Elevens val på Rinnebäcksskolan 18/2

Denna gången hade Elevens val "Vänskap" som tema. Eleverna hos mig och min kollega skulle skapa vänskapsbilder av vänskapsord.

Du gör först en skiss i blyerts, sedan skriver du ord med tuschpenna på blyertslinjen. Vi valde vänskapsord. Sist suddar du ut blyertsen. 

Här är några exempel på vad eleverna skapade under dagen!

Middagsmörker

Middagsmörker är ett fenomen i norr, när solen inte orkar ovanför horisonten utan det är mörkt även mitt på dagen.

Middagsmörker är även titeln på en tämligen nyutkommen bok av debutanten Charlotte Cederlund. Vilken debut!
För mig tar det alltid några sidor att landa i författarens språkbruk och orientera mig i bokens värld, men sen var jag fast och hade jag inte möjlighet att läsa så fanns ändå berättelsen med mig hela tiden.
Áili är uppvuxen i Skåne med sin pappa och när han dör tvingas hon flytta till sin mammas släkt i samebyn Idijärvi. En släkt som de inte har träffat, det har hennes pappa sett till. Bara två år tänker Áili, sen är hon 18 och kan göra som hon vill.
Nästan direkt dras hon in i byns inre konflikter och det är tur att hon är en stark person för mottagandet hon får har mycket övrigt att önska. Det dröjer heller inte länge innan hon förstår att hon är en Noiadi, en nojd. Den första på mycket länge. Áili har en viktig uppgift som hon motvilligt tar sig an, att försvara byn från de onda krafterna som har kommit tillbaka.
Det blir en spännande berättelse i fantasygenren där samiska traditioner känns helt naturligt invävda.
Jag som egentligen inte brukar jubla över böcker i den här genren är helt förlorad.
Charlotte är skicklig på att ge karaktärerna djup, det finns en anledning till att "den onde" är ond och kan sett ur ett perspektiv till och med kännas ok. Det blir naturliga inslag och inte något påklistrat som författaren vill förmedla, bland annat genom  Áilis mognad och ökade förståelse för personers handlande.
Jag avundas den som fortfarande har boken oläst. Själv väntar jag på en fortsättning.
HÄR kan du lyssna när Charlotte blir intervjuad av Sameradion.

Citronlemonaden

Nasirs mamma kan trolla. Hon kan göra sura citroner till söt lemonad. Nasir älskar mammas lemonad som känns som solar i magen och gör honom oövervinnerlig. Tills klasskompisarna säger att de inte får ha saft i skolan och att det är äckligt när lemonaden lämnar klibbiga fläckar på bänken där Nasir sitter. Plötsligt känner Nasir så tydligt, han vill ha en svenska mamma som vet att lemonad är saft och att de inte får ha saft med sig till skolan, han vill inte sitta inne och läsa arabiska när alla kompisarna är ute och spelar fotboll och han vill definitivt inte följa med till mammans hemland Libanon när det är sommarlov.

Lemonaden som brukade vara bara sol och sötma står nu istället för utanförskap. Ingen av kompisarna dricker lemonad, tvingas lära sig arabiska eller äter mat som lukar av en massa kryddor. De har inte en mamma som bär hijab och som inte kan svenska ordentligt. Nasir vill verkligen vara som de. Han vill vara svensk. Men så åker de till Libanon och han träffar sin morbror, sin mormor och morfar. Det är så mycket som är annorlunda med Libanon mot Sverige, men en sak är precis samma. Mormor gör också lemonad och hon gör den på precis samma sätt som mamma.

Singers melodi

Vanna Rosenberg, känd från TV-serien Kvarteret Skatan har nu debuterat som barnboksförfattare. Det gör hon ordentligt i och med utgivningen av Singers melodi. Singers melodi är en historia om en cirkus med cirkusdirektören Maffioso, djurtämjarungen Manfred, clowner och många olika djur. Där finns schimpans, purpusäl, lejon, tigrar, elefanter och så finns sjölejonet Singer på cirkusen också. Singer sjunger så otroligt vackert, han är cirkusens största artist.

Åren går och Singer börjar bli gammal, det går nämligen nio sjölejonår på varje människoår. Det året när Manfred fyller nio fyller alltså Singer åttioett - de två föddes samma år och har blivit bästa vänner. Ju äldre Singer blir så längtar han mer och mer hem till havet. Havet där han en gång föddes, dit vill han nu tillbaka för att dö. Han ger sig tyst iväg en natt och när cirkusen vaknar upp och inser att Singer har gett sig iväg blir det stor förstämning bland de andra. Allra mest ledsen blir Manfred som måste iväg för att leta reda på sin vän.


Singers melodi öppnar upp för stora frågor om var man känner sig hemma, frågor om familj, hemland och tillhörighet. Boken är lämplig som högläsningsbok för barn i åldrarna 8-10 år. Det finns fantastiska illustrationer i boken gjorda av Cecilia Heikkilä. Vanna Rosenberg har samtidigt med boken släppt Singers Melodier på Spotify. Det är tolv vackra melodier om Singer, saknad och drömmar. Lyssna på melodierna parallellt med att du läser boken!

Konsten att lämna en bok

En grupp 6-åringar är på biblioteket för att lämna och låna böcker. En av dem kollar noga den påtejpade bokstaven på boken och jämför med bokstäverna på bilderbokstrågen och börjar sätta tillbaka sina böcker. Jag stoppar henne och påpekar att boken måste till mig först, så att jag kan återlämna den i datorn också. Hon ger mig tvekande böckerna och jag säger att alla böcker alltid måste till mig innan de lämnar biblioteket och innan de ställs tillbaka på sin plats.

En stund senare kommer eleven med en bok hon vill låna och jag påminner henne om att när hon ska lämna tillbaka boken så ska den lämnas här hos mig, och jag knackar lite övertydligt med knogarna på skrivbordet. Hennes lärare frågar henne: "Var ska du göra av boken när du lämnar tillbaka den sen?" Eleven svarar: "Där!" och pekar bort mot bilderbokstrågen...

Morkels alfabet

Äntligen har det kommit en ny bilderbok av Stian Hole på svenska.

Stian Hole står för både text och bild. Bilderna är gjorda i dator i en mycket personlig collageteknik med lager på lager.

I Morkels alfabet får vi träffa Anna igen, från Annas himmel. Hon hittar en papperslapp på åkern. Där står bara ett ord. Hej! Men snart dyker det upp fler lappar och efter ett tag träffas de. Anna och lappskrivaren Morkel.

" Har du något du är bra på, frågar Anna. Ingenting, svarar Morkel. Och mer då frågar Anna."
Och snart får hon ett långt svar om fåglars liv och annat som händer i naturen. 

Morkel är en skygg person som helst undviker folk i allmänhet och skolan i synnerhet. Jag tycker här finns likheter med Maria Gripes Hugo och Gunnel Lindes Hampus ur Vita stenen.

Det utvecklas en fin vänskap mellan dem. Men en dag är Morkel borta. Har man en far som är tjuv måste man dra ibland. Som Anna letar och saknar, längtar och drömmer. Till slut hittar hon en karta och hon bara släpper skolväskan och ger sig iväg. Äntligen ses de igen!

Bild och text bildar en helhet som blir till en mycket fin berättelse. 

Högläsning ftw!

De tre veckorna som trängs mellan sport- och påsklov kör vi högläsningsprojekt på mina skolor, Lackalänga och Ljungen. Tanken är att alla elever i alla klasser från F till 6 ska få höra på en högläst text varje dag. De flesta lärare läser redan högt för sina klasser, men detta blir en chans att lägga lite extra krut på högläsningen under en period och vi hoppas att de som kanske läser lite "för sällan" ska få tillbaka rutinen på att läsa högt varje dag.
Det finns så sjukt många fördelar med högläsning att det borde vara ett enkelt val. Tänk till exempel på det här:
 - Högläsning ökar intresset för att läsa själv. Barnen kan bli bokslukare av bara farten för att de lärt sig genom högläsning vad som finns att upptäcka.
 - Högläsning ökar ordförrådet eftersom en kan högläsa svårare böcker än barnen själva kan läsa, plus att en kan förklara svåra/nya ord.
 - Högläsning ger en känsla för språk. Barnen lär sig meningsbyggnad och grammatik bara av att lyssna.
 - Högläsning skapar gemenskap, stimulerar fantasin, ökar empatin och ger barnen allmänbildning.
 - Högläsning är ROLIGT!


Sen fattar jag också att det finns en massa annat som också är bra - jag är inte dum i huvudet, men jag är bibliotekarie. Det är mitt jobb att säga att alla borde få chansen att lyssna till fantastiska böcker dagligen. Förhoppningen är såklart att många föräldrar också vill vara med och läsa högt lite extra mycket under den här tiden, oavsett om barnen går i förskoleklass eller i sexan. Högläsningen i hemmet har minskat drastiskt de senaste tio åren, från 70 till 30% som läser dagligen, enligt organisationen Läsrörelsen. Dessutom har tiden minskat från 30 till 15 minuter sedan 80-talet. Vi måste försöka pressa upp de siffrorna igen.


Kom ihåg, det finns ingen övre åldersgräns för högläsning!