måndag 29 oktober 2018

Inte längre min

Så är titeln på Ann-Helén Laestadius senaste bok, den andra boken om Maja som även är huvudpersonen i boken "Tio över ett".

I "Tio över ett" får vi möta en rädd Maja, hon ställer klockan på 01.10 varje natt för att 01.20 sprängs det i gruvan och hon vill vara vaken för att kunna rädda sin familj om gruvan rasar. Hon brottas också med sina känslor för Kirunas flytt, känslorna för Albin och kanske mest av allt, kompisen Julias flytt till Luleå.

När denna boken börjar så har Julia flyttat, de har börjat riva delar av Majas gamla kvarter, hon är ihop med Albin, även om hon ser sig som "hockeygräsänka" eftersom att ishockeyn tar väldigt mycket av Albins tid.
Eftersom att de flyttat från det gamla huset in i ett nytt, i Majas tycke helt ocharmigt, hus, långt bort från sprängningarna så sover hon nu hela nätterna. Hon har också slutat göra sina filmer. Hon tänker att nu upplevs hon som helt normal, och det är väl bra. Flytten av Kiruna tycker hon fortfarande inte om, hon tycker fortfarande att det handlar om rivning, inte flytt.
En dag när hon cyklar förbi sitt gamla område upptäcker hon något som chockar henne svårt, de kommer inte att riva hennes hus, de ska flytta det! Kanske, kanske kan hon få flytta tillbaka till sitt gamla rum i den gamla lägenheten! Då möter hon Aurora, som säger att hon ska flytta där nu...

Inte längre min, det finns mycket i Majas liv som är förlorat och förändrat och jag inser att titeln är klockren när jag läst klart boken. Att så mycket känslor, vänskap, kärlek och förändring kan rymmas i en bok är helt underbart!

Inte längre min

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar