torsdag 27 mars 2014

Barbro Lindgren m fl och Högläsning

Emelie skrev igår om årets ALMA-prisvinnare Barbro Lindgren. Fantastiskt kul – GRATTIS Barbro Lindgren!

Barbro Lindgren är för mig alltid förknippad med ett klassrum i mörkaste Småland, vi gick i fyran och hade fått en ung magister (som vi kallade honom) som kom från Stockholm.  Magistern satt i sin kateder på upphöjningen längst fram i den gamla skolan. Det var knäpptyst i klassrummet, Peo (som han hette) läste högt på sin utpräglade Stockholmsdialekt ur Jättehemligt. Han läste med inlevelse, ibland jättetyst (när det var hemliga saker) ibland skrek han till när texten krävde det. Jag kan fortfarande 35 år senare precis känna stämningen från detta klassrum. Vi var med om något spännande, något lite hemligt och förbjudet som fick alla de tre böckerna upplästa för oss! Först Jättehemligt sedan Världshemligt och till slut Bladen brinner.

Något år senare hade vi både bytt lärare och klassrum. Men än en gång fick vi vara med om ett äventyr! Denna gång tillsammans med Jonas, Annika och David på Selanderska gården i Ringaryd. Heltäckningsmattan luktade innestängt men värmde våra fötter när klassen även nu satt knäpptyst och lyssnade på när Pelle, också mycket inlevelsefullt, läste högt ur Maria Gripes Tordyveln flyger i skymningen. Pelle viskade Jonas viskningar i trädgården, han rapporterade Jonas rapporter i bandspelaren och han väste fram Julia J:son Andelius schackdrag i telefonen. Det var så otroligt spännande! Denna bok har jag själv läst högt för alla mina tre barn.

Ett par år senare, slutet av 80-talet och min studentdag. Gymnasieklassen är för sista gången samlade i ett klassrum. Om bara några minuter ska vi skingras, ut på skolgården, ut i livet. Klassföreståndaren och tillika svenskläraren Ingrid delar ut och läser högt de sista stämningsfulla styckena ur Tunströms fantastiska bok Juloratoriet. En så otroligt vacker text som avslut på en sorglig men ändå ljus berättelse om Sunne och Sidner. Lyssna bara på dessa rader: ”Vår historia hinner fatt oss och mig hann den ifatt denna dag i skogen, när jag till min stora förvåning upptäckte att jag redan var född men inte varit med och gjort något åt det, inte lyssnat, inte blivit en av tonerna - - - Musiken vävde ett nät omkring mig, blev till väggar och tak i en mäktig byggnad, i vars ställningar jag klättrade omkring: en ofärdig katedral, som svävade högre och högre.”

Jag har såklart varit med om väldigt mycket under min skoltid. Men det som jag har skarpast minne av från låg- och mellanstadietiden är absolut högläsningstillfällena. Jag kommer inte ihåg så mycket från alla de matte-, engelsk- eller svensklektioner som jag måste ha haft men jag kan i detalj komma ihåg stycken från böcker som har lästs högt för mig.

Så till alla Sveriges lärare och föräldrar: Läs mycket och högt för era elever och barn! Det gör skillnad och det ger barn minnen som varar livet ut! I mitt arbete som bibliotekarie är jag också med om många elever som vill låna just den boken som läraren precis har läst högt. Just för att det var en så härlig och positiv upplevelse för eleven. När jag ibland bland de äldre eleverna frågar efter någon riktigt bra bok de läst är det inte helt sällan som eleverna nämner någon bok som någon lärare har läst högt för dem.

Min högst personliga topplista på bra högläsningsböcker just nu är:
För lågstadiet:
Nilsson, Jag, Dante och miljonerna
DiCamillo, Edward Tulanes fantastiska resa
Morgenstern, Hemliga brev

För mellanstadiet:
Sandén, Ett hus utan speglar
Lidbeck, Barnhemmet
Zak, Alex Dogboy
Selznick, En fantastisk upptäckt av Hugo Cabret

För högstadiet:
Nordin, En sekund i taget
Berggren, En enda kväll
Valentine, Dubbelgångaren




Tack till Peo, Pelle och Ingrid som gav mig oförglömliga högläsningsstunder!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.