Saga bor med sina föräldrar, mamman som är trolldomskunnig och pappan som är uppfinnare, och ett stenmonster som heter Ulrik i ett slott i en frusen skog långt ifrån alla andra människor. Skogen runt slottet är full av monster som hålls infrusna och ofarliga med hjälp av mammans trollkonst, men när mamman blir sjuk börjar skogen tina och monstren riskerar att bli fria och förgöra slottet, skogen, världen. Ulrik skickas iväg för att försöka hitta Ärla, den enda som mamman tror ska kunna rädda henne, och Saga ger sig av tillsammans med honom.
Det blir ett mycket farligare och otäckare äventyr än Saga kunnat föreställa sig. Världen utanför vinterskogen ser inte ut som någonting hon tänkt och jakten på Ärla får henne att inse att hon kanske inte vet så mycket om sina föräldrar och deras bakgrund.
Jag gillar I monstrens rike till största delen. Visst är det en ganska klassisk och förutsägbar fantasyhistoria och den bjuder inte på så många överraskningar, men den har ändå något som håller mig kvar och får mig att sträckläsa. Det är en relativt enkel och rak historia som jag kan tänka mig funkar bra för fantasynybörjaren, när en vill ha lite mer att bita i än Salmsons böcker. Det är inte alltför många olika karaktärer att hålla reda på, men bjuder ändå på ett spännande äventyr. Det är inte heller alldeles svart och vitt, de goda kanske inte bara är goda och de onda kanske inte är alltgenom onda. Ibland händer saker som vi inte kan förutse och en handling får ett helt annat resultat än det vi tänkt. Det gillar jag. Boken är klassad som Hcg (9-12 år), men jag skulle nog säga att den funkar för högläsning från årskurs 2.
Det verkar som att De förhäxade barnen är första delen i en serie, så återstår att se hur de följande delarna blir.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.