Sveriges nyaste Litteraturfestival – Stockholm Literatur

I helgen hölls Stockholm Literatur för första gången på Moderna museet. Jag bokade in detta redan i början av september och mycket förväntansfull gick jag i lördags morse över Skeppsholmsbron och uppför backen mot Moderna Museet för att delta i festivalen. Jag visste inte riktigt vad som väntade, det har inte skrivits så mycket om festivalen mer än att det förväntades bli ett möte mellan konst och litteratur. Skulle detta bli en högtravande tillställning, ett tillfälle av inbördes beundran för den kulturella eliten? Eller skulle festivalen vara något, tillföra något, för oss vanliga litteraturintresserade?

Chimamanda håller sitt tal

Först ut hade jag bokat in mig på Chimamanda Ngozie Adichie, en Nigeriansk författare som har skrivit bl a ”En halv gul sol” och den alldeles nya ”Americanah”. Chimamanda höll ett berörande tal som inte direkt handlade om hennes böcker utan mer om hennes förhållande till Europa och om Europas syn på Afrika. Efter sitt framträdande signerade Chimamanda sin nya bok och hon gjorde också en uppläsning av ett stycke ur ”Americanah”

Ett annat intressant samtal jag besökte var det mellan konstnären Karin Mamma Andersson och den norska författaren Merete Lindström. Samtalet, med utgångspunkt från Karin Mamma Anderssons vackra målningar och Merete Lindströms texter uppfyllde verkligen det som är Stockholm Literaturs vision; Att få till samtal om mötet och därmed också samspelet och inspirationen mellan konst och litteratur.

Mellan programpunkterna kunde man naturligtvis njuta av Moderna Museets utställningar (inträdet till utställningarna ingick i Litteraturfestivalbiljetten). En annan intressant sak man kunde ta del av var att begrunda Fragment, ett verk bestående av sextio texter nyskrivna av Lars Norén och upphängda som konstverk på olika ställen på Moderna Muséet. Dessa textfragment visades även i videoformat i en av muséets salar.

_

Avgrunden är den högsta utsiktspunkten

-

Ingen lek utan fruktan för att det overkliga ska bli verkligt

-

När jag finner det finns det inte

_

L. Norén Exempel på textfragment

Jag som i många år besökt Bokmässan i Göteborg fann att kontrasten mellan den smått hysteriska, extremt kommersialiserade och överfyllda Bokmässan och Stockholm Literatur blev stor. Stockholm Literatur lockade med sitt lilla men mycket gedigna program fram ett stillsamt möte, mer djuplodande diskussioner och en behaglig eftertänksamhet som jag gillade mycket. Stockholm Literature fyller ett annat behov i det litterära Sverige och kommer, om det som jag hoppas blir ett återkommande evenemang, att bli ett intressant komplement till Bokmässan i Göteborg.

Och NEJ! Stockholm Literatur blev ingen högtravande tillställning för de redan invigda. Till Stockholm Literatur kan vem som helst (inget krav på branschtillhörighet, ett stort litteraturintresse räcker) för en låg kostnad köpa en biljett och delta i det intressanta och aktuella litterära och kulturella samtalet. 

När jag i söndags eftermiddag, mycket nöjd, gick tillbaka över Skeppsholmsbron efter festivalens slut är det främst två intryck som starkast lever kvar:

Att sitta i den mjuka soffan i det alldeles mörka och avskalade rummet och se Lars Noréns berörande och drabbande textfragment matas fram i en filmliknande upplevelse.

OCH

att höra Chimamanda Ngozie Adichies njutfulla uppläsning av det första kapitlet i hennes alldeles nyskrivna och fantastiska bok Americanah.

Jag besöker gärna Stockholm Literature fler gånger!

Grattis Kristina Ohlsson!

Kristina Ohlssons bok Glasbarnen blev VINNAREN i Sveriges Radios och UR:s pris för bästa barnbok för 9-12-åringar!

Vi har tidigare skrivit om Barnens Romanpris HÄR och om Glasbarnen HÄR. 

Så här lyder barnjuryns motivering: "Glasbarnen är en läskigt kuslig spökhistoria för alla som älskar att bli skrämda. Språket har fina detaljer och är nästan lite vuxet. En spännande alla-bok för barn och vuxna från 9 år och uppåt. Rekommenderas ej för kvällsläsning."

Grattis Kristina Ohlsson!

Karriko - Blindskär

Idag har Nordiska rådet delat ut flera olika priser. Nytt för i år är ett pris för barn- och ungdomslitteratur. De nordiska kulturministrarna har tagit initiativet till detta. Hela 14 böcker var nominerade. Inte bara de nordiska huvudländerna var representerade utan även Grönland, Färöarna, Åland och det Samiska språkområdet.
Från Sverige var Sara Lundbergs underbara bilderbok om Vita Streck och Öjvind nominerad. Den skrev jag om HÄR . Även  Jessica Schiefauers Pojkarna representerade Sverige. Den vann ju Augustpriset 2011, vilket Emelie skrev om HÄR. Flera av de andra nominerade böckerna finns på svenska. HÄR kan du
läsa mer om alla de nominerade böckerna.

Vinnaren Karriko (Blindskär) är skriven av Seita Vuorela en roman som utspelar sig på en förfallen campingplats och en silo. Den passar ungdomar såväl som vuxna och kan klassificeras som fantasy även om den behandlar aktuell ungdomsproblematik. Det här har jag läst mig till. Boken finns ännu inte översatt till svenska och jag behärskar tyvärr inte finska. Illustrationerna är gjorda av Jani Ikonen.

Fantastiskt roligt att även barn- och undomslitteratur finns med som en priskategori. Sen är det precis som med Augustpriset mycket som ska jämföras och komkurera med varandra, poesi, drama, prosa och bilderböcker. Dessutom för alla ålderskategorier.

När orkanen kom

Det har varit ett spännande dygn här i sydsverige. "Ska jag komma hem från jobbet?" var den stora frågan igår, och senare blev det "Ska jag lyckas ta mig till jobbet imorgon?". När jag åkte hem sken solen och allt verkade ganska lugnt, men sen kom verkligen stormen. Och under kvällen skakade mitt, ganska stabila, tegelhus i flera timmar medan vinden ven utanför. Jag var glad att jag fick vara inne, att jag hade min familj hos mig och att jag inte behövde oroa mig för någon. Och jag kom ganska osökt att tänka på en bok som jag läste flera gånger när jag var barn; Ivan Southalls När orkanen kom. Boken kom ut redan 1981, så den har några år på nacken vid det här laget.

När orkanen kom handlar om en grupp barn som stannar kvar i sin lilla Australiensiska by i bergen när resten av invånarna ger sig av mot en stad en bit bort för den årliga marknaden. Barnen har bestämt sig för att tillsammans med sin lärare utforska en grotta där det sägs finnas fantastiska målningar, men när de befinner sig där drar en fruktansvärd orkan in över bergen. När stormen bedarrat och de kan återvända till byn, medtagna och skadade, inser de att mycket är förstört, strömmen är borta och byn är helt avskärmad från omvärlden på grund av ras och jordskred. Nu börjar en ny utmaning för barnen, att försöka överleva på egen hand. Jag minns att jag tyckte boken var otroligt spännande och några scener har verkligen etsat sig fast i mitt minne. Som till exempel när barnen tvingas tvätta sig i läsk, eftersom det inte finns tillräckligt med vatten. Eller när en av pojkarna hittar en massa kött hos slaktaren och vill överaska de andra med att göra korv. Problemet är bara att köttet är skämt och korven blir oätlig, men pojken saknar luktsinne och märker det inte. Eller när barenen hittar lärarens manuskript som hon jobbat med i åratal, regnskadat och utpritt över hela byn, och hur hon hindrar dem från att försöka rädda det eftersom det ändå bara var skräp. På vissa sätt känns boken säkert daterad, men robinsonader - för det får väl anses som en sådan - är ju ändå spännande. Den psykologiska aspekten, vad händer egentligen med oss när vi blir utelämnade till ett fåtal andra människor, är intressant och alltid aktuellt.

Tyvärr har jag inte boken på något av mina bibliotek, men den finns kvar på några skolor här i kommunen. Passa på och läs den nu, innan nästa storm drar in!

Lyckokakan

Lyckokakan skriven av Kerstin Lundberg-Hahn handlar om Oscar, en helt vanlig kille som har lite ovanliga – och pinsamma!!! – föräldrar.

Oscars pappa gillar att sjunga opera (!) både nu och då. T ex gör han det när han har hämtat Oscar i skolan och går i trapphuset mitt bland alla elever. Oscars mamma gillar att dansa. Det går väl an om hon inte också måste göra det på Oscars skoldisco!

Oscar skäms för sina föräldrar och önskar att de vore lite mer vanliga, som andra föräldrar.

En dag blir Oscar bjuden på en Lyckokaka. Ni vet en sådan där kaka med en liten lapp i mitten, på lappen brukar det stå ett visdomsord eller en tänkvärd mening. På Oscars lapp står det: ”Uttala din önskan så blir den sann”. Nu har Oscar chansen, han ska önska sig lite mer vanliga föräldrar! Önskningen slår in men det blir inte riktigt som Oscar tänkt sig...

Lyckokakan är en underbar bok som handlar om att göra bort sig och vara pinsam, om vänskap och om kärlek.

Läs Lyckokakan och läs den helst högt för barn i 9-10-årsåldern! Boken passar bra att läsa i adventstid eftersom det är den tiden i boken.

Och The Uggla goes to...

Lästävlingen mellan Lackalänga och Ljungen är avslutat och efter att ha ägnat gårdagen åt att räkna till framlänges och baklänges, omvandla minuter till timmar, timmar till minuter och dela med antalet elever på de olika skolorna för att få fram ett skolsnitt så kunde till slut skönja en vinnare. Idag var det dags att samla alla elever, först på Ljungen och sedan på Lackalänga, för att avslöja årets vinnare. Priset är ju i först hand äran, men även ett vandringspris som står på den vinnande skolan till nästa lästävling.

Och för tredje året i rad vann Lackalängskolan. Stort grattis!

Barnens romanpris igen.

I somras skrev jag om Barnens Romanpris och de nominerade böckerna. HÄR kan du läsa det inlägget.

Nu är bokdiskussionerna i full gång och i morgon den 23 oktober diskuterar juryn om den femte och sista boken. Du kan lyssna till alla programmen via deras  webbplats HÄR.

Den 30 oktober kommer det att avslöjas vilken bok som ungdomarna anser vara den bästa. Det kan inte vara en lätt uppgift att kora en vinnare bland fem så bra böcker och dessutom från vitt skilda genrer.
Det är  precis som att tävla i musik, berättande eller poetry slam, det går inte men vi gör det ändå.

Dubbelgångare

Chap lever utanför samhället. Han är på rymmen från de sociala myndigheterna som velat ta hand om honom sedan hans morfar försvann för flera år sedan. Chap vill bara hitta sin morfar och bo med honom igen.

En dag får Chap se en bild av den försvunne Cassiel Roadnight. Chap ser att de är oerhört lika varandra, det är som att titta på en bild av sig själv. Chap bestämmer sig för att ta Cassiels plats och äntligen få tillhöra en familj – det som han har saknat hela livet.

Cassiels familj blir överlyckliga när Chap/Cassiel återvänder, de tar emot honom med öppna armar. Deras försvunne son och bror är äntligen tillbaka igen! Men det är inte helt lätt för Chap att smälta in i en familj han aldrig har tillhört och ganska snart inser han också att Cassiel försvann under mystiska omständigheter. Är det någon bland kompisarna eller i familjen som ville Cassiel illa och som kanske inte alls gillar att han är tillbaka igen?

Dubbelgångare av Jenny Valentine är oerhört spännande och fantastiskt bra in i det sista. Vändningen som kommer på slutet är både oväntad och genialisk. Detta är en av de bästa ungdomsböckerna jag läst i år. Kanske mitt bästa julklappstips för julen 2013. Passar både killar och tjejer i åldern 12-17.

Telefon = bok, bok = underbar

Jag vet att jag inte direkt är först med det senaste, men nu har jag i alla fall läst en bok i sin helhet på min telefon. Har gjort något försök tidigare, men gett upp efter bara 40 sidor eller så, irriterad över att jag inte hade överblick över bokens omfång, eller kunde se hur långt jag kommit, att jag tvangs bläddra flera gånger för varje sida. Men om det berodde på att boken i sig inte passade mig eller inte passade att läsa i det formatet låter jag vara osagt. Hur som helst. Nu har jag läst en annan bok, Lisa Bjärbos och Johanna Lindbäcks Vi måste sluta ses på det här sättet, och det gick alldelels utmärkt på telefonen. Kanske krävs det en sån bladvändare, en bok som man liksom bara glider genom, för att det ska funka för mig. Igår ägnade jag en drygt timslång promenad med min dotter sovande i vagnen åt att läsa. Jag har inte den blekaste aning om var jag gick någonstans, blicken var klistrad i telefonen hela tiden, och det trista vädret och oispirerande uppgiften (jag har gått mååånga, lååånga promenader med det barnet för att hon ska sova...) försvann när jag sjönk in i berättelsen om Jens och Hanna.

Hanna ska börja sista terminen på gymnasiet och sen väntar Paris, Paris!!!, tillsammans med kompisen Märta. En av de sista dagarna på lovet sitter de på ett uteställe och pratar, planerar och tränar inför resan. Tränar på att drick vin, till exempel. Och i baren träffar hon Jens. Och en stund senare träffas de i toakön. Och sen på tunnelbanan hem. Och plötsligt står Hanna i Jens hall, ligger i hans säng och hennes linne ligger slängt över sänglampan och Hanna undrar vad som hände. Det gör Jens också. För det är bara timmar sedan hans sambo, före detta sambo, flyttade ut och tog halva möblemanget med sig. Bara timmar sedan han blev varannanveckasförälder till Rut. Och det första han gör är att gå på krogen och ragga upp en tjej. Hur tänkte han? Det hade inte behövt bli så mycket mer med det. För Ruts mamma ringer och han måste rusa dit med astmaspray och lämna Hanna i sin säng, och Hanna går hem utan att lämna sitt nummer. Men när terminen börjar några dagar senare börjar Jens ett nytt jobb, som asistent till en gymnasieelev. En som heter Oskar och visar sig gå i samma klass som Hanna. Och plötsligt ska de tillbringa 8 timmar varje dag i samma rum. Pirr, och tvivel, och tvekan, och spänning, och ja?, och Ja, och JA!, och nja...

Behöver jag säga att jag gillart. Mycket!

Lundströms bokradio

Jag brukar lyssna till "Lundströms bokradio", ett radioprogram i Sveriges radio P1.
För en dryg vecka sedan handlade en del av programmet om Johan Hjelte 13 år och vad han ska läsa för något. Johan hör till de lyckligt lottade med en farmor som läser högt för honom och en mamma (bibliotekarie) som tipsar om ett och annat. Ändå ville de ha tips på vad Johan och hans gelikar ska välja för böcker.

Han får tips av författaren Mårten Sandén och litteraturkritikern Lotta Olsson. HÄR är deras boktips. Du kan lyssna till deras samtal HÄR. och då även höra Mårten och Johan sjunga och spela gitarr tillsammans.
Radioprogrammet inleds med en presentation av årets nobelpristagare i litteratur, Alice Munro. Vill du hoppa över den inledningen ska du spola dig 4 min in i programmet.
Direkt efter inslaget med Johan kommer ett reportage om läkande läsning. Det är ett inslag om  Hanaa al-Ramli, barnrättskämpe från Jordanien som under några år startat 25 bibliotek i olika flyktingläger i Mellanöstern. Vilka böcker vill barnen som lever i flykt läsa?
 I inslaget intervjuas även  psykologen Mikael Lundgren, som jobbar med sagor som terapeutisk metod.

Mysig bokhandel

I förra veckan var jag och vandrade i London. En tur in i en bokhandel hann jag också med. Jag har mött det här på fler håll ute i Europa. En bokhandel att trivas i. Med fik och massor av lockande exponeringar. Än en gång undrar jag varför ingen bokhandel i Sverige (mig veterligen) gör en liknande satsning.
Jag kom verkligen i stämning och förutom en latte blev det en hel hög med böcker till biblioteket. Mitt enda inköp i London, kanske lite nördigt men det är som det är. 
.

Låt vargarna komma

Det är New York och året är 1987. Fjortonåriga Junes älskade morbror, den berömde konstnären Finn Weiss,  är döende i aids. June är förkrossad, Finn är den enda riktiga vän hon har och den enda som förstår henne på riktigt.

När Finn är död får June kontakt med Toby, Finns pojkvän. June avskyr Toby, det var ju han som smittade Finn. Och nu är han kvar – levande.

Men som så många gånger i livet är saker och ting inte som man tror att det är. Toby och June börjar träffas, prata och lära känna varandra. June lär sig mycket om Finn, om sig själv och om Livet tack vare Toby.

Låt vargarna komma är en magisk berättelse om vänskap, kärlek och om livet självt. Boken är för den erfarne ungdomsläsaren och för oss vuxna. Det är Carol Rifka Brunt som skrivit och detta är hennes debutroman!

Parkour!

Vill du läsa om parkour? Och samtidigt få läsa en bra och lättläst berättelse om Isak som spanar in snygga Ada men också är utsatt för mobbaren Danne. Läs då Kalle Guettlers nya bok Parkour!

Boken passar både för mellanstadiets och högstadiets läsare.

Barnhemmet

Jag vill tipsa om Cecilia Lidbecks senaste bok Barnhemmet. Förra veckan sträckläste jag den och tyckte att den var fantastiskt bra. Här kan ni läsa min recension av boken på bloggen Bokfreak.

När en jobbar som skolbibliotekarie så får en ofta förfrågningar av lärare om bra högläsningsböcker. Som jag även skriver i recensionen vill jag verkligen tipsa om att Barnhemmet skulle fungera mycket bra som högläsningsbok (i klasseran 5-7 ungefär). Den är så spännande, sorglig och skulle fungera bra som diskussionsunderlag. Den tar upp problematik kring orättvisor i samhället och beskriver fångande hur personer med makt kan se sig ha rätten att utnyttja/behandla andra personer illa eller tjäna pengar på dem.

Läsambassadör: Johanna Lindbäck

Som efterträdare på Läsambassadörsposten hittar vi nu Johanna Lindbäck, författare till ungdomsböcker som En liten chock,  Min typ brorsa, Som om jag frågat och (tillsammans med Lisa Bjärbo) Vi måste sluta ses på det här sättet. Bland annat. Hon har också nyss kommit ut med mellanåldersboken Lite ihop som Christina skrev om HÄR. Johanna Lindbäck är till vardags gymnasielärare i svenska och engelska, har rötterna i Luleå och bloggar på Bokhora.se.
Man kan läsa i Johannas blogg om hur det gick till att bli vald till Läsamabssadör och så kan man läsa på Bolla om vad Johanna föreslår som ett sätt att komma tillrätta med problemet att allt färre killar vill läsa böcker.

Men, vad är egentligen Läsambassadören för någon? Jo, det är en väletablerad författare eller illustratör som under en tvåprsperiod arbetar med att främja läslust bland barn och unga. Det handlar om att i olika sammanhang och i olika forum prata om vikten av litteratur och läsning, att besöka mässor och konferenser och driva på debatten om läsning. Det låter som ett otroligt roligt jobb, tycker jag. Synd att jag inte skrivit en hel bokhylla med fantastiska barn- och ungdsmböcker...

Änglar och demoner

Nu har Per Nilsson gått i mål med sin serie om Pim-Pim och ängeln Extra. Sjätte och sista delen Stanna, bli kvar kom ut nu i höst och jag har läst dem allihop. Det är en ganska långsam serie, och den är tyvärr lite svår att låna ut. Själv gillar jag den eftertänksamma Pim-Pim, men många av eleverna vill ha mer action, mer handling.

Var och en av böckerna utspelar sig under en månad, så under bokseriens gång tar vi oss från vinterns januarislask och fram till varma midsommar. I januari står det plötsligt en mystisk tjej på skolgården. Hon dyker upp lite här och där, bland annat hemma hos Pim-Pim, och hon kallar sig Extra. Hon är inte som någon annan som Pim-Pim träffat, hemlighetsfull, egensinnig, gåtfull, och hon gör aldrig så som Pim-Pim förväntar sig eller hade önskat. Hon är helt och hållet sin egen. Men där hon finns händer också märkliga, fantastiska saker. Som när läraren Mia-Marias lilla dotter Maya plötsligt blir botad från en svår sjukdom och Leyla blir räddad från att brännas på Valborgsmässobålet. Extra gör det också möjligt för Pim-Pim och Hanni att bli vänner igen, trots att det kändes omöjligt från början. Men nu då. Vad återstår? Varför måste Extra ge sig av, vem är hon och de andra i huset vid skogsbrynet egentligen? Vad händer med svala, självständiga Extra när allting närmar sig slutet? Pim-Pim förstår ingenting, och det känns som ingenting stämmer längre.

Jag kan tänka mig att första boken i den här serien (som Christina bloggade om HÄR) skulle funka utmärkt som högläsning i klassen, kanske för årskurs 5-7, och förhoppningsvis lockar den sen eleverna att läsa vidare. Det finns gott om frågor att ta upp och diskutera under läsandets gång, frågor om gott och ont, liv och död, eget ansvar och vad vi kan förvänta oss av varandra.

Äntligen lästema!

På Lackalänga och Ljungen brukade vi ha lästema, i form av en tävling skolorna emellan, på vårterminen. I våras blev det inget lästema av olika anledningar, men NU är det äntligen dags igen. Lästemat drog igång i måndags och klasserna läser för brinnande livet. Det är roligt att höra rapporter från lärarna som vittnar om att den mest läsovilliga eleven nu sitter med sin bok och att de inte vill sluta läsa bara för att det råkar stå (onödiga) saker som matte eller engelska på schemat.

För min del har det varit lite extra tätt mellan bokpraten de senaste veckorna, men annars sköter sig klasserna ganska bra själva. Jag har pysslat ihop en läs-o-meter till var skola och där kan lärarna själva flytta pilen efter hand som lästimmarna trillar in. Än så länge ser det oroväckande lite ut, men jag vet ju att det finns en viss tröghet och eftersläntring på det där. Allt som läses hemma kan ju vara svårt att räkna på innan föräldrarna lämnat in läsloggar och det som läses i skolan ska räknas samman och sen ska man komma ihåg att gå till biblan...

Jag hoppas verkligen att lästema så här i början av läsåret, när det inte är en massa nationella prov som tar fokus från det viktigaste, ska få igång läsandet och att många, många elever ska känna att läsning är nåt bra och kul. Framförallt för de yngre eleverna tänker jag att ett riktigt intensivt läsande kan leda till riktiga storkliv i läsutvecklingen.

Medvind för läsning och skolbibliotek!

I år tillbringade jag två hela dagar på bokmässan i Göteborg. Nu när intrycken låtit sig sorteras och jag har gått igenom mina anteckningar tycker jag mig ana en röd tråd.
Det var inte enbart Martin Widmark som lobbade för läsning och vikten av att arbeta med texter.

På många olika platser stötte vi på den avgående läsambassadören Johan Unenge och den nya, Johanna Lindbäck. Ett alldeles utmärkt val. Johanna är ju både författare och lärare. De talade sig båda hesa om vikten av att öka intresset för läsning
Magnus Ljunggren och Helena Bross gav 20 enkla tips hur vi skolbibliotekarier och lärare ska jobba för att öka intresset för läsning bland elever och föräldrar.


Cilla Naumann talade om vikten av att sätta in boken i ett socialt sammanhang.
Petter berättade att han läste sin första bok när hans lärare satte in boken i ett historiskt sammanhang. Då såg han en mening med att läsa boken
Svenska barnboksakademin höll ett seminarium om vikten av att öka intresset för läsning där bl.a Mårten Sandén och Per Gustavsson deltog.
Vän av ordning kan säkert invända att alla som besöker eller jobbar på bokmässan är jäviga i den här frågan. Förvisso, men författare brukar mest göra reklam för sina böcker.

Det hör inte heller till vanligheten att skolbibliotek diskuteras på debattsidorna i dagspressen. Men den 29 september 2013 hände det. Miljöpartiet publicerar en lång artikel, om vikten av satsa på läsning och bemannade skolbibliotek, på DN debatt HÄR kan du läsa hela artikeln.
Den 1 oktober gav Gabriel H Sahlgren  ett svar där han hävdar det meningslösa med detta förslag. Nej det behövs inga skolbibliotekarier menar han. Läs hans replik HÄR
Men idag den 3 oktober får han svar på tal och blir slagen på fingrarna av Jakob Kihlberg och Cecilia Gärdén. Läs deras replik  HÄR 
Just nu känns det riktigt roligt!

Barnbokskatalogen

Idag har vi fått Barnbokskatalogen 2013/2014 på Korsbackaskolan, finns att hämta i biblioteket!

Lex Bok

Bokmässan var som vanligt kul, stimmig och mycket INSPIRERANDE!!! Inte minst i år när det kommit extra många, riktigt bra, barn- och ungdomsböcker de senaste veckorna. Christina har redan skrivit om Johanna Lindbäcks Lite ihop och Katarina von Bredows Du & jag. Båda dessa författare lyssnade jag på i Göteborg och deras nya böcker är mycket, mycket bra.

Jag lyssnade också på Sara Kadefors som slog igenom stort som ungdomsbokförfattare för tolv år sedan med romanen Sandor slash Ida. Denna bok har under tolv år lästs otroligt mycket och den läses fortfarande i många högstadieklasser runt om i vårt land. Boken har också blivit en sevärd film.

Nu var Sara Kadefors  på bokmässan för att prata om sin alldeles nya ungdomsbok, Lex Bok.

Lex går sista året på gymnasiet och hon är trött på allt och alla. Hon är trött på att prestera, trött på betygshetsen, trött på att man hela tiden måste göra sitt yttersta, vara driven, vara entreprenöriell, vara på… kan man inte bara få vara, så att man har lite ork och livslust kvar?

Lex pappa sitter i fängelse för ekonomisk brottslighet, Lex åker ganska ofta den långa vägen med buss för att hälsa på honom. Väl där måste hon muntra upp pappa som ganska ofta är deppig. Lex mamma träffar, i bokens inledning, på en ny kille - Bruno. Vilket urtöntigt namn på en urjobbig kille! Dessutom tror Bruno att han kan bli kompis med Lex och få lite nytt stoff till sin nya ungdomsbok som han håller på att skriva.

Lex står bara inte ut! För att få till någonslags förändring på sitt helt hopplösa liv startar Lex en blogg under det fejkade namnet Maya, ”Mayas blogg”. På bloggen skriver Lex/Maya om samhällets orättvisor om det hopplösa livet och om sin jobbiga barndom. Vad Lex inte riktigt räknat med är att bloggen snabbt får fler och fler läsare och Mayas epostinkorg fylls med fler och fler inbjudningar till hippa fester och invigningar.

Sara Kadefors har än en gång skrivit en succéartad ungdomsbok, denna gång för den lite äldre tonåringen. Tidsmarkörerna till vår tid, 2010-talet, är många och mycket träffsäkra; ungdomars stora (kult)fixering vid bloggare, den ytlighet som många gånger visas upp på bloggar och andra sociala medier och den enorma hets, press och stress som ungdomar utsätts för idag, både i skolan och privat.

Läs Lex bok
-          För att den är så bra att du sträckläser den
-          För att den ger dig så mycket att fundera på
Se sedan till att så många tonåringar som möjligt i din omgivning också läser den…