Översättningar

Även jag har varit på LitteraLund och lyssnat på många intressanta samtal och föreläsningar. En av dem jag fastnade för handlade om att översätta text.
Ofta när vi tänker på översättningar tänker vi på en bok som ska översättas från ett språk till ett annat. Men det finns ju många fler sätt att översätta text på, till exempel mellan konstformer.


Programpunkten Vad händer med berättelsen i översättningen? var ett samtal mellan manusförfattaren Alex Haridi, dramatikern Harald Leander och översättaren Helena Hansson. De hade alla olika erfarenheter av översättning och det var spännande att höra hur tankarna går när en bok ska översättas, omvandlas, anpassas.
Helena Hansson hade översatt en ungdomsbok från danska, vilket inte låter så komplicerat. Det är vårt närmaste grannland, vi är i mångt och mycket lika varandra, men det visade sig att översättningen ändå inte är så "enkel" som från ett språk till ett annat. Även här behövde översättningen innehålla en del kulturella anpassningar. Svordomar är till exempel en sak som kräver en del arbete.

En sak som alla tre var överens om var att titta på vad originaltexten vill förmedla, vilken stämning och intention som finns. Denna är det viktiga att behålla, oavsett vad som sedan händer med orden, kronologin och, ibland även, dramaturgin.
Alex Haridi har skrivit manus till bland annat den Netflixaktuella serien Störst av allt. Serien bygger på en bok av Malin Persson Giolito och när det kommer till att översätta en välkänd, storsäljande roman till sex exakt lika långa avsnitt med lämplig dramatisk kurva för varje avsnitt så kommer ju helt andra utmaningar. Det är helt enkelt omöjligt att följa bokens exakta uppbyggnad. Vissa saker ur boken måste plockas bort, berättarperspektivet kanske behöver ändras, nya småkonflikter läggs in. Men eftersom det ofta finns en läspublik som ska bli nöjd är det essentiellt att bokens stämning finns kvar, så att det kan känna igen sig.
Även Harald Leander fick göra stora ingrepp i texten när han gjorde om barnboken Legenden om Sally Jones av Jacob Wegelius till teaterpjäs. Boken innehåller inga repliker överhuvudtaget och huvudpersonen är en apa som ju inte talar överhuvudtaget. Harald Leander berättade att han läste boken mycket innan han började arbeta med sin översättning, men att när han greppat textens känsla eller anda så släppte han den och började arbeta mer självständigt.


Jag fick inse att jag inte tidigare hade reflekterat så mycket över texters översättningar. Klart att jag ibland undrat hur originalet låtit och visst har jag irriterat mig på att filmatiseringar inte följer boken slaviskt, men det var verkligen spännande att höra hur tankarna går när man som författare måste göra större ingrepp i någon annans text.

Klimatångest på Litteralund

Även jag har varit på Litteralund i veckan! Som vanligt lämnade jag konferensen full av inspiration och energi och med flera ideér till nya projekt.

Det som jag vill dela med mig av här på bloggen är samtalet mellan författaren Mats Strandberg och forskaren Alexandra Nikoleris.
Alexandra Nikoleris arbetar på institutionen för Energi- och miljösystem på Lunds universitet och samtalet hade titeln Hur kan böcker - både fakta och skönlitteratur - få oss människor att reflektera över klimatförändringar.

Slutet är en dystopi som utspelar sig i Sverige i nutid. Människorna har precis fått reda på att kometen Foxworth är på väg mot jorden. Om lite drygt två månader så kommer kometen och jorden att krocka och då kommer hela vår planet, alla människor och djur att utplånas och försvinna.

Huvudpersonerna i detta universella drama är Simon och Lucinda. Simon vill tillbringa sin sista tid med sin flickvän och med sin familj. För Lucinda, som är svårt sjuk i cancer, blir tiden som är kvar en möjlighet för henne att börja leva. Lucinda lever plötsligt på samma villkor som alla andra (som ska dö inom kort). Jag har tidigare skrivit om Slutet här på Biblioteksbubbel.

Samtalet mellan Mats Strandberg och Alexandra Nikoleris tog avstamp i boken Slutet men hade fokus på den meningslöshet som många människor känner i och med dagens klimathot. I Slutet omvärderar människor sin syn på arbete, pengar och tid. Det som förr var viktigt blir helt oviktigt när vi vet att vår tid snart är slut. Kanske är det också så för vissa människor i dessa tider när hotet om klimatförändringar har blivit en reell verklighet och vi inser att vårt levnadssätt måste förändras. Vårt levnadssätt måste förändras vare sig vi vill det eller inte.

Slutet är framförallt en bok om livet och vad som är viktigt egentligen! De är också tankar som många människor (om)formulerar när klimathotet står över oss.

Samtalet handlade om så mycket mer, det är svårt att återge allt här. För er som inte har läst Strandbergs Slutet rekommenderar jag den verkligen. Boken passar äldre tonåringar (från ca 15 år) och alla vuxna.

Revolution poetry

Redan namnet förbereder mig på något spännande, något oförutsägbart, något som spränger gränser.
Några medlemmar ur rörelsen Revolution Poetry, med ledaren Nachla Vargas Alaeb, äntrade scenen på Litteralund igår och tog andan ur mig en stund, med sin direkta poesi, poesi som berättar historier ur deras liv. Först kom Robin Nazari, med en rap fylld av känsla, men den som verkligen tog andan ur mig var hans syster Sara Nazari, som talade fram en känsla, en bild av sitt liv. Den tredje medlemmen var Nebay Meles som rapade om kriget, blodet, något krig, kanske självupplevt.
Alla texterna ligger nära verkligheten, det känns att de är upplevda ända in i hjärtat.

Revolution Poetry är en plattform, en ambulerande scen och rörelse för spoken word-lyrik. Sedan start har de uppträtt på såväl parkteatrar som Dramaten och byggt upp en scen för röster som sällan ges utrymme i litteratursverige.

Rörelsen Revolution Poetry startades 2009 av Nachla ”Libre” Vargas Alaeb, Aladin Bewar Zakholi och ”Lilla” Namo Marouf. Inspirerade av amerikanska Def Poetry Jam bestämde de sig för att ta sina historier från Stockholms miljonprogram till finrummen och teaterscenerna. De ville inte tävla utan fokusera på det talade ordet, historierna, de marginaliserade och undantryckta. De ville berätta sin egen historia, på sitt eget sätt.
Sedan dess har rörelsen bara växt och består förutom i föreställningar även i scenkonstexperiment och workshops i textförfattande och framförande.
2016 gjordes en dokumentärfilm om rörelsen, som bl.a. visats i SVT. (källa Bonnier Carlsen)

Litteralund 2019

Nu har jag och mina kollegor varit på konferensen Litteralund i två hela dagar, fullspäckade dagar! Det har varit många bra och givande samtal om olika ämnen mellan illustratörer och författare med duktiga moderatorer.

Igår hade jag förmånen att lyssna på Andy Griffiths, författaren till de omåttligt populära böckerna om trädkojan med först 13 våningar som sedan ökar med ytterligare tretton våningar för varje bok.

Jag har läst alla åtta böckerna eftersom att Linda, barn och ungdomsbibliotekarien på folkbiblioteket och jag har ett bokseriepratprojekt på Rinnebäcksskolan. Efter att ha lyssnat på Andy så inser jag storheten och tankarna bakom  samspelet mellan text och illustrationer. Han beskrev processen från idé till verklighet och syftet med böckerna var att skapa läslust, med humorn som ingång. Där kan jag bara bekräfta att de lyckats, böckerna är ständigt utlånade och det är alltid någon som vill reservera nästa del. Tricket är att även låta bilderna föra berättelsen vidare, och barnen gillar det! Han menar också att om en vill dela läsupplevelsen i en humoristisk bok så berättas ofta de specifika scenerna, gärna flera olika, medan om en berättar om en allvarligare bok så summeras oftast hela boken.

Huvudpersonerna är Andy som skriver, Terry som illustrerar och Jill som är redaktör. Idén till att det skulle vara just en trädkoja kan komma från en av Andys barndoms favoritböcker Enid Blytons bok "The faraway tree"

Han bjöd även på Terrys första skiss av trädkojan, som av en händelse består av 13 våningar.

Till hösten kommer del 9 i serien, efterlängtad av många!

Och Andy avslöjade att de gärna skriver, just det, tretton böcker i serien! HURRA! Så här ser planen ut!

Detta var ett av många intressanta programpunkter som jag fått ta del av under dessa två dagar.

Fler blogginlägg om Litteralund kommer helt säkert!

Litteralund

På söndag drar den igång, Lunds bokfest Litteralund! Söndagen 7 april är Familjedag och då bjuds en på mängder av aktiviteter såsom högläsning, författarbesök, workshops, tipsrunda och green screen på och omkring stadsbiblioteket i Lund.
Litteralund är ett evenemang som återkommer varje år och jag har lika svårt varje gång att sålla bland det som erbjuds! Det går tyvärr inte att hinna med allt!
Årets författare är bla Katarina von Bredow, Petrus Dahlin, Martin Widmark, Ylva Hällen, Elias Våhlund och ända från Australien kommer Andy Grifftiths, författaren till böckerna om den fantastiskt stora trädkojan!
Det finns nåt för alla åldrar, så passa på att spendera söndagen i Lund!
Bokfesten fortsätter under veckan som kommer för eleverna i Lunds kommun, och i år är det även konferens tisdag och onsdag för bla bibliotekarier och lärare.

Länk till Litteralunds webbplats