fredag 1 april 2016

Emres handbok i konsten att skaffa sig vänner och ovänner

Emre är inte så bra på det där med kompisar. Han tycker att det är så himla svårt och dessutom är han så tyst och blyg att han ibland misstänker att hans klasskompisar glömmer bort att han finns. Det enda som han är riktigt bra på är att spela Minecraft och att skriva, och det senare har han använt till att skriva små handböcker. Till exempel Emres handbok i konsten att skaffa sig vänner.


En dag kommer en ny kille till klassen, Ömer. Men det visar sig att Emre faktiskt sett honom innan. Bara några dagar tidigare såg Emre nämligen en kille som rotade genom alla apelsinerna i affären för att hitta den bästa, utan att bry sig om att hälften av alla apelsiner som han ratade trillade ner på golvet. Och det visar sig snart att det händer ganska många olyckor runt Ömer. Han har svårt att sitta still, svårt att vara tyst och han tar allt, verkligen allt, som andra säger bokstavligt. Det gör att klasskompisarna snabbt tröttnar på honom. Även om Enes säger att nu kör vi fotboll på riktigt, och inget mesande, så kanske han inte var beredd på att Ömer då skulle börja tacklas så att blodet sprutar. Och när tuffa killarna i femman säger att "det är jag som äger det här stället!", så säger Ömer förvånat "Va, äger du skolan?" utan att fatta att han i stället borde vara tyst.


Emre vill verkligen bli kompis med Ömer, trots allt strul som händer runt omkring honom, och genom hela boken (som är satt med ett typsnitt som ska se handskrivet ut) så får vi små post-it-lappar med kompistips. Till exempel:
"TIPS: Om man har svårt att få människokompisar kan man bli kompis med en katt istället. Det enda man behöver göra för att katten ska tokgilla en är att INTE försöka bli vän med den. och ge den mat ibland."
"TIPS: Om du vill bli kompis med någon är det bra om du inte förstör hans liv redan första veckan i nya klassen."
"TIPS: Det är bra att inte vara helt osynlig om man vill skaffa sej kompisar i klassen. fast man ska ändå ha rätt att få vara  ifred ibland."
"TIPS: Om din nya kompis vill kladda choklad på dina favoritgrejer så är det kanske inte hela världen. Du kan skaffa nya grejer. Att hitta en ny kompis är inte lika lätt."


Jag gillar verkligen Emre och hans inställning till Ömers alla egenheter och problem. Det känns så fint att han vill vara vän med någon som tar sönder grejer och råkar i trubbel hela tiden. Och jag älskar Jonna Björnstjernas illustrationer. Den otroligt feta katten Mogwaii som älskar Emre (trots väldigt lite kärlek tillbaka) och personernas uttrycksfulla ögon som visar precis hur arga/ledsna/farliga/kaxiga/glada de är.


Den är boken passar såklart utmärkt till högläsning, men då tror jag nästan att en får göra sig omaket att scanna in åtminstone en del av bilderna och visa, de tillför verkligen så mycket till berättelsen. Humor, om inte annat. Och om ni gillar den lika mycket som jag så kommer det snart fler handböcker av Emre. Ser mycket fram emot det!

torsdag 31 mars 2016

Zombiefeber

Tillhör du den skara av människor, som får någonting lysande i blicken, då de hör ordet zombie? Är du ett "fan" av "de levande döda"? Då skall du läsa Kristina Ohlssons nya bok "Zombiefeber"! Kristina Ohlsson har tidigare bl a skrivit trilogin, som börjar med "Glasbarnen" och även boken "Mysteriet på Hester Hill".

I Zombiefeber förflyttas vi till Eldsala, ett litet samhälle, ute på landsbygden i Sverige. Där finns bondgårdar, små hus, skog och en gammal nedlagd kvarn, som skall spela en viktig roll i den här historien. Det är sommar, kvävande hett och bygden har drabbast av en getinginvasion, utan dess like. Herbert,som är tolv år, bor tillsammans med sin farfar. När boken börjar, knackar en främling på dörren, för att höra om det finns ett rum till honom på farfars pensionat. Främlingen är lång och välklädd, men Herbert tycker att han verkar mystisk och hans väska har en mörk fläck på ena sidan. En mörkröd fläck, det ser ut som blod.

I den lilla byn har många barn blivit sjuka i en underlig feber. Kommunen stänger simskolan, eftersom de tror att det är vattnet som bär smittan.  En natt ser Herbert en pojke ifrån klassen komma gående med blodig tröja och en död kanin i ena handen. Vad är det som hänt? Några dagar innan har Herbert och Sally, hans bästa vän, sett hur pojken, Alf blivit biten av en geting. Kan getingarna ha någonting med sjukdomen att göra? Och vad gör den mystiske främlingen i Eldsala egentligen? Fler och fler blir sjuka, fler barn syns vandra runt om nätterna, bleka och med knallröda ögon. de är ute efter blod, vilka är de? Hur skall de stoppas?
Herbert och Sally dras in i den farliga jakten på de sjuka. Den gamla kvarnen blir deras tillflyktsort. Samtidigt har Herbert andra problem. Kommunen vill flytta honom ifrån farfar, eftersom farfar är gammal och inte riktigt orkar med att sköta allt. Men finns det verkligen ingen annan släkting i livet, som Herbert, skulle kunna bo hos?

En spännande bok, med många frågor och en rafflande upplösning.

Sanna historier

Böcker med "Sanna historier" efterfrågas ofta, speciellt av de lite äldre eleverna. På Tolvåker har vi en speciell hylla enbart med dessa böcker som bygger på verkliga berättelser om människor och händelser. De som är mest populära just nu är:


Seriously... I´m Kidding av Ellen Degenerous.
Ellen Degenerous är bl a känd för sin TV-show Ellen DeGeneres show som har blivit en stor succé i många länder. Vår svenska musikstjärna Zara Larsson gästade Ellen i hennes show i förra veckan




När jag inte hade nåt av Ison Glasgow och Emil Arvidsson
Ison, en känd svensk rappartist, flyttade som femåring från New York med sin mamma. De flyttade från droger och ett tufft liv till Isons pappa som bodde i Sverige. Men livet blev inte lättare för lille Ison. Pappan lämnar dem och de får försöka klara sig själva och blir under en tid uteliggare på Stockholms gator.



En gång var jag större än Zlatan av Tony Flygare och Daniel Nilsson-Padilla
Tony Flygare och Zlatan Ibrahimovic var träningskompisar och kompisar för länge sedan i Malmö. De följdes åt i klubbar, på träningar och matcher. Tony Flygare låg steget före Zlatan, han var lite äldre, lite snabbare och lite större. Den 19 sep 1999 missade dock Tony en ödesdiger straff på en MFF-match... Efter det satsade klubben på Zlatan. I boken berättar Tony Flygare sin historia


3096 dagar av Natascha Kampusch
Den 2 mars 1998 blev den då 10-åriga Natasha överfallen och bortförd när hon var på väg till skolan. I över 8 år var hon sedan inspärrad och helt i händerna hos en psykiskt sjuk man Wolfgang Priklopil. När hon som 18-åring äntligen lyckades fly var hennes barndom över.
 
 
 




onsdag 30 mars 2016

Bokpoesi

Jag läste om bokpoesi i tidningen, en dag. Det gällde att göra en kort dikt av tre olika boktitlar.
Genast började jag botanisera i min bokhylla och skapade det ena mästerverket efter det andra, nåja...
Jag tog med mig idén till min dåvarande elevens valgrupp och de blev lika entusiastiska som jag. Febril aktivitet uppstod och vi avslutade  med att de fick läsa upp sin bästa dikt för varandra.

          Med glasbarnen                                                    TITTA
          instängd.                                                               värsta brorsan
          Pappa är stor och stark, men...                             heter Mia




                                    Supersommar, är sju förtrollade kvällar, i snabba ryck!

Lilla Sticka

Att få böckerna plastade till biblioteket har sina sidor. Jag vet att de håller bättre och förblir fräschare, helare och snyggare betydligt längre, vilket är bra. Men känslan... Jag har precis packat upp Martin Widmarks senaste bilderbok, Lilla Sticka i landet Lycka och jag misstänker starkt att pärmen egentligen är klädd med tyg. Genom plasten ser det lite ut som fint linnetyg, men jag kan ju inte känna det.


Oavsett känslan så kan jag ju se och läsa texten, och det är verkligen inte illa det heller. Ramberättelsen är en pojke som ska nattas av sin barnvakt och ber om ännu en godnattsaga. Julia, som barnvakten heter, har en ring med en stor pärla på sin ena hand och väver berättelsen kring denna pärla. "- För länge sedan, när jag var liten, försvann min storebror, Tomek, börjar hon." Tomek var den snällaste bror man kunde ha och han gjorde varsin flöjt åt Julia och sig själv. Julias sörjer nåt oerhört och ingenting kan få henne glad. Inte ens den fina kälke som hennes föräldrar ger till henne. Hon kan bara tänka på hur roligt det varit om Tomek varit där och åkt med henne. Men så ger hon sig ut och åker i alla fall och kälken får fart in i en istunnel och den våldsamma färden slår henne medvetslös. När hon vaknar är hon omgiven av enorma insekter som skrattande plaskar i vattenbrynet och leker i sanden. fast kanske är det inte insekterna som är stora utan Julia som blivit liten. Hon välkomnas med glädje och skalbaggen herr Jacobi blir hennes ledsagare och visar henne runt i landet Lycka, där alla alltid är glada. Till och med Julia måste erkänna at hon faktiskt känner sig glad, trots att hon saknar Tomek. Men allt är inte så fint i landet Lycka som det först verkar. Redan nästa morgon står Krabban framför henne och kräver att hon följer med och arbetar för honom. I sin grotta har han en mängd barn instängda och alla arbetar med att öppna musslorna på bottnen av dammen under vattenfallet och ta pärlorna. på kvällen när barnen går tillbaka till grottan hör Julia ljudet av en flöjt, ett ljud hon känner så väl igen. Det är hennes bror Tomek som sitter där längst in i grottan och bönfaller henne att få komma hem igen. Men hur ska de lyckas fly från Krabban som är så snabb och har så vassa klor?

Det är ju en klassisk saga, drömsk och otäck med ett lyckligt slut, och det är gott och väl. Men tillsammans med Emilia Dziubaks bilder blir det verkligen underbart. Hon förstärker drömkänslan och lyckas få flera av bilderna att se ut som att de faktiskt lyser.

torsdag 24 mars 2016

438 dagar

I 438 dagar satt de svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye fångna i Kalityfängelset nära Addis Abeba i Etiopien. De blev dömda till 11 års fängelse för terroristbrott men tack vare "tyst diplomati" och ett hårt arbete av UD, Jens Odlander Sveriges ambassadör i Etiopien och Carl Bildt Sveriges dåvarande utrikesminister kunde de benådas och kom hem till Sverige i september 2012. Persson och Schibbye har skrivit en bok om varför de ville göra ett reportage om Ogadenprovinsen i Etiopien, om hur det gick till när de blev tillfångatagna och framförallt om de 438 dagarna som de satt i fängelset.



LL-förlaget har gett ut en lättläst variant av 438 dagar. Det är den jag har läst och jag tycker den är mycket bra och spännande. Persson och Schibbye beskriver vardagen i fängelset med kyla, löss och råttor men också om vänskap med andra fångar. Det politiska spelet kring deras rättegång och benådande beskrivs utifrån Perssons och Schibbyes uppfattning och upplevelser inifrån fängelset. 438 dagar är en mycket spännande bok som också ger oss inblick i viktig nutidshistoria!

Det finns en lektion knutet till boken med källkritiska frågor och fördjupningsuppgifter som man kan använda sig av om man väljer att arbeta med boken i klassrummet.



onsdag 23 mars 2016

Att ha oddsen emot sig

Vissa böcker blir liksom aldrig lästa. Jag väljer bland de nya böckerna på jobbet, plockar ut några stycken och tar med dem hem, lägger dem i en hög på bordet i uterummet. Sen kan det hända att de blir liggande där. Någon blir läst och återlämnad, medan andra ligger kvar. Jag tar hem nya böcker som hamnar ovanpå, blir lästa och återlämnade, men de där glömda stackarna blir bara liggande. Tills det händer till exempel påsklov och en dag när omständigheterna gör så att jag jobbar hemifrån. Då kan det plötsligt hända att jag plockar upp en av de där bortglömda, lite bortvalda och börjar läsa. Ibland visar det sig att min magkänsla är rätt, det var ingen superbra bok och jag kanske lämnar den halvläst, men ibland blir det som idag; jag börjar läsa och vaknar sedan upp ur det parallella universum som är boken två timmar senare och undrar vad som hände. Det är inte nödvändigtvis en fantastisk bok på det sättet "Förr eller senare exploderar jag" eller "Miss Peregrines hem för besynnerliga barn" är fantastisk, men det finns något som griper tag och håller fast ändå.


Det som fick mig att vänta flera månader med att börja läsa den här boken var nog titeln, jag gillar den inte alls, men det kan ju inte boken hjälpa. Det är en direkt översättning från det norska originalet. Jag gillade kanske inte heller omslaget speciellt mycket. Även det likadant som det norska. Och baksidestexten var inte klockren... Egentligen vet jag inte vad det var som fick mig att plocka hem boken, men så här i efterhand är jag glad att jag gjorde det.


Anne Bea är inte speciellt populär, det är en mild underdrift. Anne Bea är den nästnäst sämsta man kan ha till vän, enligt skolans alla sociala regler. Men det struntar som tur är Nils i. Med Nils kan Anne Bea vara sig själv och då är hon rolig, känner sig rolig och tänker inte på allt som är fel med henne. Hon är så glad att hon har Nils. Anne Bea, eller Annebino som Nils kallar henne, är albino, eller rättare hon är född med albinism. Hon har inget pigment i huden eller håret och är alltså otroligt blek och med vitt hår. Dessutom gör sjukdomen att hon ser väldigt dåligt, ingenting alls utan glasögon och väldigt dåligt även med dem på sig. Det gör att hon måste sitta längst fram i klassrummet, att hon ofta går in i saker och snubblar och att hon omöjligt kan vara med på bollsport på gympan. Inte bara för att hon inte ser utan även för att de andra i klassen medvetet kastar bollar på henne och är jäkliga på alla sätt de kan. Värst är Thea och hennes lilla hov. Thea styr klassen och det Thea tycker, tycker alla andra också.


Två veckor innan skolans talangjakt råkar Anne Bea göra sig rejält osams med Thea och hovet och hon inser att hon måste komma med något riktigt bra för att inte bli fullkomligt tillplattad efter det. Hennes moster Mona kommer på en plan, Anne Bea måste också uppträda på talangjakten, för om det är nåt som Anne Bea kan som Thea definitivt inte kan så är det att sjunga. Hon måste visa alla att det finns mer än en tystlåten albino i henne. Problemet är bara att Anne Bea aldrig medvetet gör något för att dra blickarna till sig - hon får mer än hon behöver av det ändå. 


Kampen mot superbitcharna är en fin bok om vänskap. Om att våga vara vän även när oddsen är dåliga. Det handlar också om att våga vara sig själv fast (nästan) ingen har vett att uppskatta det. Och även om det finns en del ganska blinda och fega vuxna i den här boken så finns det också de där bra, lyssnande och seende vuxna som alla utsatta barn behöver. 

tisdag 22 mars 2016

Sjörövarhjärta



Det är en tryckande het sommar och syskonen Rick och Nora är uttråkade. Deras föräldrar jobbar långa dagar och de vanliga kompisarna från skolan verkar ha annat för sig. Ute på en liten obebodd holme som heter Laboratorieholmen, bara hundra meter från där de bor, hittar de en gammal låda av metall. Den är låst och ganska sliten, men Nora hittar på en fantastisk historia om sjörövaren Blodsöga som skar ut sitt eget hjärta och la det i lådan. Den som har lådan när han kommer tillbaka för att hämta det kommer att bli belönad. Så börjar leken där syskonen tillsammans med tre andra barn som bor i området tävlar om att hitta och gömma skrinet så bra de kan. De är i två lag och om en blir tillfångatagen måste den avslöja någon ledtråd till var lådan finns och resten av laget får försöka frita fången. Men ganska snabbt spårar leken ur. Det börjar med att Rick ser ett hus, eller mer en liten stuga, som verkligen inte brukar finnas där i vanliga fall och en flicka i ålderdomliga kläder. Det ser lite suddigt och blekt ut som på ett gammalt fotografi och snart bleknar synen bort helt och hållet. Men flickan, som heter Gerda, vill ha tillbaka skrinet. Nora vägrar tro Rick och tror bara att han tröttnat på leken och vill ha en ursäkt för att dra sig ur. Men fler och fler av barnen ser och hör saker där ute på holmen, som inte riktigt stämmer med deras verklighet. Kan det verkligen finnas portar till en annan tid där ute? Och vad är det egentligen för speciellt med skrinet?
Det visar sig att den nu så tomma och övergivna Laboratorieholmen ruvar på en 75 år gammal hemlighet.

Boken är skriven av ett syskonpar, Simon och Emma Leijnse, och utspelar sig i Kalmar där Simon bor. I havet precis utanför Kalmar finns tydligen en liten holme som påminner ganska mycket om Laboratorieholmen. Jag tror att det kommer fler spännande böcker om Rick och Nora.

måndag 21 mars 2016

Påskekrim

I våra grannländer Norge och Danmark finns det en tradition att till påsk läsa deckare, sk Påskekrim. Påskekrim funnits som företeelse i Danmark och Norge  sedan 1923, så nu tycker jag att det är dags att ta den seden till Sverige också!

Kom in på valfritt bibliotek och låna en deckare att läsa i påsk, det ska jag göra!

Behöver du lite tips?

Varsågod!

Mystiska ladan  Hundtjuven  Laura Lupp - detektiv (inbunden)


Brevtjuven  PapegojmysterietBildresultat för nattens drottning mats wänblad


Fantomerna  Den siste tsarens hemlighet  Historiedeckarna- lyckan kommer...lyckan går...


Beskyddaren  Afrodite och hämnden  4.50 från Paddington

Bra jobbat, grabben (kartonnage)  Datormysteriet (häftad)  Johnny Delgado : privatdetektiv (häftad)

Glad läspåsk!

torsdag 17 mars 2016

Nya omslag

Under hela läsåret arbetar jag med temat förvandling med mina elevens valgrupper. Vid vår senaste träff fick eleverna välja någon bok som de har läst och tycker mycket om. Uppgiften var att göra ett nytt omslag till boken.

Jag hade bestämt att vi skulle arbeta med Pic Collage, en app som jag bara hade hört talas om men aldrig jobbat med.Vi började lektionen med att ladda ner appen. Sen fick de elever som hade arbetat med den tidigare ta över lärarrollen. På några få minuter var alla igång med att göra sina egna omslag. De var djupt koncentrerade och tiden den bara rann iväg.

Här ett axplock av elevernas förvandlingsnummer.


eric av Shaun Tan

Shaun Tan är en fantastisk författare och illustratör som fick ALMA-priset 2011. Läs mer om Shaun Tan här.


Den senaste boken som Shaun Tan har gjort och som finns på svenska är Eric. Boken Eric är tunn och liten till formatet, man läser och bläddrar igenom den på några minuter. MEN det är en berättelse som inte lämnar mig, en berättelse som man kan läsa om och om igen, som man kan prata om och fundera på. Boken är illustrerad med de mest fantastiska små bilder där man ständigt upptäcker nya detaljer.

Hela berättelsen om Eric finns uppläst (med illustrationer) på youtube. Berättelsen är på engelska. Lyssna och njut!



onsdag 16 mars 2016

Miss Peregrines hem för besynnerliga barn

Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs är en bok som jag är mycket förtjust i. Jag återkommer ofta till den i tankarna, just för att den är så annorlunda än det mesta jag har läst. Den biter sig kvar och ibland så poppar det upp något ur den som jag inte ens visste om att jag funderat på.

Emelie skrev om den här.

Nu kommer filmatiseringen, regisserad av Tim Burton. Det verkar hur häftigt som helst!

Kolla trailern!


fredag 11 mars 2016

Broken

2013 var jag helt uppfylld av filmen Broken, av Rufus Norris, ,efter att ha sett den på Skolbiodagen, det året. Jag skrev om filmen här på bloggen.
Ikväll visas den på svensk TV 2, kl 21.30. Se den, men glöm inte att ta med ett paket näsdukar till soffan!

Påsk! Tävling och stämning



Nu har vi påskpyntat Mediateket på Tolvåkerskolan och tävlingen är upphängd. Påsktävlingen pågår hela nästa vecka och på fredag den 18 mars kl 10 drar vi vinnarna som vinner riktigt fina priser!! Påsktävlingen är öppen både för elever och lärare.

Välkomna!



torsdag 10 mars 2016

Norsk fantasy!

Jag sträckläste "Odinsbarn" av Siri Pettersen i helgen som gick.

"Tänk dig att du saknar något som alla andra har. Något som visar att du hör hemma i den här världen. Något som är så viktigt, att utan det är du ingenting.
En pest. En myt. En människa."

Odinsbarn är första delen i tilogin "Korpringarna" och utspelar sig i Ymlanden. Här bor Hirka med sin far, Thorrald, som är läkekunnig. Thorrald och Hirka vandrar genom Ymlanden och bor ett tag här och ett tag där, tills de stannar i Elveroa. När Hirka är 15 år närmar sig dagen för Riten, då ungdomarna i Ymlanden reser till huvudstaden Manfall och visar att de har Kraften för Rådet, för att bli skyddade av Siaren, och blir antagna till olika skolor, eller ratade. Hirka är väldigt bekymrad för Riten, hon kan inte Famna, hon har inte Kraften. Och som om det inte vore illa nog att sakna förmågan att Famna, så saknar hon även svans...

Thorrald är också bekymrad för Riten, och vill lämna Elveroa, för att Hirka ska slippa åka till Manfall. Problemet är att han är förlamad från midjan och ner, vilket gör det svårt för honom att resa. Han avslöjar skälet för sin oro för Hirka. Hirka är inte Ättling, hon är ett Odinsbarn, en svanslös, en Likfödd, Rötan. Thorrald gav henne ärren och berättelsen om hur hon förlorade sin svans när hon var liten för att skydda henne, men nu räcker inte hans beskydd längre. Han är inte hennes riktige far, han fann henne i snön i en stenring när hon bara var någon dag gammal.

Hirka blir förkrossad av faderns bekännelse och går till sin gode vän Rime för att be om hjälp. Tillsammans smider de en riskfylld plan, som kanske trots allt kan få Hirka att kunna genomföra Riten.

Samtidigt så har Rådet, som styr i Ymlanden, tillsammans, eller åt, Siaren, stora problem. Rykten och oroligheter blossar upp i olika delar av landet, och vissa delar tar avstånd från Manfall och Rådet. Ryktet som går är att De likfödda har kommit igenom Korpringen, för första gången sedan den stora striden som Ättlingarna gick segrande ur för tusen år sedan...

Hirkas fortsatt liv blir helt annorlunda och betydligt mer farofyllt än hon någonsin kunnat ana!

Boken avslutades med en riktig cliffhanger som fick mig att kasta mig över del två, "Röta". Tack och lov så finns den som e-bok, så även första delen. Även del två avslutas på ett ruskigt spännande sätt, så nu väntar jag med spänning på del tre, "Kraften" som enligt Adlibris kommer ut den 18 april!
Recensenterna lovar en spektakulär avslutning på en kritikerrosad trilogi så det verkar ju lovande! 


Korpringarna 1 : Odinsbarn Röta Kraften

onsdag 9 mars 2016

En vanlig dag på jobbet

På dörren in till biblioteket har jag en skylt där jag skriver var jag är, om jag inte är i bibblan.
I morse när jag skulle sudda ut gårdagens noteringar slog det mig att skyltens innehåll speglade mitt jobb väldigt tydligt.
Inte allt syns... samtalen med eleverna när de lånar, restkraven som jag hann skriva i de korta pauserna, högarna med böcker som skulle återlämnas och sättas upp på hyllorna, kaoset när bibliotekssystemet kraschade...
Att det är världens roligaste och bästa jobb syns inte heller men kan kanske symboliseras med bilden från min nuvarande elevens valgrupp. Tillsammans med min kollega Ninni vek vi hjärtan, det gällde att mäta rätt på millimetern.

Kim M. Kimselius på författarbesök

Onsdagen den 9 mars kom författaren Kim M. Kimselius på besök till årskurserna 4, 5 och 6 på Söderparkskolan. Dagen innan var hon på Annelundsskolan och bokpratade för år 3-6, vilket var mycket uppskattat. Hon bjöd både på läsinspiration och skrivinspiration till klasserna när hon berättade om sitt författarskap och vad som får henne att skriva böcker.




Kim Kimselius har gett ut många böcker och har ett mycket rikt författarskap. Särskilt kända är hennes fristående historiska äventyrsromaner om Theo och Ramona som reser genom tiden och hamnar i olika historiska epoker. Böckerna är uppbyggda kring verkliga historiska händelser.

På Söderparkskolan hade klasserna läst några av hennes böcker inför hennes författarbesök och laddat upp med frågor, nyfikenhet och intresse. Efter klassbesöken kom inspirerade elever och lånade fler böcker av henne på biblioteket. Även på Annelundsskolan blev eleverna mycket inspirerade.

Kim berättade att eleverna gärna får skriva till henne och att hon försöker svara så många hon kan.

Kim M. Kimselius hemsida finns mycket information att läsa om hennes författarskap.

Vi är mycket glada över att Kim M. Kimselius kunde komma och besöka våra skolor! Tack Kim!

måndag 7 mars 2016

Askfödd




Elias är soldat, Laia är en slav. Ingen av dem är fria och de står på helt olika sidor om krigarnas Imperium som är det samhälle som allt kretsar kring i boken Askfödd. Laia såg sin älskade mormor och morfar dödas och hennes bror blev tillfångatagen av en mask – en krigare. Hennes enda chans att försöka komma nära sin bror för att kanske kunna rädda honom är att få hjälp från motståndsrörelsen. Hon går med på att bli motståndsrörelsens spion inne i Blackcliffs militärakademi, där hon ska vara slav hos den känslokalla och farliga kommendanten. Om hon lyckas få fram någon nyttig information till motståndsrörelsen kanske de hjälper henne att hitta hennes bror. Kommer Laia att kunna överleva det extremt farliga uppdraget?


 Elias är en topptränad soldat, kanske den allra bästa. Nu är det bara Prövningarna som står mellan honom och ett framgångsrikt liv som krigare. Men Elias tvivlar, han känner sig ofri och drömmer om att fly. Laias och Elias vägar möts inne i Imperiet. De har olika platser i samhället men de är lika eftersom de båda vägrar att infinna sig i de hårda reglerna som finns, båda kämpar för frihet, överlevnad och de drömmer om en framtid i frihet.


Askfödd är första delen i Sabaa Tahirs extremt spännande nya fantasyserie. Hoppas det inte dröjer alltför länge innan del två är här! Detta är mycket spännande och fängslande läsning!

Hör Sabaa Tahir berätta om sig själv och om sin bok.

fredag 4 mars 2016

Högläsning

Mustiga berättelser lämpar sig särskilt bra för högläsning, tycker jag. Om jag ska göra en lista över mina fem absoluta favoriter gäller det att snabbt skrida till verket innan jag kommer på ännu fler.
För att göra det lite lättare räknar jag bort de självklara som Bröderna Lejonhjärta, Ronja Rövardotter, eller Tordyveln flyger i skymningen...

Frida Nilssons Ishavspirater är en hisnande berättelse där Siri ger sig ut för att finna Miki, hennes lillasyster som blivit tillfångatagen av pirater. Vithuvud rövar bort barn till slavarbete i sin gruva och därifrån kommer en aldrig levande. Men det gäller att inte tappa modet eller hoppet resonerar Siri även om hon tvivlar mer än en gång under sitt strapatsrika sökande.Hon möter många udda människor under sitt letande,en del hjälper henne men många försöker hindra hennes färd. Som alltid använder Frida Nilsson ett målande mustigt språk så att det känns som om en var där ute bland kobbar och isberg. Efter fyrahundra sidor kan en pusta ut, det slutar lyckligt, ondskan är besegrad.

Tid för avgång av Truus Matti lämpar sig bäst för högläsning med ett barn i taget, här är så mycket att diskutera och kanske även reda ut. Berättelsen utspelar sig på två plan men de vävs samman alltmer. En flicka som snart ska fylla elva väntar på att hennes pappa ska komma hem innan hennes födelsedag. Vardagen beskrivs kring den lilla familjen. På ett annat plan kommer en flicka som inte vet vem hon är till ett öde hotell där råttan och räven bor. Hon blir kvar hos dem och försöker komma underfund med hotellet och sig själv. Berättelsen är underfundig och har en stillsam humor.



Cornelia Funke har skrivit Tjuvarnas herre som jag tidigare skrivit om här på bubbel. 
Samma sak gäller Di Camillos Edward Tulanes fantastiska resa, den har vi återkommit till mer än en gång, vilket inte alls är underligt.

Carole Wilkinson har skrivit en fantastisk trilogi som inleds med Drakväktaren. Ping, som till en början inte ens vet sitt namn, är en slavflicka som lever under Han-dynastin i Kina. Hon ska vakta kejsarens drakar. Drakarna far illa och när bara en finns kvar bestämmer sig Ping för att rymma för att rädda drakens liv. Nu börjar en resa genom Kina under historisk tid. Precis som jag lär mig mycket om båtar och sjötermer i Ishavspirater lär jag mig här mycket om Kinas historia och kultur. Fantasyinslagen känns helt trovärdiga och en är helt övertygad om Drakarnas existens. 



Även om det här är fem väldigt olika berättelser finns det likheter. Huvudpersonerna ger sig ut på en resa som innebär stora utmaningar, med- och motgångar. Personerna gör även en inre resa, utvecklas kommer till insikter och kommer på ett eller annat vis hem. Inte alltid i bokstavlig bemärkelse.

onsdag 2 mars 2016

Pojken på bergets topp

Pierrot heter en pojke som föds i Paris i början på 1930-talet. Hans far är svårt skadad psykiskt efter att ha krigat i första världskriget, han dör när Pierrot är ganska liten. Kvar finns hans mor som försörjer de båda genom att vara servitris på en restaurang. När det förfärliga inträffar att Pierrots mor insjuknar och dör i tuberkulos, står Pierrot plötsligt helt ensam i livet. Han hoppas att han kanske kan få bo hos sin bästis Anchel men Anchels mor tar beslutet att han ska skickas iväg till ett barnhem. Alldeles ensam sätts Pierrot liten, rädd och ensam på tåget och skickas iväg till barnhemmet som drivs av två systrar. Efter några månader på barnhemmet tar Pierrots faster kontakt med barnhemmet och vill att Pierrot ska komma och bo hos henne istället. Pierrots faster har en fin tjänst som förste hushållerska på Hitlers fina slott högt uppe på ett berg i Alperna. Pierrot reser till sin faster och nu börjar ett helt nytt liv för honom, ett liv som innebär nära kontakt med Adolf Hitler - Fuhrern - och nazismen... Detta är handlingen i John Boynes alldeles nya bok Pojken på bergets topp.

John Boyne har tidigare skrivit boken Pojken i randig pyjamas. Denna bok är en av de mest lästa böckerna om andra världskriget på Tolvåkerskolan. Den högläses eller läses av hela klasser när eleverna läser om andra världskriget och nu följer alltså den skicklige författaren Boyne upp med en liknande historia.

Boyne vänder på perspektiven både i Pojken i randig pyjamas och i Pojken på bergets topp. Han får läsaren att fundera på skuldperspektivet och på hur man själv skulle tänkt/handlat om man varit barn/ungdom i Hitlers Tyskland. Det är lätt att förstå historien i efterhand men inte lätt att förstå allt medan det pågår. Pojken på bergets topp ger oss andra perspektiv på historien. Boken är mycket spännande, berörande och ger dessutom många uppslag för diskussioner med ungdomar om ondska, skuld och det egna ansvaret vid krissituationer.


tisdag 1 mars 2016

Viktiga dagar att minnas

Det är nog många som förbiser den här viktiga dagen - den 1:e mars. Men detta är faktiskt en av årets viktigaste dagar bland alla märkliga dagar som kalendern presenterar. Denna vecka kan vi se att även Fössta tossdan i mass infaller, samt Cheese Doodle day och nästa vecka har vi såklart den väldigt mycket mer seriösa Internationella kvinnodagen - se HÄR för en härlig lista.
Men idag alltså - Krama en bibliotekarie-dagen, eller Hug a librarian-day. Enligt en okänd källa kom denna dag till ”because librarians are cool and they help and love everyone!”.


Med tanke på alla bacillusker som är i omlopp just nu kräver jag personligen absolut inga fysiska kramar egentligen (men jag talar bara för mig själv). Däremot tar jag tacksamt emot några snälla ord eller bara en glad och positiv tanke åt mitt håll.


Så om du har en fin bibliotekarie i din närhet - tänk lite extra på hen idag och ge hen en fysik eller mental kram!

torsdag 25 februari 2016

Elevens val på Rinnebäcksskolan 18/2

Denna gången hade Elevens val "Vänskap" som tema. Eleverna hos mig och min kollega skulle skapa vänskapsbilder av vänskapsord.
Du gör först en skiss i blyerts, sedan skriver du ord med tuschpenna på blyertslinjen. Vi valde vänskapsord. Sist suddar du ut blyertsen. 

Här är några exempel på vad eleverna skapade under dagen!






tisdag 23 februari 2016

Middagsmörker

Middagsmörker är ett fenomen i norr, när solen inte orkar ovanför horisonten utan det är mörkt även mitt på dagen.

Middagsmörker är även titeln på en tämligen nyutkommen bok av debutanten Charlotte Cederlund. Vilken debut!
För mig tar det alltid några sidor att landa i författarens språkbruk och orientera mig i bokens värld, men sen var jag fast och hade jag inte möjlighet att läsa så fanns ändå berättelsen med mig hela tiden.
Áili är uppvuxen i Skåne med sin pappa och när han dör tvingas hon flytta till sin mammas släkt i samebyn Idijärvi. En släkt som de inte har träffat, det har hennes pappa sett till. Bara två år tänker Áili, sen är hon 18 och kan göra som hon vill.
Nästan direkt dras hon in i byns inre konflikter och det är tur att hon är en stark person för mottagandet hon får har mycket övrigt att önska. Det dröjer heller inte länge innan hon förstår att hon är en Noiadi, en nojd. Den första på mycket länge. Áili har en viktig uppgift som hon motvilligt tar sig an, att försvara byn från de onda krafterna som har kommit tillbaka.
Det blir en spännande berättelse i fantasygenren där samiska traditioner känns helt naturligt invävda.
Jag som egentligen inte brukar jubla över böcker i den här genren är helt förlorad.
Charlotte är skicklig på att ge karaktärerna djup, det finns en anledning till att "den onde" är ond och kan sett ur ett perspektiv till och med kännas ok. Det blir naturliga inslag och inte något påklistrat som författaren vill förmedla, bland annat genom  Áilis mognad och ökade förståelse för personers handlande.
Jag avundas den som fortfarande har boken oläst. Själv väntar jag på en fortsättning.
HÄR kan du lyssna när Charlotte blir intervjuad av Sameradion.


fredag 19 februari 2016

Citronlemonaden

Nasirs mamma kan trolla. Hon kan göra sura citroner till söt lemonad. Nasir älskar mammas lemonad som känns som solar i magen och gör honom oövervinnerlig. Tills klasskompisarna säger att de inte får ha saft i skolan och att det är äckligt när lemonaden lämnar klibbiga fläckar på bänken där Nasir sitter. Plötsligt känner Nasir så tydligt, han vill ha en svenska mamma som vet att lemonad är saft och att de inte får ha saft med sig till skolan, han vill inte sitta inne och läsa arabiska när alla kompisarna är ute och spelar fotboll och han vill definitivt inte följa med till mammans hemland Libanon när det är sommarlov.

Lemonaden som brukade vara bara sol och sötma står nu istället för utanförskap. Ingen av kompisarna dricker lemonad, tvingas lära sig arabiska eller äter mat som lukar av en massa kryddor. De har inte en mamma som bär hijab och som inte kan svenska ordentligt. Nasir vill verkligen vara som de. Han vill vara svensk. Men så åker de till Libanon och han träffar sin morbror, sin mormor och morfar. Det är så mycket som är annorlunda med Libanon mot Sverige, men en sak är precis samma. Mormor gör också lemonad och hon gör den på precis samma sätt som mamma.

Singers melodi

Vanna Rosenberg, känd från TV-serien Kvarteret Skatan har nu debuterat som barnboksförfattare. Det gör hon ordentligt i och med utgivningen av Singers melodi. Singers melodi är en historia om en cirkus med cirkusdirektören Maffioso, djurtämjarungen Manfred, clowner och många olika djur. Där finns schimpans, purpusäl, lejon, tigrar, elefanter och så finns sjölejonet Singer på cirkusen också. Singer sjunger så otroligt vackert, han är cirkusens största artist.

Åren går och Singer börjar bli gammal, det går nämligen nio sjölejonår på varje människoår. Det året när Manfred fyller nio fyller alltså Singer åttioett - de två föddes samma år och har blivit bästa vänner. Ju äldre Singer blir så längtar han mer och mer hem till havet. Havet där han en gång föddes, dit vill han nu tillbaka för att dö. Han ger sig tyst iväg en natt och när cirkusen vaknar upp och inser att Singer har gett sig iväg blir det stor förstämning bland de andra. Allra mest ledsen blir Manfred som måste iväg för att leta reda på sin vän.


Singers melodi öppnar upp för stora frågor om var man känner sig hemma, frågor om familj, hemland och tillhörighet. Boken är lämplig som högläsningsbok för barn i åldrarna 8-10 år. Det finns fantastiska illustrationer i boken gjorda av Cecilia Heikkilä. Vanna Rosenberg har samtidigt med boken släppt Singers Melodier på Spotify. Det är tolv vackra melodier om Singer, saknad och drömmar. Lyssna på melodierna parallellt med att du läser boken!



torsdag 18 februari 2016

Konsten att lämna en bok

En grupp 6-åringar är på biblioteket för att lämna och låna böcker. En av dem kollar noga den påtejpade bokstaven på boken och jämför med bokstäverna på bilderbokstrågen och börjar sätta tillbaka sina böcker. Jag stoppar henne och påpekar att boken måste till mig först, så att jag kan återlämna den i datorn också. Hon ger mig tvekande böckerna och jag säger att alla böcker alltid måste till mig innan de lämnar biblioteket och innan de ställs tillbaka på sin plats.

En stund senare kommer eleven med en bok hon vill låna och jag påminner henne om att när hon ska lämna tillbaka boken så ska den lämnas här hos mig, och jag knackar lite övertydligt med knogarna på skrivbordet. Hennes lärare frågar henne: "Var ska du göra av boken när du lämnar tillbaka den sen?" Eleven svarar: "Där!" och pekar bort mot bilderbokstrågen...