Skyltplaner

Igår kom jag tillbaka till jobbet efter en välbehövlig ledighet. Jag tror aldrig jag har slöat så mycket på så kort tid som under den här jul- och nyårshelgen. Jag har kollat på film med mina barn och lyssnat något lite på min egen ljudbok, men faktiskt inte ägnat jobbet en tanke. De här första dagarna blir det mjukstart innan lärarna kommer tillbaka på måndag. En sak som jag gjort idag är att titta över vad jag ska skylta med under terminen. Ofta glömmer jag bort många händelser som jag borde kunna uppmärksamma med en skyltning eftersom jag inte kollat upp dagarna i förväg. En ganska rolig sida att kolla är temadagar.se där alltifrån seriösa minnesdagar som Förintelsens minnesdag (27/1) och Internationella kvinnodagen (8/3) till kanelbullens/kladdkakans/chokladbollens dag och Clean Out Your Computer Day (12/2) tas upp.

Jag bestämde mig för att inleda terminen med att uppmärksamma Internationella Nalle Puh-dagen 18/1. Jag utökade temat till att innehålla alla möjliga sorters nallar och björnar och hade inga som helst problem att fylla hela skylthyllan med böcker.

Det kan väl kännas skönt för eleverna när de kommer tillbaka att få mötas av en hel vägg av nallar och björnar, när det återigen är dags att stiga upp i ottan och stressa iväg till skolan varje morgon.

Efter nallarna väntar den betydligt jobbigare Förintelsens minnesdag, och sedan blir det kärlek, vintersport, kvinnodagen, vår, världsbokdagen, homo-transtema och slutligen sommar någon gång långt där framme i slutet av maj. Det känns bra att redan har bestämt OCH skrivit upp i kalendern vilka teman jag ska skylta. Så slipper jag stå och glo på hyllan och stressa över att samma gamla böcker stått där en hel månad.

Lite ihop

Så kom då äntligen Johanna Lindbäcks efterlängtade debut för de något yngre läsarna, Lite ihop. Omslaget är frestande, som en hel påse med lösgodis. Jamen så är ju faktiskt boken, frestande och god och tar snabbt slut. Men absolut inte utan substans. Johanna Lindbäck har laddat godispåsen med en hel del bra värderingar. Det är så att vi förändras och det är inte bara av ondo. Det är sorgligt att växa ifrån bästa kompisen men världen går inte under. Det är ok att göra saker som inte alla tycker är superbra, ja det kan till och med vara lite smålöjliga saker.
Ploten i den här berättelsen skulle kunna ha blivit hur glansig och glättig som helst men författaren manövrerar skickligt och gör den till en skildring där många bokpersonernas ålder kommer att känna igen sig.
Johanna Lidbäcks språk känns ungdomligt, lite väl pratigt mellan varven, för att passa mig. Men för målgruppen tror jag det är helt rätt. Huvudpersonerna känns kanske lite väl mogna för sin ålder men det var vi skolbibliotekarier rörande överens om att det bara är bra.
Andra plus med boken är att Majken har några lite äldre tjejer som hon lyssnar till, tjejer som levererar bra värderingar. Skickligt invävt, känns aldrig som pekpinnar. Den andra huvudpersonen Ivan, är bara så trygg och vågar vara sig själv till stor del. Majken utvecklas i boken och blir alltmer självständig och tydlig inför sig själv.
Som om detta inte var nog är slutet mycket bra och öppet...

Blod säljer, en ny bok med fyra berättelser av Stephen King

Stephen King senaste bok är nu översatt till svenska - hurra!  Den heter Blod säljer och innehåller fyra berättelser med helt olika handlingar. 

I den första novellen, Mr. Harrigans telefon, så får vi möta Craig. 

Han är en ung pojke, som blir anställd som en lite allt-i-allo till Mr. Harrigan. Mest av allt vill Mr. Harrigan bli läst för, men ibland får Craig även vattna blommor eller räfsa löv. 

Vid speciella högtider så brukar Craig får en skraplott i present av sin arbetsgivare, och vid ett tillfälle så blir det högsta vinsten- 3000 dollar! 

Craig köper en mobiltelefon i present till Mr. Harrigan, något som denne tidigare har ansett vara ett helt onödigt behov. Denna inställning ändras snabbt, och mobiltelefonen blir nästan omedelbart Mr. Harrigans bästa vän. 

När Mr. Harrigan hastigt går bort(inte helt oväntat på grund av ålder, men dock hastigt) så tar Craig mobilen. Han ångrar sig och vid begravningen ser han till att stoppa ner mobilen i Mr. Harrigans innerficka och kistan sänks ner. 

Slutet gott, allting gott- eller? 

Kan man ringa någon på andra sidan?

Vem är Chuck? Läs Chucks liv och se vad du får reda på. 

Undergången närmar sig. På stan hänger det plakat lite varstans med texten:

 Charles Krantz

39 fantastiska år! 

Tack för allt Chuck!

Var kommer plakaten ifrån? Vem har satt upp dem? Är undergången verkligen på väg att ske, och återigen- vem är denne Chuck?

 Berättelsen är uppdelad i tre akter, där du börjar bakifrån, alltså med akt tre.  

Har du läst Mr. Mercedes? I så fall är du bekant med detektiven Holly Gibney som är huvudpersonen i berättelsen som har samma namn som boken- Blod säljer. 

Ett bombdåd äger rum på en högstadieskola. Det är något märkligt med reportern som är först på plats för att rapportera om tragedin. Holly Gibney följer spåren och kommer i kontakt med något som är allt annat än mänskligt... 

Och vad handlar historien som heter Råtta om? 

Läs boken...

Jag tyckte om boken i sin helhet men novellen som jag fastnade mest för var Chucks liv. Den är fyndigt skriven, varken skrämmande eller läskig men mycket tänkvärd och uppslukande. 

Att skriva bra noveller kräver skickliga författare, och här kvalar herr King in med lätthet. 

Blod säljer är lämplig från ca fjorton år.

Funktionsvariationer

En av de sista sakerna jag gjorde innan jag gick på semester var att läsa in mig på de böcker som lärarna ska högläsa när terminen startar igen i augusti. De senaste åren har vi på Ljungen och Lackalänga haft högläsningsprojekt i början av varje termin. Jag har bestämt vilka titlar som ska läsas och så har alla i samma årskurs läst samma bok. I de tidigare omgångarna har jag utgått ifrån skolans värdegrundsord när jag valt titlar, men den här gången har jag fokuserat på böcker där någon har en funktionsvariation. Det kan till exempel vara en ADHD-diagnos eller en hörselskada, olika långa ben som gör att det är omöjligt att spela fotboll eller en hjärnskada efter en sjukdom i barndomen. Eftersom jag läst oförsvarbart få sådana böcker tidigare fick jag ta hem en stor bunt att läsa och välja bland. En del var tydligt undervisande, medan andra handlade om helt andra saker och där funktionsvariationen bara var en egenskap bland andra. Båda typerna av böcker tycker jag fyller sin funktion och behövs på hyllorna.
När en ska välja högläsningsböcker är det så mycket att ta hänsyn till. Böckerna ska vara lagom långa, ha ett bra språk, inte innehålla alltför mycket som kan vara jobbigt att läsa högt men ändå tillräckligt mycket att diskutera... Så några av de jag valde bort var ändå väldigt bra böcker.

En av dem är Karamellens ord av Gonzalo Moure. Boken handlar om den döve pojken Kori som växer upp i ett flyktingläger i Saharas öken. Kori vet inte hur hans namn låter, men han vet hur det ser ut: "Läpparna runda, Munnen utdragen". På samma sätt heter hans mamma "Läpparna ihop, Munnen öppen, Tänderna över läppen, Läpparna utdragna, Munnen öppen." Alla hörande i byn visste att det lät Mahfuda, men inte Kori. Kori får gå i en speciell skola, men han får inte lära sig att räkna och läsa, utan istället får han rita, och det han älskar att rita allra mest är kameler. Han är speciellt förtjust i de enpuckliga kamelerna som kallas dromedarer. Koris farbror har ett dromedarsto och Kori brukar gå till hennes lilla inhägnad och titta på henne. Dromedarstoet blir tjockare och tjockare och en dag står det ett litet föl bredvid henne när Kori kommer dit efter skolan. Kori tycker att fölet ser ut som kola och börjar tänka på honom som kolakaramellen och sedan bara Karamellen. Dromedarer idisslar sin mat, precis som kor, och när de står där och tuggar om maten ser det för Kori ut precis likadant som när människor pratar. Kori är därför övertygad om att dromedarerna prata med honom. Han sitter varje dag hos Karamellen och försöker uttyda vad han säger. En dag bestämmer han sig för att lära sig skriva. Hans fröken säger nej, det är alldeles för svårt, men Kori ger sig inte och det visar sig när hon försöker att han har väldigt lätt för att lära. Varje dag sitter Kori sedan vid Karamellens inhägnad och skriver ner det som Karamellen säger till honom. Det är som vacker poesi. Men när Karamellen har blivit ett år kan inte längre hans farbror behålla honom. Karamellen måste slaktas och bli till mat för familjen. Kori bestämmer sig för att försöka rädda honom undan kniven.

Detta är en väldigt fin liten bok. Den är liten till omfånget, men känns ändå rik på så många sätt.

En annan av de ratade böckerna handlar också om en hörselskadad person, Dan. Dan har fortfarande lite av sin hörsel kvar, men han vet att han kommer att höra allt sämre. Dan har en bästa kompis som heter Dylan och hon kan som tur är teckenspråk, medan Dans mamma hellre skriver vad hon vill säga till honom. I skolan tycker Dan det är jobbigt med hörapparat och den mikrofon som läraren Kenneth ska ha på sig för att han ska höra. Läraren glömmer ofta att starta den, Dan hör inte vad klasskompisarna säger och han blir så sjukt trött av att koncentrera sig för att hänga med i diskussionerna. En dag i slutet av terminen ska klassen arbeta med sinnena och Kenneth tar fram Dan för att förevisa hur det är att vara hörselskadad. Dan vill inte bli uppvisad som något slags freak, men Kenneth lyssnar inte. Som tur är kommer Dylan och räddar honom från situationen. Den sommaren träffas Dan och Dylan nästan jämt och de hittar en ungdomsgård bara för personer som tecknar. Det blir en riktig ögonöppnare för Dan. Här får han träffa andra som har hörapparat och som inte skäms för det, som inte låter hörselnedsättningen bli ett problem i deras liv.

Som trolleri

Mårten Melin kommer att få Nils Holgersson-plaketten för sin bok Som trolleri. Det är inte alls något trolleri att han får detta prestigefyllda pris, tvärtom. Mårten är en mycket skicklig författare med många bra böcker på sitt samvete.
Som trolleri handlar om Mona som under sommarlovet bor ute på landet hos sin pappa. Pappan jobbar mycket och dagarna känns långa och händelselösa. Fast en dag sitter en kille längst ute på bryggan. Mona tycker allt att han beter sig lite underligt när han skriker högt av lite vatten som hon skvätter på honom och sen flyr när solen tittar fram. Om du läser första kapitlet mycket uppmärksamt har du alla nycklar till handlingen i din hand.
Något skumt är det allt med Mårtens böcker :), ofta börjar huvudpersonens namn på M.
Mårten Melin har besökt bland annat Skönadalsskolan vid ett par tillfällen. Besök som vi har varit mer än nöjda med.
Som sagt priset har hamnat hos rätt författare, inte tu tal om saken.
Vill du vara med under prisutdelningen får du bege dig till bokmässan i slutet av september.

Farlig mark av Louis Sachar

Se upp för skogen- och för leran!

Tamaya och Marshall brukar ha följe hem från skolan dagligen trots att de inte så bra vänner. De bor på samma gata och Tamayas mamma vill inte att hon går ensam.
Marshall har en bråkstake efter som heter Chad och som han gör allt för att undvika. En dag vill Marshall att han och Tamaya ska gå genom skogen på vägen hem, han hävdar att han kan en genväg. Vad Tamaya inte vet är att Chad har utmanat Marshall till slagsmål efter skolan och att det är detta som Marshall försöker undvika. De går in i skogen och den där genvägen som Marshall skulle kunna stämmer inte riktigt. De kommer vilse och helt plötsligt är Chad ikapp dem. Han muckar gräl och Tamaya får panik. Hon slänger en näve lera i ansiktet på Chad och sedan springer hon och Marshall därifrån.
När utslagen börjar dyka upp på hennes händer inser hon att det är något som inte är som det ska. Chad kommer inte skolan dagen efter och samtidigt förvärras utslagen. Vad var det för något i den där leran? Och vad har hänt med Chad?


Farlig mark är en mycket spännande bok, svår att lägga ifrån sig, och som håller en i ett hårt grepp ända fram till slutet!
Den är lämplig från årskurs fyra och uppåt.


Författaren Louis Sachar har även skrivit den populära boken Ett hål om dagen. Den kan du läsa om här. Den har även filmatiserats, och titeln på filmen är Holes. Vill du se filmtrailern? Tryck här. Både boken och filmen har varit mycket omtyckta!

Har vi tur så kanske även Farlig mark blir film?

En Brevroman

Idag fick jag plötsligt syn på en gammal bok som jag inte sett till på länge. Det är Du och jag och din kille av Johan Unenge. Johan Unenge har skrivit en mängd barn- och ungdomsböcker under många års tid, just nu har han också jobbet som Sveriges första Läsambassadör. Läs mer om Unenge och hans böcker här

Du och jag och din kille är en av Johan Unenges allra bästa böcker tycker jag. Nu är det flera år sen jag läste den men jag kommer fortfarande ihåg brevväxlingen mellan Annelie och Viktor som träffades under några sommarveckor. De börjar skriva brev till varandra när sommaren är slut, genom breven lär man känna dem och får reda på vad som hände på sommaren. Boken får en oväntad vändning mot slutet - den twisten var jag helt oförberedd på men det är vändningen som gör att jag gillar och fortfarande kommer ihåg boken.

Någon annan som läst och gillar?

Biblioteket i skollagen

I den nya skollagen som antogs i slutet av juni står det i andra kapitlet, 36 § "Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek." (Min kursivering. Läs mer här) Det är det enda som står i lagen om skolbibliotek, såvitt jag vet.

Jag måste erkänna att jag inte engagerat mig speciellt mycket i debatten som förts kring att regleringen av skolornas bibliotek gått från en tandlös formulering till en annan. Ingenting i den nya lagen förpliktigar egentligen till någonting. Men jag önskar verkligen att det stått någonting om lokaler, personal och material/medier som faktiskt ställer krav på politiker och rektorer. Just nu är jag bara väldigt glad att jag jobbar i en kommun som satsat på skolbibliotek. Vi skolbibliotekarier finns på alla 11 kommunala grundskolor i kommunen, i lite olika stor utsträckning, och från och med hösten har alla dessa skolor egna bibliotekslokaler. "Mitt" bibliotek på Lackalängaksolan kommer dessutom att bli större när det gamla köket i rummet intill nu ska rivas ut och väggarna fyllas med bokhyllor istället för köksskåp. Imorgon ska jag dit och titta. Spännande!

Emre är tillbaka!

I slutet av förra året kom äntligen Emres andra handbok (den första skrev jag om HÄR), och nu har jag dessutom hunnit läsa den.

Förutom den nya klasskompisen Ömer så har Emre inga kompisar. Det är till och med så att Emre känner sig osynlig. Inte ens sådana som han gått med på fritids i tre år kommer ihåg vem han är. Ömer tycker att det är dags att Emre blir lite mer känd, och det bästa sättet att bli känd på är att göra filmer och lägga ut på Youtube. Enligt Ömer. Det enda Emre är riktigt bra på är Minecraft, så de bestämmer sig för att göra en Minecraftfilm. På bara några dagar kommer Emre vara känd över hela världen, lovar Ömer. Problemet är bara att det inte blir någon bra film. Den blir faktiskt riktigt dålig, och Ömer får lova att inte lägga ut den på nätet så någon kan se den. Istället lyckas Emres odrägliga lillebror Izzet göra en film tillsammans med sin dansgrupp och den sprider sig som en löpeld. Ömer och Emre måste ta till något annat, och Ömer har naturligtvis lösningen. Katten Mogwaii älskar Emre, och att lata sig, men till tricks och roliga filmer är hen inte till mycket nytta visar det sig. Men när Ömer väl bestämt sig för något är han som döv för alla invändningar, och han drar med sig Emre och stackars Mogwaii ut för att göra en rolig film. Dessvärre ser det mer ut som att Emre misshandlar Mogwaii än att katten gör konster och när den filmen faktiskt läggs ut på nätet blir Emre visserligen igenkänd, men snarare ökänd än känd.

Den här boken var kanske inte riktigt lika rolig som den första, men jag läste den med nöje och ser fram emot att fortsätta följa Emres och Ömers eskapader och missförstånd.

Tredje boken om Emre är redan på väg och den heter Emres handbok i konsten att fixa en fest, och förstöra en.

Nu är julen här...

...och den vara ända till fastan, har jag förstått. Fyra omgångar långdans har nu ringlat sig genom biblioteket på Ljungenskolan och det börjar bli dags att knyta ihop den här terminen.
Det brukar ju vara populärt att göra listor såhär mot slutet av året, men det tänkte jag faktiskt inte göra. Jag ska unna mig att vara lite lat denna årets sista arbetsdag och bara njuta av tanken på en nästan två veckor lång ledighet, samt av insikten att det inte blir mörkare än såhär. Från och med nu kommer ljuset sakta tillbaka. Och vad kan bättre symbolisera detta än att solen strålar från en klarblå himmel, snön gnistrar och alla är goda och glada ända in i själen.

Jag vill passa på att önska alla läsare en riktigt

Millan-Sveket

Minns ni Millan? Flickan med drömmen om att få jobba med hästar och att bli en riktigt duktig tävlingsryttare. För Millan finns det dock många hinder på vägen. Mamma är sjukskriven och pappa arbetslös, dessutom tar han gärna och ofta flaskan till tröst. Lillebror Josef , fem år är skör och blyg, och allra mest älskad av Millan, som i princip har föräldraansvar för honom. Det som väger upp det hela är Millans jobb i stallet hos snälla, duktiga och förstående Marianne, så olik Millans trötta och ledsna mamma.
 Ingen får veta något om hur Millans liv hemma egentligen ser ut. Hur föräldrarna bråkar, att hon får ta hand om Josef och att det allt som oftast inte ens finns något att äta. Till varje pris skyddar Millan sina nära. I slutet av första boken om Millan kom pappa hem med shetlandsponnyn Zorro, som han vunnit på kortspel, som plåster på såren för att han gjort bort sig inför Millans kamrater då han varit full. "Nu har du fått din häst Millan, är du inte glad nu"?, säger pappa. Men Zorro är alldeles för liten för Millan.
I denna andra del av Millan serien låter Pia Hagmar, Millan få tävla på Mariannes egen fina dressyrhäst och hon träffar även Joel, som nästan "slår sig in" bakom Millans pansar. Men Sveket då, vad är det ? Jo, Millan får veta att det finns en stor häst, som behöver en ryttare och vars ägare i gengäld vill ha Zorro, men hur skall Millan göra-skall hon svika sin familj eller sin dröm?

Sagor med variation

Som muntlig berättare använder jag ibland en berättarövning där det gäller att göra någon ny infallsvinkel på en traditionell saga. Det brukar vara populärt, speciellt när barn i mellanåldern ska få till det. Fantasin flödar.

När jag nu köpte in ett gäng bilderböcker som ska passa de förskolebarn som kommer till biblioteket blev det även några med sagovariation som tema.

Pija Lindenbaum har gjort en mycket charmig och mer modern variant av Mäster skräddare. Titeln är Bidde det då? Sagan Mäster skräddare. Hennes bilder är som vanligt helt fantastiska. Skräddaren är en kvinna och slutet känns mer hoppfullt. Allt går att återvinna!

Jag vet inte hur många varianter av Rödluvan som finns. Jag har två favoriter: Roald Dahls rimmade text i Vådliga verser och Hendriks färgsprakande Makwelane och krokodilen.

Men de två som nu är nyinköpta går inte heller av för hackor.
Anna-Clara och Thomas Tidholms Vägen till Mormorsvägen bygger verkligen upp en spänning som nästan blir outhärdlig. Bäst blir det om en känner till den traditionella sagan. Här också en upplösning som får en att skratta gott och pusta ut.

Även Camilla Kuhns Ida och vargen, i översättning av Sofia Lindelöf, fann mitt hjärta direkt. Kanske för att jag själv är en storsnarkare, liksom mormor i berättelsen. Nej, det bästa är att Ida övervinner sin rädsla och blir den stora hjälten. Dessutom finner hon tryggheten i sig själv och hos mormor. Läs den!

Divergent – Avvikande

I baksidestexten på boken Divergent står det ”Om du gillade Hungerspelen kommer du att älska Divergent”. Jag tycker egentligen inte om sådana här jämförelser mellan böcker men i detta fallet stämmer det ganska bra. Divergent påminner mycket om Hungerspelen, båda böckerna är spännande och samhällskritiska dystopier i ett tänkt kollapsat USA. Huvudpersonen i Divergent är Beatrice eller Tris som hon väljer att kalla sig. Det finns också två starka och motsägelsefulla män vid hennes sida; hennes bror Caleb och Four hennes instruktör hos de Tappra.

Samhället i Divergent är uppdelat i fem falanger. Det är de Fridfulla, de Lärda, de Ärliga, de Osjälviska och de Tappra. Beatrice och hennes familj tillhör de osjälviska. Anledningen till denna falanguppdelning är, som det står i bokens inledning, ”För många decennier sedan insåg våra förfäder att de inte var de politiska ideologierna, religionerna, raserna eller nationalismen som var orsaken till all världens krig. De kom fram till att de snarare berodde på människornas inneboende ondska. De delade in sig i falanger som hade som mål att utrota de element som de trodde var orsaken till disharmonin i världen.” Detta är intressanta tankar! I boken får vi följa hur samhället blir när det istället är uppdelat i falanger som kämpar mot denna ondska i världen

I inledningen av Divergent närmar sig dagen för falangvalet. Alla sextonåringar förbereds för att välja vilken falang de vill tillhöra under resten av deras liv. Man kan välja att vara kvar i den falang där man vuxit upp och där ens föräldrar bor. Om man känner starkt att man tillhör någon annan falang kan man välja att byta, då blir man tränad i att klara inträdesprovet i denna nya falang. Om man inte klarar inträdesproven blir man falanglös och ställs då helt utanför samhället. Beatrice och hennes bror Caleb ska välja, testerna de gör före falangvalen ger konstiga resultat för Beatrice del, testledaren blir nervös när hon ser Beatrice resultat och hon uppmanar Beatrice att inte berätta om sina testresultat för någon! Det finns nämligen de som inte riktigt passar in någonstans, de som är avvikande – divergenta! Divergent är en spännande bok med mycket driv. Man vill hela tiden veta hur det går för Tris, Caleb och Four. Divergent är också en bok som tar upp intressanta teorierna om harmoni, disharmoni och ondska i världen! Personen Tris förändras under bokens gång och mot slutet är hon en mycket modig person.

Jag ser fram emot andra delen i serien!

Veronica Roth som har skrivit boken är född 1988, alltså är hon bara 25 år i år! Medan hon läste på universitetet började hon skriva på Divergent-triologin. Del 2 – Insurgent släpptes (på engelska) i maj 2012 och den kommer på svenska någon gång under hösten 2013.

Divergent har blivit vald till »Årets favoritbok alla kategorier« och »Årets ungdomsbok inom Fantasy & Science fiction« 2011 av Goodreads!

Filmversionen av Divergent kommer på bio våren 2014.

ISOL, Chaud och Drews

I torsdags hade jag lyckan att få lyssna på tre stycken illustratörer och författare, men framförallt lyckan att få titta på deras fantastiska bilder.  Detta hände sig på LitteraLund och författarna var ISOL, årets ALMA  pristagare från Argentina, Benjamin Chaud från Frankrike och Judith Drews från Tyskland. Maria Lassen, litteraturkritiker från Finland var moderator och samtalade med dem utifrån deras bilder/böcker om skillnader och likheter i deras bilder och om deras situation som illustratörer i de olika länderna. De är alla tre mycket framgångsrika , men betyder kulturella skillnader något ifråga om hurdana bilder man gör. Frågan ställdes också om hur mycket förlagen i de olika länderna kan ställa krav på att författarna/illustratörerna skall tillrättalägga sina bilder, inför utgivning.
 Alla tre hade haft problem med att förlagen haft åsikter om att personer haft baddräkter på sig på deras bilder.....(undrar om man reagerat på det i Sverige) eller att, som Judith Drews berättade att hennes förläggare i USA ville att hon skulle ändra färgskalan i en av sina böcker till lila/rosa, eftersom det var en bok om en flicka...

Men ta er en titt på deras böcker, titta på Judith Drews myllrande stadsbilder. till höger
Eller läs Benjamin Chauds berättelse: Min kanin Sockan. Kanske har det hänt alla som har ett husdjur någon gång. Man tröttnar, men alla gör inte som Sockans lille ägare, går ut i skogen, för att försöka lämna sitt husdjur där. Jag låter honom bara bli en vildkanin , tänker Sockans lille ägare. Men Sockan vill inte bli lämnad. Som en modern Hans och Greta, med skillnaden att Sockan kommer inte tillbaka hem, utan har försvunnit då pojken ångrar sig och rusar tillbaka efter sitt husdjur med de långa öronen. Slutet blir dock lyckligt, kan avslöjas. Till slut ISOL och hennes fantastiska bilder. Som ett lyckligt barn, men ändå med ett allvar och skärpa tycks hennes skapande utan slut. I boken "Den vackra Griselda" tappar människorna bokstavligen huvudena då de ställs inför något otroligt och Griselda blir stående med en av sina tillbedjares huvuden i handen....man blir alltid överraskad då man tittar på hennes bilder. Ja, hon var värd ALMA priset.

Bilderboksbonanza

Jag har under semestern läsfrossat i en del bilderböcker. Jag tänkte därför dela med mig av några av mina bilderboksfavoriter just nu. Det finns nog något slags tema i det hela som handlar om vi och oss, här och nu, livet, jaget och hela universum!

Bilderböcker på vers

Det är roligt att läsa högt på vers eller rim tycker jag. Fantasin sätts i spinn och en kan börja fundera på egna rim och spännande ord. Att läsa högt på vers och rim känns lite som ett mellanting mellan att sjunga och tala. Texten kan nästan också bli som en ny sång som går att tonsätta eller sjunga när andan faller på. Jag tycker också att formatet för bilderböcker är så passande för rim och ramsor på något vis, med illustrationer till texten och även längden på böckerna. Här kommer därför en del böcker som jag läst på sista tiden som är på rim och vers!

Tio vilda hästar till toppen

Text: Grethe Rottböll

Bild: Lisen Adbåge

Boken handlar om en tävling där tio vilda hästar ska ta sig upp till toppen av ett berg. Den som kommer först vinner. Hästarna får själva välja fritt vilket färdsätt de ska ta för att nå målet först. De väljer mellan att åka bil, cykel, tåg, helikopter, bergsklättring bland annat. Berättelsen tar fart och när startskottet går tas läsaren med på en hejdundrande färd på vers på väg mot toppen. Genom boken råkar hästarna ut för många olika svårigheter och strapatser på vägen upp på berget och slutet bjuder på en riktig överraskning.

Det är underbart kul att få lära känna hästarna genom boken. Handlingen är spännande och det är ofta dråpligt roligt. Allt kan hända! Illustrationerna är fantastiskt vackra med bilder som täcker hela sidorna från kant till kant i klara färger. Det jag gillar mest är hur varje häst har sin egen personlighet och hur olika de alla ser ut med olika färger och mönster. Här finns bland andra den lilafärgade Dandy med vita stjärnor på kroppen, Lord som har glasögon och Minus som är iskallt ljusblå. Varje häst har ett helt uppslag var och alla är huvudpersoner. I början av boken presenteras alla hästarna med namn och ett bildporträtt. Det är kul att kunna gå tillbaka och titta på porträtten och se att: -Jaha! Det var hen som var där på den bilden!

Det finns fler böcker om de tio vilda hästarna: Tio vilda hästar : en räknesaga samt Hästfesten : tio vilda hästar hittar hem.

Livet på en pinne

Text och bild: Maria Nilsson Thore

I Livet på en pinne startar berättelsen i ett ägg som håller på att kläckas. Huvudpersonen, som befinner sig i ägget, funderar över vad hen kommer att bli efter kläckningen. Många tankar snurrar i det lilla ägget. Kommer hen att bli fågel eller fisk, ha fjädrar eller fjäll, bli omtyckt, kunna flyga eller gå? Genom boken får läsaren fortsätta följa tankarna som det lilla livet som finns i ägget har. Här finns många frågor som funderas över, här finns oro och ängslan om vad som komma skall och här finns förhoppningar, drömmar och önskningar om vad livet utanför ägget ska bära med sig. Här finns så mycket att fundera över och diskutera även för läsarna!

Allt det här kan jag

Text: Grethe Rottböll

Bild: Bettina Johansson

Den här boken handlar om ett barns betraktelser av omvärlden och sig själv.  Huvudpersonen, som är ett “jag”, tittar ut på den stora världen, tolkar omvärlden från sitt eget personliga perspektiv och relaterar till sig själv och hur hen är.  Bokens “jag” kikar runt i närområdet på andra djur, undersöker hur de lever och vad de kan. Hur gör de andra och hur gör jag frågar sig huvudpersonen genom boken på finaste rim. Barnet ser att alla är olika och alla kan olika saker. Alla kan vara bra på sina egna vis. Det finns så stora tankar i den här boken och jag tycker det är så fint och varsamt skrivet och illustrerat om bokens “jag”.

Mitt bland stjärnor

Text: Lotta Olsson

Bild: Olof Landström

I den här boken tas läsaren med på en rymdfärd utan dess like, ut i universum och tillbaka igen med hjälp av versens vackra form. Först är allt enormt och ofattbart. Vi befinner oss i universum, någonstans i rymden.

Första sidan rymmer enbart vers, på en blank sida utan någon illustration. Där finns inget. Bara tanken på hela universum och allt i det kan ju faktiskt kännas så. Det är för stort! Och vad fanns innan universum? Men så… nästa sida tar oss vidare. Jo, det finns ju faktiskt något där. Ett blått klot, Jorden svävar runt.

Boken tar oss med genom Big Bang, skapelsen och evolutionen beskrivs, livet kommer krälande upp ur havet för att så småningom ta alla dess former och utveckla sina olika sätt att leva på. Vidare genom boken beskrivs hur vi alla lever i våra egna världar, hur vi betraktar världen på olika sätt och att det kan vara svårt att se bortom det omkring oss som vi är medvetna om. Men så föds ett liv och världen vidgas. Allt är nytt och mänskligheten och livet beskrivs, våra förmågor att känna, tänka och kommunicera. Men också att vi vet en del, men inte allt och att vi upplever världen olika.

Den här boken fick det att knottras på armarna när jag läste: evolutionen beskrivs på vers! Inte bara det, det finns så fantastiskt många stora tankar i denna bok! Jag kan inte låta bli att förundras och rysa, var gång jag läser boken, om livet, universum och allting.

Men det är en annan bok att läsa!

Bokrådet tipsar!

På slutet av våra bokråd på Skönadalskolan brukar vi boktipsa. Eleverna får berätta lite om eller bara nämna en bok de gillar eller läser just nu. Det är både kul för mig och dem eftersom jag får lite koll på vad eleverna gillar och de får höra vad andra barn gillar att läsa. Så under förra mötet bestämdes det att dessa tips skulle samlas ihop till en affisch så andra elever på skolan också kan bli inspirerade. 

Fullt upp med Skapande skola

Denna veckan har det verkligen varit fullt upp på våra olika skolor. Skönadalskolan, Dösjebro och Ljungen och lackalängas fyror har alla haft skrivarworkshops genom skapande skola. 

Under torsdagen hade Ljungen och lackalänga ett digitalt författarbesök med Charlotte Cederlund. Hon har skrivit bland annat trilogin om Bråfalls hemlighet där den första boken är Trollen i skogen och Idijärvi-trilogin som börjar med Middagsmörker. Charlotte kommer att berätta om sina böcker och även hålla en skrivworkshop där eleverna får tips och trix. De får även testa att skriva egen fantasy. 

Sen under fredagen fick Skönadal och Dösjebro besök från Anette Eggert. På Skönadal blev det spännande diskussioner om mod och känslor efter de läst Sista sparken och Tänk bara fotboll för att förbereda sig. 

Under besöket fick eleverna lära sig lite om hur det är att jobba som författare och fick några tips på hur man kan börja skriva. En övning var att skriva en kort text som började med "Jag önskar ..." där de också skulle lägga till en färg. Det blev många roliga och fina texter om allt möjligt från röda månar till guldtoaletter. Eleverna verkade tycka det var roligt och var engagerade under hela träffen. I slutet av dagen fick fyran på Dösjebro en variant på lektionen då de hade sin träff digitalt.

Men det är inte slut på besöken riktigt ännu. Den 4/5 har fyrorna på Annelundskolan och Olympiaskolan digitala träffar med Charlotte Cederlund. 

// Emmi & Emma

Mysteriet på Hester Hill

I sin nya bok för ungdomar lämnar Kristina Ohlsson Åhus och vi får göra nya bekantskaper.
Tillvaron har rasat samman för Meg och Frank, Det tolvåriga tvillingparets föräldrar har bestämt sig för att separera och dagarna är fyllda av bråk. Speciellt Frank har svårt att acceptera situationen. Sommaren verkar allt annat än hoppfull, det blir bestämt att syskonen ska bo ett tag hos sin farbror Eliot, en upptagen professor och uppfinnare.

Tonen sätts redan när de anländer till stationen i Svarthed. Det är mörkt och det regnar, ingen väntar på dem. Stationen ligger öde men Meg tycker sig skymta en flicka med lång fläta därinne. Till slut blir tvillingarna hämtade och de anländer till ett pampigt hus beläget på en höjd, Hester Hill, Här bor farbror Eliot tillsammans med Carl.

Man kan påstå att märkligheterna duggar tätt och det blir mer och mer spöklikt. Inte vara på vinden, inte gå ner i källaren utan lov, inte gå till dammen, mystiska ljud, gömda nycklar, ett magiskt spel och en gammal dagbok. Tvillingarna och deras nyvunna vän trotsar de flesta förbuden vilket får till följd att allt blir ännu mer kusligt. Lägg till en tidresa bakåt i tiden på exakt hundra år.
Det är en skickligt flätad historia med massor av ledtrådar och detaljer. Det gäller att inte slöa till i sitt läsande för då missar man lätt en detalj. Men berättelsen hade vunnit på att gå in mer på djupet,
 lite mer gestaltning. Kanske också att vissa av förklaringarna på slutet hade kunnat uteslutas.Allt behöver inte skrivas en på näsan.

Fast det här är tama invändningar som ungdomarna inte alls kommer att bry sig om. De kommer att läsa med stor behållning och fråga efter fler böcker, ju mer lik desto bättre.

Alice McMallis, pojken på kyrkogården

För några veckor sedan läste jag en rapport från region Skåne om bokprat, "Fakirerna och vi – en studie om bokprat som läsfrämjande insats". En riktigt inspirerande och användbar rapport! I slutet ger författaren Catharina Schmidt tre exempel på böcker en kan använda vidare i undervisningen efter bokpratet, och här snubblade jag över "Alice McMallis" som är skriven av Jessica Lindholm. Boken är tryckt 2015, men jag har helt missat den. Spöken, zombier och annat läskigt är mycket gångbart på biblioteket just nu, så jag beställde den genast.

Alice McMallis är en mycket kavat nioåring som bor bredvid en gammal och övergiven kyrkogård tillsammans med en hushållerska , en alltiallo och en nanny. Alice älskar skräck och vill så himla gärna träffa ett livs levande spöke! Hon tillbringar många kvällar och nätter på kyrkogården, men inte ett enda litet spöke visar sig...Inte ens husets förre ägare, som påstås ha drunknat och som ska hemsöka huset, syns till.
En kväll när hon som vanligt genar över kyrkogården för att ta sig hem så står en av gravbyggnaderna på glänt, men det märker inte Alice. Hon känner sig dock iakttagen och hör rassel och ljud. ÄNTLIGEN, tänker Alice, men ser inget spöke.
Någon dag senare när hon passerar över kyrkogården, börjar någon plötsligt kasta kastanjer på henne och nu börjar hon bli arg! Nu minsann ska hon hitta vem det än var som bråkar med henne!
Efter en stunds kurragömmalek så hittar hon något, ett finger! Så småningom hittar hon hela figuren som följt efter henne, men det är inget spöke, det är en zombiepojke...
Alice bestämmer sig för att ta med zombiepojken hem, och det ställer till mer bekymmer än Alice kunde föreställa sig i sin vildaste fantasi.

Boken är i ärlighetens namn inte särskilt läskig utan mer smårolig, men det passar egentligen mig bättre, jag är inte jätteförtjust i jätteläskiga böcker. Jag gillar dessutom Jessicas illustrationer väldigt mycket, de gör mycket för berättelsen.

 

Blev du nyfiken på rapporten? Läs den HÄR!

Vårens böcker

Har suttit och bläddrat i Vårens böcker och kan konstatera att det finns mycket att se fram emot! Så många bra, roliga, läskiga, romantiska, spännande böcker som är på gång! Här är listan på de ungdomsböcker jag ser mest fram emot;



Eld – Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren, efterlängtad fortsättning på Cirkeln. Kan bli hur spännande som helst! Här kan du läsa vad Maria skrivit om Cirkeln.






Sjutton år och skitnsygg – Superpopulära Emma Granholm kommer äntligen ut med en ny bok! Här kan du läsa vad jag tycker om hennes tidigare böcker








En sån där vidrig bok där mamman dör – Sonya Sones som skrivit ständigt utlånade Vad min flickvän inte vet, och Vad mina vänner inte vet är tillbaka med en ny bok. Låter lite som en snyftare. Kan bli hur bra som helst!





Allt jag säger är sant – Lisa Bjärbo, Maria har redan skrivit den nya boken här och Emelie har skrivit om Bjärbos första bok Det är så logiskt…här, och även jag är nyfiken på den nya boken.





Kan även passa på att göra reklam för Carringtonkatastrofen, uppföljaren till Lasarusparallellen av Kjetil Johnsen. Så här skrev Maria om Lasarusparallellen, Slutet av Rachel Ward, sista delen av Döden i dina ögon, och Kristin Cashores Monstrets dotter, andra delen i De utvalda. Se vad Maria tyckte om första delen Tankeläsaren här.