Visar inlägg med etikett rädsla. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett rädsla. Visa alla inlägg

onsdag 11 mars 2020

Snowglobe

När jag var liten hade jag som många andra en snöglob. Jag gillade att skaka på den och se glittret falla ner igen. När jag arbetade som förskollärare, innan jag utbildade mig till bibliotekarie, så gjorde jag och barnen många snöglober som julpyssel, så det är något med formatet som lockar mig.
Amy Wilson har skrivit en magisk berättelse om Clem, som är svårt mobbad på grund av att hon har magiska förmågor. Clem, eller egentligen Clementine, lever ensam med sin pappa, som är något disträ. Mamman försvann spårlöst när Clem var liten, och Clem har inga minnen av henne.
En dag i skolan provocerar klassens mobbare Clem så att hon med magins hjälp kastar honom tvärs över rummet. Eftersom att hon inte vill avslöja för rektorn att hon kan använda magi, så berättar hon ingenting och tar hon sitt straff, två dagars avstängning från skolan. Pappan berättar då att hon ärvt sin magiska förmåga från mamman och Clem får mammans dagbok och börjar läsa den. Dagen efter hittar hon ett hus i samhället där hon är uppväxt, ett hus hon aldrig sett förrän hon såg en skiss av det i sin mammas dagbok. Hon går in och upptäcker oändliga mängder vackra snöglober. En verkar prata med henne, och hon upptäcker en av sina klasskompisar, Dylan, som är instängd i snögloben. När hon försöker ta snökulan blir hon upptäckt av husets ägare och får rusa iväg. Det sista hon gör innan hon sticker är att ropa till Dylan att hon ska rädda honom. Men hur?

Recensionen, ”A spellbinding adventure in a magical and a darkly beautiful world”, är mitt i prick! Omslaget skvallrar om hur svårt uppdraget att rädda Dylan blir och jag sträckläste boken. Att den är på engelska gjorde ingenting, språket är ganska lätt och som sagt, du måste få veta hur det går!


lördag 15 december 2018

Adventskalender Lucka 15

Minoo och hennes familj väntar på ett Brev. Varje dag när Minoo och hennes lillebror Mirza kommer hem från skolan är de skräckslagna för att Brevet skall ligga där på hallmattan.
Mamma och pappa jobbar mycket och ofta på kvällarna. Då får Minoo ta hand om lillebror. Just den här fredagen har hon och hennes bästa kompis Ebba bestämt att Minoo skall sova över hos Ebba. Allting är planerat, vilken film de skall se, vilka chips och vilket godis de skall köpa.
Men när Minoo kommer hem från skolan på torsdagen, berättar mamma att hon och pappa måste jobba på fredagkvällen och Minoo måste ta hand om sin lillebror. Vilken besvikelse! det blir inget sova över, men vad har hon för val..
Fredag eftermiddag efter skolan har Mirza kommit hem före Minoo och upptäckt att Brevet kommit. Mirza blir så rädd att han bara slänger Brevet i hallen och rusar ut och iväg. Minoo vet genast var hon skall leta, när hon kommer hem och upptäcker att lillebror är borta. Hon springer ner mot hamnen, ett ställe som Mirza älskar, men där han egentligen inte får vara. Det finns en båt i hamnen, där Jultomten är kapten, tror Mirza. Kaptenen är stor och tjock och har långt, vitt skägg. Han måste helt enkelt vara Jultomten! Minoo ser Mirza springa ombord på båten och Minoo springer efter. Det tar en stund innan Minoo hittar honom. Han har gömt sig under några presenningar. Precis då hör de hur båtens motorer sätter igång och snart är de på väg ut ur hamnen.....

måndag 10 december 2018

Adventskalender Lucka 10

Viggo är 7 år och bor med sin pappa och 4-åriga lillebror. Mamma bor i Köpenhamn så henne träffar han bara varannan helg när hon kommer och hälsar på. Tack vare mamma kan Viggo en massa bra svordomar på danska, som "för helvidde" till exempel. Däremot är han inte så bra på det där med att skriva och läsa, och det känns överhuvudtaget ganska trist och meningslöst. Men trots det så håller Viggo på med en lista, en rädslolista, där allt som han tycker är läskigt ska med. Till exempel så är han rädd för mörker, för att det ska hända en olycka så att mamma skadas, att någon ska komma på natten och ta lillebror. Men eftersom bokstäver är jobbiga så har han ritat allt det där på sin lista, och det verkar ständigt dyka upp nya grejer som måste ritas dit. Speciellt efter att Malte börjat i Viggos klass. Tuffa Malte som vill att Viggo ska följa med ut på bus eller godis-runda på halloween. Men om det är något som Viggo vet om halloween så är det att allt måste vara läskigt och hända i mörker. Hur ska Viggo våga sig ut med Malte i mörkret? Och hur ska han våga berätta för Malte att han är rädd, och kanske slippa hela grejen? Allra jobbigast är nog att pappa inte fattar, utan bara skrattar åt honom när han försöker berätta hur rädd han är. Om pappa skrattar åt hans mörkerrädsla så är det bara helt omöjligt att berätta om alla de där andra grejerna han också är rädd för.
Viggo sätter ord på en massa känslor och saker som många barn oroar sig för. Han får lov att vara liten och rädd och grubblande och sin egen, även om det ibland också innebär att inte riktigt våga vara ärlig.
Viggo och rädslolistan är en fantastisk högläsningsbok. Jag testade den hemma på min 6-åring och hon älskade den. Nu längtar vi båda på fortsättningen som kommer ut i vår.