Visar inlägg med etikett jultomten. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett jultomten. Visa alla inlägg

lördag 15 december 2018

Adventskalender Lucka 15

Minoo och hennes familj väntar på ett Brev. Varje dag när Minoo och hennes lillebror Mirza kommer hem från skolan är de skräckslagna för att Brevet skall ligga där på hallmattan.
Mamma och pappa jobbar mycket och ofta på kvällarna. Då får Minoo ta hand om lillebror. Just den här fredagen har hon och hennes bästa kompis Ebba bestämt att Minoo skall sova över hos Ebba. Allting är planerat, vilken film de skall se, vilka chips och vilket godis de skall köpa.
Men när Minoo kommer hem från skolan på torsdagen, berättar mamma att hon och pappa måste jobba på fredagkvällen och Minoo måste ta hand om sin lillebror. Vilken besvikelse! det blir inget sova över, men vad har hon för val..
Fredag eftermiddag efter skolan har Mirza kommit hem före Minoo och upptäckt att Brevet kommit. Mirza blir så rädd att han bara slänger Brevet i hallen och rusar ut och iväg. Minoo vet genast var hon skall leta, när hon kommer hem och upptäcker att lillebror är borta. Hon springer ner mot hamnen, ett ställe som Mirza älskar, men där han egentligen inte får vara. Det finns en båt i hamnen, där Jultomten är kapten, tror Mirza. Kaptenen är stor och tjock och har långt, vitt skägg. Han måste helt enkelt vara Jultomten! Minoo ser Mirza springa ombord på båten och Minoo springer efter. Det tar en stund innan Minoo hittar honom. Han har gömt sig under några presenningar. Precis då hör de hur båtens motorer sätter igång och snart är de på väg ut ur hamnen.....

tisdag 19 december 2017

Julkalender Lucka 19 - Julen är räddad

För ganska exakt ett år sedan, närmare bestämt den 15:e december, skrev jag om boken Jakten på julen av Matt Haig här på bloggen. Boken handlar om hur den fattige skogshuggarsonen Nikolas blir alvernas ledare och sedan också Jultomten. Jag gillade verkligen den här boken.


Nu har fortsättningen kommit! Jultomten lever i frid i sitt alvrike och efter förra årets absoluta succé med att dela ut julklappar till alla barn i världen pågår förberedelserna för fullt i leksaksfabriken och hela alvriket för att upprepa proceduren. Det enda som behövs för att stanna tiden och få släde och renar att flyga är magi och ett barns osvikliga tro. Och detta barn finns. Hon heter Amelia, bor med sin mamma och arbetar med att feja skorstenar i 1840-talets London. Men mamman är sjuk och allt Amelia önskar sig är att mamma ska bli frisk igen. Jultomten får hennes önskan och vill verkligen uppfylla den, men så kommer en massa saker i vägen. På julafton, just när Jultomtens ska ge sig av blir alvrike attackerat från underjorden. Trollen förstör allt i sin väg, släden kraschar, leksaksfabriken och alla hus utom det där tidningsredaktionen ligger rasar samman och oändlighetssäcken med alla julklappar förstörs. Hur gärna Jultomten än vill så kan det inte bli någon jul det här året.
Och i London kan inte Amelias önskan gå i uppfyllelse. Hennes mamma dör och Amelia själv tvingas in på ett arbetshus där hon får slita och jobba dagarna i ända. Hennes tro på Jultomten är definitivt borta.
Ett år passerar. Jultomten och alla alverna bygger upp alvrike igen, julklappsfabriken går på högvarv och alverna har byggt en ännu bättre släde åt Jultomten. Problemet är bara att magin inte räcker till. Det finns inte tillräckligt mycket hopp och tro för att få släden att lyfta och tiden att stanna så att det blir möjligt för Jultomten att hinna till alla barn under en och samma natt. Det blir en hård kamp mot klockan och gravitationen för att Jultomtens ska kunna ta sig till Amelia, väcka hennes hopp igen och få fatt i tillräckligt mycket magi för att kunna ta sig runt till alla jordens barn.


Jag gillar även denna bok. Kanske finns det en och annan logisk lucka, och kanske blir det lite långt ibland. Men å andra sidan, vem behöver logik när det finns magi och varför alltid ha så bråttom? Det här är en riktigt härlig julberättelse. Det handlar om alver som tycker att "omöjligt" är ett av de allra värsta svordomarna och om människor som lär sig att våga tro och hoppas även när allt ser ganska mörkt ut.
Läs den här boken tillsammans i jul!

torsdag 15 december 2016

Julkalender Lucka 15 - Jakten på Julen

Det lackar som bekant mot jul, och nu när både tredje advent och lucia är passerade så är det väl dags att tänka på högtiderna som väntar. I min familj har vi aldrig haft tomte. När jag var fem eller så fick jag ett par skidor av min farfar och hans fru och de hade tänkt vara roliga och klätt in skidorna i en tomteutstyrsel och ställt dem i hallen. Sedan tyckte de att jag skulle ge tomten en kram och KLÄ AV HONOM!!!! Jag som ogillade att göra saker när andra tittade på ville verkligen inte krama en vilt främmande man och ännu mindre ta av honom kläderna medan släkten stod och glodde på mig. Lite av ett fiasko det där. Jag var ju som sagt inte heller van vid tomtar. Julklapparna la mina föräldrar under granen när jag sov, det visste jag, och tidigt på julaftonsmorgonen smög jag ner och bara satt där och tittade på granen, presenterna och insöp stämningen. Jag kan verkligen sakna den där magin som fanns - även utan tomte.


Matt Haig har skrivit en berättelse som verkligen handlar om magi. Om att våga tro, om att vara tvungen att tro, för att allt annat är otänkbart. Och om tomten.
Nikolas bor med sin far skogshuggaren i en pytteliten stuga i skogen. De har nästan ingenting, men det enda Nikolas verkligen saknar är sin mamma, som dog för några år sedan. Fadern brukar alltid berätta om de glada, snälla, givmilda alverna som bor långt uppe i norr och Nikolas hoppas verkligen att de finns på riktigt. En dag kommer en jägare till stugan och han vill ha med Nikolas pappa på en expedition för att hitta alvernas by. Kungen har utlovat en stor belöning till de som kan bevisa att byn verkligen finns, och Nikolas pappa kan inte motstå en sådan chans till rikedom. Under tiden ska Nikolas elaka faster bo hos Nikolas och ta hand om honom. Men månaderna går och fadern kommer inte tillbaka och till slut känner Nikolas att han lika gärna kan ge sig av för att leta efter sin far, han står inte ut med fastern en sekund till. Det visar sig vara en långt svårare och farligare färd än han kunde tänka sig. Som tur var hittar han en oumbärlig vän på vägen, renen Blitzen som låter honom rida på sin rygg, och som peppar honom när han är på väg att ge upp.

Det här är en bok om godhet och öppenhet och om att våga lita på de som inte ser ut exakt som vi själva. Om att hitta en egen väg i livet, lita på sin intuition och våga göra det rätta även när alla andra säger tvärt om. Nikolas förlorar en hel del på vägen, sitt hem, ett värdefullt minne av sin mor och till och med sin far, men han vinner respekt och ett helt folks tillit. Och han hittar till slut sitt kall, det som skänker honom mest glädje i livet och som gör att han slipper åldras mer. Att ge.