Den sista människan av Lee Bacon

Bokens huvudkaraktär är roboten XR_935. Tiden är en inte för avlägsen framtid där styr i ensamt majestät efter att ha eliminerat människosläktet. De var inte bra för jorden och höll på att förstöra den med krig, brott och miljöförstöring. Jorden är helt enkelt en bättre plats utan dem.
Alla robotar har ett syfte och designas utifrån det, förutom PRES1DENT,  som är deras ledare. Alla robotar är alltid uppkopplade mot KUBEN, och inpräntas från dag ett att aldrig ha några hemligheter för varandra. XR_935 är designad för att bygga solpaneler, tillsammans med SkD_988 och Ceeron_902. Det har de gjort i 12 år, fyra månader, en vecka och tre dagar när deras tillvaro drabbas av paradoxen.
Paradoxen heter Emma och är en människa. Enligt alla alarmsystem ska hon omedelbart elimineras eftersom att hon är en farlig livsform, men hon verkar inte farlig, hon verkar...rädd. När Emma har berättat sin historia så bestämmer sig robotarna för att hjälpa henne, vilket inte är så lätt med tanke på att allt övervakas alltid och människor får inte ens finnas...
Under strapatserna börjar XR_935 omvärdera informationen den fått i hela sin tillvaro, kan det vara så att PRES1DENT inte visat hela sanningen?

En tänkvärd berättelse om AI, vikten av vänskap, tillit, förmåga till självständigt tänkande och mod.

Dolda tecken

På sportlovet åker Fabians familj alltid med Måns familj på skidsemester. Det har de alltid gjort. Men det här året blir det annorlunda. I bilen på väg till handbollsmatchen berättar pappa för Fabian att i år skall de inte åka till Åre, utan till huset som han ärvt av en avlägsen släkting. Pappa vill att de gör i ordning huset, så att de skall kunna vara där på sommaren. Besvikelsen är total, känner Fabian. Inte nog med att han missar resan tillsammans med sin bästa kompis Måns, dessutom har pappa berättat att Julia skall följa med till stugan. Julia, som går i hans klass, klär sig töntigt och som han aldrig pratat med. Hon har det jobbigt hemma, säger pappa. Hur han nu kan veta det? Jo han har träffat Julias pappa på Taxi, där han jobbar extra på kvällarna.

Det blir en tigande bilfärd till huset, Fabian och Julia tysta i varsin vrå av baksätet. Många av rummen i huset är i dåligt skick, så Fabian och Julia tvingas dela rum. Tänker Julia verkligen tiga sig igenom veckan, tänker Fabian. Då knackar det på fönstret, tre ganska hårda och tydliga knackningar. Utanför rummet finns en balkong, så det måste  vara någon som befinner sig på balkongen...Fabian är väldigt lättskrämd, men det är inte Julia, och där börjar deras vänskap.

Snart börjar andra mystiska tecken dyka upp. De hittar överkorsade fredsmärken klottrade på undangömda ställen i huset. Radion går igång av sig själv och pratar något obegripligt om finska vinterkriget, för många, många år sedan. Vad är det egentligen för dolda tecken som Fabian och Julia upptäcker? Och vem är det som knackar på balkongdörren utan att visa sig?
Spännande och spöklikt, men också om vänskap. Från 9-12 år av Emma Askling.

Fabians fasa

Fabians äventyr som började i boken Zombie Zack till attack har växlat upp. Efter att nästan ha tagit livet av sin storebror Jens med sin nya förmåga att spränga och elda upp saker med sina bara händer så tränas nu Fabian, aka Dräparen, Niklas och Jens varje dag av Ansgar, väktarnas ledare. Det går inte alls bra för Fabian och hans kamp för att få kontroll över sin förmåga och han tvivlar på att det verkligen är han som ska rädda både världen och Zon Z. Ansgar framhärdar, och när Fabina tröttnar på allt pepp och bara vill vara själv en stund går han återigen in i Zon Z. Han hamnar dock inte där han tror att han ska hamna.... Samtidigt så har Zombien Zack en helt egen agenda...

Fabians fasa av Christer Friman är det 2 i serien om Zombie Zack, och slutet hintar om att fler delar kommer.

Under samma himmel

Boken ”Under samma himmel” av Katherine Marsh är en gripande bok med paralleller till Anne Frank.

Boken börjar med att vi får följa bokens ena huvudperson, Ahmed, under hans och pappans flykt från  Turkiet till Grekland. De kommer från Syrien, Aleppo, där resten av familjen dött i ett bombanfall.
Resan slutar i katastrof och istället för att komma till England med sin pappa hamnar Ahmed med en annan familj i Bryssel.
Bokens andra huvudperson Max flyttar från Washington till Bryssel med sin familj, dels för att föräldrarna fått jobb där, men också för att få rätt på Matts skolproblem, han har svårt att hänga med i skolan. Systern Claire som är en riktig A student är inte heller så förtjust i projektet, men de har inget att säga till om.

I Bryssel korsas de båda pojkarnas vägar efter att Ahmed blivit lurad av en människosmugglare och är tvungen att hitta skydd för natten. Max pappa har glömt att låsa altandörren och Ahmed smiter ner i källaren, där han hittar en vinkällare som verkar helt oanvänd. Han tänker att han bara ska stanna över natten, men blir sjuk och behöver stanna några dagar till. Han inser att familjen inte märkt honom och börjar sköta om några övergivna orkidéer för att göra nytta.

Max vantrivs i skolan, han måste gå om sexan och kan ingen franska över huvud taget. En av killarna i klassen retas oavbrutet och den enda ljusglimten är Fahra, en annan klasskamrat, hjälper honom med den hopplösa franskan. Städerskans berättelser om hur gatan fick sitt namn piggar också upp. Gatan namngavs efter Albert Jonnart, en man som gömde en judisk pojke under andra världskriget, och som efter kriget hedrades för sitt mod.

Bryssel skakas av flera terrordåd och i kaoset som följer sätts vardagen ur spel. En natt upptäcker Max Ahmed i källaren och bestämmer sig för att hjälpa honom, precis som grannen Albert gjorde för så längesedan. Han ser till så att Ahmed får mat och böcker och en skör vänskap börjar spira mellan pojkarna. Men hur länge kan en gömma någon i familjens källare utan att någon märker det? Särskilt som att kvarterspolisen, som växte upp i huset de hyr, har ett särskilt intresse av familjen och deras förehavanden...

I vårt skolbibliotekarieteam så bokpratar vi alltid för varandra sista stunden på våra fredagsmöten och det var så jag fick nys på denna boken. Jag hade inte valt den själv eftersom att jag upplever att omslaget inte lockar eleverna att välja boken. Nu när jag läst den och gillar den så är det mycket lättare att rekommendera den.

Snowglobe

När jag var liten hade jag som många andra en snöglob. Jag gillade att skaka på den och se glittret falla ner igen. När jag arbetade som förskollärare, innan jag utbildade mig till bibliotekarie, så gjorde jag och barnen många snöglober som julpyssel, så det är något med formatet som lockar mig.

Amy Wilson har skrivit en magisk berättelse om Clem, som är svårt mobbad på grund av att hon har magiska förmågor. Clem, eller egentligen Clementine, lever ensam med sin pappa, som är något disträ. Mamman försvann spårlöst när Clem var liten, och Clem har inga minnen av henne.

En dag i skolan provocerar klassens mobbare Clem så att hon med magins hjälp kastar honom tvärs över rummet. Eftersom att hon inte vill avslöja för rektorn att hon kan använda magi, så berättar hon ingenting och tar hon sitt straff, två dagars avstängning från skolan. Pappan berättar då att hon ärvt sin magiska förmåga från mamman och Clem får mammans dagbok och börjar läsa den. Dagen efter hittar hon ett hus i samhället där hon är uppväxt, ett hus hon aldrig sett förrän hon såg en skiss av det i sin mammas dagbok. Hon går in och upptäcker oändliga mängder vackra snöglober. En verkar prata med henne, och hon upptäcker en av sina klasskompisar, Dylan, som är instängd i snögloben. När hon försöker ta snökulan blir hon upptäckt av husets ägare och får rusa iväg. Det sista hon gör innan hon sticker är att ropa till Dylan att hon ska rädda honom. Men hur?

Recensionen, ”A spellbinding adventure in a magical and a darkly beautiful world”, är mitt i prick! Omslaget skvallrar om hur svårt uppdraget att rädda Dylan blir och jag sträckläste boken. Att den är på engelska gjorde ingenting, språket är ganska lätt och som sagt, du måste få veta hur det går!

Stargazing

En av mina favoritsaker att göra på bibliotek är att leta bland serieböckerna efter något nytt och spännande. Det kan vara någon av er som kanske känner igen namnet Jen Wang, eller kanske hennes bok The prince and the dressmaker som blev relativt populär när den kom ut 2018.
Personligen blev jag oerhört förtjust av hennes illustrationer och berättelser så hon blev snabbt en av mina favoriter i min egen bokhylla.

Förra året kom hennes bok Stargazing som är en serieroman för barn och unga. Boken handlar om vänskapen mellan Christine och Moon som är så olika som två personer kan vara. Christine är lugn och ordentlig medan Moon är impulsiv och självsäker. Allt börjar med att Moon och hennes mamma får flytta in i ett extra hus på familjens tomt, vilket Christine inte är helt nöjd med då Moon har ett rykte om sig att vara våldsam. Trots alla rykten blir de två nära vänner och tillsammans bestämmer de sig för att framföra ett k-pop* nummer på skolans talangshow. Men vägen dit är inte helt enkel.

Boken är indelad i tio kapitel (trots att det är en serieroman) och utöver den fina beskrivningen av tjejernas vänskap berörs ämnen som utsatthet, sjukdom och familj. Vissa delar av berättelsen är baserade på författarens egna barndom, vilka det är tänker jag inte avslöja utan det för du läsa boken för att få reda på.


* K-pop = Koreansk pop

En riktig spökhistoria!

En spökhistoria med verklighetsanknytning, kan det bli läskigare? Borgvattnets prästgård ligger i Jämtland och sägs vara ett av världens mest hemsökta hus. Detta vill Vanessa och hennes kompisar ta reda på om det är sant eller ej. Vanessa har fått en begagnad videokamera av sin mamma och hon tänker att hon ska lägga upp filmen på sin Youtubekanal om den blir bra. De tar sig in i prästgården, men besöket blir läskigare än de väntat sig, och läskigare ska det bli...

”Prästgårdens hemlighet” är första delen i en serie som heter ”Spökkameran” och handlar om Vanessa och hennes kompisar Abbe och Martin som bor i en liten ort i Jämtland.

PS! Ta en nära titt på Vanessas kameradisplay...DS!

Elevens val

På Rinnebäcksskolan har vi Elevens val under hela dagar, tre pass/dag med olika teman såsom vänskap, FN, Pi, återbruk och barnkonventionen. Jag har under några år varit ansvarig för en aktivitet fördelad på tre pass á 1timme för mellanstadiet. Ibland har jag känt att det varit svårt att hitta på en lämplig och bra aktivitet, men nu har jag kommit på det, egen läsning! Jag erbjuder numera varje gång egen läsning, med en mindre aktivitet som passar temat om en behöver vila sig från läsningen en liten stund.
Idag var det vänskapsbilder, en gör en skiss och fyller konturerna med vänskapsrelaterade ord i olika färger. Enkelt och kul! Och väldigt snyggt!

Dunne

Jag har läst böckerna om Dunne inför Rinnebäcksskolans bokklubbs nästa träff. Vilken ljuvlig serie! Det är Rose Lagerkrantz som skrivit och Eva Eriksson som illustrerat. Jag läste första boken, ”Mitt lyckliga liv”, för några år sedan och boktipsar frekvent om den. Nu när jag läst alla böckerna så förstår jag varför böckerna är så populära!
Bilder och text harmonierar och förstärker varandra så fint och vissa sekvenser är riktigt hjärteknipande! Så mycket känslor som ryms på dessa boksidor, sådan igenkänning. Och vänskapen mellan Dunne och Ella-Frida som överlever trots avståndet. Jag tror att livet hade varit lättare om en hade varit mer som Dunne, lycklig nästa hela tiden.
Jag tror att vi kommer att ha mycket att prata om på onsdag i bokklubben!

Högt spel

Berättelsen utspelar sig i Ketterdam, en hamnstad i det fiktiva landet Kerch. Här möter vi sex unga personer ur ett av stadens farligaste gäng Dräggen, ledda av Kaz Brekker, ett kriminellt underbarn.
Liksom många andra samhällen är Ketterdam en smältdegel av människor av olika nationalitet och socioekonomisk ställning, allt från fattiga trashankar till spelklubbsägare, bordellmammor och rika handelsmän. Här finns även grishor, människor med magiska förmågor. Några av dem kan döda eller hela, utan att behöva nudda offret, eller patienten, några kan styra vattnets rörelser, andra luftens. De mäktigaste är dock Fabrikatorerna, alkemisterna. Det är också en av dem som styr huvudpersonernas väg på grund av en drog som förstärker grishornas krafter, till ett förfärligt pris. Kaz och hans gäng har varit på samhällets botten, de allra fattigaste och mest utsatta, de har upplevt saker som satt spår för livet. När de nu erbjuds en möjlighet att tjäna mer pengar än de någonsin sett, eller förväntat sig, kastar de sig in i, det till synes omöjliga, uppdraget, trots att minsta misstag kan komma att kosta dem livet. Lyckas de så kan de rädda världen från total förstörelse, eller åtminstone ett världskrig.

”Vad får dig att tro att vi ska klara det? sa Inej. Det kommer att vara andra som försöker, rutinerade soldater och spioner, folk med många års erfarenhet.
Det här är inget jobb för rutinerade soldater och spioner, svarade Kaz. Det är ett jobb för tjuvar och bluffmakare”

Del två heter Laglöst rike. Leigh Bardugo har även skrivit den internationellt uppmärksammade Grisha- trilogin.

Adventskalender lucka 23

"Kryptozoologi för nybörjare" är den första delen av tre i serieboksserien "Sorceline", skriven Sylvia Douyé. Den handlar om Sorceline som börjat på en särskild skola där en studerar kryptozoologi. det är läran om kryptider, alla legendariska och mytologiska djur. Där är bara sex elever och konkurrensen om lärarnas favörer är stor. trots det blir Sorceline vän med Willa. Snart börjar märkliga saker hända och studenterna försvinner en efter en... Kan Sorceline och Willa lista ut vad som behöver göras innan det är försent?

Del två heter "Kärlek och vidunder."

 

Adventskalender lucka 13

"Vänta på vind" av Oskar Kroon är årets vinnare av Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok.  Vingas föräldrar har skilt sig. Det började med att pappa var borta mycket och kom hem sent. Sedan kom han  hem ibland och åt middag och tog med sig några saker varje gång. Nu bor han med Angelica och snart ska Vinga få ett syskon. Fast Vinga tycker inte att det är ett syskon, eftersom barnet inte har samma mamma som hon.


Vinga tillbringar sommarlovet på en ö hos morfar. De är lika varandra. Båda tycker om havet, lugnet och uppskattar tystnaden. På ön arbetar Vinga med sin snipa som hon fått av morfar. En dag träffar hon på en strandad val men också Rut. Vinga har inte haft någon vän tidigare. Med Rut är det annorlunda. Hon väcker känslor i Vinga som hon inte känt tidigare.


Så en dag måste Vinga lämna ön för att åka till staden. Lillebror har anlänt. Morfar lovar Vinga att hon ska få komma tillbaka till ön och gör henne sällskap. Morfar vet att det kommer att bli oroligt på havet.


Det här är en berättelse som etsar sig fast och det är svårt att släppa bokens huvudpersoner. Boken är välskriven och det finns mycket mellan raderna att samtala kring. En utmärkt högläsningsbok från cirka elva år.

Ny fantasyserie för de yngre

På Bokmässan snubblade jag och Emelie över ett läsprov av ”Klipptrollen” av Zelda Falköga. Vem som är Zelda Falköga är höljt i dunkel, men det ska bli fem böcker om Karma och Jonar.

Huvudpersonerna, Karma och Jonar, bor i landet Glimeria, i en dal, åtskiljda av en ås. Familjerna har varit fiender i många år, men nu är det värre än någonsin, då stjärnglöden håller på att ta slut. Stjärnglöd är ett pulver som är bra till många saker, bla är det mat för enhörningar. Förr fanns det gott om stjärnglöd i Glimeria, men sedan Stendraken landade i bergen så har tillgången minskat. Inte nog med det, Stendraken har hemska soldater, Klipptroll som går runt på landets gårdar och stjäl den stjärnglöd de kan hitta.
När berättelsen börjar så är Jonars mamma på jakt efter Karmas familjs stjärnglöd. Karma följer efter och blir upptäckt av Jonar. Han räddar hennes liv, hans morbröder hade skadat henne utan att tveka om de upptäckt henne, och några dagar senare är det Karmas tur att rädda Jonar. De båda bestämmer sig för en listig, men riskfylld, plan för att försöka förena sina familjer i kriget mot Stendraken och de hemska Klipptrollen.

På baksidan av boken står det:
Zelda Falköga är en äventyrare och upptäcktsresande med mystiska och outforskade platser som specialitet. Hon är en av mycket få personer som varit i landet Glimeria, och som har hört om landets öde med egna öron.

Välskriven fantasy med afrikansk inspiration

Children of blood and bone: Solstenen är skriven av Tomi Adeyemis och är en fantasyroman som utspelar sig i en miljö inspirerad av Nigeria och västafrikansk kultur.

Huvudpersonen Zélie var bara ett litet barn under den hemska tid när kungen krossade magin med en förfärlig jakt på alla som hanterade magi, men kommer fortfarande ihåg hur Orïsha var före katastrofen. Då fanns det 10 stammar som var och en utförde olika sorters magi. Hennes mamma hade förmågan att genom magi styra över liv och död och Zélies vita hår skvallrar om att även hon skulle ärvt förmågan att hantera någon form av magi. Vilken sorts magi visade sig när barnet var ungefär 13 år, men när Zélie fyllde 13 så var magin sedan länge försvunnen. Nu måste Zélies folk slava för adeln och ses på med avsmak av de flesta. Deras vita hår avslöjar dem och gör det omöjligt för dem att gömma sig. Språket och alla berättelser håller på att försvinna, och även hoppet om ett drägligt liv. Men en dag händer något magiskt och det visar sig att möjligheten att återskapa magin finns, men allt hänger på Zélie själv och att hon kan lita på en förrymd prinsessa. Tiden är dessutom förfärligt knapp... Del två kommer ut på engelska senare i höst, den heter Children of Virtue and Vengeance och tanken är att det ska bli en tredje, avslutande, del också.

 

Spännande om världsomspännande nätverk och AI

Jag har precis sträckläst ”Wildcard”, den spännande fortsättningen på ”Warcross” av Marie Lu. Böckerna handlar om en inte för avlägsen framtid där ett ungt datageni skapat en fantastisk virtuell värld som ligger som ett lager ovanpå den verkliga världen. Kronan på verket är spelet Warcross. Huvudpersonen Emika lever i samhällets botten och försörjer sig som prisjägare när hon får chansen att hacka spelet. Spelets skapare Hideo Tanaka är Emikas stora idol och förebild så det är omöjligt att motstå. Under tiden Emika arbetar med att hacka sig in i spelet så kommer hon mycket nära Hideo, och deras relation får henne att fundera på om hon kanske ska strunta i alltsammans. Men allt är inte så bra som det verkar och snart blandar sig Zero, en närapå osynlig spelare, sig in i spelet. Nu börjar Emika inse att utmaningen kan komma att kostar mer än hon tänkt sig.

Marie Lu är en riktigt skicklig författare vars berättelser har karismatiska huvudpersoner, ett bra driv och spännande handling som gör att åtminstone jag sträckläser dem. Läs gärna serierna Legend och Den unga eliten också.

Vad är en bror?

En historia om identitet och om att söka sin rötter - kan det funka i en bilderbok för 3-6-åringar? Jodå, det tycker jag absolut. Och den mycket trötta 5-åringen (som inte var upplagd för någon djupare analys) svarade på frågan vad hon gillade bäst med boken: "Allting …" Och jag är nog böjd att hålla med. Det är en fin historia, bilderna är underbart naivistiska och dessutom är det intressant att läsa något från Taiwan.

Den brandgula hästen bor i en stor stad, han har bott där länge och har i flera år letat efter sin försvunne bror. Det enda han har kvar är ett halvt fotografi som har varit med dem båda, fast där brodern är bortriven.

En dag ser han att alla människor sitter i parken med varsin tidning och han tänker att han naturligtvis ska annonsera efter sin bror. Annonsera efter någon som har den andra halvan av fotot. Han vet inte hur brodern ser ut, men eftersom han själv är brandgul annonserar han efter någon som är brandgul. Och som har ett havt foto. Han får svar av ett brandgult hus. Men deras foton passar inte ihop. Då kommer hästen på att han ju är snabb - kanske är hans bror det också. Så annonserar han efter någon som är brandgul, snabb och har ett halvt foto. Han får svar av en bil. Han kommer på fler saker som skulle kunna vara lika mellan honom och hans bror, men ingen som svarar är hans bror.

Istället får han en vän. En kaffefärgad häst. De kan prata om allt, och det är som att de alltid har känt varandra.

Den kaffefärgade hästen letar också efter en för länge sedan försvunnen bror. Vilket sammanträffande! Den brandgula hästens hjärta blir alldeles vilt av hopp när den kaffefärgade hästen plockar fram ett trasigt fotografi. Men när de lägger bilderna bredvid varandra passar de inte ihop. Den brandgula hästen blir förtvivlad. Som tur är vet den kaffefärgade hästen råd - och ser till att fotona passar ihop. Kanske finns det ingen poäng med att båda två ska söka förgäves efter varsin bror när de har hittat varandra och kan ha varandra både till vän och bror. 

När jag hade skrivit såhär långt började jag googla på titeln för att se vad andra skrivit om boken och möttes väldigt förvånande av rubriken "Tinderproblematik i bilderboksvärld" på en webbplats knuten till förlaget. Tinder var nog det sista jag tänkte på när jag läste boken. Jag tänkte mer flyktingar som söker efter sin familj, men kanske kan få andra viktiga nära relationer i väntan på, eller istället för, en familj som dröjer eller aldrig kommer. Jag tänkte på fosterfamiljer som blir den trygga punkten för utsatta barn och unga, när de egna föräldrarna inte förmår. Jag tänkte på gemenskap mellan riktigt nära vänner, oavsett ålder, där utseende och bakgrund inte spelar så stor roll eftersom man ändå kan dela erfarenheter.

Men det är väl det här som är det fina med böcker. Författaren kan ha sin tanke och förlaget sin. Men jag är ändå helt och fullkomligt fri att tolka boken precis som jag vill. Och det gör jag.

Förlåt för hålet

Aston, tio år bor med sin morfar, eftersom hans mamma är journalist och reser runt hela världen för att skriva om olika orättvisor. Aston saknar sin mamma otroligt mycket.  Att bo hos morfar är bra, han är väldigt snäll och lugn, vilket kan behövas när Aston har så mycket känslor. Så mycket känslor, som han inte vet var han skall göra av. Det finns två saker som gör honom lugnare, att titta på ett Youtubeklipp med en tjej som gör skateboard tricks . Det kan han titta på hur många gånger som helst och  det funkar varje gång . En annan sak som gör honom lugn är Hålet i väggen. Aston har ett hål i sin vägg som han petat upp med en penna. Det hjälper mot alla sorts jobbiga känslor att peta i Hålet. Problemet är bara att han förstör väggen och han är rädd för att morfar skall upptäcka det.
Aston har autism och ADHD och måste äta medicin mot det. Mamma säger att det är superkrafter, men Aston håller inte med, varför skulle han då behöva äta medicin varje dag?

Ibland hamnar Aston i bråk utan att han vill det. Hans bästa kompis Hugo sviker honom för Melvin, som är en kille som brukar reta Aston.. Hålet i väggen blir större.
En dag knackar en mörkhårig tjej på dörren, hon undrar om han vill komma ut och kicka boll. Hon är så lik tjejen i skateboardfilmen att Aston tänker att det måste vara hon och samtidigt kommer dagen när mamma skall komma hem närmare.

En lättläst bok av Hanna Landahl om svåra känslor men med ett bra slut.

Tack för allt

"Tack för allt" heter Christina Wahldéns uppföljare till boken "Falafelflickorna", där läsaren träffar huvudpersonen Hawa. Hon vill bli polis, för hon har aldrig träffat någon polis med slöja. Tills hon blir vuxen nog att söka in till polishögskolan så driver hon en detektivbyrå i förorten där hon bor. Biblioteket och bibliotekarien spelar en stor roll i den berättelsen.
Nu  har det gått en tid och Hawa har en ny vän som heter Sana. Hon vill bli journalist och har startat en skoltidning tillsammans med Hawa i källaren på skolan. En kväll när tjejerna ska äta pizza så sker det ofattbara, en kille blir skjuten på pizzerian! När tjejerna samlat sig berättar Sana att hon filmat skyttarna. Hawa vill att de ska gå till polisen, men Sana säger att hon gömt SDkortet och vill skriva om det själv först. Tveksamt går Hawa med på att inte säga något. Hon har fortfarande kontakt med Alex, tjejpolisen som hjälpte henne i somras, och skulle gärna be henne om råd.
Brottsligheten eskalerar i förortens centrum och snart har Hawa och Sana inget val, de måste berätta vad de vet. Då blir det plötsligt farligt, båda flickorna får en begravningsbukett med texten "Tack för allt". Då är det bra att Alex finns!
Trots det allvarliga ämnet så är boken ganska rolig, Hawa och Sana är tjejer med skinn på näsan, mammorna tar tag i saker och ting, "ingen ska komma här och skjuta våra barn", bibliotekarien Barbro och hennes hund Bilbo är med och så en ny härlig karaktär, Nettan.

   

Ensamma hemma

Mycket kan hända när man är ensam hemma. I kapitelboken Ensamma hemma av Kajsa Gordan och Sofia Nordin med illustrationer av Matilda Salmén får vi lära känna Anna-Klara. I början av boken är hon ledsen för att hennes bästa vän flyttat. De brukade sitta bredvid varandra i skolan. Nu är platsen tom, men ganska snart får hon en ny bänkkamrat. Han heter Herman och har ljust lockigt hår. Anna-Klara tycker att det glänser som guld i solen.


En dag ska Herman vara ensam hemma efter skolan. Han tycker det känns läskigt men vågar inte riktigt berätta det för Anna-Klara. Anna-Klara förstår vad han känner och frågar om han vill följa med henne hem efter skolan. Hemma hos Anna-Klara finns ett småsyskon, en lillasyster. När hon plötsligt kräks väljer de att gå hem till Herman istället. Både Herman och Anna-Klara är ganska hungriga och ser fram emot att Hermans mamma ska komma hem med sushi. Men när hon dröjer, kan de inte vänta längre och bestämmer sig för att steka pannkakor. De sätter på värmen på spisen och börjar smälta smör. Sedan går de därifrån. Efter en stund väller röken in i vardagsrummet. De springer ut i köket och ser hur lågorna slår upp ur stekpannan. Vad ska de göra? Och vad ska Hermans mamma säga när hon kommer hem? Tänk om hela huset brinner upp!


Ensamma hemma är en kapitelbok för cirka 6-9 år, att läsa själv eller tillsammans.

Dödens märken

"Dödens märken" är den första boken i Veronica Roths nya ungdomsserie i två delar.

" I en galax styrd av flödet, har varje människa en gåva."

Huvudpersonerna är Cyra och Akos som lever på varsin sida av samma planet, i två helt skilda världar. Akos del av planeten, Thuve, är kall och ogästvänlig, men folket, Thuveiterna, är fredligt och vänligt. Samhället är demokratiskt och upplyst. Hans mamma är ett av tre orakel som trots att hon ser vad framtiden för med sig, inte delar den kunskapen med sin familj.

Cyra lever på planetens andra sida som heter Shotet, en diktatur som styrs av Cyras tyranniske far och hans tronarvinge, Cyras bror Ryzek. De olika sidorna av planeten är sedan evigheter inbegripna i krig mot varann, och svurna fiender.

Alla samhällen i galaxen påverkas av att en del människor är ödesbestämda och alla får olika flödesförmågor när de börjar närma sig vuxen ålder. I Thuve är det bara oraklen som vet de olika öden som väntar, men i Shotet berättas ödet för personen. Ryzeks öde är att besegras av fienden Thuve och han utvecklar en paranoia som gränsar till besatthet. Cyras ovanliga flödesgåva, att framkalla smärta och till och med död, passar honom som handen i handsken och han utnyttjar Cyra skamlöst för att straffa sina fiender.
Akos tas till fånga av Ryzek och förs till Shotet. Hans flödesgåva är ovanlig och när hans och Cyras  vägar möts tycks klyftan mellan dem vara överstiglig, men de inser snart att de behöver samarbeta för att överleva.
Jag tycker boken är väldigt spännande och har bra tempo som för handlingen framåt. Huvudpersonerna växer med de olika beslut de måste ta och de inser att de kan ta makten över sina egna liv, åtminstone i stunden. Det finns mer än en väg som leder framåt för att fullfölja det öde som väntar.

Del två heter "Ödets timme"