torsdag 19 september 2019

Husets hjärta slår!

Att packa upp nya böcker slutar aldrig att locka mig. Vad är det som dyker upp den här gången? Vilka kommer funka bra, och bli utlånade direkt, och vilka kommer stå orörda på hyllan? Det kvittar att det är jag själv som klickat iväg beställningen, när böckerna väl kommer beter jag mig som ett barn på julafton … Eller kanske inte riktigt, men jag blir alltid överraskad. Jaha, beställde jag den?! Oj, var den så tjock/tunn? Hoppsan, det var ju inte direkt ett säljande omslag. Eller tvärt om: Den här kommer att gå bra! och såklart: Åh, den här vill jag läsa! Och den! Och denna!


Idag packade jag upp en ny bok av Mårten Melin. Med tanke på hans produktivitet så är det i sig ingen ovanlighet, men den här fastnade jag lite extra för. Omslaget mörkt och hotfullt i svartvitt med titeln, spretig och oroväckande, i blodrött. Redan vi skrivbordet bläddrade jag genom boken o
ch kollade lite på bilderna av Mattias Olsson. Ruskiga, olycksbådande och väldigt mörka. Snacka om läspepp. Men jag var tvungen att vänta tills jag kom hem innan jag hade möjlighet att läsa själva boken.
Signe och Ninni tvingas ta skydd från ett oväder i ett gammalt ödehus. Trädgården är övervuxen och huset förfallet, men ett fönster på övervåningen står öppet så de antar att någon ändå bor där. Det smattrande regnet och åskan som dundrar överröstar deras knackningar men när de testar att öppna visar sig dörren vara olåst. De går in. Ingen människa syns till, men ett ljus brinner i en ljusstake i hallen och de hör ljud från övervåningen. Signe försöker hitta förklaringar till allt som är märkligt, som att inga skor eller jackor hänger i hallen, och att ingen svarar när de ropar, men Ninni verkar inte helt övertygad. De går upp för trappan för att ge sig till känna för husets ägare, men plötsligt blir båda två så otroligt trötta. Det är som att all kraft rinner av dem. Och först nu berättar Ninni för Signe att det alltid gått historier om det här huset - att människor som gått in i det aldrig har kunnat ta sig ut. Plötsligt inser Signe att det är huset som gör ljud, huset lever och det tänker inte släppa dem ifrån sig. 
Det är en snabbläst historia, bara 90 sidor och gott om illustrationer. Bilderna går i svart ända fram tills hjärtat kommer in och effekten med de röda detaljerna är slående. Bilderna visar oftast framförallt vad texten redan beskriver, men då och då får vi se mer, ett utropstecken eller kanske en fråga som inte framkommer i texten. Till exempel skulle sista bilden kunna tolkas som att slutet inte innebär den lättnad som texten antyder …
 

Pärlor och patroner- 60 historiska kvinnoporträtt av Loka Kanarp

Jag hittade denna bok när jag botaniserade runt i hyllorna på Korsbacka. Jag gillade både omslaget och titeln och började bläddra.Det slutade med att jag lånade boken och läste den. Precis som titeln avslöjar så handlar den om kvinnor, och varje porträtt har ett eget uppslag.
En får lära om både mer eller mindre mindre kända kvinnor, och roliga fakta om dessa.
Här ovan kan du t ex se uppslaget om Greta Garbo. Hon var en världsberömd filmstjärna och korad till "Världens vackrast kvinna".
Detta uppslag handlar om en liten flicka som växt upp i vildmarken. När hon hittades så kunde hon inte prata och ingen visste var hon kom ifrån. De skickade en hund på henne, men den slog hon ihjäl med sin träklubba!

Boken är full av intressanta fakta presenterade med fina bilder.

Välkommen in och låna den!



tisdag 17 september 2019

De sista barnen på jorden

När jag såg omslaget till "De sista barnen på jorden" av Max Brallier så tänkte jag att denna boken kommer nog många att gilla. Zombier och monster går otroligt bra i mitt bibliotek och här är en bok med båda elementen i. Min tanke är nog korrekt, jag ställde ut boken i går eftermiddag och i morse blev den utlånad.

Storyn är att Jack Sullivan, en helt vanlig 13åring, är helt ensam kvar i staden efter en monsterapokalyps. Hans fosterföräldrar for västerut när de första monstren kom, utan en tanke på honom, tillsammans med de flesta andra i staden. Många av de som blev kvar har fövandlats till zombier, eller blivit monstermat. Han bor i en trädkoja och kartlägger monster genom att fotografera dem. Han tänker på sig själv som superhjälte och hanterar situationen genom att lägga upp allt som ett datorspel med olika uppdrag. Hans största uppdrag är att komma tillbaka till skolan där han såg tjejen han gillar sista gången innan monstren kom och rädda henne. En av hans käraste ägodelar är en walkie-talkie som gör att han kan kommunicera med sin bästa vän, dessvärre är den trasig. När han ger sig ut på en expedition för att fixa walkie-talkien så stöter han på ett gigantiskt monster Blarg, som verkar ha spetsat in sig på att jaga just honom. Nu börjar det bli mer än vad han klarar av, trots sin barrikaderad trädkoja. Då visar det sig att han inte är den enda barnet som överlevt!
Del två heter "De sista barnen på jorden och zombieparaden".

Det är luftig text och mycket bilder så jag tror att denna serien kommer att attrahera de som läser Andy Griffiths serie om trädkojan och även de som gillat kapten kalsong.

Första avsnittet har just släppts på Netflix, vilket kanske kan ge böckerna en extra skjuts.

  

måndag 16 september 2019

Känslosamtal

Jag och kuratorn Veronica är inne på vårt tredje år med känslosamtal nu, tror jag. Vi träffar årskurs 2 i mindre grupper och pratar om känslor utifrån några olika böcker. Vi gick ut ganska ambitiöst första året och hade tre olika texter, men har sedan bantat ner det till två. Både vi och barnen ska orka också.
Vid första tillfället läser vi Ester Arg och Daisy Galej, om två vänner och grannar som verkligen är varandras motsatser. Allt gör Ester irriterad, arg och sur. Om varmvattnet tar slut, hon tappar ett ägg på golvet eller de ställer in melodikrysset. Hon vet inte egentligen varför hon reagerar så starkt, det bara blir så. Daisy blir istället glad av nästan allt. Om solen skiner, tussilagorna har slagit ut eller hon ser ett stjärnfall. Hon vet inte heller varför hon har så lätt för att bli glad, det bara blir så. Klart att det kan bli lite komplicerat ibland när man är så olika, men vänner är de ju ändå.
Och när jag/Veronica läst boken pratar vi om vilka känslor som finns i den. Mest ilska och glädje såklart, men även lite skam. Är du mest en Ester eller en Daisy? Vad gör dig arg? Vad gör dig glad? Var sitter de här känslorna? Vad händer om du möter någon som är riktigt arg eller riktigt glad - kan du (råka) adoptera deras känsla? Hur kan det kännas när man blivit riktigt arg på någon, kanske så att man sårat den personen?
Efter att ha träffat några klasser kan jag konstatera att syskon och föräldrar lockar fram Ester hos väldigt många barn. Många föräldrar är stressade och upplevs som orättvisa (har hört det några gånger här hemma också) och syskon, oavsett om de är äldre eller yngre, är en pest … Daisy finns i fritidsaktiviteter och hobbys, ganska ofta i TV- eller datorspel och med kompisar.
I onsdags träffade vi tvåorna på Lackalänga och på torsdag ska vi träffa dem igen. Det blir spännande att höra vad de har att säga om Sagan om den lilla farbrorn. Då kommer vi mer in på sorg, vänskap och mobbing. Den är en riktigt älsklingsbok från min egen barndom och med de nya färgbilderna är den ännu mer fantastisk. Själva berättelsen är tidlös. Alla kan relatera till att känna sig rädd eller utanför, och kan förstå farbrorns längtan efter någon som verkligen vill vara med honom.

Två nya diktböcker

Jag har fått två nya diktböcker till biblioteket. Det är Min längtan kvar av Mårten Melin och Min syster är ett spöke och andra dikter av Lena Sjöberg

Båda böckerna innehåller underbara dikter, för alla men kanske främst för barn och ungdomar.

Min längtan kvar handlar om kärlek  - tappad och hittad som det står på omslaget. Mårten Melin är en mästare på att med få ord beskriva stora känslor.

Lyssna bara här:

Jag trycker mobilen mot hjärtat
dina sms håller kylan borta

eller

Jag har inget mer att säga dig
orden bara fal     ler
                                   i
                                         sär
         


Lena Sjöbergs dikter är rimmade, med ett fantastiskt poetiskt språk. Det handlar om stora och starka känslor, det handlar om rädsla, saknad, ilska och oro. Det handlar också om stark kärlek. Läs högt och lyssna på dessa rader:

När du stod strax intill
blev jag pirrig och varm
och ändå
- jag nuddade bara din arm.

Var det kärlek som kändes
ett kort ögonblick?
När kroppen en stöt
av en annan kropp fick.

fredag 13 september 2019

Klimatförändringar - Vad händer i världen och vad kan vi göra?

Christina Wahldén har skrivit en bok om klimatförändringar för 9-12-åringar. Den heter "Expedition rädda revet" och utspelar sig på andra sidan jordklotet, i Australien. Huvudpersonen heter Alice. Hennes mamma är marinbiolog och forskar om hur den globala uppvärmningen påverkar sköldpaddorna när de ska lägga ägg. Mamman har en ny resa planerad och när mormor blir inlagd på sjukhus, finns det ingen som kan ta hand om Alice. Alice får helt enkelt följa med till Australien.
     Det är en lång resa och efter flera mellanlandningar landar på en ö som heter Lady Elliot Island utanför Australiens östra kust. Meg som forskar om mantor möter upp dem. Hon ska ta hand om Alice under tiden som hennes mamma jobbar. På ön får Alice uppleva mycket, till exempel tidvatten och djurlivet. En dag dyker hon tillsammans med Meg, trots att hon är rädd för djupt vatten. Hon får också lära sig mycket om hur klimatförändringarna påverkar djurlivet. Alice börjar fundera över vad hon kan göra för att vara rädd om vår miljö. Har du funderat över vad du gör och vad du kan göra för att värna om vår miljö?
      Det här är en bladvändare, det var svårt att lägga boken ifrån sig. Boken är intressant och väcker många tankar om vad vi tillsammans kan göra för att stoppa den globala uppvärmningen.




torsdag 12 september 2019

Bröderna Lejonhjärta

Jag vet inte hur många gånger jag läst Bröderna Lejonhjärta vid det här laget, men det är ganska många. Jag har väntat och funderat på när det kan vara lagom att läsa den för mina barn, men har hittills tyckt att de varit för små. I somras när vi var på Astrid Lindgrens värld fick den stora, som är 7, se en av föreställningarna som handlade om Skorpan och Jonatan och jag försökte förklara handlingen runt omkring så gott det gick. Hon var tagen. Kanske inte så mycket av mitt berättande som av pjäsen.
Häromdagen såg jag på Barnradions Instagram att Bröderna Lejonhjärta kommer som dramaserie i Barnradion i höst. Premiär 27 oktober. Serien är i 10 delar och är skriven av Alex Haridi som förutom ett par ungdomsböcker även skrivit manus till TV-serien Störst av allt (efter en roman av Malin Persson Giolito). Läs mer om serien på Barnradions webbplats.
Bild från barnradion.se
Kanske är det nu jag verkligen ska våga läsa om döden, sorgen, skräcken och modet för mitt stora lilla barn! Om vi har läst boken först kan vi ju sedan lyssna tillsammans, och kanske våga oss på att se filmen också om ett tag. Jag hoppas att hon kommer älska den lika mycket som jag har gjort!

onsdag 11 september 2019

Ännu en lättläst bok

Jag vill tipsa om ytterligare en lättläst bok från Nypon förlag. Det är Kerstin Lundbergs Hahns Den som vaktar gården.
Boken handlar om Linn. Linns farmor har gått bort och familjen har samlats på hennes gård för att rensa och städa ut.
Farmor har tidigare berättat om gårdstomten som bor där, som hjälper till att vakta och att hålla ordning. Ingen annan än Linn tror på historierna, men redan första dagen ser Linn fotspår.
Spår som inte tillhör någon i familjen!

Läs om du vågar!

Svenska hjältinnor

Först kom "Godnattsagor för rebelltjejer" sedan "Sagor för pojkar som vågar vara annorlunda". Emelie skrev om rebellkatter i ett tidigare inlägg som du kan läsa om du klickar på länken.
Nu har boken om svenska hjältinnor kommit. 100 starka kvinnor som har gjort intryck och avtryck porträtteras i denna härliga bok. Du kan läsa om kändisar som Astrid Lindgren, såklart, Alice Babs, Greta Thunberg, Ester Blenda Nordström, Laleh och Greta Garbo  men även om mindre kända kvinnor som Elsa Laula Renberg, Jessica Meir och Elsa Andersson. Min favorit Linnéa Claesson är också med.
Boken har samma format som de tidigare nämnda och jag är verkligen förtjust i upplägget med en sida text om personen och ett porträtt på den andra. Textmassan blir inte oöverstiglig och du kan läsa om en, två eller flera kvinnor i taget.




tisdag 10 september 2019

Vi är lajon!

Lillebror och storebror är lajon! De jagar gaseller och gnuer på savannen. Alla djuren är rädda för dem. Graaooou! De smyger så tyst, så tyst. Pappagnuen och mammagasellen hör ingenting.

Så här börjar den alldeles färska bilderboken Vi är lajon.

En dag har storebror ont i magen, han orkar inte vara ett lajon på savannen längre. Det blir tråkigt tycker lillebror som gör allt för att muntra upp storebror.

Vi får via Jens Mattssons väl avvägda språk och Jenny Lucanders fantastiska bilder följa de två bröderna från den fantastiska leken in i sjukhusmiljön och storebrors allvarliga sjukdom.

Lajon vill inte ligga stilla i en sjukhussäng. De måste ut på jakt ibland tänker lillebror och ordnar en riktig lejonjakt runt på sjukhuset. När storebror är tillbaka i sin säng kryper lillebror riktigt nära honom och klappar honom försiktigt med sina lajonklor.

Vi är lajon är en fantastisk vacker och sorglig bilderbok om det allra svåraste för de allra yngsta.
Vi är lajon är också en bok för alla andra som vill se livet med dess glädjeämnen och svårigheter ur ett litet barns perspektiv.




måndag 9 september 2019

Dickpics av Marie Duedahl

Den här är verkligen bra- och riktigt rolig!
Luna får dickpics i sin mobil och hon avskyr det. Hon vet vem som skickat och det gör bara saken ännu värre. En del av hennes kompisar tycker att det är roligt och att hon inte ska ta det så allvarligt.
Men så får Luna får en idé. Hon fixar till bilderna lite i Photoshop och startar därefter ett konto på Instagram. Där lägger hon sedan upp snoppbilderna. Det får effekter som Luna inte kunde drömma om!

Dickpics är en lättläst bok och utgiven av Nypon förlag. Den behandlar ett samhällsfenomen som det absolut behöver pratas mer om.

Föräldramöten

Början av terminen är, förutom berg av böcker, förknippad med föräldramöten. Båda mina egna barns och de jag är med på i rollen som skolbibliotekarie. På mina skolor är jag med i årskurs 1 och 4. För några år sedan gjorde jag och en av specialpedagogerna en drive och var med i alla årskurser. Det var … hektiskt, för att uttrycka det milt. Men nu är hon med i F-klass och jag som sagt i två årskurser. Ofta kan klasserna slå samman sina föräldramöten och ha i alla fall delar av dem tillsammans så att jag inte behöver köra samma prat tre gånger på raken. Nu är årets föräldramöten avklarade för den här gången.
I årskurs ett pratar jag ganska mycket om siffror och statistik. Jag berättar vilken skillnad läsningen gör för barns språkutveckling och vad de egentligen ska ha den där språkutvecklingen till. Som att kunna läsa och förstå tidningen, veta vad det egentligen är de skriver under på när de signerar ett avtal, lära sig strategier för att tolka nya texttyper som de möter först i vuxen ålder. Jag förklarar varför just högläsning är ett så fantastiskt redskap för att hjälpa barnen med skolarbetet och så brukar jag avsluta med den gölliga filmen från Göteborgs stadsbibliotek, så att de får le lite också. 
Och just det, jag brukar ju låta dem gå in på menti och skriva sina bästa "så får vi till mysiga lässtunder hemma hos oss"-tips också, så att alla kan ta del av varandras idéer. Brukar vara kul! 

I årskurs fyra har jag en lite annan approach. De flesta elever läser hyfsat när de går i fjärde klass och föräldrarna vet att det är bra med läsning (det vet de såklart även i åk ett …), men här brukar jag påminna om att fortsätta läsa högt. Jag flyttar fokus lite från ordförståelse och mot själva berättelsen. Och framförallt vikten av att få höra/läsa mer än en typ av berättelse. Här brukar jag utgå från Chimamanda Ngozie Adichies TED-talk som handlar om The danger of a single story (som du måste gå in och höra i sin helhet om du inte redan gjort det). Vi behöver höra och se olika typer av berättelser om olika typer av människor i olika situationer för att bli generösa, öppna, vidsynta människor. Det finns visserligen ingen garanti att vi blir så fantastiska, men en bredd på litteraturen ökar våra chanser!

fredag 6 september 2019

Tio vilda hästar - högläsning i förskoleklass

Varje fredag läser jag högt för två av förskoleklasserna på Nyvångsskolan. Idag läste jag "Tio vilda hästar" av Grethe Rottböll med illustrationer av Lisen Adbåge. Det är en räknesaga där tio hästar till en början är ute i skogen och leker. Men under lekens gång försvinner den ena hästen efter den andra. Till slut är det bara en häst kvar, Dandy. Dandy känner sig väldigt ensam och bestämmer sig för att vända om och hämta upp sina vänner igen.

Vi började med att bekanta oss med de olika färgglada hästarna, vi pratade om vilken färg de har och vad de heter. Eleverna tyckte om hästarnas namn som till exempel Doj-Doj, Plus, Minus och Pistage. Vi räknade hur många hästar det fanns när berättelsen började och under läsningens gång pratade vi om vem av hästarna som försvann och hur många hästar det var kvar. Efter läsningen fick barnen fundera över vad de skulle kunna göra om de såg någon på skolgården som var ensam kvar.





torsdag 5 september 2019

Hålen efter Stig

Barnens bokhyllor (ja, plural...) är ett sammelsurium av böcker jag köpt, böcker de fått och gallrade böcker jag plockat med hem. Vi har så mycket böcker att det säkert står både tio och tjugo böcker där som vi aldrig ens läst. Antingen för att barnen inte velat, eller för att de inte ens upptäckt att böckerna finns. Min lilla är 5 år och även om jag personligen inte tycker att en någonsin blir för gammal för att läsa bilderböcker så kommer det (ganska snart) komma en period när barnen definitivt tycker så. Stig igår kväll vid nattningen. Den tillhör kategorin böcker som jag har köpt, men som aldrig blivit läst för att barnen inte ville. Så sorgligt.
Därför blev jag så glad när lilla kom med
Stig handlar om ett syskon, och en familj, som blivit kvar när Stig har dött. Samma dag som jaget i boken lärde sig simma dog Stig av en sjukdom. Det blev ingen fest för att fira, så som de hade tänkt. Istället blev det ett hål. Jaget ser hålet så tydligt, på den tomma stolen vid matbordet, i lekparken, på den övergivna gungan bredvid sig, till och med på toaletten på förskolan, trots att Stig aldrig ens var där. Och det verkar inte som att någon annan ser hålet, trots att det finns där så tydligt. Ibland är hålet en stor svart fläck på boksidan, ibland mer subtilt, som ett glapp i bilbanan, eller nyckelhålet i en dörr (eller är det bara min tolkning...). Vi läste och letade hål, funderade på varför ingen annan såg de där hålen, och bläddrade fram och tillbaka i boken för att jämföra.
Stig är en bok som tål att läsas flera gånger. Vi kommer säkert hitta fler och andra hål när vi läser nästa gång (för jag hoppas verkligen det blir en nästa gång, nu när de väl upptäckt boken), och kanske kan vi också komma in på en djupare diskussion om vad som egentligen händer med de som är kvar när Stig är borta.

Prästgårdens hemlighet

Foto: Jerker Ivarsson, Aftonbladet, 2013-04-25
Redan innan jag började läsa boken Prästgårdens hemlighet skriven av Tobias Söderlund googlade jag Borgvattnets prästgård som nämns i bokens baksidestext.


Jo, det stämmer verkligen att denna prästgård finns i verkligheten och att den sägs vara hemsökt!


Via google kommer jag till sidor där man kan boka in övernattningar i den hemsökta prästgården (om man vågar...). Man kan också läsa ett reportage från Aftonbladet om en reporter och en fotograf som vågade. De reste till Borgvattnet som ligger ca 10 mil från Östersund och tillbringade ett dygn i den hemsökta prästgården. Går man sedan vidare till YouTube hittar man flera filmer från Borgvattnet.


Redan innan jag började läsa var jag alltså nyfiken, både på boken och på stället i verkligheten.


Så till bokens handling. Det är höstlov (naturligtvis...) och Vanessa har fått med sig sina kompisar Martin och Abbe till den ensligt belägna prästgården i Borgvattnet för att göra en film. Tolvåriga Vanessa tror inte det minsta på spöken men hon hoppas kunna locka fler besökare till sin Youtube-kanal. När de kommer fram till prästgården ser de att någon (en kvinna) befinner sig inne i huset. Kvinnan verkar städa. Vanessa får med sig de andra in genom ett vädringsfönster som står öppet men killarna tycker inte att det känns bra alls, de gör ju faktiskt inbrott.


Vanessa filmar och filmar i olika rum och med olika belysning. Faktiskt så känner även hon sig illa till mods, något hon naturligtvis inte vill erkänna för Martin och Abbe. När Vanessa ska spela in den sista filmsekvensen innan de ska cykla hemåt hör hon plötsligt ett märkligt ljud från nedervåningen. Det låter som barngråt - och det hörs starkare och starkare. Skräcken söker Vanessa fullständigt, de tar sig snabbt ut från huset och Vanessa kommer inte ihåg något från cykelfärden hem.


När Vanessa har lugnat ner sig lite hemma tittar hon igenom filmerna som hon precis har spelat in. Det hon då ser gör henne återigen skräckslagen!


Prästgårdens hemlighet är en riktigt spännande spökberättelse för mellanåldern!  Det har kommit många sådana böcker de senaste åren men denna bok sticker ut. Dels är handlingen förlagd till en autentisk plats som på husets hemsida beskrivs som "Sveriges mest kända spökhus". Dels handlar boken också om osämja bland tolvåringarna. Vanessa har blivit osams med både sina gamla kompisar Martin och Abbe och även nu med sina nya kompisar Emelie och Lisa. Att det är strul och drama bland tolvåringar känner nog de flesta ungdomar igen sig i. Dessutom flyttar Vanessa mellan sin mamma och sin pappa. Relationen till föräldrarna är jobbig för Vanessa och där är det säkert också igenkänning för många barn.


Prästgårdens hemlighet är första delen i en bokserie "Spökkameran". Det ska bli spännande (!) att följa detta bokprojekt!






https://www.adlibris.com/se/bok/prastgardens-hemlighet-9789129716191

onsdag 4 september 2019

Sveriges radios kritiker ryter ifrån

Det är väldigt sällan barnböcker nämns i media överlag. Idag studsade jag till lite när jag hörde ett befriande ilsket inlägg i Kulturnytt på P1 om "sovsagor", alltså böcker vars syfte är att barnen ska somna ifrån dem. Jag har också funderat på orimligheten att vi ska läsa böcker, vars syfte borde vara att väcka tankar, utveckla språk, stimulera fantasi och ge en upplevelse, som barnen tycker är så tråkiga att de hellre somnar än lyssnar klart. Gå in och lyssna eller läs Viveca Bladhs debattinlägg. Jag är helt på hennes sida!

tisdag 3 september 2019

Detta är mitt liv av Rose Lagercrantz

Jag spinner vidare på Ninnis inlägg om den lilla krokodilen som så gärna vill vara med. Det är ju det de flesta vill- att få vara med, känna gemenskap och att få höra till.
Detta är mitt liv handlar om en flicka som heter Sophia. Hon längtar hela året, längtar till att sommarkollot. Det är det bästa hon vet. För där får hon vara med de andra. Inte som i skolan där allt blir fel.
I år ska det bli extra roligt, för nu fyller hon fjorton och kommer att höra till gruppen med de stora barnen. Sophia ska bjuda på tårta och hålla tal- allt ska bli perfekt.
Men när det dags för talet så har Sophia gått och gömt sig. Hur ska hon få de andra att förstå hur hennes liv egentligen är?

Detta är mitt liv är en färgstark och inkännande bok om att vara annorlunda. Boken är en av mix av kortroman och seriebilder. Den innehåller korta kapitel och är stämningsfullt illustrerad av Anneli Furmark.
Boken riktar sig till läsare från ca 12 år och uppåt.
Jag gillade den!
"Rose Lagercrantz har en unik förmåga att hitta de rätta orden, fånga livskänslan och skapa berättelser som griper tag."
- Bonnier Carlsen

Krokodilen som inte gillade vatten

Jag älskar denna boken av Gemma Merino och brukar läsa den för förskoleklasserna när jag har biblioteksintroduktion. Förra veckan hade jag förmånen att få läsa den två gånger!


Historien är fantastiskt i sin enkelhet, den lilla krokodilen som inte gillar vatten känner sig ensam och bestämmer sig för att lägga alla sina sparpengar på en simring, allt för att kunna leka med sina syskon och ingå i gemenskapen. Tyvärr hjälper simringen inte alls, vattnet är fortfarande blött och den lilla krokodilen kan inte dyka som syskonen, simringen gör att hen flyter. Att hoppa är superläskigt, men för att passa in så gör den lilla krokodilen det i alla fall. Ett, två, två och en halv, TRE! I hoppet får den lilla krokodilen vatten i näsan, och ATCHOOOO! Den lilla krokodilen nyser...eld! Hen är ingen liten krokodil, hen är en liten drake! Barnens fascination är ljuvlig att se, de känner med den lilla krokodilen och blir så glada när hen blir en drake, det vet ju alla att drakar inte gillar vatten!
Om tiden finns kan en alltid fråga om någon känner igen berättelsen, och oftast kommer någon på ”Den fula lilla ankungen”! Bokens sista uppslag ger mersmak, men den boken är inte utgiven, än...





måndag 2 september 2019

Ett fartfyllt högläsningsäventyr

Eva Susso har tillsammans med sin son Jali Madi Susso  skrivit en bok som heter "Skattjakten i Mundu Onak". Boken är rikt illustrerad, de fantastiska illustrationerna är gjorda av Katsiaryna Dubovik.
     Boken handlar om ett lejon som heter Mfalme. Han är kung över Mundu Onak, men han minns inte hur det kom sig att han blev kung. Han vet heller inte riktigt vad som förväntas av honom som kung över riket som sträcker sig från sandstranden fram till Stora skogen. Mfalme är ett snällt lejon som är vegetarian. Han har inga tänder, så han lever på mango, banan och papaya. Mfalme skulle gärna vilja ge sig av från Mundu Onak för att se något annat, men eftersom han är kung måste han stanna kvar.
     En dag får han syn på en prick ute på havet. Pricken blir större och större ju längre han tittar ut på havet. Det visar sig vara Glen, en gris som tagit sig över havet med båt. Med sig har Glen en skattkarta som han har ritat själv. Han vill hitta en skatt för att bli omtyckt av sin storebror så att han inte längre känner sig så ensam. Mfalme bestämmer sig för att hjälpa Glen att leta efter skatten. På vägen möter de hunden Samira, som kallas för Sam. Hon gör dem sällskap i jakten på skatten. Hur ska det gå för dem, kommer de att hitta skatten på den egenritade kartan?
     Jag gillade den här boken, jag tycker att den passar utmärkt för högläsning. Den är rolig, farfylld och läsaren får ta del av en hel del lärdom längs vägen. Dessutom finns det mycket att samtala kring.



På roadtrip med Kråkan

Kråkans otroliga liftarsemester kom första gången ut redan 2004, men det var först i år, när den kom i ny utgåva med annan illustratör, som jag fick upp ögonen för den. Och framsidesbilden av Alexander Jansson är verkligen fin. Älskar kråkans kalufsrufs och uppspärrade öga. Inuti boken finns magiska, drömlika blyertsteckningar.
På semestern när jag skulle köra långt med barnen laddade jag ner ljudboken och så lyssnade vi allihop på den medan vi for fram genom sommarsverige. Så härlig, med Johan Ulveson som inläsare. Johan är ju van att vara kråka, då han även gör rösten till Kråkan i Mamma Mu-filmerna...
Kråkan och Ebba ska ut på äventyr. De är bästa vänner och den här sommaren har de bestämt sig för att tillsammans försöka hitta Kråkans föräldrar. Hela livet har han längtat och saknat och det enda minne han har av dem är ett foto på dem alla tre vid gränsen mellan Värmland och Norge. Dit är det alltså som de ska åka, på ett eller annat sätt. Och Kråkan har en färdplan. Och med sin gamla slitna tygkasse full av saft och bullar att muta lastbilschaffisar med tänker de att det blir en lätt match att få skjuts en bit på vägen. Men märkligt nog är det ingen av chaffisarna som tar dem på allvar. Ingen som vill ge lift åt en flicka och en kråka åt Värmland till, ens när de lockar med fika.
Till slut hittar de en chaffis som låter dem åka med, och även om han äter upp deras bullar i en rasande fart så är de i alla fall på väg. Tills de får veta att han åker mot Tyskland och inte alls åt Norska gränsen till. Panik!
Det visar sig betydligt svårare att få lift och komma åt rätt håll än Kråkan och Ebba hade kunnat föreställa sig. Men någonstans kommer de, och på vägen får de lära sig en hel del både om andra och varandra. Kanske en del om sig själva också.
Och som jag gillar Kråkan, trots att han är ganska odräglig emellanåt. Tanklös, oförskämd, rättfram, oresonlig. Och väldigt mänsklig.

fredag 30 augusti 2019

Rami och Jonatan



Jonatan har spelat fotboll i många år tillsammans med sina kompisar Markus och Leo. Nu går killarna i nian, de har alla tre sökt in till fotbollsgymnasiet i Alsta och de hoppas såklart att de kommer in där. Jonatans pappa är tränare för deras lag, Östertorp. En onsdag spelar de match mot ett fotbollslag som har bildats på ortens flyktingboende. Östertorp tror inte det är sant när de förlorar matchen. De kämpar på men lyckes inte ta sig förbi motståndarlagets stora stjärna Rami. Han spelar otroligt bra trots dåliga fotbollsskor och ingen ordentlig fotbollsträning. Jonatan och Rami får bra kontakt och Jonatan föreslår att Rami ska börja träna med Östertorps lag.

Detta är handlingen i Mats Berggrens alldeles nya ungdomsbok Rami och Jonatan. Mats Berggren har skrivit många väldigt bra ungdomsböcker. T ex Onsdag kväll strax före sju, Språkresan, En enda kväll och Din syster måste dö. Alla dessa böcker läses mycket på Tolvåkerskolan, jag har ofta med någon av Berggrens böcker på mina bokprat.

Mats Berggren väljer ämnen för sina böcker som är aktuella och som intresserar ungdomar. De är också ämnen som är viktiga att läsa och att diskutera i klasser och i grupper. Han hämtar stoffet till intrigerna ur verkliga händelser som han sedan skriver om så att de passar för ungdomsboksformatet. 



Rami och Jonatan är inget undantag, här kommer de viktiga ämnen utanförskap, flyktingar, integration och uppehållstillstånd upp till ytan.

Berggren skriver för alla men hans böcker tilltalar speciellt killarna och dessa böcker är så viktiga! Det finns alldeles för få ungdomsböcker som tonårskillarna väljer att läsa.

Läs och diskutera Mats Berggrens böcker!


onsdag 28 augusti 2019

Sagor om (inte så) rebelliska katter

Efter att det kommit ut mängder med böcker om starka, självständiga, rebelliska kvinnor och normbrytande pojkar så har nu den första (mig veterligen) boken om rebellkatter sett dagens ljus. Precis som i Rebelltjejer så är katterna illustrerade av ett flertal olika illustratörer, även om tekniker och stilar inte skiljer sig lika markant åt som i föregångaren. Rebellkatter! Hjältesagor om katter med klös är en bok där ca 30 mer eller mindre kända katter presenteras varvat med kattfakta, -tips och -kuriosa. Inte så förvånande har majoriteten av katterna levt under 1900- och 2000-talen, men för övrigt är det en ganska rolig blandning. Det är bibliotekskatten Dewey och gatumusikantkatten Bob, det är katter som bott hos USAs fd. president Bill Clinton och tre av Storbritanniens premiärministrar, det är katter som rest med fartyg och skepp över halva jorden och åkt ut i rymden, som fångat möss i katedraler, räddat människor i krig och tröstat döende.
Jag som är kattmänniska gillar att läsa om katternas öden och äventyr, om hur katter har betytt mycket för många och lyckats göra sig oumbärliga i människors liv. Det kanske inte är en bok man sträckläser, men precis som de andra böckerna i samma stil så är de roliga att bläddra och läsa i mindre doser. Den enda nackdelen med boken är att jag nu blivit sugen på att skaffa katt igen, efter att ha varit husdjurslös i 1,5 år.

måndag 26 augusti 2019

Cirkusdeckarna för nybörjarläsaren - inte riktigt vad jag hoppades

Cirkusdeckarna har gjort succé på lågstadiet i många år nu, 21 böcker har det hunnit bli, och intresset verkar inte minska. Men böckerna är ganska tjocka och avskräcker de yngre. Idag packade jag upp en låda med nya böcker och fick i min hand Cirkusdeckarna och skolmysteriet i en ny serie "Lättlästa mysterier". Boken har ca 5 rader text per sida i relativt stort typsnitt, så att den ska passa för nybörjarläsarna. Jag hade höga förhoppningar när jag tog hem boken för att läsa den. Texten är, precis som i originalböckerna, skriven av Dan Höjer, men illustratören är ny. Tanken är nog att vi som läser ska känna igen personerna från Stina Lövkvists bilder, men jag tycker tyvärr inte om dem så mycket.
Och så är det historien. Det känns tyvärr inte som att den hänger ihop speciellt väl. Det är som att varannan sida saknas och berättelsen glappar. Jag vill verkligen gilla det jag läser, men det går inte riktigt. Men jag kanske bara är en gnällig bortskämd bibliotekarie, tänkte jag, och satte boken i händerna på min 7-åring. Hon läser hyfsat för årskurs 1 och tillhör således målgruppen. Dessutom brukar hon greppa handlingen bra och kunna återberätta ett händelseförlopp även när hon läst själv. Hon satte igång, och fastnade direkt på bokens första ord - Cirkusvagnarna... Nåja, så kan det ju gå. Hon kom förbi det och började läsa, men inte heller hon fick nåt flyt. Dels på grund av krångliga namn och ord, dels på grund av rörig handling. Efter 7-8 sidor tog vi paus och hon kunde då inte riktigt redogöra för vad boken egentligen handlade om.


Jag hoppas att detta bara är ett olycksfall i arbetet, att de kommande böckerna blir bättre med färre svåra ord och mer strömlinjeformad intrig. Hopp och luckor som fylls i först långt senare brukar inte funka så bra i böcker för nybörjare. En rutinerad författare som Dan Höjer borde kunna bättre.

fredag 23 augusti 2019

Skolstart med många bokprat!

Då är höstterminen i full gång! Det är så härligt när skolan fylls av barn och ungdomar igen, ett nytt läsår börjar!

På Tolvåkerskolan arbetar lärarna mycket med skönlitterära texter. Alla klasser bokas in på bokprat i mediateket, för genomgång och inspiration till bra, spännande och nya böcker som passar just dessa elever. Detta gäller för både svenska och engelska böcker eftersom lärarna arbetar mycket med litteratur även på engelskalektionerna.

Det är jättekul men även intensivt, jag hinner nästan inte med alla klasser under dessa första intensiva dagar.

Nu har jag precis plockat fram böcker för det femtonde bokpratet på fyra dagar. Om några minuter stormar eleverna i klass 7a in med sin lärare och jag ska berätta om dessa böcker.

onsdag 21 augusti 2019

Detta är en riktigt bra skräckbok!


Joels mamma Monika har en nära döden upplevelse. Läkarna lyckas få tillbaka henne till livet och när hon vaknar är hon lycklig. Nils, Joels pappa som dog när Joel bara var barnet, har kommit med henne tillbaka till livet. Det är ingen annan än Monika som kan se honom och de flesta i omgivningen skyller det på hennes demens. Men hur ligger det till egentligen?
Lyckan byts successivt ut mot vredesutbrott och Monika börjar att skada sig själv. Oron börjar sprida sig på Tallskuggan, demensboendet där Monika bor. 

 Denna bok toppade listan över böcker som jag läste i somras. Den slukade mig totalt, och trots att jag läste mitt på ljusan dag så var det läskigt.
Jag har alltid gillat skräck och en av favoritförfattarna jag haft har varit Stephen King. Det är lite "Stephen King-anda" över boken, och på insidan av pärmen kan en läsa att Stephen King varit en favorit även hos Mats Strandberg, och som han låtit sig inspireras av. 
Han har skrivit flertalet ungdomsböcker, b la Slutet som Maria bloggat om tidigare. Vill du läsa de inläggen så kan du göra det här.

Han var även sommarpratare på P1 i somras så är du nyfiken på att veta mer om honom så kan du lyssna här.

Sugen på skräck? Läs Hemmet!

Boken är lämplig från ca årskurs 8 och uppåt. 


Är det bara jag som bryr mig?

Wilma börjar i sexan och är lite ensam. Alla de andra tjejerna bryr sig bara om kläder, resor och mobilspel. Hon önskar att tiden kan gå snabbt så att hon kan få börja sjuan, kanske kan hon träffa någon som är mer lik henne än hennes nuvarande klasskamrater. Isak verkar bra, men kan tjejer och killar vara vänner utan att alla börjar retas och tro att de är ihop?
Hennes pappa är författare och arbetar hemma, hennes mamma är klimatforskare, vilket innebär att Wilma är väl medveten om hur vårt konsumtionssamhälle tär på miljön. Familjen köper bara secondhand och åker helst tåg, i nödfall bil.
Till klassen kommer det en ny tjej, Gertrud. Hon verkar inte bländas av de andra tjejernas tjuskraft, utan det visar sig att hon tycker i mångt och mycket som Wilma. Wilma, Gertrud och Isak blir vänner och när skolan ska arrangera en modevisning kommer de på en kanonidé, de ska visa upp omsydda, snygga återvunna kläder!

Det här är en bok som ligger väl i tiden, med klimatet som bakgrund och vänskapsrelationer som förgrund. Karaktärerna är lite onyanserade, antingen för miljön, eller så bryr de sig inte alls, men på det hela taget så är det en fint berättad historia utan pekpinnar och alltför tillrättalagt slut.

Camilla Dahlson har skrivit fler barn och ungdomsböcker med aktuella teman bla ”Gillad som du är” och ”Jag vill också dansa”


tisdag 20 augusti 2019

Experimentera mera

I teorin tycker jag att det är superkul med experiment, men som förälder är jag världssämst på att låta mina barn kladda och utforska hemma. Därför hoppas jag att barnen får göra sånt på skola/fritids och förskolan. Idag packade jag upp första laddningen med nya böcker för terminen och där fanns bland annat denna underbart färgglada experimentbok som jag hoppas att skolans pedagoger kastar sig över.
Jag har, av ovanstående skäl, inte testat några av experimenten själv, men de jag läst ser både roliga och relativt enkla ut. Materialet är sådant som är lätt att få tag och grunden är, precis som titeln antyder, såpbubblor och ballonger. Det finns även ett avsnitt med recept kopplat till temat, till exempel maränger (luftbubblor), glace au four (hur glassen håller kylan i ugnen), amerikanska pannkakor och bullar (jäsning). Detta är ett roligt grepp tycker jag, och förankrar vetenskapen i verkligheten på ett tydligt sätt.
Boken har gott om bilder, både tecknade och fotografier, som illustrerar experimenten steg för steg. På så sätt kan även barn klara av en del av dem på egen hand, även om det ofta står att läsaren ska ta hjälp av en vuxen på grund av varma, eller på annat sätt potentiellt farliga, moment.

måndag 19 augusti 2019

Att försöka hitta sig själv

"Vi går varvet" av Ina Lagerwall handlar om Liv som ska börja sjuan. Boken börjar med att hon sitter på bussen på väg till skolan. Liv ser inte fram emot att börja skolan igen, hon känner sig utanför. Det har hon gjort länge. Liv tycker att det var lättare förr, när man lekte häst på rasterna. Hon känner sig heller inte till freds hemma. Mamma är gravid och det är fullt fokus på barnet som ska komma.


De flesta skoldagar är Liv luft för klasskamraterna Bella och Jessa. Första skoldagen är en sådan dag, de viskar, fnissar och vänder Liv ryggen. Liv vill inte vara en tönt, hon tycker att det är svårt att veta hur man ska vara för att inte uppfattas som en tönt. Hon är sällan sig själv, men på en teaterkurs träffar hon Samuel och Frallan och med dem kan hon vara sig själv.


I den här boken får vi genom Liv följa hur det är att vara i gränslandet mellan barn och ungdom, hur det kan kännas att vara kär, eller i alla fall tro att man är kär och hur det kan kännas att få ett syskon. Boken är relativt kort, 150 sidor, och texten är skriven för att passa barn som går på mellanstadiet. Jag rekommenderar den från cirka elva år.



torsdag 15 augusti 2019

Att bära framtiden på sina axlar

Eftersom jag har skrivit om de andra två delarna i serien är det väl inte mer än rätt att jag avslutar också. Mareld, sista delen om Tuva i Stockholms skärgård, kom redan i vintras men det har bara inte blivit av att jag läst den. Förrän sista veckan på semestern. Du kan läsa vad jag skrev om Djupgraven och Sjörök om du vill uppdatera dig först.
Det är sen höst i skärgården. Vädret är lynnigt och en dag fryser en färja fast i isen och försvinner. Inte en enda av passagerarna överlever. Ingen kan förklara vare sig hur isen kunde lägga sig så snabbt eller varför ingen lyckades rädda sig från den sjunkande båten. Men Tuva har sina aningar. Havsfrun är arg, på Tuva som ställt sig på människornas sida och på alla människor som aningslöst fortsätter förorena och döda havet, trots att de borde veta bättre. Tuva söker efter henne under ytan, utan att hitta henne. Tillsammans med båtkarlen Österman och skolsköterskan Maria, som båda har speciella förmågor, försöker hon ta reda på vad som håller på att hända. Vad är det havsfrun planerar?
Det enda som håller Tuva uppe är tanken på att Rasmus (som flyttat från skärgården) kommer för att hälsa på över julen. Hela lovet ska han bo i ett grannhus på ön och till och med fira jul tillsammans med Tuvas familj.
När Tuva äntligen får klarhet i vad det är som kommer hända blir hon nästan paralyserad av skräcken. Havsfrun vill förinta alla människor, och det kommer hon säkert också göra om inte Tuva lyckas stoppa henne. Men hur skulle hon klara av det? Sist de hade en dust med varandra höll Tuva nästan på att stryka med och nu har Havsfrun fått enorma kraften av alla de hundratals offer som redan gett sitt liv genom båtolyckan.
Samtidigt fortsätter Tuva att brottas med sin identitet. Som både människa och havsvarelse är hon dragen till båda elementen och det är inte lätt att välja det ena framför det andra.


Jag gillar slutet på den här trilogin. Det är verkligen inget lyckligt slut, men det finns någonting hoppfullt i hur det går ändå. Och ändå känner jag mig beklämd eftersom det i mångt och mycket påminner så mycket om vår egen verklighet. När de vuxna inte förmår göra något åt situationen i världen är det barnen som får dra det tunga lasset. Jag tänker naturligtvis på Greta Tunbergs kamp och hårda arbete för klimatet, men också på Malala som fått upp världens ögon för flickors situation. I Camilla och Viveca Stens trilogi är det den knappt tonåriga Tuva som bär jordens framtid på sina axlar. Det är tungt!

Det skolan inte lärde dig


Hampus Hedström har en egen YouTube-kanal där han har ca 250 000 följare. Har du tittat på honom någon gång?

I våras kom hans bok Det skolan inte lärde dig I boken skriver Hampus om sitt liv och sin skolgång. Han har kämpat på i alla år och har fått mycket hjälp både hemma och i skolan eftersom han har både dyslexi och dyskalkyli. Hampus är en väldigt driven kille, redan när han var 14 år startade han ett eget företag eftersom han då tjänade pengar som trollkarl.

I boken skriver Hampus också om saker han har lärt sig utanför skolan, saker som han egentligen tycker att skolan borde lära ut. Det är intressanta tankegångar han beskriver och här är mycket man kan diskutera med sina barn eller elever.

torsdag 8 augusti 2019

Utanförskap

När är en person mobbad? Camilla Gunnarsson har skrivit två böcker om utanförskap, "#tillsammans #utanför" och "Är det ledigt här?"

I "#tillsammans #utanför" är huvudpersonen Hilde, som  får vara med om hon frågar. På kompisarnas instagram haglar kommentarer som "bästaste" och "finaste", men inte på Hildes. Ofta känner hon sig osynlig, det är ingen som slår henne, eller säger taskiga saker, de bara ser henne inte. Ibland undrar hon om någon skulle sakna henne om hon försvann... Klasskamraterna Hedda och Lovisa har en blogg tillsammans där de lägger upp allt roligt de gör tillsammans. En dag tar avundsjukan över hos Hilde och hon skriver en taskig kommentar, anonymt. När hon väl börjat kan hon inte sluta...

I boken "Är det ledigt här?" heter huvudpersonen John. Han och nästan alla killarna i klassen hänger ihop, men Gabbe är ledaren. I första kapitlet sitter de vid ett bord i matsalen när Albert kommer fram och frågar om det är ledigt. Ingen svarar förrän Gabbe bestämt, nej, det är inte ledigt. John tycker det är jobbigt, han vet hur Alberts ansiktsuttryck förändras, men när Gabbe berättar ett skämt skrattar han med. Det är så man gör...
En dag dyker Albert upp på Johns orientering. De åker på läger ihop och det börjar bli konstigt att låtsas som om de inte känner varann, men John vet hur det blir om en sätter sig emot Gabbe. Det gör man inte, eller?

Båda böckerna belyser situationer som är vardagsmat i skolan idag. Små subtila signaler som är oerhört svåra att se. De avslutas med frågor att diskutera och även frågan: Hur tror du det går sedan? Jag tror att alla elever vet hur en ska förhålla sig till kompisar, hur en ska vara och göra, men det är svårare i det verkliga livet. Jag tänker att båda böckerna passar som högläsning/gruppläsning för att sedan kunna diskutera i mindre grupper. Kanske kan det rädda någons skolgång.
Ett citat som passar bra här är: ”Du är inte bara ansvarig för vad du säger, utan även för det du inte säger” Martin Luther King. Det står i förordet till "#tillsammans#utanför

   

tisdag 6 augusti 2019

Det här med bokserier.

Jag älskar att läsa bokserier, att få följa karaktärerna i äventyr, glädje, sorg, att få se dem utvecklas. Det blir som goda vänner eller en del av familjen. Det kan i och för sig bli så i fristående böcker också, men jag läser ofta om de först utgivna delarna i en serie när nästa kommer, så relationen får många chanser.

En serie som jag nästan kan utantill är Harry Potter. Jag börjde lyssna på kasettboken, ja så
 gammal är jag 😂😂. Då fanns bara första och andra delen på svenska, så jag fick läsa varje ny del på engelska. Vänta på översättningen? Hemska tanke! (Jag läste dem på svenska också, lyssnade på ljudböckerna OCH såg alla filmerna. Besatt, tja...) En ännu hemskare tanke är, tänk om J K Rowling hade slutat skriva efter del fyra, eller att det svenska förlaget bestämt sig för att sluta översätta de följande delarna.... Det händer titt som tätt till min stora frustration. Att författaren slutar skriva är svårt att bestämma över, även om jag skulle vilja, men att följande delar inte översätts har jag svårare att förlika mig med. Så länge originalet är eller finns tillgängligt på engelska klarar jag mig, men alla är inte bekväma med engelska heller. En serie som jag får läsa klart på engelska är Holly Blacks serie Magisterium. De första tre delarna finns på svenska, de två senaste bara på engelska. Som sagt, engelska går bra, men jag läste en spännande bok för några år sedan, Oksa Pollock, där finns del ett och två på svenska, de andra delarna bara på franska. Det funkar inte alls för mig 🙂 Jag hörde av mig till förlaget och frågade om de övriga delarna, men svaret var att de inte sålde tillräckligt bra. Men hallå, vi som läste, och gillade dem då?

I sommar ska jag återvända till en av mina favoritserier, Shadowhunters av Cassandra Clare. Det finns ett par böcker som jag inte läst ännu, och så kan jag ju inte ha det!

Jag skrev att jag började lyssna på kassettband, och jag lyssnar fortfarande på böcker, fast inte på kassett! Mitt lyssnande har gått från kassett, till CD och Palm Pilot (Mp3format på SDkort) till strömmande eller nedladdat i telefonen. Men det är lika njutbart oavsett!

Mina gamla, och nuvarande ljudboksspelare


Det var en sådan här jag hade, hittar den dessvärre inte. Lånad bild från Tradera, Sellpy.