Fabians fasa

Fabians äventyr som började i boken Zombie Zack till attack har växlat upp. Efter att nästan ha tagit livet av sin storebror Jens med sin nya förmåga att spränga och elda upp saker med sina bara händer så tränas nu Fabian, aka Dräparen, Niklas och Jens varje dag av Ansgar, väktarnas ledare. Det går inte alls bra för Fabian och hans kamp för att få kontroll över sin förmåga och han tvivlar på att det verkligen är han som ska rädda både världen och Zon Z. Ansgar framhärdar, och när Fabina tröttnar på allt pepp och bara vill vara själv en stund går han återigen in i Zon Z. Han hamnar dock inte där han tror att han ska hamna.... Samtidigt så har Zombien Zack en helt egen agenda...

Fabians fasa av Christer Friman är det 2 i serien om Zombie Zack, och slutet hintar om att fler delar kommer.

Bokhunden Edgars äventyr

”Bokhunden Edgar och katten Lollo” av Ingrid Jönsson är en fin bok om utsatthet, omtanke, konsekvensen av oavsiktliga handlingar och att vara annorlunda. Edgars husse är inte alls snäll mot honom och en dag blir han omplacerad till en snäll dam som utbildar honom till läshund. Hon tar hand om många olyckliga djur som passerar hemmet, men katten Lollo stannar. Hon är rädd för allt och Edgar kan inte låta bli att skälla, bara lite, för att se när hon far iväg av rädsla. En dag möter han någon som får honom att inse något viktigt. I slutet av boken finns många bra frågor att arbeta med tillsammans med eleverna om boken höglästs. Läsålder 6-9 år. 

Höstlov= LÄSLOV!

Det är måndag, ny vecka och det är ju inte vilken vecka som helst.

Det är ju LÄSLOV!

I slutet av förra veckan så plockade jag ihop en trave böcker som jag ska börja med nu på lovet.

Vad läser du på lovet? 

Husets hjärta slår!

Att packa upp nya böcker slutar aldrig att locka mig. Vad är det som dyker upp den här gången? Vilka kommer funka bra, och bli utlånade direkt, och vilka kommer stå orörda på hyllan? Det kvittar att det är jag själv som klickat iväg beställningen, när böckerna väl kommer beter jag mig som ett barn på julafton … Eller kanske inte riktigt, men jag blir alltid överraskad. Jaha, beställde jag den?! Oj, var den så tjock/tunn? Hoppsan, det var ju inte direkt ett säljande omslag. Eller tvärt om: Den här kommer att gå bra! och såklart: Åh, den här vill jag läsa! Och den! Och denna!

Idag packade jag upp en ny bok av Mårten Melin. Med tanke på hans produktivitet så är det i sig ingen ovanlighet, men den här fastnade jag lite extra för. Omslaget mörkt och hotfullt i svartvitt med titeln, spretig och oroväckande, i blodrött. Redan vi skrivbordet bläddrade jag genom boken o

ch kollade lite på bilderna av Mattias Olsson. Ruskiga, olycksbådande och väldigt mörka. Snacka om läspepp. Men jag var tvungen att vänta tills jag kom hem innan jag hade möjlighet att läsa själva boken.

Signe och Ninni tvingas ta skydd från ett oväder i ett gammalt ödehus. Trädgården är övervuxen och huset förfallet, men ett fönster på övervåningen står öppet så de antar att någon ändå bor där. Det smattrande regnet och åskan som dundrar överröstar deras knackningar men när de testar att öppna visar sig dörren vara olåst. De går in. Ingen människa syns till, men ett ljus brinner i en ljusstake i hallen och de hör ljud från övervåningen. Signe försöker hitta förklaringar till allt som är märkligt, som att inga skor eller jackor hänger i hallen, och att ingen svarar när de ropar, men Ninni verkar inte helt övertygad. De går upp för trappan för att ge sig till känna för husets ägare, men plötsligt blir båda två så otroligt trötta. Det är som att all kraft rinner av dem. Och först nu berättar Ninni för Signe att det alltid gått historier om det här huset - att människor som gått in i det aldrig har kunnat ta sig ut. Plötsligt inser Signe att det är huset som gör ljud, huset lever och det tänker inte släppa dem ifrån sig. 

Det är en snabbläst historia, bara 90 sidor och gott om illustrationer. Bilderna går i svart ända fram tills hjärtat kommer in och effekten med de röda detaljerna är slående. Bilderna visar oftast framförallt vad texten redan beskriver, men då och då får vi se mer, ett utropstecken eller kanske en fråga som inte framkommer i texten. Till exempel skulle sista bilden kunna tolkas som att slutet inte innebär den lättnad som texten antyder …

 

Detta är en riktigt bra skräckbok!

Joels mamma Monika har en nära döden upplevelse. Läkarna lyckas få tillbaka henne till livet och när hon vaknar är hon lycklig. Nils, Joels pappa som dog när Joel bara var barnet, har kommit med henne tillbaka till livet. Det är ingen annan än Monika som kan se honom och de flesta i omgivningen skyller det på hennes demens. Men hur ligger det till egentligen?

Lyckan byts successivt ut mot vredesutbrott och Monika börjar att skada sig själv. Oron börjar sprida sig på Tallskuggan, demensboendet där Monika bor. 

 Denna bok toppade listan över böcker som jag läste i somras. Den slukade mig totalt, och trots att jag läste mitt på ljusan dag så var det läskigt.

Jag har alltid gillat skräck och en av favoritförfattarna jag haft har varit Stephen King. Det är lite "Stephen King-anda" över boken, och på insidan av pärmen kan en läsa att Stephen King varit en favorit även hos Mats Strandberg, och som han låtit sig inspireras av. 

Han har skrivit flertalet ungdomsböcker, b la Slutet som Maria bloggat om tidigare. Vill du läsa de inläggen så kan du göra det här.

Han var även sommarpratare på P1 i somras så är du nyfiken på att veta mer om honom så kan du lyssna här.

Sugen på skräck? Läs Hemmet!

Boken är lämplig från ca årskurs 8 och uppåt. 

Att bära framtiden på sina axlar

Eftersom jag har skrivit om de andra två delarna i serien är det väl inte mer än rätt att jag avslutar också. Mareld, sista delen om Tuva i Stockholms skärgård, kom redan i vintras men det har bara inte blivit av att jag läst den. Förrän sista veckan på semestern. Du kan läsa vad jag skrev om Djupgraven och Sjörök om du vill uppdatera dig först.

Det är sen höst i skärgården. Vädret är lynnigt och en dag fryser en färja fast i isen och försvinner. Inte en enda av passagerarna överlever. Ingen kan förklara vare sig hur isen kunde lägga sig så snabbt eller varför ingen lyckades rädda sig från den sjunkande båten. Men Tuva har sina aningar. Havsfrun är arg, på Tuva som ställt sig på människornas sida och på alla människor som aningslöst fortsätter förorena och döda havet, trots att de borde veta bättre. Tuva söker efter henne under ytan, utan att hitta henne. Tillsammans med båtkarlen Österman och skolsköterskan Maria, som båda har speciella förmågor, försöker hon ta reda på vad som håller på att hända. Vad är det havsfrun planerar?
Det enda som håller Tuva uppe är tanken på att Rasmus (som flyttat från skärgården) kommer för att hälsa på över julen. Hela lovet ska han bo i ett grannhus på ön och till och med fira jul tillsammans med Tuvas familj.
När Tuva äntligen får klarhet i vad det är som kommer hända blir hon nästan paralyserad av skräcken. Havsfrun vill förinta alla människor, och det kommer hon säkert också göra om inte Tuva lyckas stoppa henne. Men hur skulle hon klara av det? Sist de hade en dust med varandra höll Tuva nästan på att stryka med och nu har Havsfrun fått enorma kraften av alla de hundratals offer som redan gett sitt liv genom båtolyckan.
Samtidigt fortsätter Tuva att brottas med sin identitet. Som både människa och havsvarelse är hon dragen till båda elementen och det är inte lätt att välja det ena framför det andra.


Jag gillar slutet på den här trilogin. Det är verkligen inget lyckligt slut, men det finns någonting hoppfullt i hur det går ändå. Och ändå känner jag mig beklämd eftersom det i mångt och mycket påminner så mycket om vår egen verklighet. När de vuxna inte förmår göra något åt situationen i världen är det barnen som får dra det tunga lasset. Jag tänker naturligtvis på Greta Tunbergs kamp och hårda arbete för klimatet, men också på Malala som fått upp världens ögon för flickors situation. I Camilla och Viveca Stens trilogi är det den knappt tonåriga Tuva som bär jordens framtid på sina axlar. Det är tungt!

Klimatångest på Litteralund

Även jag har varit på Litteralund i veckan! Som vanligt lämnade jag konferensen full av inspiration och energi och med flera ideér till nya projekt.

Det som jag vill dela med mig av här på bloggen är samtalet mellan författaren Mats Strandberg och forskaren Alexandra Nikoleris.
Alexandra Nikoleris arbetar på institutionen för Energi- och miljösystem på Lunds universitet och samtalet hade titeln Hur kan böcker - både fakta och skönlitteratur - få oss människor att reflektera över klimatförändringar.

Slutet är en dystopi som utspelar sig i Sverige i nutid. Människorna har precis fått reda på att kometen Foxworth är på väg mot jorden. Om lite drygt två månader så kommer kometen och jorden att krocka och då kommer hela vår planet, alla människor och djur att utplånas och försvinna.

Huvudpersonerna i detta universella drama är Simon och Lucinda. Simon vill tillbringa sin sista tid med sin flickvän och med sin familj. För Lucinda, som är svårt sjuk i cancer, blir tiden som är kvar en möjlighet för henne att börja leva. Lucinda lever plötsligt på samma villkor som alla andra (som ska dö inom kort). Jag har tidigare skrivit om Slutet här på Biblioteksbubbel.

Samtalet mellan Mats Strandberg och Alexandra Nikoleris tog avstamp i boken Slutet men hade fokus på den meningslöshet som många människor känner i och med dagens klimathot. I Slutet omvärderar människor sin syn på arbete, pengar och tid. Det som förr var viktigt blir helt oviktigt när vi vet att vår tid snart är slut. Kanske är det också så för vissa människor i dessa tider när hotet om klimatförändringar har blivit en reell verklighet och vi inser att vårt levnadssätt måste förändras. Vårt levnadssätt måste förändras vare sig vi vill det eller inte.

Slutet är framförallt en bok om livet och vad som är viktigt egentligen! De är också tankar som många människor (om)formulerar när klimathotet står över oss.

Samtalet handlade om så mycket mer, det är svårt att återge allt här. För er som inte har läst Strandbergs Slutet rekommenderar jag den verkligen. Boken passar äldre tonåringar (från ca 15 år) och alla vuxna.

Världspoesidagen

Gabriel Jönsson på Hven

Idag är det Världspoesidagen och jag har varit inne hos femmorna och pratat om poeter och läst dikter. Jag startade med den skånska poeten Gabriel Jönsson. Gabriel Jönsson föddes på ön Hven mitt i Öresund i slutet på 1800-talet. Hans dikt Vid vakten eller Flickan från Backafall är välkänd och har också tonsatts. Denna dikt läste jag för eleverna.

... Luften är kryddad av tusende salvor, men jag ger bort dem var endaste en.
Mot att få vandra bland Backafalls malvor, allt medan månen går vakt över Hven.

Karin Boye

Sedan fortsatte jag med Karin Boye som de flesta redan kände till. De har arbetat med poeter och några av eleverna hade fått läsa mer om och berätta för de andra om Boye. Hennes korta och sorgsna liv verkar intressera eleverna. Jag valde att läsa inledningen på den episka dikten I rörelse.

Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd.

Mårten Melin

Diktstunden avslutades i nutid med fantastiska Mårten Melin. Mårten skriver inte bara bra böcker utan är, i mitt tycke, också en mycket duktig poet och han har varit på författarbesök hos femmorna. Han skriver dikter som barn kan ta till sig och har en möjlighet att förstå (de tyckte att Boyes och Jönssons dikter var svåra). Jag läste flera dikter för eleverna ur Melins diktböcker Du är ett moln och Ett värmeljus i din skalle.

Diktböckerna fick ligga kvar i klassrummet eftersom eleverna i nästa vecka ska fortsätta med diktskrivning.

Kanske kan de hitta inspiration till sitt eget skrivande bland Mårten Melins fina vardagspoesi!

Majken Majken

Den ensamstående pappan håller på att bli stor i barnböcker för yngre barn, jag har läst några på sista tiden. Koko och Bosse, Världens mesta Ester, Viggo och rädslolistan för att ta några. Och nu senast Majken Majken.

Var Majkens mamma är får vi inte veta förrän precis i slutet. Hon nämns inte alls när pappa, 1-åriga lillebror Bobbo som alltid skriker och gråter och Majken flyttar in i den nya lägenheten i höghuset. Det vi får veta är att Majken precis börjat ettan och att hon inte känner någon i klassen, så antagligen har hon bytt skola också. Majken är så rädd för att säga fel saker, så helst säger hon inget alls i skolan. Till och med när hon säger något alldeles vanligt, tycker hon själv att det låter konstigt och tror att alla fnissar åt henne i smyg. Det är tur att hon har en så snäll fröken i alla fall.
Majken är nyfiken på alla de nya grannarna i huset och en dag kikar hon in genom fönstret till lägenheten närmst porten. Hon ser en gammal tant som smyger runt där inne och plötsligt kliver in i en garderob och stänger dörren om sig. Majken fattar ingenting. Är det nåt fel på tanten? En annan dag kikar hon in och får se tanten sitta i soffan. Hela tantens ansikte är insmort i tårta och på bordet står resterna, alldeles tilltryckta. Tanten tar tårtan med händerna från kinderna och stoppar i munnen. Majken måste bara fråga pappa varför tanter gör såna saker. Pappa förklarar att gamla människor ibland gör lite tokiga saker just för att de är gamla och har blivit lite snurriga.
Men när Majken, pappa och Bobbo hälsar på hon tanten för att presentera sig, eftersom de är nya i huset, verkar hon alldeles vanlig. Inte konstig, inte snurrig, inte täckt av tårta. Dessutom visar det sig att tanten också heter Majken.
När Majken glömt nyckeln och pappa inte är hemma går hon och ringer på hos gamla Majken. Det visar sig att gamla Majkens syster bor i lägenheten bredvid och att de två tanterna alltid håller på med en massa hyss med och mot varandra. Majken börjar inse att saker och ting inte alltid är som de först verkar.


Jag gillar verkligen Majken. Boken är ganska tunn och relativt snabbt läst - jag läste den högt för dottern i ett svep häromdagen, men det är en fin skildring av vänskap mellan generationerna. Och så är det svaret på var mamma är, som också förklarar varför pappa plötsligt bara måste släppa ner Bobbo på golvet och gå in på toaletten OCH LÅSA OM SIG en stund när de kommer hem. Jag hade dock gärna sett att den var lite tjockare och att det var mer som handlade om skolsituationen, för plötsligt har hon bara en kompis som vill följa med hem och som hon inte alls är rädd för att säga fel inför. När hände det?
Men tanterna alltså, som jag önskar att jag blir en sån tant när jag blir gammal. En som leker kurragömma och kastar tårta i ansiktet på min syster (förlåt i förväg, Julia) och bjuder in ensamma flickor (som blivit lite åsidosatta på grund av stökiga småsyskon) på fika. Vi behöver fler av den sorten, det är helt klart.
Och bilderna! Underbara bilder av Louise Winblad, mer känd som Hejhejvardag på Instagram.

Sagor med variation

Som muntlig berättare använder jag ibland en berättarövning där det gäller att göra någon ny infallsvinkel på en traditionell saga. Det brukar vara populärt, speciellt när barn i mellanåldern ska få till det. Fantasin flödar.

När jag nu köpte in ett gäng bilderböcker som ska passa de förskolebarn som kommer till biblioteket blev det även några med sagovariation som tema.

Pija Lindenbaum har gjort en mycket charmig och mer modern variant av Mäster skräddare. Titeln är Bidde det då? Sagan Mäster skräddare. Hennes bilder är som vanligt helt fantastiska. Skräddaren är en kvinna och slutet känns mer hoppfullt. Allt går att återvinna!

Jag vet inte hur många varianter av Rödluvan som finns. Jag har två favoriter: Roald Dahls rimmade text i Vådliga verser och Hendriks färgsprakande Makwelane och krokodilen.

Men de två som nu är nyinköpta går inte heller av för hackor.
Anna-Clara och Thomas Tidholms Vägen till Mormorsvägen bygger verkligen upp en spänning som nästan blir outhärdlig. Bäst blir det om en känner till den traditionella sagan. Här också en upplösning som får en att skratta gott och pusta ut.

Även Camilla Kuhns Ida och vargen, i översättning av Sofia Lindelöf, fann mitt hjärta direkt. Kanske för att jag själv är en storsnarkare, liksom mormor i berättelsen. Nej, det bästa är att Ida övervinner sin rädsla och blir den stora hjälten. Dessutom finner hon tryggheten i sig själv och hos mormor. Läs den!

Inte årets bästa bok, tyvärr

Jag gillar konceptet böcker om böcker. Det känns peppigt att läsa om någon som älskar böcker, för det ger mig en känsla av samhörighet redan från början. I barnboksaffären Bokslukaren i Stockholm snubblade jag över en bok som både med titel och omslag tog tag i mig, Flickan som ville rädda böckerna. Boken har sådär matt, lite dammigt, omslag och matta sidor som gör att bilderna nästan känns målade direkt i boken. Oemotståndlig!

Jag köpte boken som en julklapp till min rödhåriga och fräkniga 6(snart 7)-åring och vi läste den i förra veckan. Det är ingen bilderbok direkt, även om den har bilderboksformat och många och väldigt fina bilder, men den är inte heller uppdelad i kapitel. Tre kvällar tog det oss att läsa ut den.


Men så var det innehållet. En flicka som älskar böcker och en gammeldags bibliotekarie i kjol och knut. Okej, det kan jag ta. Men när sedan bibliotekarien har ångest över att behöva gallra böcker som ingen vill läsa längre och behåller dem på sitt rum... Nja, där får jag problem. Visst finns det enstaka titlar som jag inte vill ska försvinna från biblioteket för att jag tycker att de förtjänar att bli lästa och älskade av många fler, men generellt är min inställning till gallring ganska krass. Det måste göras. Alla, både bibliotekarier och låntagare, mår bra av att det görs.
Nåja, bibliotekarien tipsar flickan om en bok som är så otroligt bra att hon varken kan eller vill släppa den. Hon läser och läser och plötsligt är den slut, men berättelsen slutar som mitt i. Huvudpersonen ska få veta något fantastiskt, men vad?!? Frustrationen är stor och flickan letar med ljus och lykta efter boken i stadens bokhandlare för att hitta en där slutet finns med. Och här någonstans tappar boken mig fullständigt. För hon försöker inte rädda några böcker. Hon vill ta reda på slutet på en enda bok. Hon engagerar hela sin klass i letandet, men alla exemplar av boken saknar slutet. Flickan försöker få tag i författaren, men boken är skriven under pseudonym och inte ens personerna på förlaget vet vem det är. Det handlar om den här enda boken och alla de där böckerna som bibliotekarien ville rädda undan gallringen försvinner helt och hållet ur historien. Det är synd.


Det visade sig att inget skolbibliotek i kommunen hade köpt in boken, bara folkbiblioteken, och det kanske var rätt beslut. För boken kan inte bara leva på sina bilder när inte själva historien håller.

Stjärnklart

Gott nytt år!

Jag startade det nya året med att läsa en riktigt bra, spännande och rejält obehaglig dystopi!

Det är slutet av juli och svensk högsommar. De flesta människor har fortfarande semester och är iväg eller njuter av lata lediga dagar hemma. Kanske är det därför man inte ser de små förändringarna som sker eller upptäcker hotet som närmar sig.

På företaget som reparerar mobiler som inte längre fungerar ser man en plötslig ökning av telefoner med ett okänt problem. På bara någon vecka börjar alltfler telefoner "damma igen" och sluta att fungera.

Det blir strömavbrott i de stora städerna, inte bara en gång utan flera gånger.

Ett Norwegianplan som lyft från Gatwick/London och är på väg mot Stockholm får problem. Först är det internet som inte fungerar ombord, sedan är det belysningen och plötsligt fungerar inte utrustningen i cockpit. Piloterna tar beslut om att göra en manuell nödlandning.

Kortläsarna i affärer och på caféer börjar strula. Ibland kommer de igång igen efter omstart men ibland inte. Då blir det problem eftersom folk är så dåliga på att ha med sig kontanter nu för tiden
.

Johan arbetar på mobiltelefonföretaget Ramses. De brukar ha lagom mycket att göra men så plötsligt mitt i sommaren denna regniga sommar lämnas det in onormalt många mobiler som inte funkar.
Filip Stenviks stora intresse är odling på sommarhuset i Bohuslän. Han är också en prepper, han är förberedd om katastrofen skulle komma. För att få in pengar arbetar han på ett café i Stockholm.
Peter Regnhell är polis. Han tycker att det daltas för mycket med brottslingar och han brukar göra saker på sitt eget sätt när ingen annan ser.
Magnus Svensson, bor med sin familj i en villaförort utanför Varberg. Hans Volvo har fått något fel på elsystemet och han måste pendla med tåg och buss till Volvo/Torslanda där han jobbar.
Anna Ljungberg forskar på virus. Hon utvecklar ett program för att kunna identifiera smittovägar hos olika virustyper.
De olika personernas liv sammanflätas när katastrofen kommer och är ett faktum. Ingen klarar sig ensam i katastrofens Sverige!


Stjärnklart är skriven av Lars Wilderäng. Det är första delen i en serie som fortsätts av Stjärnfall och Stjärndamm. Dessa böcker passar för lite äldre tonåringarna och för vuxna.

Adventskalender Lucka 19

Kometen Foxworth är på väg mot jorden. Först var det bara indicier om att en komet var på väg och man gjorde omfattande beräkningar och undersökningar. Sedan stod det helt klart och utom allt tvivel att den 16 september kl 04.12 på morgonen kommer kometen att passera in i jordatmosfären. Det kommer då att bli tio gånger så varmt som på solens yta och inget levande kommer att överleva denna stunden.

Mats Strandbergs bok Slutet utspelar sig mellan 27 maj och 16 september. Människorna på jorden har precis fått veta att tiden fram till den 16 september är den tid som finns kvar, för enskilda individer och för hela mänskligheten.

Simon, en av bokens huvudpersoner, beger sig direkt hem till sin flickvän Tilda när han får beskedet om Foxworths ankomst. Han vill vara nära henne och dela ångesten med henne. Parallellt med Simon, Tilda och deras kompisar får vi möta Lucinda som är allvarligt sjuk i leukemi och som redan vet att hennes liv snart är slut.

Efter en fotbollsmatch med efterföljande festligheter försvinner så Tilda, ingen vet var hon är. Har Tilda försvunnit självmant eller har något brottsligt hänt henne? Simon och Lucinda möts då eftersom de båda känner och tycker mycket om Tilda. De vill båda hitta henne och få reda på vad som hänt.

Slutet är en bok som handlar om livet mycket mer än om döden. Vad väljer vi att göra med vårt liv och våra relationer om vi vet att vi har kort tid kvar att leva? Vad är viktigt i livet? Vilka strider väljer vi att ta? Vilka relationer vill vi satsa på? Vilka glädjeämnen finns en helt vanlig dag?

Detta är frågor som är viktiga att fundera på oavsett om vi har 75 år kvar att leva på jorden eller om vi, som människorna i Slutet, bara har drygt 3 månader kvar att leva.

Slutet är en mycket bra bok som passar för ungdomar i äldre tonåren och för vuxna. Läs den!!

Prata bokserier

Den 5 december startar Linda Harrisson från Kävlinge bibliotek och jag upp ett projekt tillsammans på Rinnebäcksskolan där vi bjuder in Rinnebäcksskolans elever att diskutera bokserier med oss och varandra. Tanken är att vi ska kunna diskutera händelser i alla delarna i serien, så har en inte läst alla så kan det hända att slutet avslöjas. Så är det ju inte i ett vanligt bokprat där en aldrig får veta hur det slutar om en inte läser boken.  

Först ut är Kristina Ohlssons trilogi om Eldsala, Zombiefeber, Varulvens hemlighet och Mumiens gåta.

Vi kommer att ha träff en gång i månaden och nästa bokserie vi kommer att diskutera är Andy Griffiths Trädkoja med 13 våningar och dess uppföljare. Därefter kommer Pax av Åsa Larsson, Handbok för superhjältar av Elias och Agnes Våhlund och Skogens systrar av Petrus Dahlin.

Det ska bli jätteroligt!

Ord i djupaste blått

Rachel och Henry bor i Gracetown och var under många år allra, allra bästa vänner. De delar allt, förstår varandra och har väldigt kul ihop. Dagen innan de ska skiljas åt eftersom Rachel flyttar med sin mamma och sin bror skriver Rachel ett kärleksbrev till Henry. Brevet gömmer hon i Henrys favoritbok i den bokhandel som Henrys familj äger och där Henry jobbar extra.

Sedan flyttar Rachel och hon får aldrig någonsin en kommentar från Henry om brevet. Henry hör av sig men det är inte som vanligt längre och efter ett tag slutar Rachel att höra av sig till sin bästa vän. Hon känner sig enbart dum för att hon avslutade deras vänskap med att skriva ett kärleksbrev.

Tre år går och Rachel är med om det värsta som kan hända. Hennes älskade bror Cal dör. Han drunknar under en simtur i havet. Rachel förstår inte hur hon ska orka gå vidare. Hon klarar inte skolan längre utan går mest hemma ensam. Hennes mamma bestämmer att hon ska flytta tillbaka till Gracetown och bo med sin moster ett tag. Rachel behöver ett jobb och Henrys familjs bokhandel behöver någon som kan jobba där. Rachel återvänder till bokhandeln och träffar Henry igen. Henry kan inte förstå varför hans bästa vän har slutat höra av sig till honom och varför hon nu är så kall och stel när de äntligen träffas igen.

Ord i djupaste blått av Cath Crowley är en romantisk bok om stor kärlek och djup sorg. Allt utspelar sig i en gammal charmig bokhandel.

Utan att spoila slutet vill jag dela med mig av bokens fantastiska slutrader "Det förflutna bär jag med mig, nuet är här. Framtiden är inte kartlagd än och den är föränderlig. Än kan vi föreställa oss den; den breder ut sig framför oss. Full av solsken, mörkblått och mörkret."

Några fina meningar att tänka på för oss alla!

Ni vann aldrig. Så tog jag mig levande genom högstadiet.

Titeln är nog lite ironisk, tänker jag, när jag läser den. Det är väl så man brukar säga "levande genom högstadiet", högstadiet är en tuff tid osv. Och så hemskt kan det väl inte ha varit för Lisa Jonsson, alias Misslisibell, med hundratusentals följare på sin Youtube kanal. Känd och älskad av dessa hundratusentals, mestadels flickor, överöst med "produkter" av olika firmor, vinnare av olika priser och utmärkelser för sin kanal?
Jo så hemskt har det varit, att hon nästan inte "tagit sig levande genom högstadiet" "Den 23 mars 2017 fyllde jag sexton år. Det var den bästa födelsedagen i mitt liv, full av kärlek och uppskattning. Men dagen före var ett helvete. Liksom dagen därpå. Och bara en vecka senare rasade allt samman".

Så börjar Lisa Jonssons bok, som hon skrivit tillsammans med Pernilla Karlsson. Lisa/Misslisibell började med sin You Tube kanal, redan när hon var i tio årsåldern. Lisa har alltid haft svårt att få kompisar. Visst har hon haft vänner, men ofta har de vänt henne ryggen efter ett tag. "jag hade väldigt sällan vänner med mig hem när jag var liten, men jag tyckte om att pyssla"
Pysslet blev början till kanalen. Först var det pyssel, sedan var det smink eller saker hon köpt på ICA.
Väldigt många verkade tycka om det hon pratade om , Youtubekanalen växte.

I högstadiet började den verkligt hårda mobbningen. Lisa blev "uthängd" på ASK, en social medieapp, som tyvärr ofta använts för ganska vidrig mobbning, förtal och sexuella trakasserier (min kommentar) Ju större Lisas Youtube kanal blev, ju mer tilltog mobbningen och förtalet bakom ryggen på henne. Allt detta talade hon om och skrev om på sin blogg och fick ett enormt stöd av sina följare.Så utåt på kanalen oerhört älskad och framgångsrik, men i det vardagliga livet, i skolan ett helvete med mobbning, tilltagande panikångest och ätstörningar. Som tur var har Lisa en stöttande familj och en fritid med hästar och en syster, som sin bästa vän.

Inför nian byter Lisa skola, för att komma ifrån sina mobbare och till en början ser det ut att gå bra, hon får en del nya vänner, men efter ett tag vänder de sig ifrån henne och en tyst utfrysning börjar, ingen talar med henne eller låtsas som att hon ens finns. Två månader innan skolavslutningen i nian, bryter Lisa samman och vägrar gå tillbaka till skolan mer. Formellt sett har hon redan slutfört nian och kan sluta två månader tidigare än de andra i klassen.

Såhär säger Lisa om livet nu, ett år efteråt " Min återhämtning har bara börjat....om man varit mobbad kan det ta lång tid innan man känner sig ok igen...Gymnasiet har jag skjutit upp...att träffa en ny grupp med ungdomar och försöka bli vän med nån känns helt omöjligt just nu..."

Jag är faktiskt alldeles tagen efter att ha läst den här boken. Den är bra skriven, ganska lågmäld och rakt på. Lisa berättar hur det var, men utan att skapa "drama" av det. Den är en historia, som griper tag i dig, på många vis, många frågor väcks. Är det rätt eller fel att utsätta sig för den här massiva uppmärksamheten när man bara är tio år( Lisa skriver själv om detta i ett kapitel i boken) , hur kunde mobbningen fortgå så länge och så grovt, trots att mycket gjordes för att stoppa den, kontrasten mellan Lisas världar osv

I slutet av boken finns många sidor med tips på var du kan vända dig om du blir mobbad, om du har panikångest, ätstörningar.  En viktig bok av en av våra mest kända Youtubers.

Att synas på bokmässan

Det gäller att vara välplanerad och veta vart en ska ställa sina steg på bokmässan i Göteborg. Annars blir det lätt ett planlöst irrande utan något egentligt mål.
Att vara utställare på mässan är att möta stora utmaningar. Konkurrensen mellan montrarna och programpunkterna är stor och hur göra för att locka till sig åhörare och presumtiva köpare? Högtalare och mikrofoner konkurrerar om ljudutrymmet.

Och bli inte förvånad om du möter monster som försöker ge dig en folder, montrar med glitter och glamour, signerande författare i tomteluva eller iklädd pyjamas. Du kan mötas av personer utklädda till djur och mycket mer.
I ett förlags monter tronade hästen Sigge i egen hög person, nåja inte livs levande men mycket verklighetstrogen. Läshunden var alldeles på riktigt men krävde en skyddande matte och mycket klapp för att orka med alla ben som passerade eller stannade till.

Jovisst allt detta lockar kanske en del för stunden men när jag försökte bana min väg mellan programpunkterna tänkte jag att till slut är det ändå det seriösa samtalet och den goda berättelsen som vinner. Jag ska göra några nedslag bland det som gjorde störst intryck på mig.




Filmkunnighet i en digital era hette ett av seminarierna med Linda Sternö och Ruben Östlund, moderator Ylva Karlsson. De propagerade för att skolan måste ge elever möjligheter att lära sig läsa och tolka bilder. Låt eleverna filma och fotografera och använd deras bilder som utgångspunkt i undervisningen. Låt kameran vara ett undersökande redskap i skolarbetet. De visade på ett utmärkt arbetsmaterial framtaget på Akademin Valand i deras barnfilmskola, Kamerans ABC som går att ladda ner HÄR.

Att lyssna till ALMA-pristagaren Jacqueline Woodson var magiskt men svårt att återge. En av hennes böcker finns nu översatt till svenska Brun flicka drömmer.

Senare på dagen lyssnade jag till Sara Kadefors, Moni Nilsson och Christina Herrström som tillsammans med moderatorn Jessica Schiefauer talade under rubriken Att ta hand om sina vuxna. De har alla skrivit om ungdomar som omges av vuxna som inte mäktar med att vara vuxna utan rollerna är så gott som omvända. Vad händer då i en ung människas liv? Hur ska de navigera vidare i sin utveckling? Läs deras böcker i trilogin om Billie, Så mycket kärlek kan inte dö och Tionde våningen.

På lärarscenen talade Åsa Larsson som är en av de journalister som drog igång Viralgranskaren. De vill förmedla hur vi ska kunna genomskåda bluffen på ett källkritiskt sätt. De har identifierat olika grupper som är ute efter att föra oss bakom ljuset mer eller mindre medvetet. Nämligen satiriker, bedragare, politiska provokatörer och trollfabrikörer som både vill vilseleda och tjäna pengar.
Hur undviker du att bli en i mängden av "klickboskap". Lilla Viralgranskaren har gett ut en utmärkt lärarhandledning.

Ida Östensson och Thor Rutgersson förde ett intressant samtal utifrån sin bok Allt vi inte talar om som vill utmana killar att tänka annorlunda i sina roller. De anordnar killmiddagar, har en poddcast, har tagit fram ett spel och är ute och föreläser i många olika sammanhang. Lärarhandledningen och boken är ett måste att använda från åk 8 och uppåt.

Jag skulle kunna hålla på i oändlighet men väljer att sluta med slutet i PAX-serien. Den tionde boken Draugen har just kommit ut och Agnes, från Agnes bokblogg intervjuade Ingela Korsell och Henrik Jonsson. En ny sak jag lärde mig om PAX-böckerna är att Henriks bildserier mycket väl kan användas till att bygga upp en förförståelse för berättelsen. En sorts bildpromenad.

Warcross

Min tonåring hemma kom för en tid sedan hem med boken Warcross som han lånat på skolbiblioteket. Han började läsa och sedan låg han och läste, läste och läste i boken tills sista sidan var utläst. "En av de bästa böckerna jag läst" var hans omdöme efteråt.

Naturligtvis blev jag intresserad och ville läsa själv. Jag började läsa och det blev som med min son, när jag väl började läsa kunde jag knappt sluta. Och ja, jag gillar också boken, mycket! Warcross är lite ovanlig, den tillhör science fiction-genren utan att vara en dystopi.


New York-bon och datahackern Emika Chen är bokens huvudperson. Hon har regnbågsfärgat hår och drar snabbt runt i New York på sin eldrivna skateboard. Hennes älskade pappa var konstnär men efter hans död har livet blivit riktigt tufft. Pappan mådde inte alltid så bra och han efterlämnade en stor saknad men också stora spelskulder som nu Emika måste betala igen. Emika försöker få alla jobb hon kan för att få in pengar, hon jobbar extra på ett café och hon jagar brottslinger som polisen inte hinner med. Trots att hon kämpar på lyckas hon inte få ihop de pengar hon behöver. I berättelsens början är Emika och hennes rumskompis bara dagar ifrån att bli vräkta från sin lägenhet. De är efter med hyran och hyresvärden har gett Emika en frist på 72 h för att få fram pengar.


I Emikas värld finns Warcross som är "inte bara ett dataspel, det är ett sätt att leva." Miljontals människor spelar Warcross världen över varje dag och varje vår drar det officiella Warcrossmästerskapet igång. Mästerskapet följs på plats live i Tokyo av hundratusentals människor och det sänds naturligtvis på TV-skärmar över hela världen. Hideo Tanaka grundade Warcross, han är endast 21 år men redan stenrik och världskänd och han är Emikas stora idol. Hideo uppfann redan som 14-åring ett par tunna trådlösa metallglasögonen med inbyggda hörlurar, NeuroLink. Det är via NeuroLink som världen förändrades och Warcrosslivet började.


När Invigningsspelet för Warcrossmästerskapet är igång ser Emika en liten, liten möjlighet att kunna hacka spelet och på så sätt kunna stjäla ett spelobjekt som hon sedan kan sälja. Detta är såklart igen bra ide men Emika är i desperat behov av pengar så hon ser detta som sin sista möjlighet att kunna få in pengar till hyran. Morgonen efter kommer hyresvärden att vräka dem.
Hacket lyckas men det blir inte som Emika tänker. På något sätt kastas hon virtuellt in i spelet och alla - hela världen - ser plötsligt henne bland de andra spelarna. På bara några sekunder blir Emika en världskändis och det var inte tanken. Emika blir riktigt rädd, hon har hackat Warcrossspelet. Vad kommer att hända nu?

Ögonblicket efter ringer telefonen!

Warcross handlar om världen i en snar framtid där virtual reality är verklighet och där spelvärlden blandas ihop med den riktiga världen. Marie Lu skriver med ett spännande driv och man vill bara läsa vidare. Boken är tjock (332 s) men ändå lättläst och man vill hela tiden veta mer. Twisten på slutet var, för mig, totalt oväntad! Tur att del två redan är ute på engelska! Warcross är en science fiction för ungdomar men många filosofiska frågor ställs via händelser i boken. Sådana böcker är de allra bästa, de som inte lämnar en när sista sidan är utläst utan blir kvar i de frågor och funderingar som handlingen får igång.

För några år sedan läste jag Marie Lu´s Legend. Legend är första delen i en trilogi och bokserien är bra, spännande och läses fortfarande en hel del bland tonåringarna.

Jag tror att Warcross kommer att nå en ännu större läsarskara i och med att bokens handling utspelar sig i dataspelsvärlden. En värld som är verklighet och som fascinerar många av våra tonåringar - och vuxna med för den delen.

För mig var det bästa av allt med Warcross att få dela en läsupplevelse med min son!

Systrarna av Silverdalen

Att hitta sin själsfrände, sin själssyster, som kan hjälpa en igenom mörka, svåra tider är temat i boken "Systrarna av Silverdalen". Huvudpersonerna heter Ylva-Li och Barbro, namnen känns igen från Astrid Lindgrens "Allra käraste syster". Ylva-Li är huvudperson i vår tid, hon är tolv år och lever tillsammans med sin mamma. Hon har inte många vänner i skolan, men längtar efter en riktig vän, en själssyster. Den vännen verkar inte finnas i denna världen, så Ylva-Li hoppas på att finna en ingång till en annan värld.Hon tänker på "Salikons rosor", som är ingången till "den andra världen"i Allra käraste syster.
Ylva-Li och hennes mamma blir ovänner om en struntsak och Ylva-Li cyklar iväg, fast besluten att inte höra av sig till mamma på ett långt tag. Så blir det också. När Ylva-Li är ute på skolgården ser hon plötsligt en flicka klädd i gammaldags kläder, som vinkar till henne. Hon kan inte låta bli att följa efter. Och så har hon funnit sin ingång till en annan värld.
Den värld hon kommer till är den sista krigsvintern 1945, en iskall vinter, ett stort gammalt hus, ett hem för föräldralösa flickor eller flickor vars föräldrar inte kan eller vill ta hand om dem.
En ganska hård värld, där fröken Olsson regerar.
Barbro heter flickan, som upptäcker Ylva-Li och de blir genast vänner. För att inte bli skickad någon annanstans låtsas Ylva-Li vara krigsflykting ifrån Frankrike och tack vare det får hon stanna. Det står nämligen klart ganska snabbt att hon har ett uppdrag i "den andra världen" och innan hon utfört det kan hon inte återvända till sin egen värld. Hon måste lösa uppdraget som flickan, "med gammaldags kläder" gett henne. Men hur skall hon göra det, hur skall hon göra för att träffa henne igen och förstå vad hon menar?
Det blir ett spännande och stundtals hemskt äventyr innan gåtan är löst. Det blir också en berättelse om stark vänskap, som håller genom svåra tider.
Pascale Vallin Johansson har skrivit Systrarna av Silverdalen. "Berättelsen utspelar sig på Rådans flickhem, som grundades i slutet av 1800 talet av Axel och Sofia Alms stiftelse. Där växte flera generationer flickor upp med både bra och dåliga erfarenheter. Flickhemmet lades ner 1946, men stiftelsen finns fortfarande...personerna och händelserna är skapade utifrån min egen fantasi", skriver hon i slutet av boken.

Röd drottning serien

För något år sedan blev jag tipsad att läsa första delen i, vad jag då trodde var, ”Röd drottningtrilogin”. När jag stressläst de tre delarna som fanns på svenska så insåg jag att det inte kunde sluta så, och mycket riktigt, författaren Victoria Averyard skrev ytterligare en bok, nummer fyra. På engelska heter den ”Warstorm” och det speglar innehållet väl. Har du inte läst de andra tre böckerna ska du sluta läsa nu, så jag inte förstör nöjet. Har du ännu inte läst ”Röd drottning” så tycker jag att du kan göra det!

Mare och Cal har fullt upp med att försöka peta Maven från tronen. De hittar allierade i omkringliggande länder som Montfort, där Röda och Silvrar lyckats skapa en fungerande demokrati istället för en hierarkisk monarki. Även Farleys armé, The scarlet guard, ingår i alliansen. På det privata planet står det inte mycket bättre till, Cal valde kronan före Mare, och är återigen förlovad med Evangeline. Mare valde i och för sig inte Cal heller, utan kampen mot förtrycket mot de röda.

Maven å sin sida gifte sig med Lakelands prinsessa Iris och har i dem en kraftfull allierad, och han lyckas även skapa en allians med prinsen av Piedmont.

Upplagt för strid, ja. Och mycket strider blir det, men även mycket diplomati, skapande av allianser som sedan förråds och många egna agendor vilket gör boken spännande och lättläst trots digra 662 sidor på engelska. De många starka kvinnliga huvudpersonerna väcks till liv genom de ibland riktigt roliga kapitlen. Historien berättas framför allt genom Mares, Farleys, Evangelines och Iris perspektiv. Då och då får läsaren också följa Cal och Mavens perspektiv.

Jag är ledsen för att serien är slut, fast slutet är inte solklart, så kanske kommer det en avslutande bok.  Victoria har även skrivit två noveller som utspelar sig före den fösta boken som är samlade i en volym, Cruel crown.