Samtal på krogen

För ett tag sedan var jag ute och åt med mina nära och kära. Som på så många ställen numera fanns det både bord där matgästerna höll till och en bardisk där gäster kunde välja att enbart ta ett glas eller två.
Jag la märke till två män som satt med ryggen mot oss vid bardisken, de drack öl och samtalade ivrigt med varandra. Om vad?

Efter en god middag gick jag fram till bardisken för att betala och hamnade då bredvid de språkande männen. Jag erkänner direkt, jag tjuvlyssnade på deras samtal när jag väntade på notan.



Det visade sig vara två småbarnspappor som utbytte erfarenheter om vad barnen ville höra som godnattsaga. Absolut inga böcker som vill förbereda barnet att somna NEJ! och klarvaken suckade den ena pappan. Jo, sa den andra och hur gör man för att begränsa antalet sagor, EN TILL! var frekvent ordval i den barnkammaren. Jag som slipper natta någon av de små kände bara HEJA BARNEN!!
Om jag nu inte var på väg hem med de mina hade jag nog bjudit på en runda och sen skulle vi ha diskuterat barnböcker så det stod härliga till.
Jo, och favoriten just vid det här tillfället var klassikern Historien om någon.

Adventskalender

I morgon den 1 dec startar vår Adventskalender här på bloggen. Varje dag fram till julafton presenterar vi en bok som vi hoppas kan vara ett lästips eller förslag på en julklapp till dig själv eller till någon annan.

I morgon börjar vi alltså!

Ninna och sjukhusfåglarna

För två år sedan, ganska precis vid den här tiden på året tillbringade jag och min dotter fem dagar på sjukhus. Instängda i en bubbla, utan så mycket kontakt med "den vanliga" världen framskred de fem dagarna, av väntan på operation, operation, väntan på besked.
Det var en sällsam tid på ett sätt, särskild från allt annat jag upplevt. På den avdelning vi var intagna på var många barn väldigt sjuka. Trots det var det mycket skratt, mycket lek, men också trött och stilla väntan.
Jag tänker på det när jag läser boken "Ninna och sjukhusfåglarna", skriven och illustrerad av konstnären Matilda Ruta, som fått i uppdrag att göra ett "artist in hospitalprojekt" på Gävle sjukhus.
Hon valde att rita och berätta sagor tillsammans med barn på sjukhusets lekterapi och ur det växte den här boken fram.

"på sjukhus är nästan alla sjuka. Eller så är de på jobbet. en del sitter bara och väntar. Någon ringer hela tiden, för att de är så oroliga"

På sjukhus finns hela spektrat från nyfödd till jättegammal. Alla känslor från djupaste glädje till djupaste sorg.
Vi får följa allt genom Ninnas ögon, Ninna vill inte prata om sjukdomar mer, hon vill hellre prata om vad hon önskar sig i födelsedagspresent. "de vet ju redan att jag är jättesjuk, varför måste de fråga?"
"Ibland orkar man ingenting. Då ligger man i sängen och drömmer om andra världar och rymden och sånt", säger Ninna "men ibland mår man bättre", då kan man springa i trappan, pyssla med glitter och äta godis"

Här skildras precis hur det är, att när ett barn, även om det är jättesjukt, mår bättre så vill man göra "vanliga" saker, springa i trappan och sådant, äta godis.

Utanför fönstret finns "sjukhusfåglarna", de låter hela dagarna.

"Fåglarna i sjukhusskogen flyger iväg om nätterna, under dagen samlar de allt ont barnen inte gillar...de slänger alla tunga, klibbiga jobbiga känslor i havet.
barnen kan sova lugnt då"

Det här är en bok med mycket vackra och uttrycksfulla bilder och med en berättelse som verkligen behövs.

Det finns många barn, som tillbringar en tid av sitt liv på sjukhus. Den här boken är viktig för dem och för alla andra som vill förstå.

Och hur det gick för oss? Det gick BRA!

Augustpriset 2015

I måndags avslöjades vem som fått Augustpriset 2015.  Det finns fyra kategorier och vinnarna är:

Årets svenska barn- och ungdomsbok: ”När hundarna kommer” av Jessica Schiefauer.

Årets svenska skönlitterära bok: ”Allt jag inte minns” av Jonas Hassen Khemiri.

Årets svenska fackbok: ”Min europeiska familj. De senaste 54 000 åren” av Karin Bojs.

Lilla Augustpriset: ”Den på intet vis speciella” av Rasmus Bjerkander från Linköping.

Dessvärre har jag inte själv läst "När hundarna kommer", men så här står det i Adlibris

beskrivning av boken:

"Vinnare av Augustpriset 2015 i barn- och ungdomskategorin

En kärlekshistoria av Augustprisbelönade Jessica Schiefauer

Den här sommaren älskar Ester och Isak varandra vettlöst. Den här sommaren kommer deras kärlekshistoria att solkas, falla sönder och återuppstå. Den här sommaren misshandlas en ung pojke till döds vid en stilla insjö. Och Isaks lillebror var där när det hände. Jessica Schiefauers roman är en förtätad och aktuell berättelse om kärlek, besatthet och om våld.

Ester och Isak. Isak och Ester. Två unga människor i ett litet samhälle i Sverige. Småstadstristessen den här våren löper sida vid sida med de nynazistiska strömningar som blir allt synligare: Ett hakkors i svart bläck på mattebokens pärm, en torshammare om halsen, skrålande fyllesång om fosterlandet på festerna.

När Ester och Isak en vårkylig kväll möts på en av festerna vid sjön förändrar de varandra. Deras förälskelse väcker dem till liv.

Ester sover allt oftare över i Isaks pojkrum, äter frukostmackorna vid hans köksbord.

Isak har en lillebror som heter Anton.

Och det här är berättelsen om Esters och Isaks stora kärlek. Och det är berättelsen om när Anton tog en annan människas liv."

5768 visningar på Youtube

Jag hakar på Ninnis inlägg om Författardagen i Hässleholm.

Det var mycket intressant att följa samtalet mellan Lawen Mothadi, Ralf Novak-Rosengren och Anita Santesson. 

Varför är böcker om romer och resandefolket, som brukar kallas svenska romer, och som funnits i Sverige sedan början av 1500 talet, så sällan förekommande?

Helt enkelt därför att de barn som kom ifrån resandesläkt eller hade romska rötter tidigt lärt sig att deras historia, ursprung och traditioner inte varit intressanta för någon utanför deras egna kretsar. De har t om lärt sig att dölja sitt ursprung, för att undgå förföljelse och mobbning. 

Länge lärde skolan ut att det sk tjuvspråket med speciella ord hade sitt ursprung bland kriminella, men egentligen var det svensk romani, orden kom ifrån. Inte konstigt att Rosita i boken 5768 visningar på Youtube bara vill gömma sig när läraren säger så här" I fredags hade vi svenska och pratade om språk i Sverige. Såhär pratar kriminella , sa hon. Tjyvspråket...sen fick jag blunda och bita mig själv i läppen för att inte börja böla...Orden hon visade var inte alls något tjuvspråk. Det var mitt språk "

Detta var ett litet utdrag ur boken av Ralf Novak-Rosengren , själv resande och Anita Santesson, filmare. Kanske inte så konstigt att huvudpersonen Rosita inte vill avslöja sitt ursprung i skolan. Hon får dock revansch genom att hon och några klasskompisar spelar in en låt, som sedan visas 5768 gånger på Youtube. I boken finns också berättelsen om starka traditioner och en stark familjesammanhållning.

Flera delar om Rosita väntas följa.

Vill du veta mer kan du titta på webbplatsen lattjodrom.com.

Författardag i Hässleholm

I tisdags var jag och Lena på Författardag i Hässleholm. Jag var spänd av förväntan, förra året var så inspirerande, och programmet lovade mycket även i år!
Först ut var Barbro Lindgren som läste dikter ur sin senaste diktsamling "Dikter i urval 1974-2004". En härlig start på dagen!



Därefter så samtalade Lawen Mohtadi, Ralf Novác-Rosengren och Anita Santesson med Mårten Sandén som moderator om romer i litteraturen med avstamp i nyutgivningen av Katarina Taikons serie om Katitzi och Ralfs och Anitas bok om Rosita, "5768 visningar på Youtube". Anita och Ralf berättade också att det kommer, minst, en bok till om Rosita.

   

Peter Ekberg väjer inte för de svåra utmaningarna, han skriver böcker om filosofi och hållbar utveckling för barn. Han har bla skrivit "Uppdragserien" och "Tänk själv!", men har även översatt boken "Professor Astrokatt i rymden".

    

Lotta Bergman, lektor vid Malmö högskola, har tillsammans med sin kollega Magnus Persson genomfört projektet " Författaren i klassrummet", där de har undersökt vad ett författarbesök egentligen ger och vad som händer i klassrummet vid ett författarbesök. Det de kom fram till är att det finns många postiva effekter med författarbesök, men också att det krävs en del förberedelser inför besöket för att det ska bli bra.

Efter lunch fick vi berättat för oss hur Hunden Rund kom till. Annika Henning och Maria Nilsson Fidlers oemotståndliga böcker böcker för de yngsta skrivs på rim och handlar om vardagliga saker som kroppen och nu senast odling. Önskemål kom upp om Hunden Rundböcker med mera text, för nybörjarläsaren, och författarna verkade inte oävna.



Martin Nordin guidade oss genom ett zombiespäckat Gotland, i Elias och Emmas fotspår. Zombierna i serien "Varelserna" anfaller bara om nätterna, till skillnad från många andra zombier i böcker och filmer. Fyra böcker har det blivit, och det verkar som om det kan bli en uppföljning!
Magnus bjöd även på bakgrundsfakta om zombier vilket var intressant.



Boken "Stå ut" , där en av huvudpersonerna är läraren Christer, fick författaren Mattias Edvardsson kämpa lite för hos förlaget, det är inte så vanligt med en vuxen huvudperson, som tar lika stor plats i berättelsen, i ungdomsböcker. Nya boken heter "April, April" och handlar om Hugo, som planerar att ta livet av sig på ett ganska spektakulärt sätt, men misslyckas och hamnar på ett behandlingshem. Där träffar han Julie, Nico och April...och upptäcker att vissa saker är värda att leva för.

  

Anna Holmström Degermar var en relativt ny, men angenäm, bekantskap för mig. Jag har läst "Modighetsprovet" men bestämde på stående fot att beställa fler böcker av henne. Hon berättar om glesbygden, hjortron och mormödrar, och riktigt sugen blev jag på boken "Det ringer, det ringer".

    

Bonniers förlag har sedan några år tillbaka inför julen givit ut en så kallad adventsbok, och i år är den skriven av Mårten Sandén och heter"Skorstensjul". Mårten berättade början av berättelsen och om bokens tillkomst. På onsdagen när jag kom tillbaka till jobbet hade mina beställda exemplar kommit, och det är en mysig, lagom spännande historia om de tre barnen Issa, Mago och Stella, och jakten på Stellas pappa, där de tänker sig att alla tre kan få bo tillsammans.
Han berättade också lite om sin nya bok "Sju förtrollade kvällar", som jag också vill läsa snart!

  

Konferencier Malin Stehn lotsade oss galant genom dagen, och jag ser redan fram emot vad nästa års Författardag i Hässleholm kan bjuda på!

Splods öga

En morgon när två barn ska äta sina frukostflingor finns det ingen mjölk i kylskåpet. Pappan ger sig ut för att köpa, men det dröjer oresonligt länge innan han kommer tillbaka. Till slut gör han ändå det och han har mjölken med sig. Ett paket mjölk som varit på äventyr i både tid och rum, räddats från pirater, vulkanutbrott och wumpirer, men också räddat jorden från att invaderas och övertas av ondsinta rymdvarelser. Det är ingen dålig historia som barnens pappa berättar när han kommer hem. Men tror barnen verkligen på den?

Neil Gaiman (som i största ödmjukhet skrivit "Vansinnigt populära" framför sitt namn på bokens omslag) har skrivit ett galet (galaktiskt) äventyr. Det är ganska gott om svåra ord, och en hel del situationer som kan behöva förklaras lite, så den passar kanske inte så bra för egen läsning. Men som högläsningsbok... Absolut! Jag tror att jag hade älskat den som barn och jag hoppas att många lärare kommer läsa den för sina klasser.

Bilderna i boken är gjorda av Chris Riddel och de är helt fantastiska. Jag skulle rekommendera att skanna in ett par av dem och visa medan du läser. De tillför ytterligare en dimension till humorn och framförallt så ökar förståelsen i de partier som kanske är lite svåra för vissa barn.

Om en nu nödvändigtvis vill ha "nytta" av sin högläsning, alltså mer nytta än att bara göra duktiga läsare av sina elever, så kan historien uppmuntra till att lära vidare om både pirater förr och nu, religionsutövning hos sydamerikanska indianstammar före européernas kolonisation av kontinenten och tidsresors för- och nackdelar. Bara som exempel. Även om det är en knasig berättelse finns det alltså möjligheter att utnyttja den för fortsatta studier inom en rad olika ämnen.

Lycka till!

Skorstensjul

Varje år brukar det släppas någon ny julbok, en sådan där bok med ett nytt kapitel att läsa varje dag i december fram till julafton. I år har jag fått boken Skorstensjul i mina händer och jag har läst, begrundat och tittat på de förtjusande bilderna som illustratören Lina Bodén har gjort.

Skorstensjul handlar om de tre föräldralösa barnen Stella, Mago och Issa som har hamnat på Stockholms central efter att ha rymt från barnhemmet där de bor. De har bestämt sig för att de ska flytta till Magos pappa som är på väg hem till Sverige från Afrika för att hämta dem. Det  tror i alla fall Mago, Stella är inte så säker på det där med Magos pappa. På Stockholms central träffar de för första gången på stackars Niklasson, en uteliggare som tappat minnet. Niklasson är i själva verket hela berättelsens huvudperson.

Skorstensjul har alla ingredienser som en riktigt bra julberättelse ska ha. Barn som är hemlösa, far illa och som ingen bryr sig om. Onda människor, drömmar om ett sammanhang och om ett bättre liv. Naturligtvis slutar berättelsen riktigt lyckligt (det är ju en julberättelse) och man känner en fantastisk julstämning i boken.  Ändå är det en mycket bra och aktuell berättelse med många saker att lyfta och diskutera. Finns det hemlösa och föräldralösa barn i Sverige? Hur har det blivit så? Vem tar hand om dem?

Det är Mårten Sandén som skrivit Skorstensjul och den passar att läsa för de yngre barnen (7-9 år). 

Sent ska syndaren vakna...

1999 när den första Harry Potter-boken kom på svenska var jag 18 år, gick på gymnasiet och hade inte tid att läsa barnböcker. När filmen kom 2002 var jag lite snobbig och tyckte att det var alldeles för hajpat, hela grejen. När jag började jobba på mitt första biblioteksjobb 2007 lästes böckerna så mycket, alla visste allt om dem och det fanns verkligen ingen anledning för mig att lägga tid på att läsa dem för att göra reklam för dem - de lånade ut sig själv utan att jag behövde röra ett finger. Så har åren gått och det har alltid funnits annat som varit viktigare. Jag har ju ändå inte kunnat undgå att förstå vad det hela handlar om. Namnen Voldemort, Gryffindor, Dumbledore och Hermione (även om jag fortfarande inte fattar hur det uttalas!) är välbekanta.


Men nu kom första boken Harry potter och De vises sten i en alldeles ny illustrerad utgåva (Maria skrev om detta HÄR) och jag föll verkligen pladask för bilderna. Boken fick till slut följa med hem och nu har jag läst den. Formatet på boken är möjligtvis lite klumpigt. Det är ingenting för sängläsning, kan jag konstatera efter att ha försökt, men jag kan tänka mig att som högläsningsbok kommer denna vara fantastisk, att sitta ihop och titta på bilderna länge, Jag blev faktiskt så såld på boken att jag nu funderar på att köpa böckerna även till mig själv efter hand som de ges ut, gömma dem och sedan ge allihop på en gång till mina barn när de har åldern inne och alla illustrerade utgåvorna har kommit ut (om sisådär sex-sju år). Börjar redan längta!

Själva historien behöver jag väl inte säga så mycket om, men här kommer några av mina favoritbilder. Kvalitén på fotografierna kanske lämnar en del övrigt att önska...

 Det här är ön där Harry Potters morbror försöker gömma familjen för alla brev som kommer om att Harry blivit antagen på Hogwarts.

 Hagrids stuga och trädgård!













Min ettåring blev alldeles vild av glädje när hon tittade på denna bilden och såg att det var en katt. ("Tahht!!!")

Ja, så nu är det väl bara ett knappt år kvar till nästa bok.

Mockingjay - part 2

I kväll är det dags. För mig och mina barn alltså, att se Mockingjay part 2 som är den avslutande filmen av de fyra filmerna i Hungerspelstriologin.
Vi har läst alla böckerna och vi har sett alla filmerna på bio när de kom ut. Förra helgen tittade vi återigen på alla de tre föregående filmerna hemma för att vara uppdaterade och förberedda inför i kväll.

Jag har alltså haft Hungerspelshistorien aktuell sedan jag läste den första boken för ca 7 år sedan. Trots det så tröttnar jag inte på storyn. Jag tycker böckerna är otroligt spännande och välskrivna med många lager och teman. Filmerna är också mycket bra gjorda, de följer böckerna väl. Att sedan Jennifer Lawrence (som spelar Katniss Everdeen) är en otroligt duktig skådespelare gör intrycket än starkare. Hon kan verkligen spegla den ångest och de omänskliga svårigheter hon ställs inför.

Tyvärr finns det aktuella teman i filmen där man kan dra paralleller till vad som händer i dagens samhälle. Ett samhälle med rika och fattiga - de som har mat på bordet och de som inte har det. Attacker och vedergällningar. Barn som tvingas gå de vuxnas ärende i krig.

Utan att avslöja för mycket av handlingen i denna avslutande del så är det ändå så att Katniss - denna otroligt starka och smarta unga kvinna, som har lyckats överleva två hungerspel för att hon är en fantastisk pilbågeskytt, till slut väljer freden - pacifismen.

De tre första filmerna

På flykt

Så många människor är på flykt. Så många väntar på besked om uppehållstillstånd, bostad, skolor och jobb. 

 Vi behöver tala med våra barn och ungdomar i skolan om detta. Att använda böcker som utgångspunkt kan vara till hjälp och underlätta diskussionerna.

Annika Thor har skrivit en novell som heter En plats är tom. Du kan lyssna till de fem avsnitten på Sveriges radios sida Novellklubben. Under fem måndagar med start den 23 november kan du lyssna till samma novell på Barnens biblioteks webbplats.

Annika Thor har även skrivit bilderboken Flickan från långt borta. En dag knackar hon på dörren hos den Gråa. Flickan har kommit gåendes från långt borta. " Varför gick du, frågade den Gråa." Som helst vill fortsätta med sina ensamma vanor. " För att jag var ensam, svarade flickan. Det fanns ingen som kunde ta hand om mig längre." Boken som är illustrerad av Maria Jönsson går att använda på alla stadier.

Om du skulle fråga Micha av Viveka Sjögren är också det en bilderbok som kan användas vid samtal på alla stadier. Om du skulle fråga Micha skulle han berätta att nyss började kriget som gjorde att de flydde. Nu väntar de, inte på att få komma hem utan på lov att få stanna. En sån tur att det finns fotboll och matte, det liknar hemma.

Ytterligare en bilderbok är Sabelles röda klänning av Marina Michaelido-Kadi och Daniela Stamatiadi. De berättar om Sabelle som bara kan ta med sig en sak när de flyr. Hon väljer en röd klänning som hon fått av din mormor. Mormor som blir kvar och som Sabelle inte vet om hon någonsin får träffa igen. Varje dag tar Sabelle på sig den röda klänningen, ända tills den inte passar längre...

  

Hanna Mendels chans

Hur ska jag skriva om andra världskrigets fasor... Inga ord passar, allting skaver och blir fel. Går det att prata om vad som hände, vad som fortfarande händer, med barn och unga utan att det blir antingen för mycket, för otäckt, eller alltför generellt och oengagerande. Jag vet inte. Jag tror inte jag är så bra på det. Själv läste jag Majgull Axelssons Jag heter inte Miriam tidigare i år och beskrivningarna vad Doktor Mengele gjorde har etsat sig fast i mitt minne och kan få mig illamående bara jag tänker på det. Mengele dyker upp också i den bok jag läst nu, men utan några detaljerade beskrivningar av hans grymhet.

Hanna är 15 år och har framtiden utstakad. Hon ska snart börja på musikkonservatoriet i Budapest, bli konsertpianist och spela på stora scener över hela världen. Men först och främst ska hon gå på bal i den vackra gula organzaklänningen som mamma sytt till henne. Alla hennes planer går om intet när ghettot, där alla judar i staden bott sedan tyskarnas invasion av Ungern några månader tidigare, plötsligt ska stängas. Mitt i natten kommer soldater och beordrar familjen att lämna sin lägenhet och redan nästa morgon tvingas de iväg på resan mot Auschwitz-Birkenau, i överfulla stinkande boskapsvagnar, utan mat och vatten.

På perrongen i Auschwitz frågar någon hur gammal hon är. Hanna svarar att hon är 15, och då säger mannen: "Nej, du är 16!" sedan försvinner han in mängden. Hanna förstår inte, men ljuger för läkaren, Josef Mengele, som inspekterar dem när de kommer fram, och säger att hon är 16 år. Det gör att hon får följa med sin mamma och storasyster Erika. På nätterna trängs de på den hårda träbritsen i baracken, på dagarna arbetar de i ett stenbrott. Maten är näst intill obefintlig, förhållandena förskräckliga, och Hannas mamma blir alltmer avtrubbad och avskärmad från verkligheten. Men så en dag hör Hanna talas om att kommendanten för lägret söker en ny pianist och hon får chansen att provspela för honom. Sex unga flickor från lägret vandrar bort till byn där Kommendanten bor i ett stort hus och Hanna blir den utvalda lyckliga, tack vare Kommendantens son Karl. Så börjar en annan tid för Hanna. Hon får varje dag lämna smutsen och kylan i lägret och tillbringa sina dagar i ett uppvärmt hus, med att stå i givakt bredvid flygeln när hennes tjänster inte behövs och att spela när Kommendanten har besök eller vill ha lite trevlig bakgrundsmusik. Hannas besök i huset innebär också en större chans att få i sig något ätbart. Hon lär känna Vera som är hembiträde och i köket finns ibland tillfälle att smyga åt sig ett kålbad, en okokt potatis eller en morot. Karl sitter ofta i musikrummet och lyssnar på henne och till en början verkar han ointresserad och lite äcklad av Hanna. Men efter ett tag börjar de prata lite med varandra när Kommendanten inte är hemma och Hanna förstår att han inte alls är som sin far. Men hur kan hon få känslor för någon som står och ser på när hundratusentals människor mördas bara några kilometer bort?

Koncentrationslägrens grymhet och fasor skildras, men nog finns det ett visst filter. Hanna förstår inte själv vidden av grymheten, och därför skonas även läsaren. Boken beskriver hennes verklighet. hon inser inte att folk mördas, utan lever i tron att det är ett arbetsläger. Det är en tung historia, som alla skildringar av förintelsen, men jag är ändå glad att det fortsätter komma ut böcker om andra världskriget som gör det möjligt för nya generationer av unga att läsa och förhoppningsvis förstå att detta ofattbara har hänt och vi måste gör allt för att det inte ska hända igen. Jag vet inte om det är en bok som kommer lånas direkt av eleverna, men jag hoppas att lärarna plockar upp den till högläsning, för det finns så otroligt mycket att prata om.

Lågmäld mystik

Igår kväll läste jag en bok som legat i min att-läsa-hög ett tag. När jag packade upp nya böcker för några veckor sedan så fångade den mig direkt, med sin avskalade, lite suggestiva framsida, men sedan var det hela tiden andra böcker som kom före när jag väl skulle sätta mig och läsa.

Skuggsommar av Mia Öström handlar om Rakel, en ganska tystlåten och tillbakadragen tjej. Hennes mamma har tillbringat en lång tid med att bara ligga i sin säng och må dåligt, och Rakel har vant sig vid att smyga tyst omkring hemma, inte göra något väsen av sig vare sig där eller i skolan. Göra allt för att inte dra uppmärksamheten till sig. Nu är det sommar och hon ska tillbringa hela lovet hos sin jämnåriga kusin Ellika och dennes föräldrar på deras pyttelilla skärgårdsö halvvägs till Finland. Ellika och Rakel brukade vara som systrar, men det var länge sedan, och nu verkar det som att Ellika hatar henne. Dessutom känner hon sig fel i familjens välordnade vackra vita hus. Den pittoreska ön känns mer som ett fängelse än det paradis som den är tänkt att vara. 

Det är den varmaste sommaren på över hundra år och Rakel tillbringar nästan all tid nere på stranden vid hopptornet. Hon är rädd för att hoppa och dyka, men ute på hopptornsbryggan träffar hon tvillingarna Majken och Lisen som inte verkar rädda för någonting. De lovar att lära henne dyka och att hon ska få vara med i deras hoppklubb om hon bara utför tre uppdrag. Men Ellika upptäcker tvillingarna, och eftersom ön är privat försöker hon skrämma och hota dem för att de inte ska komma tillbaka. Rakel hamnar mitt emellan tvillingarna och Ellika och uppdragen som hon ska göra tvingar henne ifrågasätta sig själv och vem hon har blivit. 

Under hela läsningen finns misstanken att det är något som inte stämmer med tvillingarna, de försvinner ibland spårlöst, de vill inte riktigt avslöja var de bor och hur de lyckas ta sig till ön och de beter sig på ett gränslöst sätt, men jag hålls på halster nästan hela boken innan jag får svaret. Skuggsommar är en väldigt lågmäld historia, ändå griper den tag i mig oväntat mycket. Det kanske inte är boken jag kommer minnas bäst från 2015, men helt klart läsvärd.

Läsutmaning

Under vecka 46 blev eleverna på Skönadalsskolan utmanade. Läser ni mer än 2104 timmar får ni glass på fredag!
Som läsning räknas när någon läser högt, när man läser tyst för sig själv, när man lyssnar till en inläsning ex. genom Legimus och när man har boksamtal. Alla typer av texter räknas också såklart. Läsning i hemmet såväl som i skolan räknas med.
Varje dag rapporterar pedagogerna hur mycket som lästs i just deras klass. Timmarna omvandlas till kulor i ett rör och alla kan följa hur stapeln stiger under veckan. Många samtal om huruvida de kommer att klara utmaningen har förekommit under veckan och jag har hört flera olika matematiska beräkningar i dessa spekulationer.
Den här typen av jippon får ofta kritik från forskare och andra. Jag kan delvis hålla med, om det här varit den enda satsningen som gjordes på skolan för att eleverna ska bli till läsare. Naturligtvis krävs en medveten pedagogisk insats med systematisk lästräning och undervisning i lässtrategier bland annat. Kanske kan det liknas med att en och annan påse chips förstör inget, så länge vardagens mat är nyttigare. Vi behöver fest i tillvaron! Jag ser många positiva vinster med veckan. Det läses mer än vanligt och  det kan läggas till några kilometer till läskondisen för att använda Martin Ingvars och Martin Widmarks symbolspråk.

Det är också en sak som förenar, något alla kan bidra till. Jag har sett elever som i vanliga fall inte har fullt fokus på skolarbetet vara superengagerade. En elev som ligger på sjukhus har sett till att föräldrarna läst åtskilliga timmar vid sängkanten. Eleven som blev sjukanmäld i fredags hälsade att hen läst 30 min och det var viktigt att det räknades med i klassens resultat.
Och visst blev det glass! De klarade gränsen med råge och har många timmar tillgodo till nästa års utmaning.

Serier

På bokmässan lyssnade jag till två mycket kloka och ambitiösa lärare, Helga Boström och Melinda Galaczy. De arbetar båda med serier  i sin undervisning. Melinda och Helga vittnade om att det var lättare att få alla elever i en klass intresserade och engagerade i arbetet kring serier. Att läsa en serie tar heller inte lika lång tid som att plöja en roman och då blir det mer tid till att fördjupa sig i arbetet kring berättelsen.
De har hittills gjort tre handledningar som de generöst delar med sig av.


För åk 3-6 finns en handledning till Neels första serie,Dagboksdagar. Om flickan Lou som lever med sin inte alltid så vuxna mamma. Det finns mycket att diskutera kring i berättelsen och andra färdigheter som kan tränas är rolläsning och bildtolkning, bland annat.

Herzog och Clante har gjort en serie som heter Pssst! Kort kan sägas att den handlar om vilsenheten kring jaget och kroppen. Passar att arbeta med i åk 5 och 6. Kanske som mest lyckat när de läser om just kroppen i NO åk 5.

För åk 8 och uppåt finns en handledning till Walking Dead av Kirkman och Moore. Lärarna rekommenderar ett samarbete med skolans bildlärare och varför inte be en professionell tecknare komma till skolan.

Helga och Melinda delar som sagt med sig av handledningar och tips på andra bra serier, bland annat.  Kanske vill du se och lyssna till en intervju från bokmässan med de båda lärarna.

Min stora stökiga nya familj

Rose är ensambarn och hennes föräldrar är dessutom skilda. Hennes dagar brukar alltså vara ganska lugna, för antingen är det hon och mamma, eller så är det hon och pappa. Fler brukar de aldrig vara. Men en dag berättar Roses mamma att hon träffat en man, och att han har barn. Många barn.
"'Precis som du alltid önskat dig!"
"Vad har jag alltid önskat mig?" frågade jag.
"Syskon! Du har ju alltid klagat på att vara ensambarn."
"Vänta nu lite", sa jag. "Jag menade att du och pappa borde ha skaffat fler barn medan ni var tillsammans."
Man ska se upp med vad man önskar, var det en klok person som sa någon gång, för det man önskar kan bli sant. Därför måste man vara noga med sina önskningar - väldigt noga."

Och nu är det dags att hälsa på i deras hus för första gången. Rose fattar inte att mamma inte ser röran, den ovårdade trädgården, kaoset inne i huset, de ouppfostrade barnen, hon som brukar vara en sådan pedant. Rose ser det mer än väl och hon har ingen lust att plötsligt få fem brorsor. Fast vänta nu, Renée visar sig vara en tjej, jämngammal med Rose.

Det blir en hel del kulturkrockar när Rose och hennes mamma träffar Frank och alla hans barn, och det är verkligen inte helt problem- eller konfliktfritt. Det största problemet är kanske ändå att det känns jobbigt att pappa är så ensam. Rose gillar lugnet varannan vecka hos pappa, men trivs han verkligen med att vara så ensam? Han verkar fortfarande lite kär i mamma och kanske tycker det är jättejobbigt att hon träffat en ny och att de gör så mycket olika saker när Rose är hos dem.

Tillsammans med Renée försöker hon hitta en ny tjej åt pappa och dessutom måste hon övertala sin mamma om att få följa med på Franks familjs årliga luftballongsfärd, fast mamman är höjdrädd och flygrädd och övertygad om att en ballongfärd leder till en säker död.

Min stora stökiga nya familj är kanske en bagatell, men jag hade roligt när jag läste den. Boken är fylld med väldigt olika, men bra vuxna. Vuxna som lyssnar och hjälper och löser problem, på olika sätt. Lite feelgood för mellanstadiet, skulle jag nog säga. Och detta är tydligen första delen på en serie böcker om Rose och hennes nya stora familj. Det blir kul att läsa fortsättningen!

Jesus och jag

Jesus och jag heter Petter Lidbecks senaste bok för mellanstadieåldern.

Petter Lidbeck har förut skrivit om svåra saker för barn och ungdomar: T ex Den magiska kepsen där Mostafa är klassens sämsta elev, Flickan utan minne där en bilolycka händer och en flicka blir föräldralös, Världens elakaste fröken där en fröken mobbar några av sina elever, Den döde sonen där en kille blir mördad  och En dag i prinsessan Victorias liv som handlar om Victoria som är ett annorlunda barn.


Jesus och jag handlar om Farrah, en syrisk flicka som bor tillsammans med sin mamma. Mamma jobbar som tolk, de har inte speciellt mycket pengar och Farrah kan inte få så mycket kläder som hon gärna skulle vilja ha. Farrah blir också ordentligt mobbad i skolan, värst är klasskompisarna Svea och Nadine. På eftermiddagarna är Farrah ensam och brukar då hänga lite hos Adam, en speciell man som drar runt i stan och samlar på skräp.

Jesus och jag handlar om hur hopplöst allt kan kännas men också att saker och ting faktiskt kan förändras och bli lite bättre. Boken handlar också om att våga stå upp för det man tror på och om hur man är en bra kompis.

Jan Svensson

Jan har flyttat med sin storasyster, sin pappa och pappans man Niklas från Stockholm till Luleå. På prov. Ett år bara, så får vi se hur det går. Sa Jans pappa. Jan ska börja femman och är ganska peppad. I alla fall tills det faktiskt är dags att gå in i klassrummet den där allra första skoldagen och han inser på riktigt att det inte alls är hans gamla kompisar som står där, att han inte känner en enda och att det kan gå precis hur åt helvete som helst. Den enda han pratat med lite grand innan är grannen Nicki, som flyttade från London för ett halvår sedan, men hon verkar bara vilja prata med honom ibland och han fattar inte alltid när det passar.

Det finns så många fällor att trilla i som ny, det räcker med att säga nåt som någon i klassen tycker låter konstigt så blir en mobbad. Eller så behöver en inte ens göra nåt fel, säger storasyster Klara, det är bara så att vissa blir mobbade. Jan inser snabbt att han har flera grejer som talar emot honom. Han heter Jan, till att börja med. Dessutom är Jans pappa är gift med en man, och mamman som är kvar i Stockholm har aldrig varit ihop med Jans pappa, de är bara kompisar. Det kanske är ok i Stockholm, men inte lika självklart i Luleå. Och hur gör en ens för att få nya kompisar. De där som visade honom runt första skoldagen, kan han hänga med dem, eller vill de helst bli av med honom? Är han klängig om han frågar ifall de ska hitta på nåt efter skolan? Det som var så självklart bland kompisarna i Stockholm, är inte alls självklart längre.

Jag gillar verkligen Jan Svensson. Jag hade lite svårt för titeln innan jag började läsa, men efter att ha läst en bit kändes den helt rätt. Jag gillar Jan och hans tankar. De känns allmängiltiga och jag tror att alla någon gång har funderat i de banorna och kan känna igen sig, oavsett om en har flyttat eller gått i samma klass hela tiden. Det är ingen spektakulär historia, det här. Det är vardag, glädjen när allt flyter och oron när allt inte flyter lika bra. Jag hoppas att Jan kommer läsas och diskuteras i många klasser på mellanstadiet. Det måste inte alltid vara stormiga känslor för att det ska finnas mycket att prata om.

Kura gryning

Den här veckan kurar vi gryning på Lackalänga och Ljungen - och flera av de andra skolorna i kommunen  också. Jag har inte haft Kura gryning tidigare, men tyckte att det var hög tid att införa denna mysiga tradition. Jag kör måndag, tisdag, torsdag på Ljungen och onsdag, fredag på Lackalänga. Igår kom det 30 barn som satt hopkurade i soffan och på golvet och vi läste ur Maria Parrs bok Våffelhjärtat. Det var den bok som var utvald till Nordisk biblioteksvecka i år. Idag läste jag ur Petter Lidbecks Världens elakaste fröken och sist väntar ett stycke ur Astrid Lindgrens Ronja rövardotter som är en favorit för mig. Temat för årets biblioteksvecka är vänskap.


Idag kom det ungefär 90 barn till biblioteket på Ljungenskolan. Jag hade flyttat hyllor och möblerat om lite med soffor och mattor och barnen satt på all ledig golvyta i biblioteket. Prick klockan 8 satte jag igång och det var verkligen mysigt och jag tror nästan alla klasser - i alla fall alla årskurser - var representerade.

Jag fick frågan om jag kommer köra detta varje dag från och med nu, men tyvärr tar det lite för mycket tid att fixa och planera. Däremot blev jag sugen på att göra nåt liknande igen nån gång i februari när det börjar kännas lite segt och tröttsamt med vintern.

HÄR kan ni läsa mer om Nordisk biblioteksvecka och Kura gryning.

Gudomliga äventyr!

Rick Riordan har lyckats med konststycket att förena nytta med nöje på ett föredömligt och äventyrligt vis! I hans serie om fem böcker om halvguden Percy Jackson får vi stifta bekantskap med de grekiska gudarna och deras olika personligheter likväl som läsaren får lära känna Percy och hans vänner i Halvblodslägret, en skyddad plats för halvgudar.

I Ricks nästa serie, Olympens hjältar, också den om fem böcker, träffar läsaren en annan halvgud Jason Grace. Det spännande med Jason är att han är son till en romersk gud, så i denna serien får läsaren möta den romerska gudavärlden. De romerska gudarna är i princip samma som de grekiska gudarna , fast mer krigiska och med nya namn som passade romariket bättre. Även de romerska halvgudarna har en fredad plats, nämligen Jupiterlägret.

Nu har Rick bestämt sig för att föra äventyret vidare till de egyptiska gudarna! Syskonen Carter och Sadie Krane har växt upp på skilda håll, Carter med deras pappa, som är arkeolog med det forntida Egypten som specialitet, och Sadie hos deras morföräldrar i London. De träffas två gånger om året, och denna gången slutar träffen i explosioner och kaos. Deras far lyckas frige fem Egyptiska gudar, och nu är det upp till Carter och Sadie att ta hand om konsekvenserna och rädda världen....

Trevlig läsning!!!

MIK - Media, information, kommunikation

På Tolvåkerskolan är vi nu i full gång med MIK-utbildningar. Först är det personalen som diskuterar frågor om media, källkritik, näthat, sociala medier mm i arbetslagen och om några veckor är det elevernas tur att föra liknande diskussioner i klasserna.

Vi utgår från det utmärkta materialet som heter MIK för mig. Det är statens medieråd som ligger bakom MIK för mig, De har även mycket annat väldigt bra material som kan användas i skolan, t ex material om källkritik.

Det är otroligt viktigt att ständigt, i personalgrupperna och med eleverna föra diskussioner om källkritik, om nätetikett, om mediers sätt att vinkla nyheter mm. Det är inget speciellt skolämne som "äger" eller har ansvar för dessa diskussioner utan de måste vi alla som arbetar i skolan föra och ta när tillfälle ges.

En bra start är att diskutera tillsammans med kolleger i utbildningen MIK för mig!

Sjunde boken om Halvdan Viking och Meia

Den sjunde boken om Halvdan Viking och Meia heter "De sju brödernas skatt" och är skriven av Martin Widmark

Halvdan och Meia deltar i tinget tillsammmans med hövdingarna Alarik och Ragnar, stormannen Grimulf och rådets äldste Ulf Godråde. De planerar ett plundringståg mot England när sju jättestora män plötsligt avbryter tinget. Krok, ledaren, förklarar att två av hans bröder blivit sjösjuka av seglatsen från England på senaste plundringståget och att de nu avser att plundra hemmavid istället. Ragnars bäste kämpe får en chans att slåss mot Kroks sämste, vinner han behöver de inte betala. Så blir det givetvis inte, och Krok kräver en silvermarker för varje person som hövdingarna vill ska överleva. De får tre dagar på sig, sedan kommer Krok och hans bröder tillbaka och plundrar och skövlar.

Dagen efter är Halvdan och Meia på fisketur och blir tillfångatagna av Krok. Han är trött och grinig, bröderna håller hela tiden på med att försöka döda varandra. Han berättar för Halvdan och Meia att dagen efter ska de dö, som lite uppvärmning för plundrandet av deras byar dagen efter det. Nu är goda råd dyra, hur ska de klara sig ur denna knipan?...

Mördarens apa

I förra veckan fick vi veta vem som vann  Nordiska rådets pris som bästa  Barn och Ungdomsbok.
Det blev Jakob Wegelius med Mördarens apa som kammade hem segern.
Sverige hade två nominerade böcker och förutom Mördarens apa var det Jagger, Jagger av Frida Nilsson. Även den senare hade varit en värdig vinnare.
Mördarens apa, vann  Augustpriset 2014. Augustpriset fick Jakob Wegelius även för legenden om Sally Jones där vi första gången möter gorillan Sally Jones och Chiefen bland annat. De två är huvudpersoner i Mördarens apa. De blir lurade in i en smugglarhistoria och Chiefen blir oskyldigt anklagad och dömd för ett mord. Sally Jones får kämpa hårt, för att inte själv bli bragt om livet och försöka rentvå sin trogna vän. Det är fantastisk berättelse som för läsaren in i skumma hamnkvarter, över oceanerna och till en indisk maharadjas hov. Boken är mycket vackert illustrerad med detaljrika, svartvita bilder.
Läs mer om Nordiska rådets pris och om Mördarens apa.