Änglamakerskor och källkritik

I dagarna har jag varit inne i en årskurs sex och diskuterat kring bra och dåliga källor

Klassen läser just nu om 1800-talets historia så därför koncentrerade vi oss kring barnhus och s.k. oäkta barn.

Det blev en intressant diskussion om mycket mer än källkritik såsom synen på ogifta mödrar, bristen på preventivmedel och skillnader mellan fattig och rik. Eleverna blev upprörda över hur utsatta fattiga kvinnor kunde vara och hur erbarmligt ett barns liv kunde te sig.

Sen fick vi skärpa till oss och börja med att granska källor.

Tillsammans sökte vi på barnhus och resonerade kring källors trovärdighet genom att leta efter avsändare, deras avsikt, kontaktuppgifter och hur pass lämplig texten var i sammanhanget.

Vi gick vidare och i par fick de ta reda på vad en änglamakerska var och på samma sätt hitta bra och dåliga källor i ämnet.

Till slut resonerade vi kring elevernas slutsatser och samlade deras argument på tavlan, som en sorts ”faktabank”

Eleverna fick upp ögonen för arkivens guldgruvor. De insåg att när en ändrar sökord ändras träfflistan. Om en ska använda en tidningsartikel som källa är det då bäst med en ur en facktidskrift, en dagstidning eller en populär kvällstidning? Går det att lita på en bloggare som påstår sig vara expert? Hur kan en ta reda på om det stämmer?

I nästa tema som klassen kommer att syssla med ska de på egen hand få göra ett arbete, leta källor och argumentera för sina val. Läraren och jag kommer tillsammans att titta på elevernas källförteckningar och resonerande.

Jag kunde inte låta bli utan innan jag sa hej då till klassen fick de ett par boktips där änglamakerskor finns med i handlingen.