Barn och ungas medievanor

Statens medieråd publicerade nyligen sin rapport om barn och ungas medieanvändning, "Ungar och medier 2019". Det är mycket intressant läsning, då du får inblick i hur mycket tid de olika åldersgrupperna lägger på olika medier. En del behandlar ungas användning och tillit till nyhetsmedier och här finns en del att arbeta med, inte minst då det visade sig att socioekonomiska och demografiska förutsättningar gör stor skillnad.

Det som är ledsamt, men inte helt oväntat, är att läsningen av fysiska böcker får stryka på foten till förmån för andra aktiviteter.
I åldersgruppen 9-12 år uppger 22 %  att de läser varje dag (31% 2012, 26% 2017) och 6% uppger att de  lyssnar på ljudbok.
I åldersgruppen 12-16 år är läsningen ännu lägre, bara 11 % uppger att de läser varje dag
(20% 2012, 11% 2017) och 3 % uppger att de lyssnar på ljudbok.

Detta innebär enligt rapporten inte att barn och unga inte läser, men de läser andra texter än tryckta böcker. 

Läs gärna rapporten i sin helhet, du kan ladda ner den genom att klicka på länken Ungar och medier 2019

Fem skäl för vuxna att läsa barnlitteratur

I tisdags, den 17 april, var det ett intressant tema i Obs, ett av P1:s kulturprogram. Det var Karin Nykvist som undervisar studenter på Lunds universitet i litteraturvetenskap som kom till tals. Hon berättar i programmet om hur hon alltmer reflekterat över att vuxna borde läsa barnlitteratur och ger fem skäl till detta.
För mig som till vardags mestadels läser just barn- och ungdomslitteratur kan jag bara hålla med henne. Jag talar mycket med föräldrar om vikten av att läsa högt och att  stötta sina barn i deras läsutveckling men det här är en annorlunda infallsvinkel.
Programmet är 10 minuter långt. Lyssna och njut!

Intensivläsning

Vid årsskiftet fick vi en ny specialpedagog på Ljungenskolan. Hon började ganska omgående arbeta med intensivläsning i fyran och jag ombads plocka fram böcker med olika svårighetsgrad. Intensivläsningen går till så att eleverna får en bok utifrån sin egen läsnivå - alla elever kan ha olika böcker. Sedan sitter de tre gånger om dagen och läser högt för en kompis. I två minuter läser den ena ur sin bok och sedan byts de av så att den andra läser ur sin. De elever som läser tillsammans är på ungefär samma nivå i sin läsning. Eleverna börjar på samma ställe i sin bok alla tre gångerna under dagen, men kommer kanske lite längre för varje läsning eftersom övning ger färdighet... Nästa dag börjar eleverna läsa där de slutade vid den tredje och sista läsningen dagen innan. Detta har eleverna fått göra varje dag under flera veckors tid. En del elever har hunnit läsa ut sina böcker och har fått komma till mig för att låna nya.
Jag pratade med specialpedagogen idag och hon är nöjd med arbetet. Naturligtvis finns det många olika parametrar att ta hänsyn till, men hon upplever ändå att en del av de elever som inte gärna läser har kommit igång lite bättre med sin läsning efter projektet. En del elever har fått upp lite bättre läshastighet och klarar fler ord per minut. Att göra läsningen automatiserad är viktigt för att den ska kännas lätt(are) och att det känns lätt att läsa är en viktig faktor för att det ska upplevas som roligt. Sen tillkommer naturligtvis en massa andra aspekter, som att du måste förstå det du läser, men den biten tränar vi ju genom att diskutera det vi läser tillsammans med andra. Alla bitar måste in för att det ska bli ett bra resultat.
Ytterligare en klass har än så länge nappat på arbetsmetoden och jag har nu samlat ihop böcker till en etta också. Deras resultat ser jag väldigt mycket fram emot att få höra om, men det blir inte förrän framåt påsklovet.

Fatta vilken skillnad!

Igår var jag med på föräldramötet för alla Ljungens ettor. Jag pratade om varför läsningen är så otroligt viktig och nämnde till exempel att barn behöver lära sig 3000 ord om året, dvs. 10 ord om dagen, under sin skoltid och att majoriteten av dessa lär hen sig genom skriven text. Ingen tid att ta ledigt från läsningen en enda dag, alltså! Jag passade också på att visa en fin film som Göteborgs stadsbibliotek gjort. Den är värd att lägga ut här också tycker jag!

Thomas Halling på besök på Söderparkskolan

Thomas Halling var på Söderparkskolan i fredags!
Det var fredagen den 7 april, sista fredagen inför påsklovet, som två 6:or fick träffa författaren Thomas Halling. På schemat stod skrivarworkshops och det var ett gäng förväntansfulla 6:or som mötte författaren på morgonen.

Inför besöket har jag och 6:orna haft högläsning ur Hallings bok: Eddie 12 och hon som heter Elsa / Elsa 12 och han som heter Eddie, för att börja lära känna Hallings författarskap och skrivande.

Eleverna tyckte att boken var väldigt spännande. Boken har dessutom en speciell utformning då den är delad i två delar: från början av boken så handlar den om Eddie som är 12 år. Men, den går också att vända upp och ner och läsa bakifrån. Då handlar den om Elsa som är 12 år. Här på Biblioteksbubbel går det att läsa mer om boken.


Under timmen som gick med Thomas Halling fick eleverna pröva på hur skrivande, fantiserande och berättande kan gå till på ett otroligt spännande och medryckande vis.

Halling berättade ur sin bok Dennis kamp och ledde eleverna in i berättelsen på ett fantastiskt engagerande vis.

Eleverna sögs in i handlingen genom Hallings berättande! Han fick eleverna att engagerat diskutera berättelsen med varandra, de funderade över vad som kunde hända här näst, pratade om det som hände och vad de tyckte om det. De funderade över olika val som karaktärerna hamnade i och vad olika händelser ledde till.

Så småningom var det dags för eleverna att skriva själva. Och oj vad de skrev. De skrev så att pennorna glödde. Det var en helt fantastisk syn och det var så kul att se hur eleverna själva blev författare denna dag.

Stort tack till Thomas Halling som hade möjlighet att komma till skolan och på ett sådant fantastiskt engagerande sätt ledde dessa skrivarworkshops med 6:orna på Söderpark. Det kändes verkligen roligt att eleverna fick möjlighet till att pröva skrivande tillsammans med Thomas Halling på detta sätt.


Efter besöket blev jag som skolbibliotekarie nästan nedsprungen av elever som ville reservera Thomas Hallings böcker. Underbart! Också kul att se hur skrivande och läsning kan kopplas ihop med varandra och se all inspiration och kreativitet flöda.


Det var tack vare Sparbanksstiftelsen Färs och Frosta som författarbesöket med skrivarworkshops möjliggjordes. Färs och Frosta ger bidrag till olika skolprojekt och denna gång hade alltså turen kommit till Söderparkskolan!

Då är snart påsk!

 

Det är helt otroligt vad tiden rusar i väg. Nästa vecka har eleverna påsklov! Det känns som om sporlovet precis har varit!

Jag tänker passa på att läsa in några böcker som jag ännu inte hunnit med. Det släpps nya böcker hela tiden och bokhögen som ska betas av växer istället för att krympa! Samtidigt är det härligt att det händer så mycket på barn- och ungdomsboksfronten- vilket utbud det finns idag och vilken glädje böckerna skänker många av skolans elever. Jag får se vilka titlar som kommer att betas av. Nästa inlägg jag gör i bloggen får handla om någon bok som avnjutits under påsken.

Önskar er alla en glad påsk!

"Läsningen är lösningen"

Martin Widmark är faktiskt ganska fantastisk. Inte alla böcker han skriver är fantastiska, men han är produktiv, han skriver för alla åldrar från bilderböcker till ungdomsböcker, han läses helt otroligt mycket och ligger väl alltid på tio i topp i utlåningsstatistiken. I år har det hittills kommit ut 5 böcker signerade Martin Widmark och det kommer säkert någon till innan vi skriver 2014. I våras slog han världsrekord i antalet deltagare och längd på en läslektion. Lektionen hölls i Göteborg, men klasser från hela landet kunde delta via länk. Läs om det HÄR.
Nu arbetar han för fullt med att lobba för läsningen i skolan. Han har faktiskt tagit paus helt och hållet från skrivande för att lägga all tid på arbetet med ett projekt som kallas "En läsande klass". Tillsammans med en grupp lärare håller han på att ta fram ett material med tips och idéer hur man kan jobba med läsning i framförallt mellanstadiet. Materialet ska vara klart nästa vår och kommer att vara gratis, såväl bok som föreläsningar och andra texter som boken hänvisar till.
Jag hoppas verkligen att hans samtal med politiker, lärare, förlag och fackföreningar bär frukt. Att materialet sprids och används och att alltfler elever får lov att prata om böcker, lära sig förstå vad de läser och våga vara kritiska till texter. Det behövs. Läs mer om projektet i dagens Sydsvenskan och på Martin Widmarks webbplats.

Läsa på slöjden?!?

Läsning och högläsning är något som vi ständigt återkommer till och jobbar med på olika vis varje dag på våra skolor. Och alla sätt att få eleverna att läsa mer och tillgodogöra sig litteratur är bra. En trevlig idé som nu testas på Korsbackaskolan är att eleverna får lyssna på ljudböcker på syslöjden. Tanken är dels att det ska bli en lugnare och tystare arbetsmiljö med mindre prat och dels såklart att eleverna ska få lyssna på en bra bok. Kanske något att testa även på bilden när eleverna sitter och jobbar med olika projekt.

Långledigt = Läsning

Jaha, vad har ni läst nu under långhelgen? Alltid skönt med lite extra ledigt särskilt när det är fint väder! Jag unnade mig att läsa en vuxenbok; Himmelsdalen av Marie Hermansson – riktigt bra, spännande och tänkvärd, så vuxna som hittar hit – läs!

Massor av böcker!

(Foto av Ian Britton)

Igår fick jag besöka klass 1A på Ljungenskolan och se deras bokgirlang. För varje bok de läser så gör de en ringgirlang av papper och sätter på änden av girlangen. Färgen på girlangen beror på vilken sorts bok de tycker att det är: Gul = rolig, svart = läskig, röd = spännande etc.

Det som är mest imponerande är att de 20 barnen tillsammans på mindre än ett läsår redan har läst ut 1250 böcker! Girlangen som är upphängd på väggen går runt hela klassrummet och kommer att hinna bli ännu längre innan sommarlovet.

Deras klassföreståndare Yvonne Andersson berättade också att när barnen väljer vilken färg det ska vara på girlangen så blir det lite som ett bokprat för de andra barnen. "Aha, det var en svart bok, då vill jag också läsa den".

Ett mycket smart och visuellt sätt att arbeta med läsning. Jag bara undrar vilka böcker jag ska föreslå för dem senare om de redan läser så mycket när de går i ettan.

lästrender

Helt plöstligt händer det, någon i en klass läser en bok och gillar den och sen vill alla - eller ja i alla fall många - läsa samma bok. Ibland är det en serie där alla delarna plötsligt är utlånade, men det kan även vara en författare eller ett visst tema som lockar. Vissa nya böcker blir lånade så fort de kommit ut på snurran/hyllan, medan andra får stå där o vänta ett tag och man hinner tänka ”men ska ingen låna den?”. Så försöker vi bibliotekarier tipsa om boken, men det allra bästa har vi märkt är när eleverna tipsar varandra. Det är också roligt att höra eleverna återberätta handlingen i boken för kompisarna, ofta är det ju så att har man läst något riktigt bra vill man dela den upplevelsen med någon. Boktrender just nu? Tja, på Dösjebro läser tvåorna Riddarskolan, Rolf och Roliga Bellman-historier, medan femmorna verkar ha fastnat för klassiker och sanna historier (tänk eländesskildringar). Fråga Alcie (som handlar om en tonårig tjej som börjar knarka och dör i en överdos) är t.ex. mycket populär där just nu. På Korsbacka har några precis upptäckt Jeff Kinneys böcker om Greg på engelska, och så verkar ”alla” läsa Pojken i randig pyjamas just nu. Och alla åtta exemplar av Hungerspelen är forfarande ständigt utlånade. Och en del snöar in på dystopier efter att ha läst Hungerspelen, så det blir en slags "spin-of effekt". En annan sak som de som läser mycket märkt är ju att vissa böcker, tex klassiker refereras det till i andra böcker och i filmer och då blir man ju nyfiken på den boken. Återigen en slags spin-of effekt. Roligt iallafall att märka ett intresse för läsning och litteratur hos eleverna. Och roligt att prata om böcker!

Aidan Chambers och Katarina Kuick i Göteborg

Jag var i Göteborg igår på en föreläsning med Aidan Chambers och Katarina Kuick. Båda är författare, Chambers är lärare i grunden och har i många år arbetat med barns läsning och även Katarina har ägnat mycket tid åt boksamtal och läsande med barn och unga.

Det var en oerhört intressant eftermiddag och jag var mycket nöjd, och ganska trött, när jag satt på tåget hem igen. Aidan hade utlovat trötthet och varma hjärnor. Det är nämligen så, berättade han, att hjärnan är det organ som kräver mest energi och ett arbetande organ alstrar värme. Ju mer vi tänker och koncentrerar oss desto mer energi förbrukar hjärnan, och gårdagen krävde en hel del koncentration Att lyssna på engelska och skriva sammanhängande anteckningar på svenska går åtminstone inte för mig automatiskt längre.

Aidan pratade mycket om hur viktiga vi vuxna är för barns läsande. Vi kan inte bara släppa in barnen i biblioteket och förvänta oss att de kommer därifrån med en bok som gör dem till läsare. Vi måste hjälpa dem med urvalet, hitta rätt bok till rätt barn. Vi måste också hjälpa dem ta till sig texten. För många underlättar det att höra texten. Det måste finnas tid till högläsning och tid att sedan testa själv. Men läsningen tar inte slut i och med att barnen nått sista sidan. Vi måste hjälpa dem att tolka vad de läst, prata om det. Genom att säga något högt förstår vi vad vi tänker, genom att prata med andra om det lästa ser vi andra detaljer än de vi själva har lagt märke till och texten kan bli både mer mångfasetterad och mer begriplig.

Katarina hade ett boksamtal med oss, visade praktiskt hur det skulle kunna gå till och jag som aldrig själv arbetat med boksamtal på det sättet fick många värdefulla tips med mig.

Aidan avslutade med den senaste hjärnforskningen som visar att det inte bara är ögat som skickar signaler till hjärnan (cortex) när vi läser utan att ljudcentra också aktiveras. Ju tydligare vi "hör" det vi läser, oavsett om det läses tyst eller högt, desto lättare har vi för att ta till oss texten, förstå den och lära oss nytt av den. Ytterligare ett argument för högläsningen alltså!

Det är svårt att sammanfatta fyra timmars föreläsning på några rader text, men jag skulle råda er att läsa Aidan Chambers böcker, Böcker inom oss och Böcker omkring oss om ni vill sätta er in i hans tankegångar ännu mer. De är översatta av Katarina Kuick och finns att få tag på via skolbiblioteken.

Läsa bör man, annars ...

I radioprogrammet Epstein i P1 kan du lyssna till ett inslag om vikten av läsning. Vår nye läsambassadör Johan Ungenge, som jag skrev om HÄR tidigare i veckan och skolbibliotekarien Lotta Davidson Bask från Lund medverkar. HÄR kan du lyssna. Om du inte vill lyssna till den inledande diskussionen om nedsmutsning med cigarettfimpar får du dra dig 17 minuter in i programmet. Johan har för övrigt skrivit en artikel om läsning i den nya Barnbiokskatalogen som Maria skrev om HÄR i bloggen. Flitens lampa lyser och ytterligare en artikel har han hunnit med och finns i Svenska Dagbladet, HÄR kan du läsa den.

Läsning igen

Apropå läsning som är ett ständigt återkommande ämne för oss skolbibliotekarier, på den här sidan finns en hel del intressant information om läsinlärning, dyslexi mm. Gå gärna in och läs!

Högläsning - igen och igen och igen!

Den här veckan har jag varit med på två föräldramöten, dels för ettornas föräldrar på Rinnebäcksskolan och dels för förskoleklassernas föräldrar på Ljungen. Det är alltid kul att träffa föräldrar och prata om det som jag brinner för, läsning. Läsning är ju både en oerhört viktig kunskap för att kunna hänga med på lektionerna i egentligen alla ämnen, men också en fantastisk sysselsättning för nöje och avkoppling. Den senare funktionen får absolut inte glömmas bort bland allt tragglande och stakande och all hopplöshet som kan komma när det inte går riktigt så bra och snabbt att lära sig läsa som man kanske skulle önska. Här kommer högläsningen in som en räddare i nöden. Högläsningen ger barnet tillfälle att bara njuta av berättelsen, koppla bort allt eget slit och få lyssna på spännande, roliga böcker.

När jag skulle förbereda mig inför föräldramötena så hittade jag det här avsnittet av I love språk, som handlar om hur man väcker barns läslust. Det är visserligen från förra året, men vad de pratar om är lika aktuellt idag. Precis som Aidan Chambers (om ni minns mitt inlägg från 26/8 - HÄR) så framhåller de högläsningen och samtalet kring det lästa som oerhört viktiga faktorer för barns läsutveckling, och för deras läsglädje.

Och högläsningen behöver ju inte bara vara för barnens skull - det finns så fantastiskt många bra böcker att läsa högt som även vi vuxna får något ut av. Kom gärna till skolbiblioteken och be oss om tips!

På tapeten

Barns läsförmåga och bibliotekens roll för elever läsutveckling är sannerligen på tapeten just nu. I Sydsvenskan finns idag ett helt uppslag om Aidan Chambers som är något av en läsguru - atrikeln finns ännu inte i tidningens nätupplaga, men jag ska länka till den så snart den dyker upp. Nu finns artikeln HÄR.

Samtidigt har Lärarförbundet och Centrum för lättläst kommit med en ny rapport som visar "att endast 65 procent av grundskolorna har ett bemannat skolbibliotek och att mer än hälften av dessa endast är bemannade 10 timmar eller mindre per vecka.

- Brister i läsförmågan påverkar hela skolgången och får konsekvenser för hela livet. Ett bemannat skolbibliotek, med pedagogiskt kunnig personal och material som passar elevernas skiftande behov är en förutsättning om svenska elevers läsförmåga ska bli bättre, säger lärarförbundets ordförande Eva Lis Sirén.

I de nya riktlinjerna från skolinspektionen om skolbibliotek står det att ett skolbibliotek ska vara anpassat till elevernas behov och till funktionshindrades, invandrares och andra minoriteters särskilda behov. Men detta är i realiteten inte möjligt utan att biblioteket är bemannat av personal med rätt kompetens.

− Obemannade skolbibliotek drabbar särskilt de elever som redan är svaga läsare eftersom de har ett större behov av vägledning för att hitta sin läslust. Läraren kan också få ett ovärderligt stöd av skolbibliotekarien i arbetet med att stötta elevers läsning, säger Bror Tronbacke, direktör för Centrum för Lättläst."

Den som är intreserad kan läsa hela rapporten HÄR. Eller en debattartikel från Svenska Dagbladet HÄR.

Det känns skönt att stärkas i sin egen uppfattning om att min insats kan göra skillnad och att vi som jobbar på skolbiblioteken är viktiga.

Artikel

Jag har fått tips på en artikel av min kollega på Skönadalsskolan. Jag var med på ett föräldramöte här på Rinnebäcksskolan igår och pratade om vikten av högläsning och den här passar perfekt in i det temat. Läs!

Kollektiv eller privat läsning

All läsforskning visar att kvinnor läser mer än män, är mer aktiva i bokcirklar och på andra arenor där böcker diskuteras. Det är också fastslaget att flickor läser mer och att skillnaden är tydlig från ganska tidig ålder. Jag är verkligen inget fan av att dela upp barnen i tydliga flick- respektive pojkgrupper, men en sak slog mig idag. På skolorna ser jag ofta klasser som sitter och läser, mer eller mindre koncentrerat. Om vi nu ändå gör den förhatliga uppdelningen så sitter flickorna i allmänhet tysta och läser, medan pojkarna pratar om vad de ser och/eller läser. Ett typexempel är att de bläddrar i fotbollsböcker eller Guinness rekordbok och diskuterar innehållet. För flickorna verkar läsandet vara något privat som man inte vill eller behöver dela med sig av medan pojkarnas läsning är social. När dör pojkarnas intresse för att dela med sig av vad de läser/ser i böcker och när vaknar flickornas samtalsintresse? Det vore bra att veta för att hinna fånga upp killarna och peppa dem i läsgrupper så att de fortsätter våga prata med varandra om böcker. Ett litet undantag, när det gäller flickornas läsning, är att de ofta vill läsa samma bok som kompisen. Kanske bara för att allt annat de gör, gör de tillsammans, kanske för att kunna prata om vad de läser. Det finns säkert någon som skrivit en uppsts om detta, men jag lyckas inte hitta någon i detta nu. Får väl återkomma om jag skulle råka snubbla över den

En förflugen tanke såhär på tisdagsförmiddagen, men den tål att funderas över.