Högläsningen

Min 1-åriga dotter älskar när vi läser för henne. Hon kommer ofta krypande och vill sitta i knät och sen pekar hon uppfordrande på någon av böckerna som ligger i närheten. (Det ligger nästan alltid böcker i närheten - så fort vi plockat undan så liksom exploderar lådan med leksaker och böcker igen...) Det är inte alltid hon har tålamod att höra hela boken, men hon verkar i alla fall gilla själva konceptet högläsning. Det gläder såklart den här bibliotekarien. Jag hoppas innerligt att hon ska fortsätta gilla böckerna, läsningen, stunderna i knät och att vi fortsätter läsa tillsammans i många år. I så fall kommer vi tillhöra en minoritet av befolkningen. Enligt den HÄR krönikan så har högläsandet minskat drastiskt de senaste åren och i samma takt har läsförståelsen blivit allt sämre.

Hemma läser vi Sami somnar av Maria Nilsson Thore, Skogens djur av Julia Donaldson, Äntligen mat! av Camilla Lundsten, och här på jobbet sitter jag med Böcker inom och omkring oss av Aidan Chambers. Stor skillnad och ändå hänger de ihop. Chambers är nämligen en av de största förespråkarna av högläsning och någonstans måste man ju börja. Vänja barnet vid skriven text, även om det är lika delar berättande och läsning i början. Lära barnet mönster, både kulturella, textuella och emotionella. Väcka nyfikenhet. Ge barnet ett större ordförråd, vidare kontext och fler referenser som hen sen kan relatera nya texter och upplevelser till. Boken vänder sig till alla som på något sätt har med barn och böcker att göra, lärare, bibliotekairer, föräldrar, fritidspedagoger och jag tycker verkligen att många fler borde läsa den och inspireras till både högläsning och samtal om böcker och läsning.


En högläsningsstund är något av det bästa du kan ge ditt barn eller dina elever.