Europa stänger sig alltmer mot omvärlden och flyktingar får allt svårare att ta sig hit, undan krig och förföljelse. Syriska flyktingar som tagit sig till Turkiet och därifrån försöker komma vidare till Europa tillfångatas ofta vid gränsen och skickas nästan alltid tillbaka.
I Flyktingen av Titti Knutsson har vi en liknande situation. Det är inbördeskrig mellan grozner och tereker och många, från båda sidor, flyr till grannlandet. Amanda har inte brytt sig nämnvärt om kriget tidigare, konflikten har hållit på i evigheter och hon koncentrerar sig mer på hur otroligt trist hennes liv är. Hon bor i en liten by med få jämnåriga och hennes föräldrar låter henne inte gör någonting kul. De har aldrig några pengar och hon får inte åka in till stan, för det är alldeles för farligt. På helgerna i början av hösten tvingar de med henne ut i skogen för att plocka blåbär, så att de ska tjäna lite extra pengar. Det är på en av de här utflykterna som Amanda upptäcker att det är någon i deras jaktstuga, som annars står tom större delen av året. Hon ser en ljushårig kille, i hennes egen ålder, med smutsiga och trasiga kläder och ser att stugans lås brutits upp. Strax efter upptäckten hör hon att en ung grozner har misshandlat en terek på flyktingförläggningen i närheten och sedan rymt därifrån. Amanda börjar misstänka att killen hon sett är den förrymda fången. Amanda börjar smyga iväg till stugan med lite mat och kläder och sakta byggs ett förtroende upp, trots att de inte förstår varandras språk. Men polisen är efter Timur och stugan i skogen är inte tillräckligt säker. Amanda bestämmer sig för att försöka hjälpa honom att komma undan, så att han inte blir tillbakaskickad till ett land där han med största säkerhet kommer att bli fängslad, eller värre.
Jag har tidigare läst Muren av samma författare, och den handlar om samma konflikt. Den gången är det en grozner och en terek som berättar vartannat kapitel var om hur det är att leva på var sin sida Muren. Om rädslan för "den andre", om orättvisorna och skräcken för att något ska hända. Och om
hur det går när de trots allt träffas. Det är viktiga böcker om saker som pågår runt om oss i världen, men de utspelar sig i fiktiva länder. Det blir lättare som läsare att vara neutral, för det är inte en konflikt man har en förutfattad mening om, där det finns en god och en ond sida. Det blir tydligare att kriget är det onda, människorna är (trots allt) mestadels goda, men offer för sina fördomar och situationen. Detta är mycket bra böcker att läsa högt i klassen, gärna i samband med att man diskuterar konflikter i världen. Det väcks många frågor och det finns mängder av intressanta saker att diskutera.
fredag 31 januari 2014
Flyktingar
Etiketter:
Flyktingen,
Hcg,
högläsning,
krig,
Titti Knutsson
torsdag 30 januari 2014
Röda mattan utrullad!
Röda mattan är utrullad för klass 2c, på Nyvångsskolan, som är inne på en lässtund i vårt stora och ljusa bibliotek.
Läslustvecka Annelund
Nu är det Läslustvecka på Annelund. Uppstarten var redan förra torsdagen då författaren Mårten Sandén besökte år 3-6. Läs om författarbesöket HÄR. Denna veckan händer det mycket som har med läsning att göra på skolan:
- Varje morgon inleds med minst 20 minuters läsning i någon form på skolan.
- Bokprat av någon/några elev eller lärare i klassen varje dag
- Läsutmaning! Läs så mycket som möjligt både hemma och i skolan under veckan. Om eleverna läser 500 timmar eller mer så bjuder rektor Christina på glass.
- Varje klasslärare läser högt ur en bok, när boken är utläst så tittar klassen på filmen som är gjord efter boken. Ex på bok + film som läses/tittas på under veckan är: Emil i Lönnerberga, Pappa polis, Hugo och Kalle och Chokladfabriken.
- Tipspromenad med bokfrågor
- En utklädningsdag där de lärare och elever som vill klär ut sig till en bokfigur
- Skapa en serie på 8 rutor av din bok!
- Läs en novell och dramatisera den.
- "Gissa boken" med hjälp av en bild eller ett textavsnitt ur en bok.
Och mycket, mycket mer...
tisdag 28 januari 2014
Uppgradering pågår
För tillfället ligger all utlåning och återlämning nere på kommunens skolor. Vårt bibliotekssystem håller på att uppgraderas. Det är lite oklart exakt när det fungerar som det ska på alla skolor igen, men vi hoppas vara igång som vanligt i slutet av den här veckan. Efter uppgraderingen så kommer det se lite annorlunda ut på skärmen när ni ska låna och lämna, men vi som jobbar på skolorna visar er gärna hur ni ska göra (så snart vi själva hunnit lära oss!).
Utbud och censur
Som skolbibliotekarie på en F-6-skola får jag ganska ofta kommentarer på utbudet av böcker. Både från lärare och föräldrar, men framförallt av eleverna. Såklart. Det finns åsikter. En del vet exakt vad de vill ha, "Och det finns ju inte här!", slår de titt som tätt fast. Det kommer elever i fyran-femman och vill läsa deckare, men det ska vara "riktiga deckare", som Beck och annat de ser på TV på helgerna. Inga såna tramsiga bebisdeckare som jag har på hyllorna. Det finns många som inte kan få nog av otäcka läskigheter, det ska vara "riktig skräck". Böckerna jag erbjuder på biblioteket är alldeles för barnsliga, inte alls tillräckligt verkliga, inte tillräckligt vuxna. Ibland försöker jag förklara att jag har böcker som passar barn, eftersom det här är en skola för barn, men det går sällan hem. Då slår jag till med att eleverna troligen hade tyckt att böckerna om Beck, skrivna på 60- och 70-talen, inte är riktigt vad de vill ha. Trots allt.
En och annan riktigt läskig skräckbok, eller explicit bok om kärlek och sex, eller bok med väl brutalt våld, finns det naturligtvis även på mina hyllor, men då får jag ibland höra från lärare och annan personal att det kanske inte är lämpligt på en låg- och mellanstadieskola. Att välja böcker så att alla är nöjda är inte lätt.
Samtidigt finns det många elever som vill ha läskiga böcker, "fast inte för läskiga". Spöken och sånt, "men inte alltför otäckt, för då får jag mardrömmar". Här gäller det att verkligen ta elevens på allvar, känner jag. Erkänner en 11-åring sin rädsla så måste jag verkligen välja boktips med omsorg, och visa att jag bryr mig.
En del barn är väldigt bra på att själva ta ansvar för vad de själva vågar och klarar av. Andra gör det inte och ser eller läser sådant som de kanske inte mår bra av. Ytterligare andra har en väldigt låg tröskel och klarar av mycket utan att påverkas nämnvärt. Jag läste en artikel i Sydsvenskan (HÄR) där regissören Hannes Holm menar att barn inte alltid vill våga allt, men att föräldrar ofta pushar dem lite längre. Hela tiden lite längre. Som förälder till en (snart) 2-åring så förstår jag det där. Ibland kan hon såklart allting själv och ska inte ha hjälp med nåt, men ibland så kräver hon att vi bär henne, hjälper till med saker som hon kunnat dagen innan och håller hennes hand vid minsta hinder, trappsteg eller kant. Och vi uppmuntrar och pushar: "Du kan ju själv! Vi vet att du kan/vågar/vet helt själv!" Vi vill att hon utvecklas, tränas, blir självständig, litar på sin egen förmåga.
Kanske måste vi sen också komma ihåg i vilka situationer det ändå är bra att bara låta barnet vara och bestämma helt själv om hen vill försöka, vill se. Att helt enkelt ta ansvar för sin egen censur, som Hannes Holm säger.
En och annan riktigt läskig skräckbok, eller explicit bok om kärlek och sex, eller bok med väl brutalt våld, finns det naturligtvis även på mina hyllor, men då får jag ibland höra från lärare och annan personal att det kanske inte är lämpligt på en låg- och mellanstadieskola. Att välja böcker så att alla är nöjda är inte lätt.
Samtidigt finns det många elever som vill ha läskiga böcker, "fast inte för läskiga". Spöken och sånt, "men inte alltför otäckt, för då får jag mardrömmar". Här gäller det att verkligen ta elevens på allvar, känner jag. Erkänner en 11-åring sin rädsla så måste jag verkligen välja boktips med omsorg, och visa att jag bryr mig.
En del barn är väldigt bra på att själva ta ansvar för vad de själva vågar och klarar av. Andra gör det inte och ser eller läser sådant som de kanske inte mår bra av. Ytterligare andra har en väldigt låg tröskel och klarar av mycket utan att påverkas nämnvärt. Jag läste en artikel i Sydsvenskan (HÄR) där regissören Hannes Holm menar att barn inte alltid vill våga allt, men att föräldrar ofta pushar dem lite längre. Hela tiden lite längre. Som förälder till en (snart) 2-åring så förstår jag det där. Ibland kan hon såklart allting själv och ska inte ha hjälp med nåt, men ibland så kräver hon att vi bär henne, hjälper till med saker som hon kunnat dagen innan och håller hennes hand vid minsta hinder, trappsteg eller kant. Och vi uppmuntrar och pushar: "Du kan ju själv! Vi vet att du kan/vågar/vet helt själv!" Vi vill att hon utvecklas, tränas, blir självständig, litar på sin egen förmåga.
Kanske måste vi sen också komma ihåg i vilka situationer det ändå är bra att bara låta barnet vara och bestämma helt själv om hen vill försöka, vill se. Att helt enkelt ta ansvar för sin egen censur, som Hannes Holm säger.
söndag 26 januari 2014
Silverpojken
Ännu en efterlängtad uppföljare har kommit. Kristina Ohlssons Silverpojken. En fristående fortsättning på Glasbarnen. I det här fallet kan jag hålla med om att det fungerar att läsa den utan att ha läst första delen. Med Glasbarnen vann Kristina Ohlsson Barnens romanpris 2013. HÄR kan du läsa våra tidigare inlägg om just den boken.
Silverpojken är en fascinerande berättelse där det troligtvis finns ett övernaturligt inslag. För precis som i Glasbarnen lämnas det öppet och det blir upp till läsaren att tolka.
Alladin bor tillsammans med sina föräldrar i det gamla vattentornet. Där driver även hans föräldrar en restaurang. Det är svårt med ekonomin vilket Alladin börjar förstå allt mer.
Det försvinner mat från restaurangen nästan dagligen och det förbättrar inte läget för Alladins familj. Hans föräldrar börjar till och med att fundera på om det inte vore bättre att flytta tillbaka till Turkiet igen. Alladin var väldigt liten när de kom till Sverige och han vill absolut inte flytta. Åhus är hemma för honom.
Tillsammans med sina vänner Billie och Simona försöker han avslöja mattjuven.
I berättelsen vävs in en 100 år gammal berättelse om en silverstöld vilket ökar spänningen.
På ett väldigt fint sätt tar författaren in aktuell debatt om nyinflyttade svenskar och flyktingar utan att det känns som några pekpinnar.
Jag gillar boken och tycker att språket flyter bättre i den här delen. Reservationskön är redan lång.
Silverpojken är en fascinerande berättelse där det troligtvis finns ett övernaturligt inslag. För precis som i Glasbarnen lämnas det öppet och det blir upp till läsaren att tolka.
Alladin bor tillsammans med sina föräldrar i det gamla vattentornet. Där driver även hans föräldrar en restaurang. Det är svårt med ekonomin vilket Alladin börjar förstå allt mer.
Det försvinner mat från restaurangen nästan dagligen och det förbättrar inte läget för Alladins familj. Hans föräldrar börjar till och med att fundera på om det inte vore bättre att flytta tillbaka till Turkiet igen. Alladin var väldigt liten när de kom till Sverige och han vill absolut inte flytta. Åhus är hemma för honom.
Tillsammans med sina vänner Billie och Simona försöker han avslöja mattjuven.
I berättelsen vävs in en 100 år gammal berättelse om en silverstöld vilket ökar spänningen.
På ett väldigt fint sätt tar författaren in aktuell debatt om nyinflyttade svenskar och flyktingar utan att det känns som några pekpinnar.
Jag gillar boken och tycker att språket flyter bättre i den här delen. Reservationskön är redan lång.
fredag 24 januari 2014
Springa eller stanna?
Ante har bott i skogen i flera månader när Hedvig och Ella hittar honom där. Hans första instinkt säger honom att fly, springa för allt vad han är värd, för tänk om de kommer med smittan och då har allt hans kämpande varit förgäves. Men på samma gång är hans behov av mänsklig närhet och riktiga samtal med andra levande varelser så stor att han plötsligt inser att han har sagt ja, sitter tätt tryckt intill Ellas rygg på en häst och är på väg till deras gård. Han plågas av samvetskval och lider av sin feghet, att han inte gjorde något när hans mamma låg i sin säng och kokade bort. Men det är saker han måste hålla tyst om - tänk om de får veta vilken rutten människa han är.
På baksidan står det att Spring så fort du kan är är en fristående fortsättning på En sekund i taget (som Maria skrivit om HÄR), men jag tycker nog att historien skulle kännas lite tagen ur sitt sammanhang om man inte läst första delen.
Hedvig och Ella är så otroligt olika och Ante kastas rakt in i deras vardag med mjölkning, vedhuggning och överlevnad på gården. Det blir snabbt spänt mellan tjejerna, och Ante sitter i mitten. Han känner att de tävlar om honom, slåss om honom. Ett angenämt problem i en vanlig värld där man inte är de enda människorna. Men nu blir det jobbigt. Han tar ett steg tillbaka, vill inte ta ställning, säger ingenting för att slippa konflikten om han tar den enes parti. Samtidigt känner han sig attraherad av dem, på olika sätt. Men hur kan man tänka på kroppar, kyssar, sex! när mänskligheten nästan har gått under? Ella är så fysisk, hon visar upp sig, svänger med höfterna, sminkar sig för att gå ut i stallet och mocka, kräver att vara med honom. Hedvig är mer tillbakadragen, men med henne vågar lite av all skuld och skam han känner komma upp till ytan. De kan prata om saker på ett helt annat sätt.
När Ante till slut vågar ha en åsikt, leder det till att ytterligare två personer flyttar in i huset. Nora, som är lika gammal som de andra, och hennes sjuåriga bror Malte. Det blir fler munnar att mätta, men för Ante fanns det inget alternativ. De måste hjälpas åt och hålla ihop.
Första delen av serien kändes som att det hade kunnat sluta där den slutade, utan en fortsättning. Men när jag läst ut Spring så fort du kan förväntar jag mig minst en del till. Kanske fler. Det finns uppslag till så mycket mer, jag vill veta hur det går!
På baksidan står det att Spring så fort du kan är är en fristående fortsättning på En sekund i taget (som Maria skrivit om HÄR), men jag tycker nog att historien skulle kännas lite tagen ur sitt sammanhang om man inte läst första delen.
Hedvig och Ella är så otroligt olika och Ante kastas rakt in i deras vardag med mjölkning, vedhuggning och överlevnad på gården. Det blir snabbt spänt mellan tjejerna, och Ante sitter i mitten. Han känner att de tävlar om honom, slåss om honom. Ett angenämt problem i en vanlig värld där man inte är de enda människorna. Men nu blir det jobbigt. Han tar ett steg tillbaka, vill inte ta ställning, säger ingenting för att slippa konflikten om han tar den enes parti. Samtidigt känner han sig attraherad av dem, på olika sätt. Men hur kan man tänka på kroppar, kyssar, sex! när mänskligheten nästan har gått under? Ella är så fysisk, hon visar upp sig, svänger med höfterna, sminkar sig för att gå ut i stallet och mocka, kräver att vara med honom. Hedvig är mer tillbakadragen, men med henne vågar lite av all skuld och skam han känner komma upp till ytan. De kan prata om saker på ett helt annat sätt.
När Ante till slut vågar ha en åsikt, leder det till att ytterligare två personer flyttar in i huset. Nora, som är lika gammal som de andra, och hennes sjuåriga bror Malte. Det blir fler munnar att mätta, men för Ante fanns det inget alternativ. De måste hjälpas åt och hålla ihop.
Första delen av serien kändes som att det hade kunnat sluta där den slutade, utan en fortsättning. Men när jag läst ut Spring så fort du kan förväntar jag mig minst en del till. Kanske fler. Det finns uppslag till så mycket mer, jag vill veta hur det går!
Etiketter:
dystopier,
En sekund i taget,
Sofia Nordin,
Spring så fort du kan
torsdag 23 januari 2014
Skapande skola åk 7
Jag är ansvarig för Skapande skola på Korsbackaskolan och
under vecka 3 och vecka 5 arbetar åk 7 med drama och improvisation med
teatergruppen Obanteatern.
Varje klass får under två tillfällen, som är 2 timmar långa
vardera, prova på olika improvisationsövningar.
Det har varit fantastiskt roligt att följa de olika
klasserna, se hur modiga och kreativa eleverna varit när de improviserat inför varandra.
Dessa typer av övningar bidrar till att eleverna utmanas i att våga prata
och agera inför en grupp. Övningarna handlade också mycket om att lära sig
berätta en fungerande berättelse, att få en känsla för och reflektera över vilka
typer av berättelser som ”funkade” eller inte.
Efter varje övning lät även skådespelarna från Obanteatern eleverna
få reflektera över hur övningarna har gått och varför de har upplevt dem som de
gjort.
Nu ser jag fram emot nästa vecka då detta arbete fortsätter!
En fegis fattar mod!
Rolf är huvudperson i " Tusen tips till en fegis". Han kallas även för Rika Rolf, eftersom hans familj är så rik och bor i ett jättestort hus mitt i Paris. Varje söndag har släkten långa middagar hemma hos Rolfs familj. Efter middagen sticker alla kusinerna ut i trädgården för att hinna leka kurragömma, men Rolf sticker iväg och gömmer sig för de andra. Han vill inte vara med. Han vill gå upp på sitt rum och spana på Ofelia genom fönstret. Ofelia är en flicka som hjälper sin pappa i hans affär, som ligger i huset mitt emot Rolfs. Rolf drömmer om att en dag våga säga något åt Ofelia. Problemet är bara att han är så otroligt blyg eller feg kallar han det själv. Nåväl, saker kommer att hända, som gör att Rolf får tillfälle att rädda Ofelia från faror! En härlig historia av Eva Susso med underbara bilder av Benjamin Chaud. Gatuvyer från Paris och roliga bilder på Rolfs släkt.
onsdag 22 januari 2014
Boktips och lärarhandledningar.
Vi som brukar skriva här på bloggen har också en gemensam webbplats. Den vänder sig till elever, pedagoger och föräldrar i Kävlinge kommun i första hand. Men det finns en hel del som kan vara användbart även utanför kommunens gränser.
Just nu finns det rykande färska boktips för olika åldrar. HÄR hittar du dem.
Jag rekommenderar dig att klicka runt lite bland sidorna för att se vad just du kan ha nytta av.
Föresten vill jag även slå ett slag för våra lärarhandledningar. som du hittar HÄR.
Skolbesök i Engelsk skola
Jag tittade in i det fina skolbiblioteket och fick träffa den trevliga bibliotekarien Gabriella. Skolbiblioteksverksamheten verkar vara ganska lik den vi har i Sverige, men jag såg inga titlar av några svenska författare på hyllorna. Däremot är Kinneys böcker om Greg populära även i England!
Sliten utsida men läsvärt innehåll
Här och där bland alla nya fina böcker i skolbiblioteket står någon riktigt sliten kvar. En bok i gamla sortens biblioteksband, med sliten fram- och baksida där kanske inte all text går att läsa längre. Kanske avslöjar redan stilen på omlagsillustrationen att boken har varit med i mer än 25 år. De flesta sådana böcker är inte särskilt lätta att låna ut, för barnen är känsliga för böckers utseende. Varför står de då kvar? Jo, ibland läses ju böcker i skolan som barnen inte fått välja själva. Högläsningsböcker, böcker som alla ska läsa samma i helklass eller mindre läsgrupper och diskutera efteråt. Och då kan någon av de här gamla böckerna passa, för innehållet kan fortfarande vara lika bra, trots den tilltufsade utsidan. (Alla gamla slitna böcker är förstås inte bra, men i så fall finns de förmodligen inte heller kvar i skolbiblioteket.)
En sådan bok är Kyra och Sjurik – en berättelse från Leningrads belägring av Kyra Petrovskaya Wayne, om en sjuksköterska i Leningrad under belägringen vintern 1941 som hittar en liten pojke bland ruinerna och bestämmer sig för att ta hand om honom. Deras liv är obeskrivligt hårt, men boken är ändå i huvudsak ljus och positiv. Jag kan tänka mig att den är tungläst för barn idag, men för de lite äldre ungdomarna, eller som högläsningsbok med diskussion för barn i mellanåldern tycker jag att den fortfarande håller fint. Det finns mycket att prata om; Andra världskriget i allmänhet, Leningrads belägring i synnerhet, krig, svält, Sovjetunionen, propaganda, livsvilja och om att inte ge upp trots att allt ser mörkt ut. Boken bygger dessutom på verkliga händelser, vilket tilltalar många av barnen i mellanåldern.
Många tycker om Ann Jungmans bok Belägring, om samma tid, som är en betydligt lättare och tunnare bok, som kan läsas på egen hand av barnen medan Kyra och Sjurik är högläsningsbok. Kanske kan det även bli intressanta diskussioner där de båda böckernas skildringar jämförs?
En sådan bok är Kyra och Sjurik – en berättelse från Leningrads belägring av Kyra Petrovskaya Wayne, om en sjuksköterska i Leningrad under belägringen vintern 1941 som hittar en liten pojke bland ruinerna och bestämmer sig för att ta hand om honom. Deras liv är obeskrivligt hårt, men boken är ändå i huvudsak ljus och positiv. Jag kan tänka mig att den är tungläst för barn idag, men för de lite äldre ungdomarna, eller som högläsningsbok med diskussion för barn i mellanåldern tycker jag att den fortfarande håller fint. Det finns mycket att prata om; Andra världskriget i allmänhet, Leningrads belägring i synnerhet, krig, svält, Sovjetunionen, propaganda, livsvilja och om att inte ge upp trots att allt ser mörkt ut. Boken bygger dessutom på verkliga händelser, vilket tilltalar många av barnen i mellanåldern.
Många tycker om Ann Jungmans bok Belägring, om samma tid, som är en betydligt lättare och tunnare bok, som kan läsas på egen hand av barnen medan Kyra och Sjurik är högläsningsbok. Kanske kan det även bli intressanta diskussioner där de båda böckernas skildringar jämförs?
måndag 20 januari 2014
En ny dagbok
Nikki ska börja på en nya skola. En fin privatskola där hon verkligen inte passar in. Om hon bara kunde få en ny telefon och lite snygga (dyra märkes-)kläder så hade allt varit perfekt. Det får hon inte. Istället kommer mamman hem med en dagbok. VEM skriver egentligen dagbok nuförtiden? På papper, i en faktisk, fysisk bok. Nä, ska man skriva "dagbok" så ska det vara på en blogg som följs av massor av människor. Inte nog med att Nikki är för fattig och fel för att gå på skolan, dessutom får hon skåpet bredvid skolans absoluta prinsessa, MacKenzie. Det blir verkligen inte roliga första veckor. Först när Nikki, istället för att anmäla sig till konsttävlingen, fyller i att hon vill hjälpa till med bokuppsättning på biblioteket får hon några vänner. Det är de boktokiga Cloe och Zoey som får henne att (åtminstone oftast) stå ut med skolan och MacKenzeys elakheter.
Många har jämfört Nikkis dagbok med serien om Greg, Dagbok för alla mina fans, och visst finns det många likheter. Randigt papper, ett typsnitt som ska se lite handskriven ut, insprängda teckningar, humorn. Men en av de viktigaste skilnaderna tycker jag är att Nikki, till skillnad från Greg, är lite trevlig. Hon tänker visserligen ganska mycket på sig själv, men hon kan också förstå andra människor. Så länge de inte är MacKenzie...
Jag får väl erkänna att jag blev lite trött på det hela under den första tredjedelen av boken, det var lite för mycket självömkan och tjat om samma saker om och om igen. Men efterhand så tog den sig och när kompisarna kom in i bilden blev det definitivt mer intressant. Det är en relativt tjock bok för att vara Hcg, nästan 300 sidor, men det känns extremt lätt ändå, tack vare formen. Det är ganska lite text på varje sida, stor stil och luftigt. Och del två kommer snart!
torsdag 16 januari 2014
Pym Pettersons misslyckade familj
Pym, drygt elva år gammal, har till uppgigt att skriva en uppsats om sin familj. Inte så lätt om man tycker att familjen är lite knäpp och att det för det mesta är stökigt och bråkigt hemma. Pym försöker komma på något sensationellt att skriva om men idéerna uteblir.
Pym har två,äldre syskon, tvillingarna Sanna och Sigmund, vilket hon beklagar. Ingen hurrar åt hennes framsteg i livet, det har man ju upplevt redan och dessutom i dubbel upplaga. Och alltid finns det kläder och prylar att ärva.
Hon skärskådar sin familj med kritisk blick och kan berätta om en stökig hall, vidbränd mat, en pappa som snarkar, syskon som bara bråkar och en mamma som aldrig är hemma. Annat är det hemma hos Sofi, bästa kompisen, där är allt mycket trevligare och finare. I alla fall om man frågar Pym.
Inte blir fröken nöjd med hennes uppsatsförsök heller. Fröken påstår att hon ljuger eller kanske skarvar. Jo, så är det nog men när hon håller sig till sanningen har fröken svårt att tro på den också.
Det här är en bok som är lätt att läsa. Den är rappt skriven med mycket humor. Tack Magdalena för att du talade så varmt om boken, det är din förtjänst att jag kom mig för att läsa den.
Boken är skriven av Heidi Linde och översatt från norska av Helena Stedman.
Pym har två,äldre syskon, tvillingarna Sanna och Sigmund, vilket hon beklagar. Ingen hurrar åt hennes framsteg i livet, det har man ju upplevt redan och dessutom i dubbel upplaga. Och alltid finns det kläder och prylar att ärva.
Hon skärskådar sin familj med kritisk blick och kan berätta om en stökig hall, vidbränd mat, en pappa som snarkar, syskon som bara bråkar och en mamma som aldrig är hemma. Annat är det hemma hos Sofi, bästa kompisen, där är allt mycket trevligare och finare. I alla fall om man frågar Pym.
Inte blir fröken nöjd med hennes uppsatsförsök heller. Fröken påstår att hon ljuger eller kanske skarvar. Jo, så är det nog men när hon håller sig till sanningen har fröken svårt att tro på den också.
Det här är en bok som är lätt att läsa. Den är rappt skriven med mycket humor. Tack Magdalena för att du talade så varmt om boken, det är din förtjänst att jag kom mig för att läsa den.
Boken är skriven av Heidi Linde och översatt från norska av Helena Stedman.
Nu laddar vi inför författarbesök!
På onsdag och torsdag i nästa vecka besöker Mårten Sandén Söderparkskolan i Lödde och Annelundskolan i Kävlinge. Förberedelser inför författarbesöket pågår för fullt! Redan i november var jag inne i alla klasser som Mårten ska besöka och berättade lite om honom och visade och berättade om hans böcker. Alla kommunens skolbibliotek har skickat Sandéns böcker till Söderpark och Annelund för att alla elever ska kunna läsa (minst) en av hans böcker innan han kommer i nästa vecka. Vi har speciella bord i respektive bibliotek med Sandéns böcker på så att eleverna lätt hittar till dem.
På Söderpark högläser minst två lärare högt ur Ett hus utan speglar just nu och eleverna i år fem har alla läst en Petrinideckare och ska dra igång ett deckartema efter Mårtens besök. På Annelund har många elever redan gjort fina och kreativa redovisningar på Mårtens böcker. Dessutom ska klass fem med läraren Kerstin åka till Lund och gå en egen Petrinivandring på måndag. De går vandringen i boken Brödernas fotspår.
En elev i klass fem på Annelundskolan har gjort ett fint tittskåp efter att ha läst Sandéns Anna DÁrc |
Drömmen om ett syskon
Alla i Stellas klass har ett syskon. Stellas kompis Sam har till och med fem! Den enda som inte har något syskon (än) är Ture, men han kommer få ett när som helst för hans mamma är jättetjock, och Ture är inte ens glad över det. Stella hade varit överlycklig om hon skulle få ett syskon. Hon tycker verkligen att hennes föräldrar borde ge henne ett syskon nu, men de bara tjatar om att det inte är så enkelt... Det finns två ord som Stella hatar. Det ena är Ensambarn. Det andra Syskonkärlek, för det påminner Stella om vad hon saknar.
Så en dag kommer Stella och Sam på en fantastisk idé, Stella kan ju få ett av Sam syskon, han har ju ändå så många. De kommer fram till att Adrian, den näst yngsta, nog vore allra bäst. Han kan gå själv och prata lite grand. Det underlättar ju en del. Sam och Stella hämtar Adrian och lite grejer som kan vara bra att ha och Stella tittar nog på hur Sam gör, för att sedan kunna vara en så bra storasyster som det bara går. Men ganska snart efter att Sam har gått hem märker Stella att det inte alls är så lätt som hon trott att plötsligt få ett syskon.
Etiketter:
Annelie Drewsen,
Stella skaffar ett syskon,
syskon
onsdag 15 januari 2014
Varför finns det så få fotbollsspelare med asiatiskt ursprung i Engelska fotbollsligan?
Bali Rai är en brittisk författare som skriver lättlästa ungdomsböcker, ofta med killar med asiatisk bakgrund i huvudrollen. Eftersom han själv är andra generationens invandrare från Indien, uppväxt i en kulturellt blandad miljö, känns hans person- och miljöbeskrivningar alltid realistiska. Han känner helt enkelt det och de han skriver om.
Jit, eller Baljit som hans föräldrar envisas med att kalla honom, har bara en dröm i sitt huvud och det är att bli professionell fotbollsspelare. Hans pappa har däremot helt andra planer. För det första ska han fokusera på skolan så att han kan bli något. Och för det andra måste han hjälpa till i familjens restaurang så mycket det bara går. Två gånger i veckan har han fått tillåtelse att träna fotboll, men någon annan fritid är det inte direkt tal om. När Jit får veta att det är en uttagning av unga talanger till några av de stora fotbollslagen vet han att han bara måste vara med. Det skulle kunna vara hans stora chans. Men hur ska han kunna övertyga sin pappa om att få åka?
Jit, eller Baljit som hans föräldrar envisas med att kalla honom, har bara en dröm i sitt huvud och det är att bli professionell fotbollsspelare. Hans pappa har däremot helt andra planer. För det första ska han fokusera på skolan så att han kan bli något. Och för det andra måste han hjälpa till i familjens restaurang så mycket det bara går. Två gånger i veckan har han fått tillåtelse att träna fotboll, men någon annan fritid är det inte direkt tal om. När Jit får veta att det är en uttagning av unga talanger till några av de stora fotbollslagen vet han att han bara måste vara med. Det skulle kunna vara hans stora chans. Men hur ska han kunna övertyga sin pappa om att få åka?
fredag 10 januari 2014
Smart för en dag
Tänk dig att det finns en app till mobilen som kan ge dig svar på alla frågor. Du får snabba svar, du kan till och med kan använda den på lektioner så det inte blir sådär pinsamt att du aldrig kan någonting.
Linus har fått en ny snygg mobil av sin pappa. Linus blir tipsad om appen KLOK, han testar den och den funkar faktiskt. Appen hjälper Linus med skolarbetet, med hur man är med tjejer och annat som Linus snabbt behöver ta reda på. Problemet är bara att det blir dyrt, varje gång man får svar på en fråga kostar det fem kronor. Det blir snabbt mycket pengar av Linus alla frågor och nu måste han snart betala för annars går räkningen till kronofogden. Det får bara inte hända, vad säger mamma då?
Smart för en dag är en ny lättläst bok av KG Johansson. Han har förut skrivit bl a de populära lättlästa böckerna Spelet och Nivå 13.
Linus har fått en ny snygg mobil av sin pappa. Linus blir tipsad om appen KLOK, han testar den och den funkar faktiskt. Appen hjälper Linus med skolarbetet, med hur man är med tjejer och annat som Linus snabbt behöver ta reda på. Problemet är bara att det blir dyrt, varje gång man får svar på en fråga kostar det fem kronor. Det blir snabbt mycket pengar av Linus alla frågor och nu måste han snart betala för annars går räkningen till kronofogden. Det får bara inte hända, vad säger mamma då?
Smart för en dag är en ny lättläst bok av KG Johansson. Han har förut skrivit bl a de populära lättlästa böckerna Spelet och Nivå 13.
lördag 4 januari 2014
Genom skuggornas dal
Ett mycket passande namn på en bok att läsa efter att ha tillbringat jul- och mellandagarna nerbäddad i soffan med halsfluss. Nu är jag ute på andra sidan och känner att vara sjuk, det är verkligen inget för mig. Jag orkade inte ens läsa, utan ägnade dagarna åt romantiska komedier och lättsmält TV-underhållning.
Tänk dig att ständigt ha en irriterande, väsnig varelse över ditt huvud, som ständigt låter och alltid, alltid säger sanningen. Sanningen dragen till sin spets. Och tänk dig att varje människa hade haft en sådan varelse, en Störare, omkring sig. Vilka relationer hade kunnat bestå? Vilka samtal har blivit förda? Detta är exakt vad son händer i Mattias Lönnebos bok genom Skuggornas dal.
Boken handlar om Liv, som är dotter och lärling till hovets smed, och Dag, som är son och lärling till hovets vävare. De vaknar båda en natt och märker att något inte är som det ska. En vind drar genom staden och skapar oro. Även drottningen märker på morgonen att det är något som inte står rätt til. Solen känns blek och hon känner i sitt hjärta att det fattas något. Hon ber genast att få se sina pärlor, Livets pärlor, som funnits i drottningens släkt i tusen år och som hjälpt riket att blomstra. Men pärlorna är borta. Någon har tagit dem och samma någon skickar den ofattbara plågan Störarna till staden. Staden håller på att kollapsa. Folk blir osams när Störarna säger "sanningar" hela tiden och ingen kan få något vettigt gjort när det aldrig någonsin är tyst, inte ens på natten.
Både Liv och Dag drömmer otäcka mardrömmar om Livets pärlor och de bestämmer sig för att gå till drottningen. Även hon har drömt, och hon har sett barnens ansikten i sin dröm. Liv och Dag får i uppdrag att försöka finna Livets pärlor. Till sin hjälp får Liv ett svärd av sin far och Dag får ett fantastiskt mjukt tyg av sina föräldrar. Och så börjar äventyret.
Man kan dra paralleller till många fantasyböcker. Här finns helt klart drag av Astrid Lindgrens Mio min Mio, för det är svårt att inte se det magiska svärdet och det magiska tyget som inspirerat av Skeden som mättar hunger och manteln som gör en osynlig. En otäck spindel som väver in människor i stora kokonger känns igen från Tokiens Sagan om ringen. Men detta är en enklare historia, både tunnare och mindre komplicerad, för de som vill ha spänningen och äventyret, men inte orkar med de riktigt tjocka böckerna. Kanske går det lite för snabbt i slutet, och känns aldrig riktigt otäckt och farligt för våra unga hjältar, men det är ändå en bra bok.
De sista raderna i boken öppnar möjligtvis upp för en fortsättning, men boken står helt klart för sig själv även om det inte blir så.
Etiketter:
fantasy,
Genom Skuggornas dal,
Hcg,
Mattias Lönnebo
fredag 3 januari 2014
Jullov med julklappsböcker
Nu är det jullov och det läses julklappsböcker hemma!
Min son (10 år) blev glad för Familen Bliss och den
förtrollade kokboken. Det är den efterlängtade uppföljaren till Familjen Bliss
magiska bageri, skriven av Kathryn Littlewood. Familjen Bliss har ett bageri
och Rosemary och hennes syskon har föräldrar som bakar helt fantastiska kakor.
Kakorna är inte bara goda utan de kan också bota olika typer av sjukdomar och kan till och med hjälpa till vid kärleksbekymmer. Recepten till de magiska kakorna kommer
från en kokbok som gått i arv i familjen Bliss släkt i flera generationer. När
Rosemarys föräldrar måste åka iväg ett tag för att bota en influensa (med hjälp
av magiska kakor) kommer plötsligt moster Lily på besök. Moster Lily, konstigt
att barnen aldrig har hört talas om henne! Det visar sig snabbt att ”Moster
Lily” endast är intresserad av en sak – och det är att få titta i den magiska
kokboken.
I Familjen Bliss och den förtrollade kokboken fortsätter
kampen om kokboken som nu är försvunnen.
Andra julklappsböcker i vår familj är Barnhemmet av Cecilia
Lidbeck, Lex bok av Sara Kadefors och Den farliga leken av Marie Jungstedt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)