måndag 26 maj 2014

Fyra näsdukar senare

Ja, jisses. Det går ju inte att sätta en bok om en 13-årig tjej som blir hjärtsjuk i handen på en gravid kvinna som är blödig i vanliga fall... Nu har jag i alla fall gråtit mig genom Mitt bultande hjärta av norske Alf Kjetil Walgermo. 

Amanda är som sagt 13 år och kär i nyinflyttade David. Han är mörklockig och gillar fotboll och Amanda ver inte riktigt hur hon ska göra för att få hans uppmärksamhet. Men han ser henne, de börjar umgås lite och Amanda funderar, ältar, analyserar tillsammans med bästisen Jenny: vad betyder den där minen eller blicken, vad menade han med de där orden, gillar han mig eller är vi bara vänner. Hennes hjärta bultar och slår. 

Men så märker Amanda att hon blir allt tröttare. Hon som kunnat cykla utan bekymmer får allt svårare att orka och en kväll kollapsar hon och körs i ambulans till sjukhuset. Hennes hjärta är för stort och hon kan drabbas av hjärtsvikt när som helst. Inom ett år är hon död, om hon inte får ett nytt hjärta. 

Hela sommaren ligger hon instängd på sjukhuset i Oslo, långt från Jenny och långt från David, och funderar över vad som händer om hon får ett nytt hjärta. Allt som känns i hjärtat, kärleken till exempel, försvinner den när hjärtat byts ut? Orkar David vänta på att hon blir frisk? Kan han tycka om henne med någon annans hjärta i kroppen? 

Amanda får komma hem igen och försöker gå i skolan som vanligt, men det är så svårt att vara annorlunda och att gå och vänta på att någon ska dö för att hon ska få leva. Dessutom gör sig hennes stora hjärta ständigt påmint. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar