur man överlever i naturen. Han är en ganska dyster person

Några andra karaktärer i böckerna är:

Marcus som är Nathans pappa. Han har oftast ett hetsigt humör. Många är både rädda och fascinerade av honom.

Anna-Lise är tjejen som Nathan blir kär i. Hon kommer från en fin släkt. Eftersom många inte gillar Nathan, så tycker man inte om att de två ungdomarna umgås.

Du verkar tycka att denna serien är riktigt bra. Vad är det som intresserar dig i serien?

Jag gillar fantasy väldigt mycket. Då läser man om en annan värld, som skiljer sig från vår vanliga värld. Det känns som om man själv befinner sig i en annorlunda värld. Jag tror att anledningen till att jag gillar serien är att det är fantasy i nutid. Det tycker jag är intressant, det visar en annan bild av vår värld. Man läser om vårt samhälle men ur en annan synvinkel. De vanliga människorna vet knappt om att “fantasymänniskorna” finns. Jag gillar böcker där det händer lite, i denna serien är det mycket action. Det gillar jag!

 Berätta om några andra böcker/serier som du tycker om och som du läst de senaste året:

• Askfödd av Sabaa Tahir
• Spejarens lärling-serien av John Flanagan
• Sveket m fl av Ursula Poznanski
• Den skrikande trappan m fl (Lockwood & co) av Jonathan Stroud
• Dimensioner av Sofie Bethet
• Maze runner-serien av James Dashner

Böckerna ovan är mestadels typiska fantasy- eller scifiberättelser. Som jag sa så tycker jag speciellt mycket om fantasy i nutid. Dimensioner av Sofie Bethet är en sådan bok.

Kan du ge exempel på någon bok du läst och tyckt om som inte varit fantasy?

Hemsökta av Magnus Nordin

Berätta om någon bok som du inte gillar?

Sandor slash Ida av Sara Kadefors. Det är inte min genre, jag tycker inte det är så kul att läsa denna typ av böcker.

Spelar det någon roll om det är killar eller tjejer i huvudrollen?

Nej det spelar ingen roll. I Askfödd t ex är det både en kille och en tjej men det spelar ingen roll bara boken är bra.

Varför läser du?

Läsning har varit en del av min uppväxt, jag har, sedan jag varit liten, fått böcker av min mamma. Jag tycker det är avkopplande att ligga och läsa en bok. För mig är det nästan som att kolla på tv fast i huvudet. Det är väldigt avkopplande när det blir så.

Är det många som läser i din klass?

Jag tror det är ca hälften som läser på fritiden. Jag har en klasskompis som gillar samma typ av böcker som jag, vi brukar tipsa varandra om böcker

Vad gillar du mer att göra förutom att läsa böcker?

Jag gillar att spela badminton, dataspel och piano och att hänga med mina kompisar.

Vad ska du läsa i sommar?

Jag ska läsa den andra delen i serien som börjar med Askfödd. Den boken heter Eldmärkt och är skriven av Sabaa Tahir.

Vad är Pluto?

Edwin tror inte att det är en slump att han fick just namnet Edwin. Hans mamma måste ha haft en tanke med det eftersom Edwin älskar och kan nästan allt som har med rymden att göra, och Edwin Hubble var den som kom på hur man kan sortera galaxer.

Edwin är ganska ensam i sin klass. Det blir så ofta fel med kompisarna, och Edwin blir arg, och så vill han gärna vara ifred. Han kan stå vid sitt träd med ryggen mot skolan och helt glömma bort både tid och rum, inte märka att det ringer in och att alla kompisarna försvinner från skolgården.

En dag säger klassens lärare Fredrik att de ska jobba med solsystemet. Edwin blir så glad. Äntligen något han kan och är bra på. Allt känns plötsligt så enkelt och roligt i skolan. Ända tills Fredrik säger att det i vårt solsystem finns nio planeter. 9. NIO. Nio? Det börjar klia och bråka inuti Edwin. Det borde ju Fredrik veta, att det inte finns nio planeter, utan att de bara är åtta. Han är ju läraren. Edwin kan inte behärska sig, han känner att snart så kommer han att explodera som en supernova.

På kvällen är Edwin ledsen. Både på sig själv och på läraren Fredrik. Vilken tur att mamma finns. Mamma som ibland verkar förstå vad han tänker utan att han ens behöver säga något. Kanske kan det lösa sig ändå?

QR-koder

Den senaste veckan har jag ägnat alla lediga småstunder mellan bokprat och läsgrupper åt att göra QR-koder. Jag har bläddrat genom Biblioteksbubbel och skapat QR-koder åt ca 60-70 blogginlägg om (främst Hcg-)böcker. Nu är de utskrivna och fastklistrade på respektive bok. Elever och lärare kan enkelt plocka en bok ur hyllan, scanna koden och läsa lite om boken. Tanken är att utveckla detta efterhand, dels med fler länkar till Bubbel, men också till elevers egna bokrecensioner. Jag måste bara först starta upp en ny blogg och se till att få elever att skriva inlägg till den ;)

Spionen på spökskolan

Om det är något rektor Vektor på spökskolan Galgbacksskolan är rädd för så är det att vanliga levande får reda på att spöken finns. Hen styr skolan med järnhand - eller kanske snarare järntentakel - och hemska straff utmäts om någon tar med en levande till skolan. Allt det där är Silas (o)lyckligt omedveten om än så länge, men han ska snart stifta bekantskap med både rektorn och skolan.

En dag när Silas sitter i klassrummet och som vanligt kletar fast en använt tuggummi under stolen blir han stucken av en geting. Smärtan får honom att hoppa till och vilja skrika, men eftersom han inte vill avslöja sin tuggummisamling under stolssitsen, och dessutom avskyr att sticka ut och ha allas ögon på sig, så tänker han istället stoppa fingret i munnen för att lindra smärtan. Men innan den kommit så långt inser han att något inte står rätt till. Han kan inte längre se sin hand.

Där handen borde vara ser han istället klasskompisen vid bänken framför och längre bort läraren Valter. Han kan se rakt genom handen. Snabbt stoppar han handen i fickan och där behåller han den tills dess att han smitit ut i korridoren och smugit ner i skolans källare, där han är säker på att få vara ifred.

Efterhand som smärtan efter getingsticket dämpas börjar handen dyka upp, först dess konturer, sedan skelettet, blodådrorna och sedan långsamt den ogenomskinliga huden. Silas tror inte sina ögon och plötsligt hör han en röst från ett av hörnen i rummet. Det visar sig vara den virriga, och smågalna skolvaktmästaren Vingela. Hon är övertygad om att han är ett spöke, och hon berättar också att hon jobbar som vaktmästare på Algbacksskolan på dagarna, men om nätterna kommer hon tillbaka och jobbar på Galgbacksskolan för spöken, som bedrivs i samma lokaler. Hon är ju visserligen levande, men hon sliter hårt för att hålla skolan och dess elever just så hemliga som de önskar vara. Det behövs en mellanhand mellan världarna som skydd. Nu lovar Vingela att hon ska få in Silas på spökskolan istället, vilket Silas går med på då han är förskräckligt rädd att någon i hans vanliga skola ska få reda på att han kan bli osynlig. Han är beredd att göra vad som helst för att slippa dra uppmärksamheten till sig. Hans mammor blir inte direkt överlyckliga, men de går med på att låta honom byta för de inser ju också problemet med att försvinna mitt framför ögonen på sina klasskompisar.

Det visar sig dock att han inte riktigt är som de andra spökena heller. Han kan inte sväva eller gå genom väggar och hans kläder blir inte osynliga när han själv blir det som på de andra. Dessutom har han ett ypperligt minne och lär sig utan problem allt som hans lärare lär honom. De flesta spöken har ett otroligt dåligt minne. Ganska snart börjar rektor Vektor misstänka att han inte är ett spöke utan en spion som Vingela lurat in på skolan för att på något sätt förgöra den, och inget Silas säger hjälper.

Silas vet varken ut eller in, han vet inte längre vem han kan lita på eller hur han ska kunna ta sig ur den knipa han, eller snarare Vingela, försatt sig i. Dessutom verkar hon ha försvunnit från jorden yta lagom tills alla problem dök upp.

På baksidan står det att detta är första delen i serien Spökskolan, så jag antar att vi har fler böcker att vänta.