Boksamtal

Just nu har vi boksamtal på skolan. Det är två åttor som under några veckor samtalar om olika böcker kopplade till temat "Andra världskriget".
Böckerna vi har med är:
Boyne, Pojken på bergets topp
Olsson, Ulrike och kriget
Leyson, Historien om Leon, Schindlers yngste arbetare
Magorian, Godnatt Mister Tom


Boksamtalen körs enligt en välkänd modell där eleverna tilldelas olika roller.
Det är:
1) Diskussionsledare. Ledaren presenterar en händelse från veckans lästa stycke och fördelar ordet.
2) Miljö- och tidsgranskare. Granska berättelsens miljö. I vilken tidsordning berättas berättelsen?
3) Frågeställare. Formulera två frågor till texten. Besvara frågorna själv också.
4) Persongranskare. Välj ut en karaktär i boken och granska hen lite närmare.
5) Skribent. Skriv en dagboksanteckning eller en "jag är dikt"
6) Citatmästare. Hitta två eller fler citat från texten och beskriv dina tankar om dessa citat.


Eleverna har olika roller till olika veckor. Alla elever kommer att ha haft alla roller när boksamtalen är över. Böckerna är sidindelade i lässchema, där ett visst antal sidor ska vara lästa till varje vecka. Det är dessa sidor som eleverna kopplar sina veckouppgifter till och som veckans boksamtal handlar om. Eleverna ska lämna in sina uppgifter skriftligen till läraren varje vecka och boksamtalet spelas in varje gång. Jag och läraren sitter med och lyssnar i en grupp varje vecka, de andra grupperna samtalar själva och läraren kan lyssna på deras samtal i efterhand.


Dessa elever fick lära sig boksamtalsmetoden redan när de gick i sjuan. Det märks! De hade lättare att komma igång denna omgång och nivån på samtalen har verkligen höjts.


Det är så härligt att se alla elever, även de blyga, coola och osäkra elever läsa upp texter och egenhändigt skrivna dikter för sin grupp. Samtalsgrupperna blir ofta fina mot varandra och samtalsledaren hjälper fram de annars tysta och kanske tvekande eleverna. Vi ser elever berömma varandra och ge varandra direkt respons på tankar och resonemang under samtalen. Naturligtvis är de grupper som fungerar bättre än andra men vi har inga grupper som inte alls fungerar. De flesta elever presterar mycket bra. Och de verkar tycka att det är kul också!!


Boksamtalslektionen är verkligen veckans guldkorn och höjdpunkter, både för mig och för läraren! Vi blir ständigt (positivt) förbluffade, förvånade och överraskade över gruppens gemensamma resonemang och reflektioner, det blir så bra i många grupper! Att eleverna känner till strukturen och lär av varandra bidrar till den positiva utvecklingen vi ser. Det är underbart att se hur enskilda elever via dessa samtal lyfter sig över sin nivå och kanske ut ur sin comfort zone. Vi har till och med fått tårar i ögonen när vi hör femtonåringarnas emellanåt helt fantastiska diskussioner om dessa böcker och deras reflektioner över detta viktiga och allmängiltiga ämnet!


Att ha boksamtal är ett mycket bra sätt att arbeta med en bok!

Boksamtal

Vi använder oss mycket av Sanomas Boksamtalskort på både Söderpark och Tolvåker. De är jättebra! Både för små elever från ca trean och uppåt till elever som går i nian. Varje kortlek innehåller 54 kort med bra frågor.
Exempel på frågor är:
Över hur lång tid sträcker sig handlingen i boken?
I vilken tid utspelar sig boken?
Vilken person i boken skulle du helst vilja vara? Motivera ditt val
Vem passar den här boken för? Vem tycker du ska läsa boken?
Ställ en fråga till en av personerna i boken.
Vad tycker du om slutet?
osv

När man ánvänder kortleken med de yngre barnen kan man plocka ut några frågor som är lämpliga för dem. När man, som vi gjorde i går, använde kortlekarna i vår stora elevens val grupp på högstadiet så kan eleverna sitta i grupper (de som läst samma bok) med varsin kortlek och dra ett kort i taget och få igång boksamtal med hjälp av korten. Boksamtalen kan då fortsätta även om läraren går runt i grupperna och inte alltid är med i diskussionen.

Pedagogiskt och roligt!

Kollektiv eller privat läsning

All läsforskning visar att kvinnor läser mer än män, är mer aktiva i bokcirklar och på andra arenor där böcker diskuteras. Det är också fastslaget att flickor läser mer och att skillnaden är tydlig från ganska tidig ålder. Jag är verkligen inget fan av att dela upp barnen i tydliga flick- respektive pojkgrupper, men en sak slog mig idag. På skolorna ser jag ofta klasser som sitter och läser, mer eller mindre koncentrerat. Om vi nu ändå gör den förhatliga uppdelningen så sitter flickorna i allmänhet tysta och läser, medan pojkarna pratar om vad de ser och/eller läser. Ett typexempel är att de bläddrar i fotbollsböcker eller Guinness rekordbok och diskuterar innehållet. För flickorna verkar läsandet vara något privat som man inte vill eller behöver dela med sig av medan pojkarnas läsning är social. När dör pojkarnas intresse för att dela med sig av vad de läser/ser i böcker och när vaknar flickornas samtalsintresse? Det vore bra att veta för att hinna fånga upp killarna och peppa dem i läsgrupper så att de fortsätter våga prata med varandra om böcker. Ett litet undantag, när det gäller flickornas läsning, är att de ofta vill läsa samma bok som kompisen. Kanske bara för att allt annat de gör, gör de tillsammans, kanske för att kunna prata om vad de läser. Det finns säkert någon som skrivit en uppsts om detta, men jag lyckas inte hitta någon i detta nu. Får väl återkomma om jag skulle råka snubbla över den

En förflugen tanke såhär på tisdagsförmiddagen, men den tål att funderas över.