Adventskalender Lucka 9

Här kommer ett tips för den tålmodiga läsaren: Ada Goth och mysteriet på Gasta-Gorma herrgård, av Chris Riddell. En både spännande och rolig historia.

Ada är det enda barnet till lord Goth på Gasta-Gorma herrgård. Hon lever ett förfärligt ensamt liv eftersom lorden lever efter devisen att barn ska höras men inte synas och därför tvingar sin dotter att bära ett par enorma stövlar så att han hör henne på långt håll och kan fly in på sitt rum när hon kommer. Lorden träffar sin dotter endast en gång i veckan då de dricker te ihop. Anledningen till detta är att Ada påminner så mycket om sin mamma, den vackra lindanserskan Partheope, som förolyckades under ett åskväder när hon tränade på att gå lina på taket och att lord Goth blir så ledsen varje gång han tänker på det.

Lordens årliga fest med galoppcykellopp och inomhusjakt närmar sig och Ada misstänker att allt inte står rätt till. Inomhusjägmästaren som förestår jakten verkar ha skumma saker för sig och tillsammans med Emily och William, som är barn till en av lordens många gäster, försöker hon ta reda på vad.

Chris Riddell är även illustratör och har en ganska speciell snirklig, detaljerad teckningsstil och han skriver lite som han tecknar. Det är mångordigt, lite omständligt och ofta roligt. Men som läsare får en vara beredd på att läsa noga, ha gott om tid och kanske slå upp ett och annat ord under läsningens gång.

Splods öga

En morgon när två barn ska äta sina frukostflingor finns det ingen mjölk i kylskåpet. Pappan ger sig ut för att köpa, men det dröjer oresonligt länge innan han kommer tillbaka. Till slut gör han ändå det och han har mjölken med sig. Ett paket mjölk som varit på äventyr i både tid och rum, räddats från pirater, vulkanutbrott och wumpirer, men också räddat jorden från att invaderas och övertas av ondsinta rymdvarelser. Det är ingen dålig historia som barnens pappa berättar när han kommer hem. Men tror barnen verkligen på den?

Neil Gaiman (som i största ödmjukhet skrivit "Vansinnigt populära" framför sitt namn på bokens omslag) har skrivit ett galet (galaktiskt) äventyr. Det är ganska gott om svåra ord, och en hel del situationer som kan behöva förklaras lite, så den passar kanske inte så bra för egen läsning. Men som högläsningsbok... Absolut! Jag tror att jag hade älskat den som barn och jag hoppas att många lärare kommer läsa den för sina klasser.

Bilderna i boken är gjorda av Chris Riddel och de är helt fantastiska. Jag skulle rekommendera att skanna in ett par av dem och visa medan du läser. De tillför ytterligare en dimension till humorn och framförallt så ökar förståelsen i de partier som kanske är lite svåra för vissa barn.

Om en nu nödvändigtvis vill ha "nytta" av sin högläsning, alltså mer nytta än att bara göra duktiga läsare av sina elever, så kan historien uppmuntra till att lära vidare om både pirater förr och nu, religionsutövning hos sydamerikanska indianstammar före européernas kolonisation av kontinenten och tidsresors för- och nackdelar. Bara som exempel. Även om det är en knasig berättelse finns det alltså möjligheter att utnyttja den för fortsatta studier inom en rad olika ämnen.

Lycka till!