Kometen Foxworth är på väg mot jorden. Först var det bara indicier om att en komet var på väg och man gjorde omfattande beräkningar och undersökningar. Sedan stod det helt klart och utom allt tvivel att den 16 september kl 04.12 på morgonen kommer kometen att passera in i jordatmosfären. Det kommer då att bli tio gånger så varmt som på solens yta och inget levande kommer att överleva denna stunden.
Mats Strandbergs bok Slutet utspelar sig mellan 27 maj och 16 september. Människorna på jorden har precis fått veta att tiden fram till den 16 september är den tid som finns kvar, för enskilda individer och för hela mänskligheten.
Simon, en av bokens huvudpersoner, beger sig direkt hem till sin flickvän Tilda när han får beskedet om Foxworths ankomst. Han vill vara nära henne och dela ångesten med henne. Parallellt med Simon, Tilda och deras kompisar får vi möta Lucinda som är allvarligt sjuk i leukemi och som redan vet att hennes liv snart är slut.
Efter en fotbollsmatch med efterföljande festligheter försvinner så Tilda, ingen vet var hon är. Har Tilda försvunnit självmant eller har något brottsligt hänt henne? Simon och Lucinda möts då eftersom de båda känner och tycker mycket om Tilda. De vill båda hitta henne och få reda på vad som hänt.
Slutet är en bok som handlar om livet mycket mer än om döden. Vad väljer vi att göra med vårt liv och våra relationer om vi vet att vi har kort tid kvar att leva? Vad är viktigt i livet? Vilka strider väljer vi att ta? Vilka relationer vill vi satsa på? Vilka glädjeämnen finns en helt vanlig dag?
Detta är frågor som är viktiga att fundera på oavsett om vi har 75 år kvar att leva på jorden eller om vi, som människorna i Slutet, bara har drygt 3 månader kvar att leva.
Slutet är en mycket bra bok som passar för ungdomar i äldre tonåren och för vuxna. Läs den!!
onsdag 19 december 2018
Adventskalender Lucka 19
tisdag 18 december 2018
Adventskalender Lucka 18
"-Jaha, här är granen, sa Mumintrollets pappa. Bara vi nu visste vad den ska användas till. Gafsan påstod att man måste klä den.
-Så stora kläder har vi inte, sa mamman bekymrat. Vad kan hon ha menat?
-Vet du hur man klär på en gran? frågade Snorkfröken.
Knyttet rodnade våldsamt och viskade:
-Med vackra saker. Så vackert man kan. Det har jag hört. Sen överväldigades det av sin blyghet, slog tassarna för ansiktet, stjälpte tekoppen och försvann genom verandadörren.”
Muminfamiljen väcks mitt i vintern av Hemulen som konstaterar att det är jul, fast han inte riktigt vet vad det är. Tillsammans försöker de klura ut vad julen är och hur man ska förbereda den.
“Granen” är en underbar och säregen novell av Tove Jansson.
“Granen” är en underbar och säregen novell av Tove Jansson.
Boken innehåller även “Det osynliga barnet” som också är en fantastisk berättelse om Ninni som först inte har något ansikte men som under berättelsen gång med hjälp av familjens kärlek och omsorg, till slut får ett helt ansikte.
Etiketter:
Adventskalender 2018,
Det osynliga barnet,
Granen,
Tove Jansson
måndag 17 december 2018
Lundströms bokradio
I lördags blev jag extra glad när ett helt program ägnades åt barn och ungdomsböcker. Lotta Olsson från Dagens Nyheter och Martin Hellström från Linnéuniversitetet tipsade om sina favoriter från årets barnboksutgivning. De gav många bra tips till läsupplevelser och hårda klappar. Lyssna här!
Det här är ett mycket bra initiativ, men jag vill ha mer! Här min önskelista till dig Marie Lundström. Jag lovar att jag varit snäll, iaf de flesta av årets dagar.
Minst en barn eller ungdomsbok i varje program året runt.
Och varför inte en bokcirkel kring en bok för yngre?
Adventskalender Lucka 17
Alla mina hemligheter av Non Pratt.
De kallades ”Flippade femman” på sommarlägret när de var tretton år, Alix, Ben, Zara, Dean och Millie. Den bästa sommaren i deras liv. Tillsammans gömde de en minneslåda med brev och löften om att avslöja sina hemligheter till sina framtida jag. Nu har fem år gått och de har samlats för att öppna lådan, alla utom Millie, som nyligen dött av sin tarmcancer...
Klarar de övriga fyra av att avslöja sina hemligheter för de forna bästisarna, som nu känns som totala främlingar...
Etiketter:
Alla mina hemligheter,
homosexualitet,
Non Pratt,
sorg,
vänskap
söndag 16 december 2018
Adventskalender Lucka 16
Det är svårt att mäta hur mycket en författare som H.C Andersen påverkat oss och senare tiders författare, men att han gjort ett stort och outplånligt intryck på barnlitteraturen och kulturen i stort är helt klart. Flera av hans böcker har blivit dans-, teater- och operaföreställningar. Jag ska ta med min 6-åring på Snödrottningen under jullovet och det blir operapremiär för henne. Spännande!
Tiden gick och en vinterdag var han ute med sin kälke när en vacker vit släde for förbi. Han kastade ett rep om släden och åkte efter, genom byn långt ut på landet. Där stannade släden och en kvinna klev ur - det var snödrottningen. Hon kysste Kajs panna och vips frös hans hjärta till is och han glömde allt om sitt gamla liv. Han glömde Gerda och den lilla byn han bodde i.
Men Gerda kunde inte glömma. Hon gav sig ut på en lång vandring för att hitta sin bästa vän igen.
När jag läste den här satte jag flera post-itlappar på sidorna med mina associationer till andra böcker. Kajs tjuvåkande på snödrottningens släde fick mig genast att tänka på när Lisabeth åker snålskjuts på Anderssons släde i Madicken. Den vita släden och iskalla snödrottningen skickade mig rakt till Narnia, Edmund och Vita häxan. Renen som visar vägen och den kloka gummans ord om att Gerdas kärlek till sin vän räcker för att bryta förtrollningen är ju uppenbart en inspirationskälla till Frost. Och jag undrar om inte den snälla rövardottern med svarta ögon som räddar Gerdas liv har fått blomma ut i Ronja rövardotter...
Den version av boken som jag läst är tolkad och skriven av Rachel Elliot och illustrerad (mer gulligt än läskigt) av Charlotte Cook.
Snödrottningen är berättelsen om vännerna Gerda och Kaj. Men egentligen börjar den med en elak vätte och en magisk spegel. Vättens spegel visade bara fula saker. Allt som speglades i den visades grått och fult och vanställt. När spegeln gick i kras spreds alla tusentals små sandkornsstora skärvor för vinden och alla som träffades såg världen som ful och tråkig, och om de fick en skärva i hjärtat blev de dessutom elaka och arga.
Men tillbaka till Gerda och Kaj. De bodde grannar och brukade göra allt tillsammans. På vintrarna var de inne och lyssnade på Gerdas mormors sagor om Snödrottningen som gör att det snöar och på somrarna lekte de på terrassen mellan husen. Och just en sån där sommardag på terrassen träffades Kaj av skärvorna från den magiska spegeln. Från ena stunden till den andra blev han en helt annan människa. Han blev sur och arg och tyckte att allt var tråkigt och fult. Gerda förstod ingenting.Tiden gick och en vinterdag var han ute med sin kälke när en vacker vit släde for förbi. Han kastade ett rep om släden och åkte efter, genom byn långt ut på landet. Där stannade släden och en kvinna klev ur - det var snödrottningen. Hon kysste Kajs panna och vips frös hans hjärta till is och han glömde allt om sitt gamla liv. Han glömde Gerda och den lilla byn han bodde i.
Men Gerda kunde inte glömma. Hon gav sig ut på en lång vandring för att hitta sin bästa vän igen.
När jag läste den här satte jag flera post-itlappar på sidorna med mina associationer till andra böcker. Kajs tjuvåkande på snödrottningens släde fick mig genast att tänka på när Lisabeth åker snålskjuts på Anderssons släde i Madicken. Den vita släden och iskalla snödrottningen skickade mig rakt till Narnia, Edmund och Vita häxan. Renen som visar vägen och den kloka gummans ord om att Gerdas kärlek till sin vän räcker för att bryta förtrollningen är ju uppenbart en inspirationskälla till Frost. Och jag undrar om inte den snälla rövardottern med svarta ögon som räddar Gerdas liv har fått blomma ut i Ronja rövardotter...
Den version av boken som jag läst är tolkad och skriven av Rachel Elliot och illustrerad (mer gulligt än läskigt) av Charlotte Cook.
Etiketter:
Adventskalender 2018,
gott och ont,
H.C. Andersen,
Sagor,
Snödrottningen
lördag 15 december 2018
Adventskalender Lucka 15
Minoo och hennes familj väntar på ett Brev. Varje dag när Minoo och hennes lillebror Mirza kommer hem från skolan är de skräckslagna för att Brevet skall ligga där på hallmattan.
Mamma och pappa jobbar mycket och ofta på kvällarna. Då får Minoo ta hand om lillebror. Just den här fredagen har hon och hennes bästa kompis Ebba bestämt att Minoo skall sova över hos Ebba. Allting är planerat, vilken film de skall se, vilka chips och vilket godis de skall köpa.
Men när Minoo kommer hem från skolan på torsdagen, berättar mamma att hon och pappa måste jobba på fredagkvällen och Minoo måste ta hand om sin lillebror. Vilken besvikelse! det blir inget sova över, men vad har hon för val..
Fredag eftermiddag efter skolan har Mirza kommit hem före Minoo och upptäckt att Brevet kommit. Mirza blir så rädd att han bara slänger Brevet i hallen och rusar ut och iväg. Minoo vet genast var hon skall leta, när hon kommer hem och upptäcker att lillebror är borta. Hon springer ner mot hamnen, ett ställe som Mirza älskar, men där han egentligen inte får vara. Det finns en båt i hamnen, där Jultomten är kapten, tror Mirza. Kaptenen är stor och tjock och har långt, vitt skägg. Han måste helt enkelt vara Jultomten! Minoo ser Mirza springa ombord på båten och Minoo springer efter. Det tar en stund innan Minoo hittar honom. Han har gömt sig under några presenningar. Precis då hör de hur båtens motorer sätter igång och snart är de på väg ut ur hamnen.....
Mamma och pappa jobbar mycket och ofta på kvällarna. Då får Minoo ta hand om lillebror. Just den här fredagen har hon och hennes bästa kompis Ebba bestämt att Minoo skall sova över hos Ebba. Allting är planerat, vilken film de skall se, vilka chips och vilket godis de skall köpa.
Men när Minoo kommer hem från skolan på torsdagen, berättar mamma att hon och pappa måste jobba på fredagkvällen och Minoo måste ta hand om sin lillebror. Vilken besvikelse! det blir inget sova över, men vad har hon för val..
Fredag eftermiddag efter skolan har Mirza kommit hem före Minoo och upptäckt att Brevet kommit. Mirza blir så rädd att han bara slänger Brevet i hallen och rusar ut och iväg. Minoo vet genast var hon skall leta, när hon kommer hem och upptäcker att lillebror är borta. Hon springer ner mot hamnen, ett ställe som Mirza älskar, men där han egentligen inte får vara. Det finns en båt i hamnen, där Jultomten är kapten, tror Mirza. Kaptenen är stor och tjock och har långt, vitt skägg. Han måste helt enkelt vara Jultomten! Minoo ser Mirza springa ombord på båten och Minoo springer efter. Det tar en stund innan Minoo hittar honom. Han har gömt sig under några presenningar. Precis då hör de hur båtens motorer sätter igång och snart är de på väg ut ur hamnen.....
fredag 14 december 2018
Adventskalender Lucka 14
Just under julen har vi förhoppningsvis mer tid tillsammans och varför inte ägna en stund var dag till högläsning för hela familjen.Frida Nilssons Ishavspirater är en hisnande berättelse som kommer att fängsla ung som gammal.
Tioåriga Siri ger sig ut för att finna Miki, hennes lillasyster, som blivit tillfångatagen av pirater. Det är den mest fruktade, Vithuvud som rövat bort henne till slavarbete i sin gruva och därifrån kommer barnen aldrig levande.
Men det gäller att inte tappa modet eller hoppet resonerar Siri även om hon tvivlar mer än en gång under sitt strapatsrika sökande.Hon möter många udda människor under sitt letande,en del hjälper henne medan andra försöker hindra hennes färd.
Som alltid använder Frida Nilsson ett målande mustigt språk så att det känns som om du var där ute bland kobbar och isberg. Efter fyrahundra sidor kan du pusta ut, det slutar lyckligt, ondskan är besegrad. Boken är fint illustrerad av Alexander Jansson.
Berättelsen presenterades först som en julkalender i radion under namnet Siri och ishavspiraterna. Den finns fortfarande att lyssna till på Sveriges Radios webbplats. Fast jag rekommenderar er att läsa boken, den är mycket bättre än dramatiseringen.
Tioåriga Siri ger sig ut för att finna Miki, hennes lillasyster, som blivit tillfångatagen av pirater. Det är den mest fruktade, Vithuvud som rövat bort henne till slavarbete i sin gruva och därifrån kommer barnen aldrig levande.
Men det gäller att inte tappa modet eller hoppet resonerar Siri även om hon tvivlar mer än en gång under sitt strapatsrika sökande.Hon möter många udda människor under sitt letande,en del hjälper henne medan andra försöker hindra hennes färd.
Som alltid använder Frida Nilsson ett målande mustigt språk så att det känns som om du var där ute bland kobbar och isberg. Efter fyrahundra sidor kan du pusta ut, det slutar lyckligt, ondskan är besegrad. Boken är fint illustrerad av Alexander Jansson.
Berättelsen presenterades först som en julkalender i radion under namnet Siri och ishavspiraterna. Den finns fortfarande att lyssna till på Sveriges Radios webbplats. Fast jag rekommenderar er att läsa boken, den är mycket bättre än dramatiseringen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)