Fest!

Idag firar vi att vi fått ett nytt fint bibliotek på Ljungenskolan.

Fyra näsdukar senare

Ja, jisses. Det går ju inte att sätta en bok om en 13-årig tjej som blir hjärtsjuk i handen på en gravid kvinna som är blödig i vanliga fall... Nu har jag i alla fall gråtit mig genom Mitt bultande hjärta av norske Alf Kjetil Walgermo. 

Amanda är som sagt 13 år och kär i nyinflyttade David. Han är mörklockig och gillar fotboll och Amanda ver inte riktigt hur hon ska göra för att få hans uppmärksamhet. Men han ser henne, de börjar umgås lite och Amanda funderar, ältar, analyserar tillsammans med bästisen Jenny: vad betyder den där minen eller blicken, vad menade han med de där orden, gillar han mig eller är vi bara vänner. Hennes hjärta bultar och slår. 

Men så märker Amanda att hon blir allt tröttare. Hon som kunnat cykla utan bekymmer får allt svårare att orka och en kväll kollapsar hon och körs i ambulans till sjukhuset. Hennes hjärta är för stort och hon kan drabbas av hjärtsvikt när som helst. Inom ett år är hon död, om hon inte får ett nytt hjärta. 

Hela sommaren ligger hon instängd på sjukhuset i Oslo, långt från Jenny och långt från David, och funderar över vad som händer om hon får ett nytt hjärta. Allt som känns i hjärtat, kärleken till exempel, försvinner den när hjärtat byts ut? Orkar David vänta på att hon blir frisk? Kan han tycka om henne med någon annans hjärta i kroppen? 

Amanda får komma hem igen och försöker gå i skolan som vanligt, men det är så svårt att vara annorlunda och att gå och vänta på att någon ska dö för att hon ska få leva. Dessutom gör sig hennes stora hjärta ständigt påmint. 

Dubbla budskap

I veckan har jag läst två böcker som kvalat in under flera olika genrer. Det är kul, tycker jag, men hopplöst när en ska bestämma placering i biblioteket.

Den första är spökdrottningen Ewa Christina Johanssons 20 över 7. Är det en deckare eller är det en spökhistoria? Egentligen? Boken handlar om Ludde, eller Ludvig som han försöker få alla att kalla honom. Ludvigs två kusiner har försvunnit efter att ladan vid familjens hus har brunnit ner till grunden. Kusinerna Mille och Hella bor i en gammal enslig gård ute i skogen tillsammans med sin pappa Carl, och den natten det brann var Carl inte hemma. Det har varit undersökningar på platsen och skallgång i området kring gården, men ingen har hittat några spår efter barnen. Trots att inga kvarlevor upptäckts i den nedbrunna ladan så verkar de flesta överens om att barnen troligtvis brunnit inne och inte kommer tillbaka. Ludvig är däremot helt övertygad om att de fortfarande lever och finns någonstans. Om folk bara ville leta ordentligt! Istället börjar Ludvig undersöka gården och uppe på vinden upptäcker han att någon ristat in 20 över 7 i en murken planka. Och det är nyligen ditristat. Ser det inte lite ut som Milles handstil? Vinden verkar leva sitt egen liv. Det kan plötsligt bli fruktansvärt kallt och flera gånger känner sig Ludvig övervakad av någon eller något där uppe. Ludvig hittar en fickkniv uppe på vinden också. En fickkniv som visar sig ha ett inbyggt USB-minne med en enda bild på. Ludvig anar att det ligger mer bakom branden och kusinernas försvinnande än det elfel som polisen skyller på.

Nästa bok är också en sorts spökhistoria, men med en air av både kärlek och socialrealism över sig. Det är Flickan på tavlan av Rebecka Åhlund. Det är den klassiska miljön - föräldrarna köper ett torp på landet och Ella, som är ensambarn, har inte minsta lust att ägna helgerna åt att sitta där ute i skogen och ruttna. Men huset lever sitt eget liv och det fascinerar, snarare än skrämmer, Ella. Det är klassiska ingredienser som nyköpte hyllor som trillar ner och tavlor som byter plats. Ella får hintar av den gamla kvinnan Asta som bott in huset tidigare, och även grannen Folkas berättar saker om huset som får Ella att förstå att det nog finns något där som vakar över dem. Uppe på hennes rum hänger en tavla av en flicka, och det är något speciellt med henne. Ögonen verkar följa Ella vart hon går i rummet och flickans minspel ändras ständigt. Hemma i stan träffar Ella en nyinflyttad kille som heter Dylan. Han är två år äldre och borde egentligen inte vilja umgås med Ella, men tyr sig ändå till henne både i och utanför skolan. Hemma har han det tufft med en alkoholiserad mamma och hennes pojkvän som bråkar och slåss. Ella dras till Dylan också, men är hon kär, eller gillar hon honom bara lite sådär som en kompis?

Trash

Igår besökte dansgruppen Memory Wax Skönadalsskolan. De framförde sin föreställning Trash. Jag tycker att föreställningen är mycket bra. Rekvisitan är ett antal lådor som dansarna för runt och naturligtvis en hel del skräp. I förställningen utnyttjar de även skickligt, ljud av ex regn, musik och ljus på många olika sätt. Efter föreställningen fick eleverna möjlighet att ställa frågor, vilket de utnyttjade flitigt.
Först och främst en stor upplevelse men jag hoppas även att eleverna får tankar kring vårt sopberg och återvinning. Dansgruppen gav lärarna en lärarhandledning så att de kan arbeta vidare med ämnet.

Nyttan med källkritik och källredovisning

Nu måste jag ju erkänna att min egen källkontroll i det här faller är lite svag, men det var en rolig text och även om den här eventuellt är lite extrem så finns säkert liknande exempel verkligen i verkligheten. Jag fann detta inlägg delat av en kompis på Facebook. Det är enligt utsaga en faktatext skriven av en mellanstadieelev.

"Nyttan med Kon
Kon är ett husdjur... Men den finns också utanför huset. Och den lever ofta på landet, men den kommer också in till staden, men bara när den skall dö. Men det bestämmer den inte själv.

Kon har sju sidor... Den översta sidan - Den nedersta sidan - Den främre sidan - Den bakre sidan - Den ena sidan - Den andra sidan - Och den invändiga sidan.

På den främsta sidan sitter huvudet... Och det är för att hornen skall ha något att sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara till prydnad. Dom kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter på sidan av hornen. Kon har två hål framme i huvudet. Dom kallas ko-ögon. Kons mun kalles mule. Det är nog för att den säger mu.

På den bakersta sidan sitter svansen... Den använder den för att jaga bort flugor med, så att dom inte ramlar ned i mjölken och drunknar. På den översta sidan - Och den ena sidan - Och den andra sidan, är det bara hår... Det heter ko-hår och har alltid samma färg som kon. Färgen på kon heter kulör.

Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. Och när mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar så blir mjölken sur... men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu. Kon har fyra ben... Dom heter ko-ben. Dom kan också användas till att dra ut spikar med.
Kon äter inte så mycket, men när den gör det äter den alltid två gånger. Dom feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost. I osten är det hål. Men hur den gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu.

Kon har gott luktsinne... Vi kan känna lukten av den på långt håll. Kons valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur, och det gör kons man också. Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur.

Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter ko-fångare. Den sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i tetror som vi kan köpa i affären. Kons fyra ben skickas till snickaren. Det kallas återanvändning.

Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och därför gillar jag kon väldigt mycket."

Texten väcker väldigt många frågor hos mig. Hur såg läraren ut när hen läste? Varifrån hade eleven samlat information till texten? Hur löd lärarens kommentarer till eleven? Hur långt kan eleven gå med den här förmågan att dra slutsatser. 

Men framförallt inser jag hur otroligt viktigt det är att vi i tid ger eleverna verktyg för att hantera information, tolka den, vara kritisk till den och lära sig redovisa var de hittat den. 

Är du dum på riktigt?

Är du dum på riktigt är en ungdomsbok skriven av Boel Werner. En av hennes bästa böcker, tycker jag. Boken är rolig och skildrar svårigheterna med vänskap på ett mycket bra sätt. Den passar att läsa från våren i femman och uppåt.
Ester ska börja i sjuan. Hon är en speciell tjej med stort intresse för hundar. Hon har inga kompisar, vilket oroar hennes mamma som tar kontakt med Tessans mamma. De är släkt på långt håll. Tessan ska börja i samma klass på högstadieskolan inne i stan och Esters mamma ber att Tessan ska ta hand om Ester lite i början. Mycket pinsamt tycker Ester som råkar höra hela samtalet.
Tessan gör som hon har lovat och flickorna kommer till och med att sitta bredvid varandra. Nån sorts vänner blir de men det är inte problemfritt. Flickorna är väldigt olika och har olika värderingar om mycket. Båda är kantiga på sitt sätt vilket inte underlättar för dem.
Tova som har bloggen bokugglan har intervjuat Boel Werner. Läs hela intervjun HÄR.

Läs & Skriv på SvD

Svenska Dagbladet har lanserat en ny sida med fokus på läs och skriv för ungdomar. Sidan riktar sig till tonåringar, deras föräldrar, lärare och andra som arbetar i med ungdomar. Där ligger redan många bra och inspirerande boktips (skrivna av författaren Lisa Bjärbo). Där finns också reportage och artiklar som handlar om ämnen som är aktuella i skolvärlden

Bra SvD! Det ska bli spännande att följa denna sidan!

Börja läs SvD Läs & Skriv redan nu!

Några böcker som tipsas om på SvD Läs & Skriv

SETT-dagarna

Jag har haft förmånen att få åka till SETT-mässan i Kista i år. En omtumlande upplevelse med många intryck att smälta.
Jag gör här nedan några nedslag i allt det som jag hann lyssna på under två intensiva dagar.

Kristina Alexandersson som jobbar för Webbstjärnan berättade att på frågan om hur man hittade fakta innan Internet hade fått svaret  "Man hittade väl på!"
Visste ni att dagens fyraåringar är ute på Internet lika länge per vecka som fjorton-åringarna var för tre år sedan!

Att undervisa i källkritik blir med andra ord allt viktigare och behöver starta mycket tidigt.

På Hjulstaskolan i Linköping arbetar bibliotekarie Liselott Drejstam och lärare Emma Lehman. De berättade om temaarbeten där de sammarbetar. De undervisar i källkritik i naturliga sammanhang och kräver källförteckningar med granskade länkar. Eleverna redovisar på olika sätt ex i en wiki eller glogster. Och vad sägs om prov med hjälp av socrative!

Läraren och journalisten Filippa Mannerheim talade om att samtalsgoogla. Ett enkelt sätt att undervisa i källkritik och värdering av länkar.

Maria Åfeldt arbetar på Årstaskolan i Stockholm. Hennes arbete med litteratur imponerade. I projektet läste eleverna och diskuterade kring texter. De skrev egna korttexter för att till sist filma en av sina berättelser.

Bokcafé med Tony Cronstam

 

 

 

I går hade vi läsårets sista Bokcafé på Tolvåkerskolan. Det blev ett speciellt café tillsammans med serietecknaren Tony Cronstam. Tony Cronstam är tecknaren och författaren bakom den populära serien Elvis.

Många ungdomar kom och Tony är mycket inspirerande att lyssna på! Han berättade om hur han arbetar med serien Elvis, han visade en del bilder och han tecknade sina figurer på whiteboarden. Sedan fick ungdomarna testa på att teckna själva och Tony gick runt och gav dem feedback.

Till slut fick alla välja ett Elvismagasin (gåva från Löddeköpinge bibliotek). Tony signerade allas böcker med en fin teckning – vilken gåva!

Ungdomarna ville inte gå hem... vi stängde caféet efter 2.5 h och den siste besökaren gick med oss ut när vi låste dörrarna.

Ett mycket lyckat evenemang!

 

Sist jag var som lyckligast!

Rose Lagercrantz har en speciell förmåga att beskriva den intensiva lyckan, mitt i olyckan eller tvärtom. I böckerna om Dunne: Mitt lyckliga liv, Mitt hjärta hoppar och skrattar och nu den tredje delen: Sist jag var som lyckligast, får vi möta flickan Dunne, som går i ettan, hennes mamma dog några år tidigare i en sjukdom och allra bästa kompisen, Ella Frida har flyttat.Det låter ju inte så lyckligt, men Dunne är en mästare på att känna sig, just, lycklig. Nu närmar sig sommarlovet, hon och mormor har varit och köpt en avslutningsklänning till Dunne. I skolan skriver hon på en lång berättelse, som måste bli klar och hon funderar just på tillfället, när hon "sist var som lyckligast". Då knackar det på dörren och rektorn kommer in, han ser mycket allvarlig ut och säger att Dunne måste följa med. Dunnes pappa har varit med om en olycka och ligger på sjukhus, medvetslös. Just när Dunne skulle skriva om när hon var som lyckligast, så händer detta och frågan blir hängande i luften, som en tårdränkt trasa. Och precis som Dunne gråter jag också när jag läser och tänker, nej inte hennes pappa också, så får det väl inte vara, i en barnbok, för barn som är sju-åtta år... Som tur är har Dunne mormor och morfar, som till slut trotsar läkaren, som säger att Dunne inte får träffa sin medvetslösa pappa och när Dunne viskar i sin pappas öra att"han MÅSTE vakna", så händer det.... Läs hela serien, fantastiska böcker att skratta och gråta åt, som man brukar säga..

Bloggtystnad - flyttstök

Jag har varit lite dålig på att blogga på sista tiden, men jag får skylla på flyttkaos. Det har nämligen äntligen blivit dags för alla nya möbler att komma till biblioteket på Ljungenskolan och jag har haft fullt upp med att tömma hyllor, packa böcker, fundera och planera för möbleringen och nu sätta upp alla böcker igen. Inklusive den halvan av bokbeståndet som varit nerpackad i ett helt år. Mycket damm blir det. Många lyft och flyttande av böcker hit och dit för att få plats med dem på bästa sätt. Jag är inte klar ännu, men det går i alla fall framåt. Här är några bilder från processen (ursäkta den extremt dåliga bildkvalitén).

Jag har börjat tömma hyllor och det är lite kaos. 

Det gäller att märka upp lådorna så jag hittar rätt igen. 

Här är "mina" montörer med en av de nya hyllorna. Så glad jag slapp göra det själv. 

Ett färdigt hörn!

Barnens Romanpris

Förra året vann boken Glasbarnen av Kristina Ohlsson Barnens Romanpris. Vi skrev om förra årets Romanpris här, här och här på Biblioteksbubbel. Nu har precis årets boknomineringar presenterats. Spännande! Och jag inser att jag måste läsa ikapp, jag har inte läst alla dessa böcker själv...

Här är de nominerade:

Dödsknäpp av Håkan Jaensson
Barnhemmet av Cecilia lidbeck
Augustinatt av Maud Mangold
5768 visningar på youtube av Ralf Novak Rosengren och Anita Santesson
Kärlekspizzan av Johan Rundberg


Här kan du läsa mer om Barnens Romanpris och även lyssna på förra årets bokdiskussioner.

Bokcafé på Korsbacka; tema serier

Idag är det bokcafé på Korsbackas skolbibliotek kl 15.30. Vid varje bokcafé så har vi ett tema som vi diskuterar böcker utifrån, på dagens bokcafé är temat: Tecknade serier. Här kommer en kort genomgång av de serier jag kommer att berätta om i eftermiddag!

 Elin under havet av Sofia Malmberg

Nominerad till Augustpriset 2012. Den berättar historien (med mycket få ord och mycket bilder) om Elin som är mycket ensam och via internet får kontakt med en person som utnyttjar henne sexuellt. Sorglig och viktigt!

 Love hurts 1 och 2 av Kim W Andersson

Det är helt fantastiska färgsprakande bilder i denna ”serie-novell-samling”. De små korta historierna har alla inslag av kärlek och galen ond-bråd-död. Både del 1 och den efterlängtade del 2 är lika tokiga och underhållande.

Prins Charles känsla av Liv Strömquist

 Läs Liv Strömquist för att hon är expert på att på ett lätt och smart sätt förklara invecklade politiska teorier. Serierna får en att förstå strukturer, kanske sätta ord på känslor en upplevt och så är de sjukt roliga också.

Med vänliga hälsningar Sara Granér

Påminner om Liv Strömquist på det sättet att även hon beskriver svåra politiska frågor med humor och lätthet. Hennes teckningar är unika och det är humor på högnivå!

Vi håller på med en viktigt grej Sara Hansson

Sara Hansson berättar historier om vardagen som får en att tänka efter och känna igen sig. Den hemliga kroppen är bara några få sidor lång men hinner ändå beskriva hur en persons förhållande till sin kropp kan förändras genom tid på ett fantastiskt sätt.

Ankomsten Shan Tan

Vinnare av ALMA priset 2011, han är en fantastisk konstnär. Ankomsten är en sorglig och allvarlig serie (med stänk av humor). Berättelsen skapas utan ett enda ord utan endast med bilder.

Divergent på film!

Jag läste framtidsdystopin Divergent för länge sedan, jag tror det var ganska direkt när den kom ut på hösten 2012. Jag tyckte mycket om boken då och skrev här på bloggen om den. Sedan dess har bok två hunnit komma ut på svenska - Insurgent (jag har inte hunnit läsa, mycket beroende på att den är utlånad hela tiden...) och del tre är färdigskriven men ännu inte översatt. Den sista delen i triologin heter Allegiant.

I går var jag och såg filmen Divergent! Boken påminner en hel del om Hungerspelen, filmen påminner nästan ännu mer om upplägget och intrigen i Hungerspelen men är ändå sin egen. Och det är riktigt bra! Som alltid blir filmen bättre när man har läst boken men spelet kring makten och människornas fria vilja trots falangtillhörighet beskrivs och tydliggörs riktigt bra i filmen. Boken/Filmen handlar också om indoktrinering och rädsla för oliktänkande, alltid aktuella ämnen att diskutera för alla men kanske speciellt med ungdomar. Divergent är en bok som man absolut skulle kunna läsa/se och diskutera i högstadieklasserna. Den innehåller många intressanta ingångar som handlar om maktspel, grupptillhörighet, fri vilja och hur man bygger ett samhälle.

När filmen var slut igår kväll insåg jag att jag bara måste läsa Insurgent nu, jag måste få reda på hur det går för Tris och Four och de andra...

Filmen Divergent fick högsta betyg av den 15-åring som såg filmen tillsammans med mig. "En av de allra bästa filmerna jag sett" var hennes kommentar efteråt!

">

The Fantastic Flying Books of Mr Morris Lessmore

Se den här fantastiska filmen och visa den för dina elever, om vad böcker kan betyda!

Författarbesök

Författarbesök hör verkligen till en av höjdpunkterna på en skola. Jag vet att alla våra femteklassare skulle hålla med mig.
Vid två tillfällen har de haft besök av Mårten Melin nu under våren. De har förberett sig noga genom att läsa hans böcker. Hur det arbetet gått till har skiftat i de fyra klasserna.
Vid första besöket blev han bombarderad med frågor. Har du upplevt detta själv? Hur tänkte du där? Kommer det en fortsättning? Hur lång är du? Vilken är din favoritbok? Har du några barn?....
Efter det kunde Mårten sätta igång med skrivövningar tillsammans med eleverna. Snabba och smarta övningar. Vid första tillfället handlade det mycket om att gestalta.

Förväntansfulla tog de emot honom till besök nummer två. Alla hade gjort läxan som de fick innan han sa hej då förra gången. Nu började skrivandet direkt och i snabb takt skrevs det dikter av olika slag,
Mårten får med alla elever i övningarna och på ett mycket skickligt sätt ger han återkoppling där han tar allas texter på största allvar.

Det är inte första gången vi har Mårten Melin på besök här på Skönadalsskolan och absolut inte den sista.

Ivo och Vera går och fiskar

Kitty Crowther , är en av mina favoritförfattare eller illustratörer, eller både och. Hennes böcker är alltid vackra, egensinniga och ibland  med ämnen man inte är van vid att tala om med mindre barn, som självmord t ex (Annie från sjön)
"Ivo och Vera går och fiskar" når inte några bråddjup, men är en ganska trivsam berättelse, om flugorna(tror jag) Ivo och hans dotter Vera, som skall gå och fiska. Vera får napp, men det måste vara en väldigt stark fisk, för den drar iväg med henne. Pappa Ivo har somnat, så han märker ingenting, medan Vera hamnar hos den mystiska Olga, som bor i en grotta. Olga bjuder på te och grön mosskaka. De hämtar den sovande Ivo och ett äventyr med undervattensritt på tama skalbaggar tar vid. Ja, vad kan inte hända på en vanlig fisketur!

Det handlar om dig

Sandra Beijer är för många en känd bloggerska i bloggen Niotillfem (bloggen har för närvarande ca 170 000 besökare i veckan - imponerande). Nu har Sandra släppt sin första bok Det handlar om dig. Det har varit mycket förhandssnack och förväntan inför boksläppet. Skulle Sandra Beijer kunna följa upp sina populära, roliga, smarta och välskrivna blogginlägg med en bra bok...

Jag blev verkligen inte besviken!

Boken handlar om dig och mig, jag och du. Vi får aldrig veta vad huvudpersonerna heter men boken handlar om deras spirande kärlekshistoria. För henne den allra första. Det är en trevande, fantastisk, vidrig, strulig, rolig, förgörande, idiotisk och kanske, kanske en alldeles underbar kärlekshistoria...

Jag sträckläste ut boken och jag gillar språket och boken väldigt mycket!

"Jag tar med dig till en av mina teaterlektioner. Du sitter i publiken, jag har en av de större rollerna och varje gång och varje gång jag har en replik lyser dina tänder i mörkret. En vit tandrad, en stolt skrattgrop som blänker till över vänster kind" (s 70)

och en del strul senare:

"Men du kan väl bara lyssna på en sång? säger jag och då luter du dig fram, pressar ihop tänderna och väser: - Förstår du inte att jag inte vill? Jag vill inte. Jag bryr mig inte om dig längre. Och så slänger du din ryggsäck över axeln, viker upp kragen på jackan, ställer dig upp och går av när dörrarna öppnas. Jag håller fortfarande fram den ensamma hörluren riktad mot platsen där du satt och jag hör hur andra versen knastrar fram inuti min hand. Du bryr dig inte om mig längre. (s 138)


Det handlar om dig passar för ungdomar, kanske framförallt för tjejer, som är 15 år och uppåt. Läs den. Prata om den. Ge bort den.

Hjärtlös - En riktig skräckhistoria!

Det har kommit ganska många böcker de senaste året på temat: Familj flyttar till ett hus på landet där det spökar eller finns något övernaturligt... Böcker som Barnkolonin och Skuggan i väggen av Lundberg-Hahn, Glasbarnen av Ohlsson, Flickan på tavlan av Åhlund har alla detta tema och det finns fler. De här böckerna är mycket populära, de är ofta utlånade och jag hör ofta att barnen tipsar varandra om dessa böcker.

Nu sitter jag här med en alldeles ny bok som man nog kan placera in i denna kategori också. Det är Petrus Dahlins Hjärtlös. Boken skiljer sig dock lite från de ovan nämnda böckerna då familjen flyttar från Stockholm men inte till något hus på landet utan till en stor lägenhet mitt i centrala New York.

Hjärtlös blir också en riktig skräckhistoria!!! Denna bok är inget för barn och ungdomar som kan ha svårt att sova på natten och jag kan faktiskt ifrågasätta bokens Hcg-klassificering.

Maia är den enda dottern i familjen och hennes föräldrar, som båda är läkare och i karriären, har fått nya jobb i New York. Jobb som kräver mycket av dem. De är nästan alltid på jobbet och Maia sitter alldeles själv (tror hon...) hemma i den stora lägenheten endast i sällskap av en hamster och några privatlärare som hennes föräldrar har hyrt in åt henne. Maia längtar vansinnigt mycket hem till kompisarna och skolan i Stockholm. Bästisen Becka skypar hon med ibland men då saknar hon livet i Stockholm ännu mer. Sin pojkvän Leo gjorde hon slut med innan hon flyttade, hon pallar inte med att ha ett distansförhållande med honom.

Maia tittar runt i den stora lägenheten. Ett rum är alltid låst och dit in får Maia inte gå - himla konstigt tycker Maia. Men när hamstern rymmer och spåren leder in i det låsta rummet tar Maia nyckelknippan i hallen, låser upp och går in i det förbjudna rummet.

Denna boken ska man absolut inte tipsa yngre barn om. Jag tycker den är för sexor och uppåt. Boken är på sina ställen mycket obehaglig och de existensiella frågorna som lyfts fram i boken är snarare för högstadieelever än för mellanstadiets elever.

Sammantaget är Hjärtlös en mycket bra och välskriven skräckhistoria! Något att läsa för de som vågar... men en tonårsklassning (uHc) hade passat bättre för denna bok.

En läsande klass

Denna vecka släpps materialet till En läsande klass, Martin Widmarks läsförståelseprojekt som vi skrivit om tidigare här på bloggen. Allt material till projektet är gratis och finns att ladda ner, och alla skolor kommer dessutom senast imorgon att få en lärarhandledning i bokform. Kolla mer på En läsande klass webbplats HÄR.


Igår var det ett inslag på TV4 Nyheterna om högläsning och En läsande klass. Se det HÄR.

Att läsa klassiker

Att läsa en eller flera klassiker ingår i läroplanen för svenskämnet på högstadiet. Ibland upplevs klassikerläsningen svår för eleverna, det gäller att variera arbetssätten när man läser klassiker!  I år har svenskläraren Pernilla på Tolvåkerskolan testat diktskrivande i kombination med klassikerläsningen i nian. Ett projekt som blivit riktigt lyckat!

Eleverna fick välja mellan följande klassiker:
Pärlan av John Steinbeck
Skriet från Vildmarken av Jack London
Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf
Robinson Crusoe av Daniel Defoe

Instruktionerna som eleverna fick innan de satte igång med läsningen var att de under läsningens gång skulle göra anteckningar efter varje kapitel så att de kom ihåg vad kapitlet handlade om och vilka personer som var med.

När eleverna väl läst ut böckerna fick de reda på att de nu skulle skriva ihop en dikt om sin bok eller om personerna i boken. Resultatet blev mycket varierat, allt ifrån dikter på rim och långa dikter med verser om varje kapitel till kortare mer koncentrerade dikter. Under diktprocessen fick eleverna verkligen tänka till om sin klassiker; Vad handlar den om egentligen? Vad är det centrala/viktiga? Vilka personer är huvudpersoner? Vad vill jag att min dikt ska handla om? Dikterna är också något man är tvungen att skriva helt själv, det finns inga att hämta, finna inspiration ifrån eller kopiera på nätet.

Alla dikterna är nu fint monterade och uppsatta i ett klassrum och  jag har varit där inne och läst och tagit bilder.

Bibliotekskuppen

Böcker som utspelar sig på bibliotek lockar ju alltid en bibliotekarie, så när jag läste om Syskonen Tilly: Bibliotekskuppen var jag tvungen att köpa in den till biblioteket. Boken handlar om tre syskon som går på samma internatskola. I stort sett alla elever på skolan är helt tokiga i böckerna om drakryttaren William Storm och på påsklovet kommer äntligen nästa del. Problemet är att syskonens föräldrar har bestämt att familjen ska ut på campingsemester - långt från alla bibliotek och bokhandlar - hela lovet. Det finns ingen chans att syskonen hinner läsa boken innan de är tillbaka på skolan och då vet de med säkerhet att den irriterande Frank kommer avslöja slutet för dem. De måste göra något!

Som tur är har Lottie en idé. De vet nämligen att skolan får fem exemplar av boken redan en vecka i förväg, men att dessa böcker hålla inlåsta fram till släppdatumet. Det är bara skolans rektor som har nyckel till förrådet där böckerna finns och den håller hon hårt i tills boken släpps. Nu gäller det för syskonen att lyckas komma åt nyckeln, ta sig in i förrådet och läsa böckerna innan föräldrarna kommer och hämtar dem. Och inte bli påkomna under tiden.

Språket är kanske inte det bästa, men det är ändå en ganska rolig historia.

Einstein

Idag kom en av pedagogerna till biblioteket och satte en tavla vid min arbetsplats. Vilken fin gest!

Berättelsen om att Einstein skulle ha sagt detta är inte ny och det finns heller  inga belägg för att han ska ha sagt det. Det tycker jag kan kvitta , det är vad dessa ord säger som är det viktiga.
   Blir du högläst för som barn och får möjlighet att läsa och arbeta mycket med texter blir du en klokare människa. Du får möta olika verkligheter och lösningar. Du får lättare för att tänka i nya banor. För visst blänker böcker som solar och gnistrar som tomtebloss och tänder många tanketrådar hos oss.

Tillsammans med Loranga, Masarin och Dartanjang

Lördagen 22/3 var det vernissage på "En stor utställning om Barbro Lindgrens universum" på Dunkers kulturhus i Helsingborg. Jag var där tillsammans med min familj och drack Loranga istället för sedvanligt vernissagebubbel.
Jag tror att Barbro Lindgren är en författare, som många har ett väldigt personligt förhållande till. Många bär med sig hennes berättelser, som de läst eller hört när de varit små eller större och tänker på dem fortfarande. Själv bär jag med mig böckerna Jättehemligt, Världshemligt och Bladen brinner. Barbro Lindgrens dagboksserie om sin egen barndom och tonår. Kommer aldrig att glömma hur hon skriver om sin bror Kjellegubben, som sedan dör, eller om hur hon blir kär, om när hennes bästa kompis pappa dör, eller de helt galna avsnitten när gäddorna flyger upp till Gud och biter honom i "pillesnoppen"...

Min son lyssnade varje kväll när han skulle sova på de underfundigt galna och ibland fruktansvärt roliga berättelserna om Loranga, Masarin och Dartanjang på CD skiva. Varje kväll när han gick i tvåan, trean, fyran och femman. Han kunde helt enkelt inte sova utan de här berättelserna.

 Catti Hofflin, chef för Dunkers kulturhus sa, att "Barbros böcker räddade mitt liv" Hon läste dem när hennes mamma försvann(vilket inte utreddes närmare).
Jag tror inte att det är helt ovanligt att känna så inför Barbro Lindgrens böcker, som innehåller sorg, smärta och död på ett alldeles speciellt vis och samtidigt vansinnigt galen humor och fantasi.
Väl inne på utställningen vandrade man verkligen runt i Loranga, Masarin och Dartanjangs värld. Alla husen fanns uppbyggda, så att man kunde gå in i dem. Ladan fylld med tigrar, skrothögen, med giraffen längst upp, Dartanjangs hus, med en jätteliten söt säng och Lorangas och Masarins hus, med alla rummen i olika färger. Toaletten var i guld, berättade Paulina strålande, då hon kom ut därifrån.
(Loranga målade ju alla rummen i olika färger)

Föräldrar som super

Det finns flera  ungdomsböcker där föräldrar som dricker finns med i handlingen. Den senaste i raden heter Imorgon är allt som vanligt av Lina Stoltz.
Jag tror att det här är den bästa boken i ämnet som jag har läst. Det är Lilian som är huvudperson och hennes mamma super i perioder.
I skolan blir Lilian vald till lucia och hon blir stormande glad men samtidigt knyter det sig i magen. Tänk om mamma kommer full till skolan. Samtidigt vill hon att mamma ska komma och dela det  stora ögonblicket med henne.
Det blir besvärligt med lärarens alla frågor om hur det egentligen är och med bästa kompisen Ninas alla undringar om varför de aldrig är hemma hos Lilian.
Lilian som hellre skulle  dö än att någon fick reda på hur det egentligen står till.
Men omgivningen ger sig inte och sakta byggs ett skyddsnät upp kring henne. Storebror Tintin och hans flickvän Nelly kommer och hämtar henne när det är som värst. Då har redan storasyster flytt till en kompis. Till slut berättar hon för bästisen Nina och allt börjar kännas bättre.
I bokens handling finns ett budskap om att ingen annan än personen själv som dricker kan ta ansvar och bestämma sig för att fortsätta dricka eller sluta. Ingen annan bör ta på sig skuld och försöka skydda. Det är okej att hämta hjälp hos andra. Lina Stoltz lyckas förmedla detta utan att det känns som pekpinnar.

Ännu mera högläsning!

Dagens Nyheters artikelserie om högläsningens betydelse fortsätter idag med en intervju med forskaren Barbro Westlund. Hon vill lyfta fram hur viktigt det är att också läsa faktaböcker högt, för att ge barnen ett utökat ordförråd och ökad läsförståelse.

Boken om Mademoiselle Oiseau

Gillar du Paris, katter och vackra bilder? Då är boken om Mademoiselle Oiseau något för dig! Boken är fylld av fantastiskt vackra bilder av den kända illustratören Lovisa Burfitt. Texten är skriven av Andrea de la Barre de Nanteuil.

 

Mademoiselle Oiseau är en speciell dam som bor i ett gammalt hus på Avenue des Temps Perdus i Paris. Det är egentligen ingen som känner henne, man säger att hon bott där i hundra år men så gammal kan hon väl inte vara, hon ser inte ens gammal ut. Mademoiselle Oiseau är som en blandning av en flicka och en tant med sotiga ögon, stora yviga lockar och en körsbärsröd mun.

 

I lägenheten under Mademoiselle Oiseau bor Isabella. Isabella är nio år, har grå ögon och stripigt hår. Inuti Isabel finns ett stort, tomt rum. Det är ingen som lyssnar på Isabella, ingen ser henne och det känns som om hon inte finns. Hon känner sig bara grå.

En dag när Isabella går in i den gamla järnhissen i huset råkar hon trycka på 6:an istället för på 5:an. Hon märker det inte och när hon kommer upp tar hon fram sin nyckel och försöker öppna dörren (som är en våning över hennes egen dörr). Nyckeln passar inte men innan Isabella hinner reagera har Mademoiselle Oiseau öppnat dörren och dragit in henne i sin lägenhet.

Plötsligt står Isabella i en hall med vallmotapeter och en ny värld öppnar sig för Isabella. En lägenhet fylld av blommönster, katter, fjädrar, rum och till och med en trädgård med pool. Och mitt i allt detta den mystiska och fantastiska Mademoiselle Oiseau!

Vi får följa vänskapen mellan Isabella och Mademoiselle Oiseau och se hur livsgnistan återvänder till Isabella. Boken om Mademoiselle Oiseau är en klassisk saga med mycket vackra bilder som passar bra som högläsning eller egenläsning för barn i 8-10-årsåldern!

Vackra bilder på nästan varje uppslag i boken!

Högläsning igen

Självständigt läsande föds ur högläsning!

 

Idag i DN är det ett reportage om högläsning utifrån Anne-Marie Körlings perspektiv. Ann-Marie Körling som har en populär blogg är en mycket inspirerande lärare, författare och föreläsare.

 

Läs artikeln här.

Sommarens böcker

Idag fick jag katalogen Sommarens böcker 2014 från Svensk bokhandel, jättekul att se vilka böcker som kommer. Det är många spännande uppföljare och nytt från mina favoritförfattare, dessa två ser jag verkligen fram emot att få in till biblioteket:

Så här står det om boken på förlagets hemsida:

Bella går en teaterkurs på Gamla Ekmanska Teatern på höstlovet. En anrik teater med knarrande golvtiljor och tjocka, röda sammetsridåer. Ryktet säger att det spökar där, men det är så klart bara skrock. Eller? Snart slocknar ljuset utan anledning, mystiska bankningar hörs på dörren och under avslappningsövningen bryts den lugna musiken av ... ja, av vadå?
Vem skriver underliga saker på spegeln till tjejtoaletten? Varför lyser det uppe på vinden dit de inte får gå? Och varför säger Nelli, som också går på kursen, att hon har sett döden?

Så här står det om boken på förlagets hemsida:

Det har brunnit i Stengården, där Luddes kusiner Mille och Hella bor. Polisen har letat igenom området men det enda spår de har efter barnen är resterna av Milles mobil som hittas vid den nedbrunna ladan. Det verkar som om de är borta för alltid, men Ludde vägrar tro att det är sant. Han vet att de finns någonstans där ute och att han är den enda som kan hitta dem. Snart är han indragen i en härva av brott, utpressning och ondskefulla män som inte skyr några medel för att få det de vill ha, de drar sig inte ens för att sätta eld på en lada... Och vad är det egentligen som händer uppe på Stengårdens vind? Vad betyder ”20 över 7” som är inristat i en murken planka och varför känner sig Ludde märkligt iakttagen där uppe, trots att han vet att han är ensam på vinden? Det verkar som att det trots allt finns någon, eller något, som vill hjälpa Ludde att hitta sina kusiner innan det är för sent.

Att få tillgång till böckernas värld

Jag blev så inspirerad av Marias fantastiska inlägg om högläsning och texters betydelse.
Därför vill jag berätta om resan som en av våra förskoleklasser har gjort under det här läsåret. I höstas kom gruppens förskollärare och berättade om hur illa ställt det var med deras barngrupp, de kunde inte lyssna eller ta till sig berättelser när pedagogerna högläste.
De bestämde sig för att ändra på det och har verkligen läst för dessa barn, i mindre grupper och i den stora gruppen. Vi har försökt välja korta texter med rak handling och avslutade händelser i varje kapitel. Där har t.ex. Emilböckerna och böckerna om Iggy fungerat bra. De har naturligtvis läst massor av bilderböcker där de skapat förförståelse genom bildpromenader innan läsningen och samtal under och efter läsningen.
Olczaks bokserie Jakten på Jack blev i början av våren en klar favorit. När jag kom med de efterlängtade fortsättningarna blev jag formligen överfallen av jubel och engagemang redan i hallen.
Strax innan jul läste förskollärarna Skåhlbergs Kalle som lucia. Den väckte mycket engagemang och de gillade verkligen berättelsen.
I går hade jag förmånen att ha ett boksamtal med gruppen. De fick berätta för mig vad de redan visste om Kalle. Jag frågade om de skulle vilja vara vän med honom och det var många som ville. Sedan läsberättade jag Kalle med klänning. Förskollärarna antecknade barnens kommentarer som de ska arbeta vidare med i gruppen.
Vilken tur att den här gruppen har fått så skickliga och engagerade förskollärare!

Barbro Lindgren m fl och Högläsning

Emelie skrev igår om årets ALMA-prisvinnare Barbro Lindgren. Fantastiskt kul – GRATTIS Barbro Lindgren!

Barbro Lindgren är för mig alltid förknippad med ett klassrum i mörkaste Småland, vi gick i fyran och hade fått en ung magister (som vi kallade honom) som kom från Stockholm.  Magistern satt i sin kateder på upphöjningen längst fram i den gamla skolan. Det var knäpptyst i klassrummet, Peo (som han hette) läste högt på sin utpräglade Stockholmsdialekt ur Jättehemligt. Han läste med inlevelse, ibland jättetyst (när det var hemliga saker) ibland skrek han till när texten krävde det. Jag kan fortfarande 35 år senare precis känna stämningen från detta klassrum. Vi var med om något spännande, något lite hemligt och förbjudet som fick alla de tre böckerna upplästa för oss! Först Jättehemligt sedan Världshemligt och till slut Bladen brinner.

Något år senare hade vi både bytt lärare och klassrum. Men än en gång fick vi vara med om ett äventyr! Denna gång tillsammans med Jonas, Annika och David på Selanderska gården i Ringaryd. Heltäckningsmattan luktade innestängt men värmde våra fötter när klassen även nu satt knäpptyst och lyssnade på när Pelle, också mycket inlevelsefullt, läste högt ur Maria Gripes Tordyveln flyger i skymningen. Pelle viskade Jonas viskningar i trädgården, han rapporterade Jonas rapporter i bandspelaren och han väste fram Julia J:son Andelius schackdrag i telefonen. Det var så otroligt spännande! Denna bok har jag själv läst högt för alla mina tre barn.

Ett par år senare, slutet av 80-talet och min studentdag. Gymnasieklassen är för sista gången samlade i ett klassrum. Om bara några minuter ska vi skingras, ut på skolgården, ut i livet. Klassföreståndaren och tillika svenskläraren Ingrid delar ut och läser högt de sista stämningsfulla styckena ur Tunströms fantastiska bok Juloratoriet. En så otroligt vacker text som avslut på en sorglig men ändå ljus berättelse om Sunne och Sidner. Lyssna bara på dessa rader: ”Vår historia hinner fatt oss och mig hann den ifatt denna dag i skogen, när jag till min stora förvåning upptäckte att jag redan var född men inte varit med och gjort något åt det, inte lyssnat, inte blivit en av tonerna - - - Musiken vävde ett nät omkring mig, blev till väggar och tak i en mäktig byggnad, i vars ställningar jag klättrade omkring: en ofärdig katedral, som svävade högre och högre.”

Jag har såklart varit med om väldigt mycket under min skoltid. Men det som jag har skarpast minne av från låg- och mellanstadietiden är absolut högläsningstillfällena. Jag kommer inte ihåg så mycket från alla de matte-, engelsk- eller svensklektioner som jag måste ha haft men jag kan i detalj komma ihåg stycken från böcker som har lästs högt för mig.

Så till alla Sveriges lärare och föräldrar: Läs mycket och högt för era elever och barn! Det gör skillnad och det ger barn minnen som varar livet ut! I mitt arbete som bibliotekarie är jag också med om många elever som vill låna just den boken som läraren precis har läst högt. Just för att det var en så härlig och positiv upplevelse för eleven. När jag ibland bland de äldre eleverna frågar efter någon riktigt bra bok de läst är det inte helt sällan som eleverna nämner någon bok som någon lärare har läst högt för dem.

Min högst personliga topplista på bra högläsningsböcker just nu är:

För lågstadiet:

Nilsson, Jag, Dante och miljonerna
DiCamillo, Edward Tulanes fantastiska resa
Morgenstern, Hemliga brev

För mellanstadiet:

Sandén, Ett hus utan speglar
Lidbeck, Barnhemmet
Zak, Alex Dogboy
Selznick, En fantastisk upptäckt av Hugo Cabret

För högstadiet:

Nordin, En sekund i taget
Berggren, En enda kväll
Valentine, Dubbelgångaren

Tack till Peo, Pelle och Ingrid som gav mig oförglömliga högläsningsstunder!

Bättre sent... Årets ALMA-pris

Lite sent har turen kommit till oss att uppmärksamma gårdagens stora händelse:
Igår tillkännagavs nämligen att vår alldeles egna Barbro Lindgren har tilldelats årets ALMA-pris. Fantastiskt!

Bild från ALMA-prisets webbplats

Så här lyder juryn motivering:
"Barbro Lindgren är en litterär nydanare.  Hon har med språklig djärvhet och psykologisk nyansrikedom förnyat inte bara bilderboken för de allra minsta utan också den absurda prosaberättelsen, den existentiella barndikten och den realistiska ungdomsskildringen. Med absolut gehör gestaltar hon såväl ljusa lyckoögonblick och lekfulla upptåg som livets gåtfullhet och dödens närhet."
HÄR kan du läsa mer om pristagaren och priset.

I hennes produktion finns så mycket, och hennes produktiva tid är sååå lång. Den första boken kom ut redan 1965. Och förra året kom den senaste. Det finns väl ingen som är uppväxt under de senaste 50 åren som inte har läst något av Barbro Lindgren. Hennes böcker var självklara när jag var barn och de är självklara när jag läser för min 2-åriga dotter nu. Hon älskar Max, Vilda bebin och senast igår läste vi Här är den lilla gården. Och det finns så mycket mer att se fram emot. Både nyare bilderböcker som de om grisen Benny, och gamla klassiker som Vems lilla mössa flyger och Loranga. 
Det är också härligt att jag för en gångs skull kan skylta lite med ALMA-pristagarens böcker. Dags att fixa det nu!

En hyllning till boken

Spanarna är ett program i Sveriges Radio P1, som har funnits i drygt 25 år. I programmet från den 28 februari gör Jessika Gedin en mycket vacker hyllning till boken. Kanske inte helt oväntat, Jessika leder ju numera TV-programmet Babel,  har drivit förlag och varit i böckernas värld i stort sett hela sitt vuxna liv. För att inte säga hela sitt liv.
I programmet talar hon om att ett bibliotek är som ett helt universum där det är möjligt att resa i tid och rum. Efter hyllningen spanar hon på robotböcker och böcker som robotar. Lyssna gärna! Vill du inte höra hela spanartrion börjar Jessikas spaning 18 min in i programmet.

Skräcken

I höstas skrev jag om Varelserna: Elias bok (du kan läsa om den HÄR) och nu har äntligen uppföljaren Emmas bok kommit.

Emma och Sebbe är ensamma överlevande efter massakern i Kappelshamn. Det hade gått rykten om ett räddningsfartyg från fastlandet och hamnen var fulla av bilar med människor som hoppades kunna komma undan farsoten. Men skeppet var fullt av Varelser som slaktade alla i hamnen. Alla utom Emma och Sebbe som lyckades fly. Det enda Emma kan tänka på är att hitta Elias igen. Han skulle komma efter till Kappelshamn, men hann inte fram innan katastrofen och Emma är fast besluten att ta sig tillbaka och hitta honom. Hon och Sebbe måste bara hitta mat och överleva natten först. Men att var och en är sig själv närmast blir Emma varse när hon stöter på ett litet gäng vanliga människor, som inte är ett dugg snällare än Varelserna. De tar nästan all mat som Emma hittat och hotar henne dessutom till livet. Men alla har inte blivit elaka av kaoset. I en liten stuga vid havet hittar de Maud. Maud har mat och vatten och hon har ensam lyckats stå emot Varelsernas attacker i flera veckor. Här får de stanna om de vill. Men Emma kan bara tänka på en sak. Hon måste hitta Elias!

Informationssökning

I denna vecka har jag tillsammans med SO-läraren haft informationssökningspass i alla sjuor på Tolvåkerskolan. I samband med temat Folkslag/Naturreligioner pratar vi om bra frågeställningar (det allra viktigaste när man ska söka information), bra söksidor (där pratar vi om ne och wikipedia för att sedan ta oss vidare till olika sökträffar via google) och om att vara källkritisk. Vad ska man tänka på när man kommer in på en sida på nätet? Är sidan uppdaterad, Går det att kontakta den som har skrivit? Vem ligger bakom sidan? När man pratar om källkritik kommer man oftast in på intressanta diskussioner med eleverna om vilken information man kan lita på och varför och vad som är syftet med olika söksidor.

Dessa lektioner känns mycket viktiga! Vi märker att eleverna har gått igenom en del på mellanstadiet men det är mycket olika nivå på deras kunskaper om informationssökning och källkritik. Att bli en bra informationssökare och en källkritisk människa blir man inte heller med en gång. Där behöver eleverna tränas mycket och ofta och vi pedagoger behöver ständigt hjälpa till, visa och lyfta olika exempel för att få med oss alla.
På vår webbplats har vi gjort en ”informationssökningssida” med bra söklänkar och lite kom ihåg över vad man ska tänka på när man är källkritisk.

På den nya sajten MIK-rummet finns också mycket bra att läsa och öva sig på och det handlar om unga och medieanvändande. Här kommer du direkt till deras sidor om ”Finna, analysera & kritiskt granska information”

Trailer till AStoryofChildrenandFilm

Här kommer trailern till A Story of Children and Film, som jag tidigare skrivit om.

Loranga, Loranga!

Loranga, Loranga! En väldigt stor utställning om Barbro Lindgrens universum 23/3 -7/9 , på Dunkers Kulturhus i Helsingborg, ser jag fram emot!
Utställningshallen kommer att förvandlas till en Barbro Lindgrensk värld och det kommer att finnas många aktiviteter kopplade till detta. Det kommer att finnas många läsfrämjande aktktiviteter , bla inom projektet Bokhunden www.bokhunden.se, högläsning och Läspromenad.
Man kommer även att kunna se film, höra musik och skapa själv i anslutning till utställningen.
http://www.dunkerskulturhus.se/utstallning/platshallare-utstallning/loranga-loranga/

Lättläst är inte lätt

Många av bokförlagen ger idag ut lättlästa böcker. En hel del av dessa böcker är inte särskilt lättlästa. Det blir ju inte en lättläst text bara för att man drar ner på antalet ord och gör boksidor med kortare textmassor. Mer än en författare har vittnat om att det är bland det svåraste som finns, att skriva lättläst.
Nästa utmaning är att skapa ett innehåll med en handling som fängslar och berör. Många böcker känns mest händelselösa och platta. Det finns författare som klarar det med bravur ex. Cecilia Lidbeck, Mårten Melin och Torsten Bengtsson.
En annan duktig författare och dessutom illustratör är Erika Eklund Wilson. Hon ger ut flera olika lättlästa hästböcker på olika förlag. Böckerna om nybörjarryttaren Märta, Stall lilla stjärna och böckerna om hästen Hallon.
Jag tycker hon lyckats skapa en lättläst text som fungerar med stort stöd i de smått humoristiska bilderna. Dessutom finns det ett djup i berättelserna

med mycket känslor. Spänningen inför att börja rida och samtidigt rädslan inför dessa stora frustande djur. I de senaste böckerna om Hallon ryms stor dramatik i relationen till bästa kompisen. Om hon nu är en bästa kompis fortfarande. Tur att Tyra, Hallons ägare är så sjyst.
Jag ser fram emot fler böcker av Erika Eklund Wilson.

A story of Children and Film

Igår var jag på Film i skolan dagen i Malmö. Detta är en del av BUFF-Barn och-Ungdomsfilmsfestivalen. Gårdagen hade barn och unga och kreativitet som tema.
Tenderar den svenska skolan att bli så skrämd av PISA resultat att vi bara går in för resultat och inte ser till barnets sätt att ta till sig kunskap, kanske en lång slingrande väg genom skapandet, frågar professor Gunilla Dahlberg.
  En skola i Mönsterås hade sedan flera år jobbat med skräckfilm. Först en ordentlig genomgång av den litterära genren Skräck, genom historien och sedan över till film, manusskrivande, filmning, redigering. Mycket framgångsrikt och uppskattat av eleverna.
En av de mest njutbara upplevelserna under dagen var filmen "A story of Children and Film" av den skotske regissören Mark Cousins. En dokumentär om hur barn skildrats på vita duken, sedan början av nittonhundratalet. En drömsk, stundtals hemsk, sorglig och vacker film, där han följt vissa teman som Dröm, Klass, Ensamhet. Fantastiskt vackert foto.
 http://astoryofchildrenandfilm.com/

Kreativa bokredovisningar

Klass 5 på Annelundskolan har haft besök av författaren Mårten Sandén. Jag har tidigare skrivit om det författarbesöket här. Eleverna har alla läst någon av Mårtens böcker och fått i uppgift att både göra olika karaktärsbeskrivningar av personerna i böckerna och att redovisa boken på något kreativt sätt. En del har gjort tittskåp, många har gjort bokmärken och figurer av bokkaraktärerna. Just nu har klassen ställt ut hela bokredovisningen i klassrummet.

Jag har varit inne i klassrummet och tagit kort och gjort en liten film av denna fantastiska och kreativa bokredovisning!





)

Barnens bibliotek

Jag såg en artikel i dagens Sydsvenskan om en förskola i Malmö där de byggt upp ett eget bibliotek efter barnens initiativ och önskemål. De använde lastpallar både som bord och bokhyllor och det enda som köpts in är plexiglasskivor till bordsytorna. Biblioteket fylldes sedan med böcker som redan fanns på avdelningarna och en del som skänkts av föräldrarna. Återbruk och återanvändning! Det ser väldigt mysigt ut och värmer ett bibliotekariehjärta att barnen lägger ner så mycket tid och kraft och fantasi på att bygga upp just ett bibliotek.  Läs mer om förskolan och biblioteket: http://www.sydsvenskan.se/malmo/eget-bibliotek-som-barnen-vill-ha-det/