En läsande klass

Martin Widmark, som är den mest lästa barn- och ungdomsförfattaren idag, satsar just nu tid och engagemang i en stiftelse under namnet En läsande klass.
I stiftelsen arbetar för närvarande fem lärare med att utarbeta ett material som ska hjälpa lärare på låg och mellanstadiet att arbeta med läsning. Materialet kommer att skickas ut till alla skolor strax innan världsbokdagen den 23 april 2014. Det kommer att vara gratis och texterna fria att använda. UR är också inkopplade och kommer att spela in åtta instruktionsfilmer. Projektet stöds av samtliga svenska bokförlag, lärarförbunden och Unicef.
Vilken fantastisk gåva!

Martin Widmark som har varit i mer än 1000 klassrum säger att "I klasser där man läser mår man bra". I klasser där man arbetar med läsning och texter vågar man vara sig själv i större utsträckning. Och där vågar man ställa frågor.
I en sådan klass vill jag ha mina egna barn, säger han vidare.
Hjärnforskare Martin Ingvar stöder detta och hävdar att hjärnan utvecklas mer om man läser. Det finns det forskningsbelägg på.
Bra rutet!!

Du & jag

Det är inte bara Magnus Nordin och Johanna Lindbäck av de tidigare ungdomsboksförfattarna som nu kommit med böcker för mellanåldern, utan även Katarina von Bredow. Bredow är mest känd för sina ungdomsböcker om kärlek, ofta ganska komplicerad och ibland även förbjuden sådan. Men nu kommer hon med en bok om 11-åriga Anderas. Han går i en helt vanlig skola i en helt vanlig stad och är väl ingen särskild. Han har en kompis som han inte umgås med utanför skolan och Alicia som han går med till skolan, men som blir en helt annan när de väl kommer fram. I skolan finns Kevin som är kung och Ida som är drottning, och gillar inte de en så gillar ingen en. Andreas gillas inte av så många. Det är bara när han gjort en snygg teckning som han är godkänd.

Hemma finns hans föräldrar. De är båda lärare och de har de bra. Det känns som en fin familj, en fylld med kärlek. Men så råkar Andreas se ett sms på sin pappas telefon, från ett okänt nummer, ett sms som antyder något annat, att det inte alls är så bra. Andreas vågar inte fråga, för då måste han erkänna att han kollat pappans telefon, men han kan bara inte låtsas som ingenting. En dag på sportlovet följer han efter pappan och får veta precis hur det är med hon, Caroline, som skickade meddelandet. Hon som pappa är hos när han säger att han måste jobba över, hon som skriver Love U. 

Plötsligt blir allt komplicerat i Andreas liv. Ingenting känns kul längre och när han stöter på Kevin och ett gäng äldre elever ute och Kevin frågar om han ska hänga på och "måla" lite så gör han det. De målar hela baksidan av högstadiebyggnaden och Andreas får beröm för sina mangafigurer. Men någon ser dem och de får rusa därifrån. Efter det är inget sig likt. Hierarkierna är inte riktigt lika strikta, Kevin kan plötsligt vara riktigt juste och Alicia... Hur ska det egentligen bli med Alicia?

Jag gillar den här boken på många sätt. Mina största invändningar har inte med relationerna inom klassen att göra, de känns trovärdiga, men däremot tycker jag att Andreas, och även de andra, verkar vara några år äldre än sina 11. Jag kan också tycka att mamman, som naturligtvis får reda på otroheten, tar det lite väl bra. Som läsare får man bilden av att allt är frid och fröjd mellan föräldrarna och då kanske man också kan förvänta sig lite mer chock och ilska från mammans sida. Istället för att kasta ut sin man och själv bo kvar i lägenheten med Andreas tar nämligen hon sitt pick och pack och sticker till sin syster. 

Du & jag är första delen i en trilogi och jag ser fram emot fortsättningen. Och jag hoppas också att fler ungdomsboksförfattare testar att skriva för de lite yngre, det behövs verkligen bra böcker för mellanstadiet. 

Benrangelskuggan

Lena Arro, som skrivit flera spännande och läskiga spökhistorier, ofta baserade på en verklig historia eller skröna, som tex "Blommor på Höökens grav", "Änglamakerskans hus" och den "Inmurade munken", har nu kommit ut med "Benrangelskuggan". Som jag förstår det med botten i sägnen om Inkaindianernas kungar, som långt in i vår tid hämnas dem, som försöker lägga vantarna på deras reliker eller deras gamla guld. I Figges klass börjar en bit in på höstterminen en ny tjej, Zorro. Hon och Figge blir vänner. Figge har inte haft så många vänner innan Zorro börjar i klassen. Men nu har han en och dessutom har en tidigare okänd släkting dykt upp, nämligen B LODMANN,visserligen gammal och grinig, men ändå. Dessutom har han en spännande loppis, dit Figge och Zorro gärna går efter skolan. En dag när de kommer dit har B LODMANN köpt ett gammalt relikskrin från Inkatiden !, på en antikmässa. Dagen efter är han försvunnen, med skrin och allt. Figge och Zorro får konstiga meddelanden, på lappar uppsatta på husväggen. Nu börjar den spännande jakten på LODMANN och skrinet. Men det är inte bara Figge och Zorro, som letar , utan även en betydligt mer skrämmande figur-Benrangelskuggan, som dyker upp på museet, när de har en utställning med Indiankultur och gamla mumier från Inka tiden...

En dag av bokpratande

Idag är det mycket bokpratande på Korsbackaskolan! Jag började morgonen med att starta igång ett engelskaprojekt i en av våra 8:or på skolan. Jag och deras engelskalärare har bestämt oss för att utmana eleverna med en massa nyinköpta superbra tonårsböcker på engelska som de ska läsa under hösten. Här kan ni se några av de böckerna. Jag bokpratade för dem innan de skulle välja just den boken de skulle läsa, jag kan säga att The 5th Wave (Den femte vågen) var populärast och lånades av många!

 

Direkt efter detta kom 7 A och fick bokprat om dessa böcker, flera av böckerna var helt nya och klassen fick bli de första på skolan att få chansen att låna!

Cilla Naumann

Jag tycker att Cilla Naumann är en av Sveriges mest intressanta författare just nu. Det gäller främst hennes vuxenböcker men ungdomsböckerna kommer inte långt efter. Det är sällan jag ger mig tid att följa ett helt författarskap, men i det här fallet är det ett måste.
I natt läste jag ut ungdomsboken 17 timmar härifrån. Ytterligare en bok där vi kryper innanför skinnet på Tom. Honom mötte vi första gången i Värsta brorsan. Sen i 62 dagar och Kulor i hjärtat. Det fungerar alldeles utmärkt att läsa dem fristående.
Tom åker med Sin äldste kompis Kalle och hans familj till Colombia över jullovet. Det var inte ett lätt beslut att bestämma sig för att åka med. Skulle han klara att vara ifrån sin familj över julen och då i ett av världens mest kriminella länder.
Cilla Naumann lyckas att väva in många olika trådar i den här berättelsen utan att den känns överlastad. Colombias fattigdom ställs mot de paradisiska turisthotellen. Rädslan att vara i ett främmande land utan sin familj kontra alla fantastiska och unika upplevelser. Det blir inte bara länderna som Tom jämför utan även olika typer av familjebildningar.
Orsaken till hela resan är Juans sökande efter sina rötter och moster Cristina. Juan lever ihop med Kalles mamma och kom som liten till Sverige med en annan av sina mostrar.
Det blir många berättelser i berättelsen som berör på djupet.
Jag tycker inte att det här är den bästa av hennes ungdomsböcker men den är ändå mycket bra. Det säger en del om Cilla Naumanns författarskap.

Sju tusen steg

I skolan är uppgiften att rita sitt rum. Siri tänker rita två rum för sedan fem månader tillbaka har hon två, ett i det gula huset hos mamma och ett i det grå hos pappa. Hon konstaterar att skillnaden på rummen inte är så stor, jo färgen på överkasten förstås.
Det är inte så långt mellan husen, ett par kilometer och pappa uppskattar att det är ungefär sjutusen steg.
Det är bara på prov som föräldrarna flyttat isär och Siri önskar av hela sitt hjärta att de snart ska flytta ihop igen.
Bo R Holmberg som är författare till boken har verkligen fångat barnets utsatthet och maktlöshet i den här situationen.
En dag när Siri slutar skolan står pappa där och ska hämta fast det är udda vecka = mammavecka. Det är julens helgdagar som rubbar schemat, säger pappa. Och Siri som bestämt med Björn, som bor nära mamma. Hon beslutar sig för att gå till Björn ändå, utan att säga något, de är ju lite ihop. Siri genar genom skogen fast det är mörkt och lite kusligt. Hon får för sig att kika in genom fönstret till mamma när hon ändå är så nära. Då får hon se att det sitter en främmande man i fåtöljen och han kysser mamma på handen. Tankarna snurrar nu runt i Siris huvud.
Jag tycker det här är en fin bok som många nog kan känna igen sig i. Sofia Malmbergs teckningar, speciellt bokomslaget är fina.
Man förstår att berättelsen utspelar sig i Norrland, de åker skoter och kör skridskor. Men framförallt för att ordet lägdan smugit sig in i texten. Nu vet jag att en lägd är en äng eller en åker i träda.

Svartkonst för opiercade

Malinda är med kompisar men känner sig ändå ensam och osäker. Om hon bara fick den svindyra jackan från Deep så hade allt blivit bättre – då kanske Sofie vill bli vän med henne. Sofie är tjejen i skolan som alla vill vara med.

När Malinda är ute med Kerstins hund träffar hon på Elsa. Elsa och Malinda träffas flera gånger och en dag följer Malinda med Elsa hem. Det är något som är konstigt i Elsas lägenhet, det finns inga sängar där, var sover Elsa egentligen?

Sedan får vi följa med Malinda och Elsa till ett öde hus mitt ute i skogen. Ett hus med levande ljus i kandelabrar…  och Malinda träffar Puke, Puke som har världens vackraste ögon

Boken innehåller också paranormala aktiviteter och svartkonst, en sönderskuren svindyr jacka och en dam som dyker upp lite överallt med käpp och basker.

Charlotta Björnulfsons Svartkonst för opiercade är en bok som passar både som högläsning och som spännande ”ensamläsning” för mellanstadiebarn. Den innehåller lite olika delar, händelser och trådar. Jag funderar fortfarande på vem damen i baskern är…

Vad som gör en bibliotekarie glad i sitt hjärta

- När elever mycket sakta och motvilligt lämnar biblioteket (efter att ha suttit där och läst), och snubblar tillbaka till klassrummet, fortfarande läsande.
- När elever kommer tillbaka dagen efter att de lånat en tjock bok, berättar att de inte kunde sluta läsa och att de nu vill ha del två (och att det då finns en del två att sätta i händerna på dem!).
- När elever som i flera år bestämt hävdat att det inte finns några bra böcker, plötsligt är stammisar och troget dyker upp på klassens lånetid varje vecka.
- När man kommer in i ett klassrum där det pågår tyst läsning och inte en enda elev noterar att man står där och vill säga något.
- När alla böckerna blir utlånade efter ett bokprat.

Läsförståelsen blir sämre, läsandet minskar och larm efter larm ljuder, men så länge detta händer då och då känner jag mig ändå ganska nöjd och hoppas på att de här eleverna ska ge upphov till positiva spiraler i sina klasser.

Fabergémystik

I vintras köpte jag, eller om det var min vikarie, en bok till Ljungenskolans bibliotek som ingen annan skola köpte in. (Undrar så vad det stod i det lektörsomdömet...) Jag tyckte direkt jag packade upp paketet att den att den verkade spännande och tänkte läsa den, men efter att ha varit borta nästan ett år så fanns det så otroligt mycket att sätta sig in i, läsa ikapp, ta tag i, så boken åkte ut på hyllan istället. Och sedan har den lånats lite då och då och de få gånger jag sett till den på återlämningsvagnen så har det aldrig rikigt passat. Men igår satte jag mig med den på jobbet och började läsa. Sen tog jag med den hem och fortsatte läsa. Och jag tyckte faktiskt att det var ganska spännande. Inte så realistiskt och trovärdigt kanske, men intressant.

Den siste tsarens hemlighet heter den och gåtan som boken kretsar kring är två försvunna Fabergéägg som smugglades ut ur Ryssland vid tiden för ryska revolutionen 1917. Syskonen Vendela och Milo bor i Elm, en stad mitt emellan ett högt berg och en djup kristallklar sjö. Det finns ett Elm i Schweiz, men jag vet faktiskt inte om det är där boken är tänkt att utspela sig, eller om det är en helt fiktiv stad. Barnen bor i ett av stadens finaste hus tillsammans med sin mamma, som är borgmästare och pappan som är kriminaltekninker. I det stora huset finns också en lägenhet där barnens farmor Minerva bor. Minerva jobbar på stadens museum och snart är det dags att öppna en utställning med några av de berömda Fabergéäggen som tsaren i Ryssland lät tillverka som gåvor till sin familj i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Fabergé var en mycket känd juvelerare och guldsmed, som inte gjorde två likadana smycken, utan allt var unikt och det enda av sitt slag. Totalt tillverkades 57 fantastiska och mycket värdefulla ägg, men under och efter ryska revolutionen förstördes, försvann och såldes många av äggen. I boken berättas att guldsmedslärlingen Theresia fick i uppdrag av tsaritsan, tsarens mor, att smuggla ut två av äggen ur Ryssland. Theresia visar sig vara Minervas farmor. Som tack för hjälpen fick hon ett hus i Elm, det hus som Vendela och Milo och deras familj nu bor i. Men äggen gömdes och farmor Minerva hoppas att hon genom de andra äggen ska kunna få ledtrådar till var de finns. Men utställningen är ett vågspel. Äggen är sällsynta och värdefulla och Minerva berättar för sina barnbarn att hon misstänker att någon kommer att försöka stjäla dem. Vendela och Milo ska hålla ögonen öppna, men när äggen faktiskt blir stulna mitt under en fin middag på muséet står de först handfallna. Vilka har motiv, vilka har alibi, vilka skulle kunna göra en sån sak?

Egentligen är det inte själva lösningen av brottet som jag tycker är det mest spännande med boken, utan det är just de mytomspunna Fabergéäggen. Just de två som Theresia smugglade ut åt tsaritsan har faktiskt varit försvunna ända sedan revolutionen och ingen vet var de finns. Sanning blandas med fiktion i boken och det ger en extra nerv till läsningen.

Min vän Carolina, som också är skolbibliotekarie och driver bokbloggen Carolina läser, var skeptisk till bokens karaktärer som hon tyckte var platta karikatyrer och alldeles för välartade, och till viss del kan jag hålla med, men jag tycker ändå att boken är värd att läsas.

Vill ni titta på några av de fantastiska äggen så finns bilder HÄR.

Den gyllene stjärnan

Nu i dagarna var det 70 år sedan större delen av Danmarks judar räddades till Sverige över Öresund. Sydsvenskan uppmärksammade det i söndags med två artiklar skrivna av Karin Zillén; Vi var inte judarna - vi var danskarna och Första öppna trotset mot Nazityskland .

Jag kan tänka mig att båda artiklarna skulle fungera utmärkt i skolans historieundervisning, och vill tipsa om att parallellt med dem läsa Lois Lowrys skönlitterära bok Den gyllene stjärnan som behandlar samma ämne, sett ur flickan Annemaries perspektiv.

Stereoläsning!

Det här var härligt att se: klass 2a, kom och lånade böcker idag. Allihopa satt ¨sedan på rad i soffan och läste sina fynd. Två pojkar hade lånat samma bok, lyckligt läste dem på samma gång halvhögt. Vilken bok det var? "Blåbärspatrullen och sjörövarna", spännande bok för yngre barn.

Lite ihop

Så kom då äntligen Johanna Lindbäcks efterlängtade debut för de något yngre läsarna, Lite ihop. Omslaget är frestande, som en hel påse med lösgodis. Jamen så är ju faktiskt boken, frestande och god och tar snabbt slut. Men absolut inte utan substans. Johanna Lindbäck har laddat godispåsen med en hel del bra värderingar. Det är så att vi förändras och det är inte bara av ondo. Det är sorgligt att växa ifrån bästa kompisen men världen går inte under. Det är ok att göra saker som inte alla tycker är superbra, ja det kan till och med vara lite smålöjliga saker.
Ploten i den här berättelsen skulle kunna ha blivit hur glansig och glättig som helst men författaren manövrerar skickligt och gör den till en skildring där många bokpersonernas ålder kommer att känna igen sig.
Johanna Lidbäcks språk känns ungdomligt, lite väl pratigt mellan varven, för att passa mig. Men för målgruppen tror jag det är helt rätt. Huvudpersonerna känns kanske lite väl mogna för sin ålder men det var vi skolbibliotekarier rörande överens om att det bara är bra.
Andra plus med boken är att Majken har några lite äldre tjejer som hon lyssnar till, tjejer som levererar bra värderingar. Skickligt invävt, känns aldrig som pekpinnar. Den andra huvudpersonen Ivan, är bara så trygg och vågar vara sig själv till stor del. Majken utvecklas i boken och blir alltmer självständig och tydlig inför sig själv.
Som om detta inte var nog är slutet mycket bra och öppet...

Fruktansvärt farligt förfärligt

Igår kom nya böcker till Ljungen och jag tog direkt med några av dem hem. Dels var det Johanna Lindbäcks nya bok, Lite ihop, som jag sett mycket fram emot att läsa. Hon har tidigare skrivit en rad bra böcker för högstadiet och gymnasiet, och nu har hennes första bok för mellanåldern kommit. Har sju-hukt höga förväntningar på den... Men den hann jag inte börja på igår, ety det var full rulle fram till halv nio, utan istället tog jag mig an det som kan vara dess totala motsats: skräckkungen Magnus Nordins nya bok Varelserna: Elias bok.

Varelserna har tagit över Gotland, och kanske hela Sverige, världen. Det sägs aldrig rakt ut, men det verkar vara någon slags zombier ständigt på jakt efter kött. Människorna som blir "smittade" av deras bett eller rivsår förvandlas snart själva till varelser, och medan varelserna blir fler och fler minskar antalet människor stadigt.
Elias och hans syster Emma är ensamma kvar efter att deras fosterföräldrar blivit tagna av varelserna och de har inte sett en levande människa på flera veckor. På dagarna letar de mat, någonstans att gömma sig kommande natt och försöker vila lite - varelserna gillar inte dagsljus - och på nätterna håller de sig undan, försöker hålla sig undan i alla fall. Men gång på gång lyckas varelserna spåra upp dem och de får fly. En dag hör de en bil komma körande längs vägen! Det är en familj på väg mot kusten, dit de hört att det ska komma ett räddningsfartyg. Bilen är egentligen full, men de säger att de kan ta med Emma till fartyget. Elias övertygar Emma om han kommer ifatt dem och så åker Emma iväg. Det är ett beslut som Elias ska komma att ångra.

Lärarhandledningar

På vår hemsida har vi lagt upp några lärarhandeldningar som vi själva gjort och vi länkar också till förlag och andra som gjort olika typer av lärarhandelningar och läsnyckelar till sina böcker. (De hittar du HÄR.) Alldeles ny i lärarhandledningsfloran är den till de tre första böckerna om Halvdan Viking av Martin Widmark. Maria har skrivit om Halvdan tidigare i bloggen, läs det HÄR.

Halvdan är en pojke som lever i en liten by på vikingatiden. Böckerna är roliga och fulla av äventyr, men några av dem är lite otäcka. Det kunde vara ganska våldsamt på vikingatiden ibland. Precis som de flesta av Martin Widmarks böcker läses böckerna om Halvdan mycket, och de är populära. De är fulla av bilder och är inte så svårlästa, perfekta att läsa i smågrupper eller kanske som högläsningsbok för hela klassen. Handledningen ger tips och idéer till frågor att diskutera, övningar, rit- och skrivuppgifter, faktasökande och mycket annat. Ett sätt att ta sig djupare in i texten, träna sitt mellanradsläsande och öka sin läsförståelse. Det behöver verkligen inte vara en svår bok för att alla de här färdigheterna ska få sig en omgång. Och handledningen finns HÄR.

I veckan har jag själv läst första delen av Vargbröder, inför arbetet med vår nästa egna lärarhandledning. Det är ett roligt och klurigt arbete. Ett av mina största problem var att jag ibland glömde bort att jag läste med ett syfte och bara flöt iväg i texten när det var riktigt spännande. Då fick jag gå tillbaka och läsa om och försöka komma på om det var några viktiga saker att diskutera, fråga, utveckla under den passagen. Ibland vill man ju faktiskt bara läsa och njuta. Nästa fredag är det dags att sitta tillsammans och arbeta fram ett bra material och sedan kan ni hålla utkik på hemsidan efter ytterligare en lärarhandledning.

Försvunnen

Adam är försvunnen! Han dyker inte upp när han och de tre kompisarna Olle, Elsa och Vera ska gå på bio. Kompisarna tycker det är konstigt att han inte kommer till bion men det är först dagen efter, på måndagen, som polisen blir inkopplad när Adam inte kommer till skolan.

Adam har det struligt hemma, hans pappa är ofta sur, arg och vresig och brukar göra bort både sig själv och Adam när han är med och kollar på Adams fotbollsmatcher. Pappan skriker på domaren och på Adam och han är aldrig nöjd. Dessutom dricker han öl på matcherna och luktar ofta sprit.

Men var är Adam? Är han kidnappad, håller han sig borta eller är han MÖRDAD? Kompisarna är oroliga men Olle kommer på en sak som Adam sa för ett tag sedan…

Försvunnen är en alldeles ny, lättläst bok av Torsten Bengtsson. Boken handlar om föräldrars svek, kompisars lojalitet och om att det faktiskt kan bli bättre. Boken har ett såå bra omslag så jag tror och hoppas att den kommer att lånas av många.

Läs gärna också Instängd. En annan bra, lättläst och spännande bok av Torsten Bengtsson

Biblioteksråd

Igår hade biblioteksrådet på Dösjebroskolan terminens första möte. Vi är en eller två elever från varje klass på skolan som (tillsammans med mig och en av lärarna) träffas på måndagmorgon var tredje vecka. Vid detta första möte satte vi oss ner för att planera kommande termin, det är helt fantastiskt att prata med dessa engagerade elever. Eleverna hade en massa bra idéer på vad vi skulle hitta på. Bland annat ska vi se till att få ett författarbesök till skolan och jobba med Bokjuryn. Löpande under terminen kommer även biblioteksrådets medlemmar vara de första som får läsa nybeställda böcker som de sedan ska gå runt och bokprata om på skolan för andra elever, för att skrida läslust. Några elever i biblioteksrådet var lite bekymrade över att vissa klasser lämnar hyllorna i en röra efter sig, så de ville även att vi ska skapa en affisch med regler som måste följas i biblioteket.

Ser fram emot detta kommande arbete!

Skrivarworkshop i Kristianstad

Bokmässan i Göteborg i all ära, men jag vill tipsa om en doldis bland bokfestivaler, nämligen den i Kristianstad. Ja, nu är det tyvärr bara att vänta till nästa år, eftersom den gick av stapeln i helgen, som var. Många och intressanta seminarier, bl a var Magnus Nordin, Marjaneh Baktiari där och många andra svenska och utländska författare ( från ex Tyskland, Frankrike ). Allting är gratis dessutom! Själv var jag där i fredags på en skrivarworkshop, med författarna Ylva Karlsson och Katarina Kuick, som är författare till den mycket användbara handboken "Skriv och skriv om igen" (finns på skolbiblioteken) Förutom nöjet i att själv få vara kreativ, fick vi många bra och användbara skrivövningar med oss!

Snart bättre

Sofia går i femman. Hon är absolut inte mobbad, men har heller inga kompisar. Hon vet att hon är bra på basket, men det är ju bara killarna som spelar. Ofta hänger hon istället med träslöjdsläraren Niklas in och hjälper honom med lite av varje på rasterna. För att slipa stå ensam. Det är väl okej.

Så berättar mamma och pappa att de ska skiljas. Visst har Sofia fattat att det det är så bra mellan dem, men så illa...? Hela världen rämnar. Hon är hemma "sjuk" en dag och när hon kommer tillbaka frågar klasskompisarna var hon varit. Vad svarar man på det? Men till tuffa, snygga Ofelia säger hon sanningen, utan att hon förstår varför. Ofelia har också skilda föräldrar och säger inte så mycket utan bara förstår hur det är. Så skönt. Och så är det Leo med det lockiga håret. Som försvarar Sofia när Fredde retas och som vill att han och Sofia ska rasta sina hundar ihop. Är han en vän? Är han något mer?

Hemma blir det ännu konstigare när pappa först sover på soffan och snart flyttar ut, iväg till ett lånat hus utanför stan. Veckorna och varannan helg hos mamma, den andra helgen hos pappa. Det känns konstigt, inget bra alls. Och inte blir det bättre när Sofia förstår att mamma har träffat någon. När hon tar med denna någon hem, fast Sofia är där, och det visar sig att någon är träslöjdsläraren Niklas.

Detta är ändå en bok som känns positiv. Till skillnad från många böcker om barn i 11-12-årsåldern så vågar Sofia säga som hon känner till både sina föräldrar och till sina nyfunna vänner. Hon trasslar inte in sig i en massa lögner och hon gör inte saker som hon egentligen inte vill. Det blir inte destruktivt, farligt och förbjudet innan någon märker att hon mår dåligt. Det tycker jag är skönt.

Spelets fångar

Härliga söndagsmorgon, ligga kvar i sängen och läser och läser... Jag läser ut Bitte Havstads senaste, Spelets fångar.
Hugo åker ut med sin mamma Liv till skärgårdsön där mamman tillbringade sina första år. Där ska de bo hos morfar Folke som ingen av dem träffat de senaste åren. Det är trassliga relationer mellan alla generationer. Den första de möter är Freja som bor på ön tillsammans med sin pappa.
Hugo och Freja åker ut till Lillön för att räkna fåren men överraskas av en storm och tvingas stanna i den lilla stugan som lyckligtvis finns. I källaren under stugan hittar ungdomarna ett skåp fyllt av små datorer. De tar varsin som genast blir deras personliga när de loggar in med sitt fingeravtryck. Datorn är liten, ryms i fickan och går på solenergi.
Väl hemma igen på ön där de bor börjar Hugo använda sin dator. Han hittar ett spel och dras in i en annan värld där det känns underbart att vara. Han finns även i denna parallella värld men så mycket mer bekymmersfri, inga konflikter och bara vänliga människor. Även Freja börjar efter ett tag spela och de möts mer i den virtuella världen än i verkligheten. Fast vad är egentligen verkligt? Valutan i den virtuella världen är energi, inte pengar. Det gör dem mycket trötta när de är tillbaka.
Men säg den lycka som varar. Den virtuella världen är inte så bekymmersfri. Vem är det som styr deras öden? Varför har alla som finns med i spelet upplevelser av förluster? Hur ska man kunna dra sig ur? Och varför är det ön som figurerar som skådeplats även i den virtuella världen?
Bitvis är boken riktigt obehaglig. Jag gillar boken och steg inte upp förrän den var utläst.
Jag tror att jag har läst alla Bitte Havstads böcker och kan se en röd tråd genom hennes författargärning, att leva med och bearbeta en förlust. Inget ont som inte har något gott med sig, som min mamma alltid brukade säga. Inte så att Havstad skriver samma bok om och om igen, nej hennes böcker är ändå mycket olika. Bäst gillar jag fortfarande den första jag läste, Min storebror Robin. Spelets fångar seglar in på en klar andraplats. Läs den! Den ger dig mycket att fundera över.

Viskleken

Idag har jag haft två lektionspass med femman på Lackalängaskolan. Vi skulle hinna mycket, titta på några av bibliotekskatalogens funktioner som att söka efter, reservera och låna om böcker, gå genom skolbibliotekens hemsida med fokus på de sökvägar vi rekommenderar att man börjar med när man ska göra något skolarbete, samt prata om varför google inte alltid är det bästa valet när man letar efter information om något. Sen passade vi på att leka viskleken också. Det är ett bra sätt att visa att saker och ting, berättelser, "fakta", kan förändras på vägen. Min lite fåniga inledningsmening var "Internet är inte att leka med" och när den passerat 25 öron och munnar så fick vi höra "Vi har en klasslänk" av läraren som stod längst bak i rummet. Nåja, det höll sig fortfarande inom nätspektrat, även om jag inte är helt på det klara med vad en klasslänk är för något...

Igår var jag på MIK-dagen i Malmö. MIK står för Medie- och informationekunnighet, och seminarierna anordnades av Statens Medieråd och Region Skåne i samarbete. Många intressanta föredrag, tex om hur barns och ungas medievanor förändrats under de senaste åren, om hur man kan jobba i skolorna för att källkritik och mik ska bli en del av undervisningen och om hur rykten på sociala nätverk blir sanningar i seriös dagspress. Det senare börjar bli ett verkligt problem. Efterlysningar, varningar, rykten delas så många gånger att de enbart genom sin spridning får legimitet. "Eftersom hen, som jag litar på, delar det så måste det vara sant" och när dagspressen inte vill vara sist med något så publicerar man det som sanningar utan att kontrollera sanningshalten eller ägna sig åt en stunds eftertanke först. Och när det har stått i DN eller någon av de adra stora tidningarna så är det ju sant på riktigt. De om någon borde ju ha koll på vad de skriver. Tycker man.

Alltså blir det allt viktigare för oss vanliga dödliga att vara kritiska till allt vi läser, ser, hör. Vi kan inte längre svälja vad som helst för att det står i tidningen. Våra barn och ungdomar, som växer upp i den här världen kanske kan allt det tekniska av bara farten, men det kritiska tänkesättet och medvetenheten om vilka fällor som finns måste vi fortfarande hjälpa dem med om de inte ska sitta där med en värdelös "klasslänk" och undra vad de ska med den till.

Bokcafé på Tolvåker

BOKCAFÈ  2 sep - 2013




Igår hade vi terminens första Bokcafé på Tolvåkerskolan - Succé!!!


Elever från både klass sju och åtta kom och pratade om böcker och film, fikade, lyssnade på när Jens och Maria pratade om böcker och filmer, fikade lite mer och fick slutligen välja en bok att ta med hem innan vi avslutade caféet.


Vi har planerat in ytterligare två Bokcaféer under hösten:
Måndag 21 okt kl 15.30 med tema: sorgliga böcker
Måndag 16 dec kl 15.30 med tema: Framtiden, hur ser den ut?


VÄLKOMNA TILL NÄSTA BOKCAFÈ!