Flickan i de vindlande gångarna

Nu kommer uppföljaren på Moa Eriksson Sandbergs bok "Den första flickan skogen möter", som jag skrivit om tidigare på bloggen.Vi är tillbaka i Rydöbruk, den lilla bruksorten i Halland, som omgärdas av mörk och hemlighetsfull skog. Precis som den första delen är även "Flickan i de vindlande gångarna" full av hemligheter, men som vi skall se avtäckas under läsningens gång. I första boken blev en ung flicka, Linda Palm, mördad. Det här boken börjar med ett mörkt anslag, vi får ta del av Olivias tankar. "Hon är inte längre värd att älskas, tänker hon". Redan där känns ett stygn av obehag i läsarens mage. I början av varje kapitel får vi följa Olivias tankar, som leder fram till hennes självmordsförsök och till att hon i djup medvetslöshet blir liggande i en sjukhussäng.Runt detta finns historien om Hanna, som är tillbaka i Rydöbruk för ett besök på sportlovet.I slutet av förra boken, flyttade hon till Göteborg, med sina föräldrar och lämnade sin barndomskompis Jonna, men även kompisen Sabina, som är en av "innetjejerna". Kvar i den lilla byn finns även Janek, killen med de grå ögonen, han som inte är som andra-han som Hanna är kär i. Skall han minnas henne när hon kommer tillbaka? Kvar i byn finns också den ruvande känslan av obehag, av fara-Lindas mördare går fortfarande fri. Finns han därute i den mörka och väntande skogen någonstans, tänker Hanna. Under sitt besök hos Jonna får de veta att Olivia, en tjej ifrån skolan har gjort ett självmordsförsök och ligger på sjukhus. Olika mystiska tecken tyder på att mordet på Linda och Olivias självmordsförsök kan hänga samman. En uppslagen skolkatalog på golvet i Jonnas rum, en volleyboll, som ramlat ner från en hylla, ett möte med gympaläraren på skolan. Allt detta ser tjejerna som tecken, tecken på att ngt, någon vill leda dem i en speciell riktning. Parallellt med detta får vi följa Olivias drömmar som hon har i medvetslösheten. Hon drömmer att Hanna, skall hjälpa henne, att Hanna skall avslöja länken mellan henne och Linda. Hanna antar utmaningen och i bokens slut blir allt förklarat, Olivia vaknar och mörkret får träda tillbaka.

Guldstunden

Många gånger läser jag bara första delen av en serie och bildar mig en uppfattning om serien utifrån den första boken. Framförallt när det är serier där delarna bygger på varandra och måste läsas i ordning. Tiden finns inte att läsa allt, inte lusten heller. När jag bokpratar om böcker i sammanhängande serier är det ju ändå första delen jag berättar om. Men när min äldsta dotter nu nått den aktningsvärda åldern 6, snart 7, år så får jag chansen att läsa de där fortsättningsdelarna också. Som Tam tiggarpojken. Jag hade bara läst del 1 tidigare (men tipsat i det oändliga om hela serien) och nu har vi ägnat den senaste dryga månaden åt att läsa hela Tamserien. Igår läste vi ut sista och sjätte delen, till dotterns stora sorg. Som vi har längtat efter att fortsätta läsa. Eftersom jag läser för 4-åringen också så blir det 2, max 3, kapitel åt gången för att inte klockan ska bli för mycket. Dessutom nattar pappan ibland och han har absolut inte fått läsa Tam - för mig alltså, jag har inte velat missa ett enda kapitel. Det har känts oändligt långsamt. Men nu är det slut!

Tam är en tiggarpojke i den stora staden Demar. Demar ligger på ett högt berg och har fem murar. Längt ut och ner, innanför den yttre stadsmuren bor de fattiga, tiggare, tjänstefolk och trashankar, innan för nästa mur bor köpmän och hantverkare, ytterligare högre upp på sluttningen bor handelsmän och läkare, innanför den fjärde muren bor adelsfamiljerna och högst upp ligger slottet och drakstallet.
Tam bor i ett litet fallfärdigt skjul som lutar sig mot den yttersta muren. Han är föräldralös och hankar sig fram tack vare sin goda vän Indre och stadsvakten Hind. Varje kväll står Tam på stadsmuren och ser stadens åtta drakar komma inflygande, och han drömmer en omöjlig dröm om att en gång själv få rida på en drake. Men det är bara adelsfamiljernas barn som blir drakriddare. Till och med för att få bli drakskötare och stalldräng måste du komma från en adelsfamilj. Tam har inte en chans. Men så blir Tam sjuk. Han får huvudvärk, feber och tycker att han hör röster i sitt huvud. Han tror att han har blivit galen, men en kväll dyker en av drakarna, den blå som kallas Sky, ner mot muren och griper tag i Tam och det visar sig att det är drakens röst han hör i sitt huvud. Sky är den yngsta av drakarna och det är hennes uppgift att hitta den nya draken, och den nya drakens drakriddare. Kan det vara Tam?
Det blir inte någon enkel uppgift för Tam som aldrig gått i skolan att lära sig allt som de andra blivande drakriddarna haft flera år på sig att lära sig och dessutom känner sig barnen från adelsfamiljerna hotade av Tam och gör allt för att han ska misslyckas. Som tur är har han Sky, Magister Taftar och den mystiska flickan Chaia som lider av en hemsk förbannelse och lever gömd i lönngångarna i slottet.
Böckerna om Tam är verkligen väldigt spännande och alla slutar med en cliffhanger. Vi har bara varit tvungna att fortsätta, och jag har sett till att nästa bok alltid legat på vänt medan vi läst den föregående. Allt för att inte stå boklösa.


Nästa långserie blir Olczaks böcker om Jack. Dottern fick den första samlingsvolymen med fyra böcker i julklapp. Jag kanske har läst två av de böckerna innan, men det ska bli kul att dyka ner i Stockholms undre värld tillsammans med barnen den här gången. Högläsningsstunden med barnen är troligen det bästa på hela dagen.

Julkalender Lucka 7 - Spöksystrar: Flickan på kyrkogården

Flickan på kyrkogården är skriven av Mårten Melin och tecknad av Hanna Granlund. Det är den första delen i en serie som heter Spöksystrar. Kanske har någon tur att hitta den här boken i ett paket under granen?

Nila ska börja på ny skola, Stenkulaskolan. Hon bestämmer att hon ska gå dit själv första dagen. Mamma får inte följa henne: Nila vill inte verka barnslig. Det är vinter och det är kallt med snö på marken. Nila har bråttom och bestämmer sig för att gena över kyrkogården. När hon går över kyrkogården hör hon någon säga hej. Rösten kommer uppifrån en hög gravsten. Där uppe sitter en tjej som ser ut att vara lika gammal som Nila. Men medan Nila har halsduk, mössa och vantar och en vinterjacka på sig, har hon där uppe på gravstenen bara en tunn t-shirt och ett par utsvängda jeans på sig. Hon är väldigt blek och plötsligt hoppar hon ned från stenen. Nila måste blunda, så högt är hoppet och Nila blir rädd att flickan på gravstenen ska skada sig. När Nila vågar titta igen står flickan där framför henne och ler. Flickan frågar Nila vart hon är på väg och när Nila säger att hon ska till sin nya skola vill hon följa med. Hur skumt som helst, tycker Nila och förklarar att en måste ha ett papper som säger att en får gå på skolan. Flickan presenterar sig som Maj och hon kramar Nila hejdå när hon går. Maj är alldeles iskall.

I skolan är det kämpigt första dagen, vem ska Nila vara med? Det finns ingen självklar och fastän fröken gett några i klassen uppdraget att ta hand om Nila blir hon ensam. På hemvägen går Nila vid kyrkogården igen och då hör hon Majs röst. Fortfarande klädd i t-shirt och varför kommer det ingen rök ur munnen när hon andas? Vem är hon och vad vill hon Nila? Är hon kanske ett spöke?

Jag gillar den här boken mycket. Boken är lättläst och jag är förtjust i den fina handlingen som är både rolig, spännande och oväntad. Illustrationerna av Hanna Granlund är jättefina och berättar bredvid texten på ett fantastiskt sätt. Jag bor ju själv i Malmö och går ofta över kyrkogården där jag tänker att Nila kanske träffade Maj på väg mot Stenkulaskolan. Jag vill genast läsa nästa del och jag brinner av frågor. Vem är Maj och vad har hon för historia? Hur kommer det gå för Nila och Maj och deras vänskap? Hur kommer det att gå för Nila i nya klassen? Jag vill veta mer, nu! Jag tycker boken väcker många funderingar om vänskap, historia, föräldrar, hur det kan kännas att vara ny i klassen och hur en är mot varandra. Del två i serien har också kommit ut och heter: Spöksystrar: Ett spöke i klassen. Läs och kika på de fina teckningarna!

Flickan med gåvorna och Pojken på bron

Oj oj oj! Hur ska jag kunna ge en rättvis bild av dessa böcker? Flickan med gåvorna läste jag i fjol, och det var en de bästa böckerna under året. Pojken på bron är om möjligt ännu bättre och en prequel till Flickan med  gåvorna. Det vill säga att den utspelar sig tidsmässigt före Flickan med gåvorna.
Vad handlar böckerna då om undrar ni kanske?
De utspelar sig i England i en nära och för mänskligheten en ganska dyster framtid.
Människorna har infekterats av en svamp som tar över oss helt.  Det finns inte många överlevande som klarat sig undan och det är  få som fortfarande är normala.
Den första generationen av infekterade uppvisar zombiesymptom och blir som tokiga om de känner doften av hud. De måste bitas och smittan sprids på detta sätt. Från det att men blivit biten till dess att man börjar uppvisa zombiesymptom handlar om sekunder.

I Flickan med gåvorna får vi följa en flicka som heter Melanie. Hon bor på en militäranläggning och dagarna spenderar hon dels i ett klassrum men även i sin cell. Det finns andra barn på anläggningen men de träffas aldrig utanför klassrummet. En dag så blir militäranläggningen attackerad och Melanie flyr tillsammans med en liten grupp som arbetar på anläggningen. En av personerna i gruppen är hennes älskade lärarinna och en annan är Dr Cadwell som försöker hitta ett botemedel mot svampangreppen. De bestämmer sig för att försöka ta sig till närmsta stad som är Beacon.
Hur går det för Melanie och de andra? Lyckas de ta sig fram? Vem är Melanie egentligen och var kommer hon  ifrån? Går det att överleva utanför militäranläggningen?
Vill du ha svar på frågorna? Då får du läsa boken!
Nu lämnar jag Flickan med gåvorna och går över till Pojken på bron. 

Boken är som jag nämnde i inledningen en prequel till Flickan med gåvorna. Den utspelar sig tio år efter svamputbrottet och vi får veta lite mer om smittan som spred sig och utplånade stad efter stad.I ett sista försök att finna ett botemedel ger sig några överlevande forskare ut på en farlig resa. Deras färdmedel är ett laboratorium på hjul, utrustat med pansar och vapen för att hålla undan horderna av hungriga(smittade) som sätts i rörelse så fort de känner lukten av människa. Med ombord är också
Ste­phen Greaves, en femtonårig autistisk pojke med ovanligt hög intelligens. En dag gör de en spännande upptäckt av en grupp vilda barn som tycks vara hälften hungriga, hälften mänskliga. Kan det verkligen stämma? Och kan det vara vägen till ett botemedel med hjälp av Stephen?

Jag hade väldigt höga förväntningar på Pojken på bron. Samtidigt så vet jag att om har man höga förväntningar så är det också lättare att bli besviken. Jag blev verkligen inte besviken och boken höll hela vägen!
Det är zombieböcker, men de faller trots inslagen av zombies mer under kategorin spänning. Jag tror att även de som i vanliga fall säger att "-Nej, inga zombies för mig" kan gilla böckerna. De är otroligt spännande och nästan omöjliga att lägga ifrån sig. Läs dem, och gör det i samma ordning som de kom. Först Flickan med gåvorna och därefter Pojken på bron.
De är lämpliga från högstadiet och uppåt.

Böckerna är skrivna av M. R Carey och är ett pseudonym  för Mike Carey. Han har bland annat skrivit serier som X- Men och Fantastic Four, och innan han började skriva på heltid så arbetade han som lärare.

Flickan med gåvorna har även blivit film. Här kan du se trailern.

Lärarhandledningar och skolbiblioteksplan

Följande böcker har vi i skolbiblioteksgruppen skrivit lärarhandledningar till. Dessa finns tillgängliga på: vår öppna Google drive. Där kan du även hitta Kävlinge kommuns skolbiblioteksplan. 

• Bruno 3000, Tvillingarna - Anderberg Strollo 
• Bröderna Lejonhjärta - Lindgren
• Edward Tulanes fantastiska resa - DiCamillo 
• Fräs den lilla panterkatten - Halvarsson
• Jag är jag - Adbåge
• Jagger Jagger - Nilsson
• Den långa resan till Amerika - Sandin
• Månskensdraken - Funke 
• Måntornet - Gustavsson
• Silverskatten - Mårtensson 
• Tanarog - Krog
• Trolldom i gamla stan - Olzak
• Vålnader på vasaskeppet - Olzak

• Apstjärnan - Nilsson
• Athena, Grattis världen! - Ek
• Balladen om en bruten näsa - Svingen
• Billie, avgång 7:42 till den nya livet - Kadefors
• Den fasansfulla brännaren, Ett mysterium för ryska kyssen - Nilsson
• Den första flickan skogen möter - Eriksson Sandberg
• Den magiska kepsen - Lidbeck
• Den osynliga flickan - Ellis
• Den stora kaninräddningen - Davies
• Det mystiska huset - Lidbeck
• Drakskeppet - Bylock
• Eldens hemlighet - Mankell
• Ficktjuvens vän - Holmberg
• Pärlfiskaren - Erlandsson
• Förvandlad - Melin
• Kensukes rike - Morpurgo
• Kompisboken - Hallberg
• Kompishjärtat - Susso
• Legenden om Sally Jones - Wegelius
• Någons hjälte - Sanden
• Snögrottan - Trenter 
• Som trolleri - Melin
• Spring! Fanny, spring! - Reynolds Gardiner 
• Svarta kängor med gul söm - Melin
• Vero hit & dit - Kieri

• Alex dogboy - Zak
• Att vara jag - Höglund
• Björnstad - Backman
• Den blomstertid nu kommer - Long
• Din syster måste dö - Berggren
• En sekund i taget - Nordin
• En ö i havet - Thor
• Färglös - Wooding
• Kulor i hjärtat - Naumann
• Miss Peregrines besynnerliga barn - Riggs 
• om detta talar man endast med kaniner - Höglund
• Paravanas vandring - Ellis
• Pojken på bergets topp - Boyne
• Simon & Sophie - Granholm
• Snöstormen - Nordin
• Tio över ett - Laestadius
• Vargbröder - Paver
• Villig - Wahldén 

Övriga

• Att skriva källhänvisning 
• Koll på nätet - Staub Halling

Dockspelaren av Mårten Sandén

Jag har läst Mårten Sandéns nya bok Dockspelaren. Boken är för mellanåldern dvs 9-12 år och omslaget liknar den nu tio år gamla boken Ett hus utan speglar. Moa Schulman har gjort omslagen till båda böckerna och jag gillar båda men speciellt omslaget till Dockspelaren! Dockspelaren, Dockspelaren

En suggestiv känsla förmedlas redan när man får boken i sin hand. Katten, den ensamma flickan, barnvagnen som är på väg utför ett stup, ögonen och (dockspelarens?) händer med trådar som strålar ner över den lilasvarta bilden. Det hade varit intressant att göra en bildanalys av omslaget tillsammans med några (unga) läsare.

I första kapitlet är bokens huvudkaraktär Merimee tillsammans med lillasyster Valetta och sin höggravida mamma på väg till hotell Terminus. De är trötta, hungriga, panka och mycket ledsna. Barnens pappa har övergivit familjen på ett förfärligt sätt. Han stal pengar från sitt arbete (stadskassan) blev påkommen och satt i fängelse. Familjen fick sälja allt de ägde för att betala hans skulder och helt barskrapade, utan pengar och bostad befinner de sig nu här utanför hotell Terminus. En avlägsen släkting, Olga Saks, är deras enda hopp nu när vänner och övriga släktingar har vänt dem ryggen. Olga äger hotellet och har bjudit in dem att bo hos henne.

Olga tar emot dem med öppna armar. Hon ger dem nya rena kläder, god mat och ett fint rum att bo i. Nu kan Merimee, Valetta och mamma få vila ut och försöka få lite ordning på sina liv. Dockspelaren

Meriemee får börja i en ny skola, Latinskolan som är en skola endast för flickor (!). Första dagen i den nya skolan är Merimee mycket nervös. Hon hade det så hemskt i sin gamla skola med alla elever som var elaka och retade henne. Det visar sig att det blir på ett helt annat sätt i Latinskolan. Redan första dagen får Merimee två nya kompisar, Clara och Dotty. Merimee kan knappt tro att det är sant, hon har aldrig haft så härliga kompisar att vara med som hon har nu. Dockspelaren Mårten Sanden, Dockspelaren

Så går dagarna och Merimee och Valetta börja undra en del över de andra hotellgästerna. Så skumma och faktiskt riktigt obehagliga! Speciellt Doktor Bauer som ställer konstiga frågor till flickorna och en kvinna som heter Alice går varje dag till receptionen och frågar efter brev (som aldrig verkar komma). Vad är det egentligen för ett hotell de bor på? Dockspelaren, Dockspelaren, Mårten Sanden

Ju längre in i handlingen vi kommer desto mer mystiskt och spännande blir det. Dockspelaren

Dockspelaren för tankarna till boken/filmen Coraline (Gaiman) med sina parallella världar. Jag undrar också om Sandén ger en medveten blinkning till den moderna klassikern Rum 213 (Angerborn) genom att ge Merimees klassrum samma nummer, nämligen 213. Dockspelaren, Dockspelaren, Dockspelaren

Sanden har skrivit en mycket bra uppföljare till sin bok Ett hus utan speglar! Samma typ av barn dvs de goda läsarna, de som behöver utmanas och uppmuntras kan (ska!) läsa Dockspelaren. Som vuxen och van läsare av barn- och ungdomsböcker njuter jag av läsningen. Så välskrivet och finurligt! Sanden ger sina unga läsare en suggestiv och unik berättelse i flera lager som de inte kommer att glömma i första taget.

Dockspelaren är en modern Rosemarys baby på bok för 9-12-åringar. Läs den! Ge bort den! Högläs den hemma (eller i skolan) med ditt mellanstadiebarn! 

Titel: Dockspelaren

Författare: Mårten Sanden

243 sidor, ISBN: 9789129732351

Vi har tidigare skrivit om Mårten Sanden och författarbesök på Biblioteksbubbel. Vi har också skrivit om julboken Skorstensjul

Dockspelaren Mårten Sanden, Dockspelaren

Julklappstips 9-12 år

I mitten av vår boktipskavalkad kommer Hcg, böcker för 9-12-åringar.

Du & jag av Katarina von Bredow
Andreas är kär i Alicia, de brukar ha följe till skolan men i skolan är Alicia aldrig med Andreas. I skolan är det Kevin som är kung och en hel del är lite rädda för honom. Hemma finns mamma och pappa och en dag råkar Anderas se ett mess som kommer till pappas mobil. Ett mystiskt mess som Anderas inte kan glömma.






Kärlekspizzan av Johan Rundberg
Movits Lind bestämmer sig en dag för att bli skejtare. Allt för att väcka intresse hos den tjej han såg skejta ner för rampen. En välskriven berättelse med mycket fart och humor.








Barnhemmet av Cecilia Lidbeck
Vad händer egentligen med de försvunna barnen på barnhemmet? Har de verkligen rymt som föreståndaren säger? Några av de andra barnen tror inte på vad de vuxna säger utan bestämmer sig för att själva undersöka vad som hänt. En mycket spännande bok!







Benrangelskuggan av Lena Arro
Rafflande berättelse med botten i en gammal sägen om Inkaguldet. Benrangelskuggan kommer för att hämnas den som han tror tagit hans guld.

Den första flickan skogen möter av Moa Eriksson Sandberg

Sommaren före sexan, Hanna fyller tolv. Hon är på väg in i en ny värld och slits mellan sin trygga bästis Jonna och spännande, men svekfulla Sabina. Hemma är det spänt mellan mamma och pappa och byn skakas av att en flicka förvunnit. Intensivt laddad berättelse om att växa upp.







Glasbarnen av Kristina Ohlsson
Den här boken har visserligen fått en massa uppmärksamhet, i och med att den vann Barnens romanpris, men OM någon ändå missat den: En fantastisk spökhistoria med alla obligatoriska ingredienser. En tjej som förlorat sin pappa och tvingas flytta från det hemtama till ett gammalt ruckel i en annan stad. Märkliga ljud, lampor som vajar, en tragisk historia och en ny vän. Plus att det kommer en fortsättning redan i januari. Kan inte bli bättre.





Lite ihop av Johanna Lindbäck
Lindbäcks första bok för mellanåldern.Boken berättas ur 12-åringa Majkens perspektiv och beskriver hur problematiskt och fint det kan vara med vänskap och kärlek. En smart bok som tar upp dessa ämnen utan att bli klyschig och få både barn och vuxna att tänka efter.

Paris, Lola & jag

Moa Eriksson Sandberg har tidigare skrivit boken Den första flickan skogen möter. En bok för 11-13-åringar om känslor, kärlek och den första puberteten.

Nu följer hon upp detta med boken Paris, Lola & jag Denna bok handlar om två kompisar (Lola och jag) som båda är tretton år och är i Paris med Lolas mamma. De besöker Eiffeltornet, Louvren, Notre Dame och en massa andra härliga ställen i Paris samtidigt som de spanar på och fantiserar om fransmännen som sitter utanför deras hotell.

En bok om känslor och tankar när man är tretton år och precis befinner sig på tröskeln till vuxenlivet. Boken är lättläst med små korta stycken på sidorna. De fina Parisillustrationerna har Erik Sandberg gjort.

Den första flickan skogen möter

 Moa Eriksson Sandbergs bok om Hanna, Jonna och Sabina. Sommaren före sexan i det lilla samhället Rydöbruk, som ligger inbäddat i mörk och hemlighetsfull skog. Efter att Linda, tretton år försvunnit i skogen går det massor av rykten i den lilla byn om vad som kan ha hänt. Har hon blivit mördad och isåfall varför, är det "för att hon haft så många killar"? Hanna förändras den här sommaren. Hon får mens och känner stolthet och äckel om vartannat. redan, måste jag redan bli vuxen ?, och samtidigt stolthet över den egna kroppen. Jonna är den trygga barndomsskompisen, som "alltid" funnits, oföränderlig med sitt röda hår och sin Fjällrävenryggsäck. Sabina är kompisen, som är spännande och jobbig på samma gång. Hanna slits mellan dessa. Vara barn eller vuxen-alltihopa på samma gång och alla känslor, som tycks överfalla henne med sin styrka. Janek, den nya killen i klassen, han är spännande och annorlunda än skrävlande, avskyvärda Matti och Krille, som överfaller henne en dag när hon är på väg hem från skolan. När Sabina blir tillsammans med Matti känner sig Hanna sviken och förvirrad-hur kan hon vilja kyssa honom?

Avskyvärt tycker Hanna-samtidigt drömmer hon om Janek, men skulle inte våga säga någonting i verkligheten. Att vara kär verkar inte vara så mjukt och rosafluffigt som hon trodde när hon var yngre. Allting tycks vackla och förändras-pappa flyttar tillfälligt hemifrån, det viskas och smusslas och Hanna får inte veta något om varför. Hennes älskade pappa, tryggheten i hennes liv, sviker henne , åtminstone tillfälligt.
Riktigt bra bok, vibrerande av känslor om tiden mellan barn och vuxen.

Spännande böcker för slukaråldern!

Jag har hittat två nya deckarserier, eller kanske mer mysterier på gräns till spökhistorier eller..

Den ena är skriven av Veronica Von Scheck och handlar om Sub Rosa detektiverna Milo och Vendela Grip. Sub Rosa betyder "Under rosen" och varför de kallsar sig så får sin förklaring i första boken "Den siste tsarens hemlighet". Jag fastnade direkt för titeln, för förutom min fäbless för drakar och fantasy, så är jag mycket förtjust i berättelser om det forna Ryssland och berättelser om Tsarer.

Nåväl, syskonen Grip bor i ett uråldrigt hus i staden Elm tillsammans med sina föräldrar och sin farmor, som även är chef för Historiska museet i staden. Den aktuella utställningen är helt otrolig, ett antal Fabergéägg, varav vissa aldrig någonsin har visats upp för publik förut! Dessvärre så misstänker farmodern att någon planerar att stjäla äggen, trots de rigorösa säkerhetsanordningar som införskaffats. Milo och Vendela börjar undersöka saken, och finner spännande kopplingar mellan äggen och sin egen släkthistoria!

Nästa del heter "Kapten Fiennes skatt" och den tredje heter "Det japanska husets förbannelse"

Här kan du läsa om författaren: 

http://www.barnensbibliotek.se/F%C3%B6rfattare/F%C3%B6rfattareA-%C3%96/VeronicavonSchenck/tabid/1181/Default.aspx

Den andra serien jag har läst är skriven av Emma Hermelin och heter "Historiedeckarna".

Första delen heter "Lyckan kommer... lyckan går..." och handlar om 12 åriga Klara. Klara har precis flyttat från Göteborg till sin farmor på slottet Wittsjöhuus, efter att ha blivit föräldralös efter en tragisk bilolycka som kostade båda hennes föräldrar livet. Hon är mobbad av de coola, Kevin, Robin, Tiffany och Michelle, i skolan, och ganska ensam. En dag när hon är på väg hem från skolan så ser hon sina mobbare, men lyckas gömma sig i en undanskymd del av kyrkogården. Det märkliga är att där finns en nypyntad gravsten, med hennes namn på, men årtalen är för ungefär 100 år sedan. Funderingar om vem flickan var, och vem som fortfarande lägger blommor på den upptar en hel del av Klaras tankar, så hon glömmer att vara på sin vakt. En morgon så kommer mobbarna ifatt henne och hon blir knuffad så hon ramlar ner i en vattenpöl. Hon väntar på de obligatoriska slagen, men plötsligt så slits Kevin undan, och hon får hjälp upp av Filip, en kille i sexan. Han blir hennes första vän och tillsammans börjar de nysta i mysteriet om Clairine af Wittsjöö, och varför hon dog bara 19 år gammal. Parallellt får vi Kevins ganska sorgliga historia, med en ensamstående, missbrukande mamma och ett alldeles för stort ansvar för sin lillasyster.

Del två heter "Se till mig som liten är..." och del tre "Gömma nyckel"

Spökröster

 Ibland "förbarmar" jag mig över en bok, som stått länge i hyllan och som ingen tycks vilja låna.  Framsidan kanske är lite intetsägande eller så beror det på något annat att just den boken inte blivit utlånad.

Gömställen, var en sådan "outlånad" bok av Katherine Arden.  Jag bloggade om den här.,.Efteråt var jag fullständigt uppfylld av hur bra den var!

Jag köpte in Spökröster av samma författare, utan att inse att det var uppföljaren till Gömställen. När jag började läsa Spökröster kände jag igen huvudpersonerna i boken, Ollie, Coco och Brian. I Gömställen blev de fast tillsammans i en annan värld, fylld av spöken och kunde med hjälp av all sin list och allt sitt mod och inte minst Ollies klocka, som hon fått efter sin mamma, som året innan dött i en flygolycka, till sist ta sig hem. Ollies klocka skickar budskap till henne. Varningar och ibland instruktioner för hur de skall klara sig i den andra världen och klara sig ut ur den.

I Spökröster har Ollies pappa vunnit en veckas vistelse på ett nytt hotell på en skidort. Vi befinner oss i en del av USA, där det brukar bli mycket snö under vintern. I bilen åker Ollie, hennes pappa, Coco och hennes mamma och Brian. Det snöar mer och mer. Ollie, Coco och Brian är tre vänner, som svetsats samman av sina upplevelser i Gömställen. De är tre väldigt olika barn, som fått en alldeles speciell samhörighet mellan sig. Ingenting skulle kunna få dem att överge varandra.

I bilen är det varmt och mysigt, barnen lutar huvudena mot varandra och somnar. Utanför snöar det.

 Coco och Ollie   drömmer båda mardrömmar om en flicka, som ropar på dem. En flicka med näsa och fingrar svartnade av frost, med ögon hopklistrade av is. "Hjälp mig att hitta dem, säger flickan" Jag måste hitta mina benknotor, annars kan jag inte ta mig härifrån!" 

Läskiga drömmar, men det känns inte så läskigt i den mysiga bilen. Lite innan de är framme, står plötsligt en människa ute i vägbanan. Han har blå jacka och en skidmask för ansiktet. Det ser ut som att han försöker stoppa dem. När bilen är nästan framme försvinner han plötsligt.

Väl framme på hotellet, Hemlock Lodge, kliver de in i ,en lobby full av uppstoppade djur. " Det enda ljuset i lobbyn kom från en stor , sprakande brasa...Dessutom var väggarna täckta av huvuden.  Huvuden från döda djur . ...Flera hjorthuvuden hängde i en grupp. Där fanns tre tvättbjörnar med paddlar i en kanot. Ett uppstoppat rådjurskid i en glasmonter. Fyra prärievargar, som såg ut att yla mot en låtsasmåne. En svartbjörn stod på bakbenen med framtassarna lyfta. Djuren såg ut att röra sig i det fladdrande eldskenet och deras ögon glänste som om de levde. Björnen hade vassa vita tänder".

Allting tycks nu utveckla sig till en riktigt läskig spökhistoria, där ingenting är vad det synes vara.

Hotellet är nyrenoverat, men har fått strömavbrott i snöstormen. Det är halvmörkt och kallt överallt och även om Ollie och alla de andra genast skulle vilja vända och köra hem igen, så går det inte. Vägen har snöat igen.

Ollies och Cocos mardrömmar i bilen, visar sig bli verklighet redan den första natten. Det finns "en annan värld" även här. En skrämmande iskall värld fylld av stackars små barnhemsbarn, som ligger halvt ihjälfrusna i sina sängar i en stor sal. Över barnhemmet regerar Mor Hemlock. En riktig farlig och elak kvinna, som gör allt för att dra in Coco, Ollie och Brian i sin värld. 

Medan föräldrarna går runt och myser i brasans sken och glatt hjälper hotellvärden att laga mat på stormkök, kämpar barnen för att rädda några av de små förfrusna flickorna ifrån Mor Hemlock. 

Den andra dagen dyker plötsligt en ny gäst upp. Han är journalist säger han och jobbar för en tidning, som skriver om spöken. Han har fått tips om Hemlock Lodge, eftersom det går så många rykten om stället " det var både ett barnhem och en skola. .. det ryktades om barn som blev inlåsta i städskrubbar, men det gjordes aldrig någon utredning, det var ingen som brydde sig särskilt mycket om föräldralösa barn. Och efter att barnhemmet hade stängt började folk se märkliga ljussken i fönstren. en gång kallades polisen hit för att de hört skrik in ifrån byggnaden"..

Kalla  mig Don, säger han och verkar, åtminstone till en början, vara en  riktigt trevlig person, som kan hjälpa barnen att bekämpa spökena som vill ta över hotellet.

Allting trappas upp mer och mer. Strömmen kommer inte tillbaka. Huset blir kallare och kallare. Till slut finns bara en liten flämtande brasa och några stearinljus att värma sig vid. Barnen förstår att det drar ihop sig till en slutstrid mellan spökena och dem och att de måste vinna den, för att kunna ta sig därifrån. Föräldrarna måste hållas utanför till varje pris, annars kommer de inte att lyckas.

Med hjälp av Ollies klocka, all sin intelligens och list och sin kärlek till varandra kämpar de sig igenom natten, som utvecklar sig till en kamp på liv och död. 

En riktigt läskig spökrysare, där man blir mer och mer andlös. Skall barnen klara det här eller skall de bli fast i "den andra världen" Personer som de trott sig kunna lita på visar sig vara helt empatilösa och lämnar dem åt sitt eget öde. Till sist är det bara kärleken och samhörigheten mellan barnen, som kan rädda dem.

Sjörövarhöst

Mörkret sänker sig, regnet piskar och vinden viner runt knuten. Hösten är här och inbjuder till kurande inomhus under varma filtar. Och tredje boken om den föräldralösa flickan Stella passar perfekt att läsa under tiden. Skorstensjul kom som adventskalenderbok 2015, och Maria skrev om den på bloggen då. Jag minns att jag älskade historien om Stella och skorstensbarnen som lever obemärkta och bortglömda av alla uppe bland takkupor och prång på Stockholms tak. Det var en spännande, mystisk berättelse, perfekt för den magiska tiden fram till jul. För två år sedan kom Älvsommar och jag var väldigt peppad, men inser nu att jag aldrig läste den. Ingen bloggade heller om den. Och nu har då tredje delen Sjörövarhöst kommit.

Stella bor kvar hos Miriam som äger en antikaffär i Gamla stan. Här bor också Issa, som liksom Stella kom från barnhemmet i den första boken. En kväll bankar det på dörren nere i butiken och Stella smyger ner för att kolla vem det är som kommer så sent. Miriam tar emot en gammal sjökista från en man med träben, och hon betalar mycket pengar för den. Den känns på något sätt hemlig och när Miriam och Issa gått till sängs smyger Stella ner för att ta sig en titt. Hon hittar en ring med en kompass på, och sätter den på sitt finger, och en gammal loggbok. Boken hinner hon bara bläddra i innan hon hör att någon håller på att bryta sig in i butiken. Stella lägger tillbaka boken och stänger kistan innan  hon gömmer sig under ett bord med en duk som hänger ner och döljer henne. Hon hör hur någon kommer in i butiken och tar kistan med sig. Någon med träben.

Varför säljer man något bara för att samma natt stjäla tillbaka det? Vem är egentligen ensamseglaren, vars kista det egentligen är? Vad är det för hemligheter som döljer sig i loggboken? Vad är Månvandraren?

Och varför kan Stella inte ta av sig kompassringen, hur mycket hon än försöker?

Sjörövarhöst är full av mystik, spökskepp och legender. Men också av Stellas eviga undran vem hon egentligen är. Vem lämnade henne till barnhemmet och varför? Finns hennes föräldrar kvar där ute någonstans? Vet ensamseglaren något om vem hon är?

Precis som i de tidigare böckerna illustreras varje kapitel av en helsidesbild av Lina Bodén. Hon har en förmåga att få bilderna tydliga och uttrycksfulla, trots att de egentligen är ganska oskarpa. Som man kan förvänta sig går färgskalan i mörkblått, lila, svart, grått. Så att läsaren riktigt omsluts av höstmörkret.

Läskiga berättelser

 Ofta önskar mina elever att jag ska köpa ”läskiga böcker”, som om det vore en egen genre. Dessvärre är det ju inte så enkelt, vad som upplevs läskigt är väldigt subjektivt. En del tycker att blod är det läskigaste som finns, andra tycker det blir läskigt när berättelsen innehåller spöken. Jag tycker det läskigaste av allt är när berättelsen är så obehaglig att den kryper under skinnet på dig, och det kan bero på något så banalt som att jag TROR att det ska hända något..

I senaste Adlibrisbeställningen kom tre böcker som får spegla tre olika sorters läskigheter. Först Petrus Dahlins nya bok ”Ärret”. Den handlar om Zandra som i hela sitt liv saknat något, det där inombords som gör en hel. Det innebär att hon gör en massa saker för att vara populär och speciell utåt, men inombords känns det tomt. Det beteendet gör att hon råkar illa ut på flera olika sätt, eftersom att hon behöver otroligt mycket bekräftelse för att må bra, så mycket bekräftelse att hon gör en onödig operation för att få ett ärr.

Den andra, och tredje, läskiga boken är första och andra delen i serien om Zombie Lars av Kim W Andersson. Det är en serie som även går på SVTPlay. Lars är till hälften zombie och hälften människa, eller halvt levande-olevande som den korrekta benämningen lyder. I denna boken är det inte zombieinslaget som är det läskiga, utan attityden hos befolkningen i staden mot de främmande, som häxor, troll, ninjor, zombier mm också kallas. Här finns allt, från främlingsfientliga sällskap, till ren och skär mobbing och förslag på att de ska ha särskilda märken på sina kläder.

Den sista boken är ”Flickan utan ansikte” av Ingelin Angerborn. Detta är en traditionell spökhistoria, med alla ingredienser som gör en bra spökhistoria. En berättelse om ond, bråd död, en kyrkogård, ett gammalt hus, steg som hörs, saker som flyttar på sig, strömavbrott, rullgardiner som plötsligt rullar upp mm. ”Flickan utan ansikte”är en relativt kort berättelse, men tillräckligt lång för att skrämmas!

  

Dubbla budskap

I veckan har jag läst två böcker som kvalat in under flera olika genrer. Det är kul, tycker jag, men hopplöst när en ska bestämma placering i biblioteket.

Den första är spökdrottningen Ewa Christina Johanssons 20 över 7. Är det en deckare eller är det en spökhistoria? Egentligen? Boken handlar om Ludde, eller Ludvig som han försöker få alla att kalla honom. Ludvigs två kusiner har försvunnit efter att ladan vid familjens hus har brunnit ner till grunden. Kusinerna Mille och Hella bor i en gammal enslig gård ute i skogen tillsammans med sin pappa Carl, och den natten det brann var Carl inte hemma. Det har varit undersökningar på platsen och skallgång i området kring gården, men ingen har hittat några spår efter barnen. Trots att inga kvarlevor upptäckts i den nedbrunna ladan så verkar de flesta överens om att barnen troligtvis brunnit inne och inte kommer tillbaka. Ludvig är däremot helt övertygad om att de fortfarande lever och finns någonstans. Om folk bara ville leta ordentligt! Istället börjar Ludvig undersöka gården och uppe på vinden upptäcker han att någon ristat in 20 över 7 i en murken planka. Och det är nyligen ditristat. Ser det inte lite ut som Milles handstil? Vinden verkar leva sitt egen liv. Det kan plötsligt bli fruktansvärt kallt och flera gånger känner sig Ludvig övervakad av någon eller något där uppe. Ludvig hittar en fickkniv uppe på vinden också. En fickkniv som visar sig ha ett inbyggt USB-minne med en enda bild på. Ludvig anar att det ligger mer bakom branden och kusinernas försvinnande än det elfel som polisen skyller på.

Nästa bok är också en sorts spökhistoria, men med en air av både kärlek och socialrealism över sig. Det är Flickan på tavlan av Rebecka Åhlund. Det är den klassiska miljön - föräldrarna köper ett torp på landet och Ella, som är ensambarn, har inte minsta lust att ägna helgerna åt att sitta där ute i skogen och ruttna. Men huset lever sitt eget liv och det fascinerar, snarare än skrämmer, Ella. Det är klassiska ingredienser som nyköpte hyllor som trillar ner och tavlor som byter plats. Ella får hintar av den gamla kvinnan Asta som bott in huset tidigare, och även grannen Folkas berättar saker om huset som får Ella att förstå att det nog finns något där som vakar över dem. Uppe på hennes rum hänger en tavla av en flicka, och det är något speciellt med henne. Ögonen verkar följa Ella vart hon går i rummet och flickans minspel ändras ständigt. Hemma i stan träffar Ella en nyinflyttad kille som heter Dylan. Han är två år äldre och borde egentligen inte vilja umgås med Ella, men tyr sig ändå till henne både i och utanför skolan. Hemma har han det tufft med en alkoholiserad mamma och hennes pojkvän som bråkar och slåss. Ella dras till Dylan också, men är hon kär, eller gillar hon honom bara lite sådär som en kompis?

Barnens romanpris

I sommar läser sex ungdomar från två olika Gävleskolor de fem nominerade böckerna till Barnens romanpris. I slutet av september börjar sändningarna där vi får följa ungdomarnas diskussioner kring de lästa böckerna. Den 30 oktober tillkännages vinnaren på Skolforum och även direktsänt i etern förmodar jag.
Om du ska jobba med en femma eller sexa till hösten är det fullt möjligt att hinna läsa de här böckerna och göra egna diskussioner och omröstningar och som grädde på moset lyssna på sändningarna.

Här ser du de nominerade böckerna

Den första flickan skogen möter av Moa Eriksson skrev Lena om HÄR

Yummy av Eva Susso skrev Maria om HÄR

Glasbarnen av Kristina Ohlsson skrev Emelie om HÄR

Eddie 12 och hon som heter Elsa/Elsa 12 och han som heter Eddie av Thomas Halling skrev Maria om HÄR



Jag en pojke med tur av Monica Zak är något så ovanligt som en dokumentärroman för ungdomar. Det är Esmats berättelse hon återger i romanform. Esmat flydde tillsammans med sin mamma och syster från Afghanistan. Han kom bort från dem under flykten. Vi får följa Esmats långa och krokiga väg tills han kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Jag fängslades av hans berättelse och vet att jag tänkte under läsningen att vem som bor tryggt i Sverige hade kallat hans livsöde för ett med tur. En lättläst och mycket läsvärd berättelse.


Jag tycker det ät ett bra urval av böcker i år med vitt skilda handlingar. Ingen av böckerna kommer att lämna sina läsare oberörda. Det blir en svår uppgift att bestämma sig inför en omröstning.
Jag ser verkligen fram emot att lyssna till de här programmen.
HÄR kan du läsa mer om barnens romanpris.

Barnradions bokpris

Barnradions bokpris är namnet på det som förr om åren kallades Barnens Romanpris. Liksom förra året kommer Manuel Cubas att leda boksamtalen med barn i mellanstadieåldern. Boksamtalen kommer att börja sändas i början av oktober. Det är en serie om sex program där varje nominerad bok diskuteras i de fem första. Det sista programmet ägnas åt den bok som barnen röstat fram som vinnare.
De fem nominerade böckerna är Landet bortom floden av Douglas Foley. Den kom till mitt bibliotek i förra veckan och ligger nu hemma i min ganska stora sommarläsningshög.En fantasyberättelse där tolvåriga Alva är huvudpersonen. Lillebrors nalle faller ner i brunnen och syskonen följer efter och det blir ingången till en annan värld där äventyret börjar rullas upp.

Det är jag som är Mickan av Malin Nilsson och Vanessa Lopéz har jag skrivit om tidigare här på bubbel.

Cecilia Hages Brott och straff är den tredje nominerade boken. Rosa har tråkigt på sommarlovet, ingen tycks ha tid med henne och bästa kompisen är bortrest.Rosa bestämmer sig för att rymma till ödetorpet i skogen där hon och kompisen varit en del tidigare. Med sig lånar hon en hund, men frågar inte om lov först. Rosa är aningslös och förstår inte riktigt konsekvenserna av sitt handlande. Det blir en ganska spännande berättelse som får ett efterspel där Rosas eventuella brott reds ut. Kanske är det fler som kan vara skyldiga? Längst bak i boken reder författaren ut hur vårt rättsväsen fungerar.

Bennys hemliga rapporter av Per Lange, Johan Bergström och Henrik Ahnborg ligger även den i högen därhemma. Benny och hans kompisar har planerat tillbringa sommarlovet i en källare och spela datorspel. Det blir något helt annat som kommer uppta ungdomarnas tid. En modern äventyrsberättelse med stor tilltro till det växande släktet. Det låter som lovande läsning i mina öron.

Sist ut är Sju förtrollade kvällar av Mårten Sandén. En bok som jag tyckte mycket om. På väg hem från boxningsträningen träffar han på en gammal man utanför den nedlagda biografen Elysium. Trots detta ger mannen  Buster sju biobiljetter.  Det ger Buster tillträde till en magiskt värld som hjälper honom att förstå händelser från det förflutna. Men även att förstå sig själv lite bättre. Dessutom verkar det ge honom mod, för plötsligt har han i flickan från biblioteket fått sin första vän.

Liksom förr om åren kommer alla fem böckerna finnas i högläsningslådan som vi har i personalrummet på Skönadalsskolan. Vilken tillgång att kunna lyssna till bokdiskussionen när en läst någon av böckerna högt i klassen och nog själva först diskuterat den.

Har du mens eller?

Moa Eriksson Sandberg, som bl a skrivit den fantastiska "Den första flickan skogen möter", har nu kommit ut med en lättläst bok om hur det kan vara att vara först i sin klass med att få mens. Ida är elva år och går i femman. När hon skall åka iväg på karateträningen känner hon sig inte bra. Hon har ont i magen och känner sig svullen i kroppen. "Jag har nog ätit för mycket på mellis", tänker hon, men när hon går på toaletten är det lite blod på pappret. Nej jag vill inte ha mens nu, tänker Ida, jag vill inte bli vuxen , jag vill smygleka med Barbie och ha pyjamasparty. Jag vill fortsätta vara ett barn, jag är bara elva år. Det kanske går över om jag struntar i det."
Men det går inte över, tvärtom kommer det mer blod när Ida tränar karate och hon inser att hon måste tala med mamma.
Mamma är förstående, hon var också elva år när hon fick mens. Det kan vara jobbigt att vara först i sin klass, säger mamma.
I skolan blir det verkligen jobbigt när Ida råkar tappa sin väska och paketet med bindor faller ut på golvet. Neo, en kille i klassen vrålar ut över hela klassrummet "Har du mens eller"? och många faller in i skrattkören,. Det blir bara för mycket för Ida och hon flyr hem. Fröken har ringt hem och talat med Idas mamma och berättat att hon har en plan för nästa dag. Nästa dag kommer fröken in i klassrummet med en tampong i en silverkedja runt halsen. Hela skoldagen talar klassen om mens och sedan kommer det att dröja innan någon skrattar åt någon annan, åtminstone i Idas klass.

Paris, Lola och jag av Moa Eriksson Sandberg

Paris, Lola och jag handlar om två tonårstjejer som är på en resa i Paris tillsammans med Lolas mamma.

Boken berättas utifrån tjejen som är jag i titeln, och läsaren får aldrig reda på vad jag heter egentligen. Mamman kallas för förklädet. Det är en bok som blandar humor, allvar, nutid med dåtid och även en rundtur i Paris. ”Jag” har många tankar om sig själv, sin sexualitet, sin pappa, sin mamma som väntar barn med annan man än hennes pappa och om vilken skillnad det är på bemötandet från den manliga skaran i Paris i jämförelse med Sverige.

Tjejerna får rosor skickade till sitt rum från en man som bor på andra sidan gatan. Han har sett dem från sin balkong. Rosorna är egentligen bara till en av dem, men de kan inte avgöra till vem. ”Jag ” tror att de är till henne. De slänger ut rosorona från balkongen. ”En efter en krossar vi dom. Gröna stjälkar med klorofyll, röda sammetslena blad. Jag vill inte ha dina rosor, tänker jag. Jag vill inte ha dina blickar och kletiga tankar. Jag vill inte vara vacker, vill inte vara blond, vill inte vara en flicka som vill ha. Jag vill ha två tänder i underkäken och hår som står rakt ut”.

Boken är uppbyggd i korta stycken, och det förekommer många vackra illustrationer.  Det är en mycket bra bok som gestaltar en tonårsflickas tankar om sig själv och sin omgivning, och om att försöka bryta sig loss samtidigt som föräldraranas kärlek och trygghet är ett måste i hennes tillvaro.

Moa Eriksson Sandberg har tidigare skrivit bland annat Den första flickan skogen möter som nominerades till Barnens romanpris.

Flickan på hotellet

Författaren till ungdomsboken Flickan på hotellet är Katarina Wennstam. Wennstam är från början journalist med ett stort samhällsengagemang, ett tag var hon kriminalreporter på SVT. Numera är hon författare, föreläsare och debattör på heltid. Hennes ämne, tema och engagemang finns hos utsatta kvinnor och vad samhället gör (eller inte gör) för att hjälpa dessa. Hon skriver och debatterar om övergrepp, våld mot kvinnor, trafficking och sexuella trakasserier. Jag har följt henne under många år, hennes röst i debatten är både klar, tydlig och så viktig!!

Jag har läst flera av hennes vuxenböcker t ex serien som börjar med boken Smuts, fortsättes av Dödergök och avslutas med Alfahannen. Detta är en mycket spännande och välskriven serie om just kvinnors utsatthet i olika situationer och hur samhället ibland väljer att inte se eller hjälpa.

När jag under våren förstod att Wennstam hade en ungdomsbok på gång blev jag verkligen positivt överraskad och nyfiken. Nu är boken här - Flickan på hotellet heter den och jag har precis läst den.

Man blir inte besviken! Wennstam har skrivit en smart ungdomsbok med driv och (samhälls)engagemang. Hennes intresse och stora kunskaper om övergrepp och sexuellt utnyttjande märks naturligtvis i handlingen. En ung tjej hittas mördad på ett hotellrum. Många frågor ställs. Vem är tjejen? Vad gjorde hon på hotellrummet? Vem stryper en tjej på detta fruktansvärda sätt? Huvudpersonen Alexandra Skarp och hennes kompisar Charlie och Bianca börjar leta på nätet och i sociala medier efter information och mycket snart blir de inblandade i fallet.

Wennstam väver in många trådar i boken, inte bara mordhistorien. Det är intressanta personer som rör sig runt Alexandra (eller Alex som hon helst vill bli kallad). En stark och intressant mormor, en frånvarande mamma, en kompis - Bianca - med stora sociala problem och en styvmamma som verkar göra det mesta rätt.

Flickan på hotellet är första delen i en trilogi, Alex Skarp kommer att vara huvudkaraktären i serien. Jag kommer att läsa alla delarna även i denna bokserie och säkert mer av Katarina Wennstam.

Boken passar för unga vuxna dvs ca 15 - 20- åringar.

Äntligen!

Så är den då äntligen här, första delen i Jo Salmsons nya serie Häxfolket! Efter storsuccen om Tam, tiggarpojken som blev drakriddare är det många som väntat på och hoppats på nästa serie. Efter att ha läst första delen i Häxfolket ”De stulna barnen” är jag inte besviken, jag tror att även detta kan bli en riktigt bra serie!

Häxfolket utspelar sig i landet Tanirien, huvudpersonerna är flickan Sol och hennes två kompisar Arel och Eno. De har bott tillsammans i den stora villan så länge de minns vilket är lite konstigt eftersom Arel är son till en mäktig krigare, Eno är en enkel handelsmans son och vem Sol är egentligen är det inte så många som vet. Sol hjälper till i hushållet i villan medan pojkarna går i skolan.

I denna första del i serien fär Sol veta en hemsk hemlighet. Hon är en slav, tagen i strid från Häxfolket! Vill hennes vänner Arel och Eno fortsätta vara hennes vänner när de också förstår detta? Sol inser också att hon är i stor fara; kommer hon att få stanna kvar i villan när alla vet att hon är en dotter av Häxfolket? Slutet är en riktig cliffhanger och jag längtar redan efter att läsa nästa del i serien, "Fly Sol, fly", som kommer i början av juni.

Boken är fint illustrerad av Natalia Batista med svartvita illustrationer på varje uppslag vilket gör boken lätt att läsa!