Bokcafé och sorgliga böcker

Igår hade vi riktig mysig höststämning på Bokcaféet på Korsbacka, men mysig musik, levande ljus och temat Sorgliga böcker.

 

Jag hade valt ut några av mina favoriter som jag berättade om. Här är några av mina sorgliga-tips;

Låta vargarna komma av Carol Rifka Brunt

En av de bästa och sorgligaste böcker jag läst i år.
Maria har skrivit om den tidigare på Biblioteksbubbel.
Jag har även recenserat den på bloggen Bokfreak.

Förr eller senare exploderar jag av John Green

En så fantastisk fin och otroligt sorglig bok.
Maria har skrivit om den på Bibblioteksbubbel tidigare.

 

Jag går dit du går av Nina LaCour

 

Denna bok läse jag i somras och kunde inte släppa den, utan läste klart hela boken på en natt.
Jag har recenserat den här på Bokfreak.

 

 

 

 

 

Vilda gröna ögon av Joyce Carol Oates

 

Denna bok är framförallt hemsk och riktigt obehaglig, men även mycket sorglig. Fantastiskt bra om komplicerade familjeförhållanden.

Bilderböcker det svänger om

Nu har jag läst igenom en hel trave med bilderböcker igen. Ingen var väl direkt dålig, men en hel del var förutsägbara. Några sticker ut och hamnar i favoritfacket.




Vi går till lördag av Caroline Bruce och Helena Willis är en hisnande berättelse om att köpa lördagsgodis. Mamma har sagt att de absolut inte ska köpa tuggummi, vilket de ändå råkar göra. Nu gäller det att att tugga färdigt innan hemkomsten. Tuggummi kan hamna både här och där och dessutom användas till de mest överraskande saker. Naturligtvis har berättelsen ett fyndigt slut. Läs!






Elise Gravel har skrivit och illustrerat en mycket humoristisk bok om Flugan och en om  Masken. Om jag har förstått det rätt har hon fascinerats av dessa "äckliga djur" sedan unga år. Samtidigt som jag skrattar högt på nästan varje uppslag tuggar jag i mig en hel del kunskaper. Tur att jag inte behöver göra som flugan och spotta på det som ska  ner först.





Pija Lindenbaum har en förmåga att förnya sig och skriva om svåra saker på ett mycket enkelt sätt. I hennes senaste bilderbok Ska vi va beskriver hon hur dubbelt och komplext det är att umgås. Ena stunden vill Flisan bara vara själv med sin nya sax. Men sen när Berit gått får hon plötsligt lust till andra sorters lekar och saknar henne.

En varm vinter

Det blev en mycket varm vinter för Alex detta året! Hon bestämmer sig nämligen för att sticka från kalla Sverige och från allt strul. Från pappa som har skaffat sig en ny tjej och från mamma som mår dåligt och själv har stuckit iväg till Indien. Hennes föräldrar struntar i henne, varför ska hon bry sig om dem och om skolan då?

För sina körkortspengar köper Alex en halvårsbiljett till Australien. Hon åker iväg helt ensam med målet att lära sig surfa. De första dagarna vågar hon inte kolla sin mobil, hon vet att pappa säkert är helt VANSINNIGT arg på henne, mamma har nog inte upptäckt att hon är borta ännu.

Vilken tur att Alex har mormor att ringa till. Mormor skäller inte på henne, mormor skaffar till och med ett facebookkonto för att hon ska kunna hålla kontakt med Alex.

Alex skaffar sig ett tillfälligt jobb på en sockerrörsplantage. Ute i buschen får hon verkligen slita för pengarna men lär också känna både Ed, Dawn och lilla Crystal. Målet med en surfarkurs på Bali väntar, snart är Alex där...

Christina Wahlden som tidigare skrivit många, mycket bra "reportageböcker" t ex Kort kjol, Fallen flicka, och I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig har nu skrivit denna, alldeles nya, utmärkta ungdomsbok!

En varm vinter handlar om föräldrars stora svek, om att försöka hitta sig själv och om att veta vem man är och vad man står för. Boken handlar också om andra kulturer, rasism och om kulturskillnader. Under sin resa i Australien får Alex uppleva ett riktigt smärtsamt svek, hon inser vilka som är hennes riktiga vänner och hon får också uppleva en förälskelse som växer sig allt starkare!

En varm vinter av Christina Wahldén är en mycket bra bok!

Sveriges nyaste Litteraturfestival – Stockholm Literatur

I helgen hölls Stockholm Literatur för första gången på Moderna museet. Jag bokade in detta redan i början av september och mycket förväntansfull gick jag i lördags morse över Skeppsholmsbron och uppför backen mot Moderna Museet för att delta i festivalen. Jag visste inte riktigt vad som väntade, det har inte skrivits så mycket om festivalen mer än att det förväntades bli ett möte mellan konst och litteratur. Skulle detta bli en högtravande tillställning, ett tillfälle av inbördes beundran för den kulturella eliten? Eller skulle festivalen vara något, tillföra något, för oss vanliga litteraturintresserade?

Chimamanda håller sitt tal

Först ut hade jag bokat in mig på Chimamanda Ngozie Adichie, en Nigeriansk författare som har skrivit bl a ”En halv gul sol” och den alldeles nya ”Americanah”. Chimamanda höll ett berörande tal som inte direkt handlade om hennes böcker utan mer om hennes förhållande till Europa och om Europas syn på Afrika. Efter sitt framträdande signerade Chimamanda sin nya bok och hon gjorde också en uppläsning av ett stycke ur ”Americanah”

Ett annat intressant samtal jag besökte var det mellan konstnären Karin Mamma Andersson och den norska författaren Merete Lindström. Samtalet, med utgångspunkt från Karin Mamma Anderssons vackra målningar och Merete Lindströms texter uppfyllde verkligen det som är Stockholm Literaturs vision; Att få till samtal om mötet och därmed också samspelet och inspirationen mellan konst och litteratur.

Mellan programpunkterna kunde man naturligtvis njuta av Moderna Museets utställningar (inträdet till utställningarna ingick i Litteraturfestivalbiljetten). En annan intressant sak man kunde ta del av var att begrunda Fragment, ett verk bestående av sextio texter nyskrivna av Lars Norén och upphängda som konstverk på olika ställen på Moderna Muséet. Dessa textfragment visades även i videoformat i en av muséets salar.

_

Avgrunden är den högsta utsiktspunkten

-

Ingen lek utan fruktan för att det overkliga ska bli verkligt

-

När jag finner det finns det inte

_

L. Norén Exempel på textfragment

Jag som i många år besökt Bokmässan i Göteborg fann att kontrasten mellan den smått hysteriska, extremt kommersialiserade och överfyllda Bokmässan och Stockholm Literatur blev stor. Stockholm Literatur lockade med sitt lilla men mycket gedigna program fram ett stillsamt möte, mer djuplodande diskussioner och en behaglig eftertänksamhet som jag gillade mycket. Stockholm Literature fyller ett annat behov i det litterära Sverige och kommer, om det som jag hoppas blir ett återkommande evenemang, att bli ett intressant komplement till Bokmässan i Göteborg.

Och NEJ! Stockholm Literatur blev ingen högtravande tillställning för de redan invigda. Till Stockholm Literatur kan vem som helst (inget krav på branschtillhörighet, ett stort litteraturintresse räcker) för en låg kostnad köpa en biljett och delta i det intressanta och aktuella litterära och kulturella samtalet. 

När jag i söndags eftermiddag, mycket nöjd, gick tillbaka över Skeppsholmsbron efter festivalens slut är det främst två intryck som starkast lever kvar:

Att sitta i den mjuka soffan i det alldeles mörka och avskalade rummet och se Lars Noréns berörande och drabbande textfragment matas fram i en filmliknande upplevelse.

OCH

att höra Chimamanda Ngozie Adichies njutfulla uppläsning av det första kapitlet i hennes alldeles nyskrivna och fantastiska bok Americanah.

Jag besöker gärna Stockholm Literature fler gånger!

Grattis Kristina Ohlsson!

Kristina Ohlssons bok Glasbarnen blev VINNAREN i Sveriges Radios och UR:s pris för bästa barnbok för 9-12-åringar!

Vi har tidigare skrivit om Barnens Romanpris HÄR och om Glasbarnen HÄR. 

Så här lyder barnjuryns motivering: "Glasbarnen är en läskigt kuslig spökhistoria för alla som älskar att bli skrämda. Språket har fina detaljer och är nästan lite vuxet. En spännande alla-bok för barn och vuxna från 9 år och uppåt. Rekommenderas ej för kvällsläsning."

Grattis Kristina Ohlsson!

Karriko - Blindskär

Idag har Nordiska rådet delat ut flera olika priser. Nytt för i år är ett pris för barn- och ungdomslitteratur. De nordiska kulturministrarna har tagit initiativet till detta. Hela 14 böcker var nominerade. Inte bara de nordiska huvudländerna var representerade utan även Grönland, Färöarna, Åland och det Samiska språkområdet.
Från Sverige var Sara Lundbergs underbara bilderbok om Vita Streck och Öjvind nominerad. Den skrev jag om HÄR . Även  Jessica Schiefauers Pojkarna representerade Sverige. Den vann ju Augustpriset 2011, vilket Emelie skrev om HÄR. Flera av de andra nominerade böckerna finns på svenska. HÄR kan du
läsa mer om alla de nominerade böckerna.

Vinnaren Karriko (Blindskär) är skriven av Seita Vuorela en roman som utspelar sig på en förfallen campingplats och en silo. Den passar ungdomar såväl som vuxna och kan klassificeras som fantasy även om den behandlar aktuell ungdomsproblematik. Det här har jag läst mig till. Boken finns ännu inte översatt till svenska och jag behärskar tyvärr inte finska. Illustrationerna är gjorda av Jani Ikonen.

Fantastiskt roligt att även barn- och undomslitteratur finns med som en priskategori. Sen är det precis som med Augustpriset mycket som ska jämföras och komkurera med varandra, poesi, drama, prosa och bilderböcker. Dessutom för alla ålderskategorier.

När orkanen kom

Det har varit ett spännande dygn här i sydsverige. "Ska jag komma hem från jobbet?" var den stora frågan igår, och senare blev det "Ska jag lyckas ta mig till jobbet imorgon?". När jag åkte hem sken solen och allt verkade ganska lugnt, men sen kom verkligen stormen. Och under kvällen skakade mitt, ganska stabila, tegelhus i flera timmar medan vinden ven utanför. Jag var glad att jag fick vara inne, att jag hade min familj hos mig och att jag inte behövde oroa mig för någon. Och jag kom ganska osökt att tänka på en bok som jag läste flera gånger när jag var barn; Ivan Southalls När orkanen kom. Boken kom ut redan 1981, så den har några år på nacken vid det här laget.

När orkanen kom handlar om en grupp barn som stannar kvar i sin lilla Australiensiska by i bergen när resten av invånarna ger sig av mot en stad en bit bort för den årliga marknaden. Barnen har bestämt sig för att tillsammans med sin lärare utforska en grotta där det sägs finnas fantastiska målningar, men när de befinner sig där drar en fruktansvärd orkan in över bergen. När stormen bedarrat och de kan återvända till byn, medtagna och skadade, inser de att mycket är förstört, strömmen är borta och byn är helt avskärmad från omvärlden på grund av ras och jordskred. Nu börjar en ny utmaning för barnen, att försöka överleva på egen hand. Jag minns att jag tyckte boken var otroligt spännande och några scener har verkligen etsat sig fast i mitt minne. Som till exempel när barnen tvingas tvätta sig i läsk, eftersom det inte finns tillräckligt med vatten. Eller när en av pojkarna hittar en massa kött hos slaktaren och vill överaska de andra med att göra korv. Problemet är bara att köttet är skämt och korven blir oätlig, men pojken saknar luktsinne och märker det inte. Eller när barenen hittar lärarens manuskript som hon jobbat med i åratal, regnskadat och utpritt över hela byn, och hur hon hindrar dem från att försöka rädda det eftersom det ändå bara var skräp. På vissa sätt känns boken säkert daterad, men robinsonader - för det får väl anses som en sådan - är ju ändå spännande. Den psykologiska aspekten, vad händer egentligen med oss när vi blir utelämnade till ett fåtal andra människor, är intressant och alltid aktuellt.

Tyvärr har jag inte boken på något av mina bibliotek, men den finns kvar på några skolor här i kommunen. Passa på och läs den nu, innan nästa storm drar in!

Lyckokakan

Lyckokakan skriven av Kerstin Lundberg-Hahn handlar om Oscar, en helt vanlig kille som har lite ovanliga – och pinsamma!!! – föräldrar.

Oscars pappa gillar att sjunga opera (!) både nu och då. T ex gör han det när han har hämtat Oscar i skolan och går i trapphuset mitt bland alla elever. Oscars mamma gillar att dansa. Det går väl an om hon inte också måste göra det på Oscars skoldisco!

Oscar skäms för sina föräldrar och önskar att de vore lite mer vanliga, som andra föräldrar.

En dag blir Oscar bjuden på en Lyckokaka. Ni vet en sådan där kaka med en liten lapp i mitten, på lappen brukar det stå ett visdomsord eller en tänkvärd mening. På Oscars lapp står det: ”Uttala din önskan så blir den sann”. Nu har Oscar chansen, han ska önska sig lite mer vanliga föräldrar! Önskningen slår in men det blir inte riktigt som Oscar tänkt sig...

Lyckokakan är en underbar bok som handlar om att göra bort sig och vara pinsam, om vänskap och om kärlek.

Läs Lyckokakan och läs den helst högt för barn i 9-10-årsåldern! Boken passar bra att läsa i adventstid eftersom det är den tiden i boken.

Och The Uggla goes to...

Lästävlingen mellan Lackalänga och Ljungen är avslutat och efter att ha ägnat gårdagen åt att räkna till framlänges och baklänges, omvandla minuter till timmar, timmar till minuter och dela med antalet elever på de olika skolorna för att få fram ett skolsnitt så kunde till slut skönja en vinnare. Idag var det dags att samla alla elever, först på Ljungen och sedan på Lackalänga, för att avslöja årets vinnare. Priset är ju i först hand äran, men även ett vandringspris som står på den vinnande skolan till nästa lästävling.

Och för tredje året i rad vann Lackalängskolan. Stort grattis!

Barnens romanpris igen.

I somras skrev jag om Barnens Romanpris och de nominerade böckerna. HÄR kan du läsa det inlägget.

Nu är bokdiskussionerna i full gång och i morgon den 23 oktober diskuterar juryn om den femte och sista boken. Du kan lyssna till alla programmen via deras  webbplats HÄR.

Den 30 oktober kommer det att avslöjas vilken bok som ungdomarna anser vara den bästa. Det kan inte vara en lätt uppgift att kora en vinnare bland fem så bra böcker och dessutom från vitt skilda genrer.
Det är  precis som att tävla i musik, berättande eller poetry slam, det går inte men vi gör det ändå.

Dubbelgångare

Chap lever utanför samhället. Han är på rymmen från de sociala myndigheterna som velat ta hand om honom sedan hans morfar försvann för flera år sedan. Chap vill bara hitta sin morfar och bo med honom igen.

En dag får Chap se en bild av den försvunne Cassiel Roadnight. Chap ser att de är oerhört lika varandra, det är som att titta på en bild av sig själv. Chap bestämmer sig för att ta Cassiels plats och äntligen få tillhöra en familj – det som han har saknat hela livet.

Cassiels familj blir överlyckliga när Chap/Cassiel återvänder, de tar emot honom med öppna armar. Deras försvunne son och bror är äntligen tillbaka igen! Men det är inte helt lätt för Chap att smälta in i en familj han aldrig har tillhört och ganska snart inser han också att Cassiel försvann under mystiska omständigheter. Är det någon bland kompisarna eller i familjen som ville Cassiel illa och som kanske inte alls gillar att han är tillbaka igen?

Dubbelgångare av Jenny Valentine är oerhört spännande och fantastiskt bra in i det sista. Vändningen som kommer på slutet är både oväntad och genialisk. Detta är en av de bästa ungdomsböckerna jag läst i år. Kanske mitt bästa julklappstips för julen 2013. Passar både killar och tjejer i åldern 12-17.

Telefon = bok, bok = underbar

Jag vet att jag inte direkt är först med det senaste, men nu har jag i alla fall läst en bok i sin helhet på min telefon. Har gjort något försök tidigare, men gett upp efter bara 40 sidor eller så, irriterad över att jag inte hade överblick över bokens omfång, eller kunde se hur långt jag kommit, att jag tvangs bläddra flera gånger för varje sida. Men om det berodde på att boken i sig inte passade mig eller inte passade att läsa i det formatet låter jag vara osagt. Hur som helst. Nu har jag läst en annan bok, Lisa Bjärbos och Johanna Lindbäcks Vi måste sluta ses på det här sättet, och det gick alldelels utmärkt på telefonen. Kanske krävs det en sån bladvändare, en bok som man liksom bara glider genom, för att det ska funka för mig. Igår ägnade jag en drygt timslång promenad med min dotter sovande i vagnen åt att läsa. Jag har inte den blekaste aning om var jag gick någonstans, blicken var klistrad i telefonen hela tiden, och det trista vädret och oispirerande uppgiften (jag har gått mååånga, lååånga promenader med det barnet för att hon ska sova...) försvann när jag sjönk in i berättelsen om Jens och Hanna.

Hanna ska börja sista terminen på gymnasiet och sen väntar Paris, Paris!!!, tillsammans med kompisen Märta. En av de sista dagarna på lovet sitter de på ett uteställe och pratar, planerar och tränar inför resan. Tränar på att drick vin, till exempel. Och i baren träffar hon Jens. Och en stund senare träffas de i toakön. Och sen på tunnelbanan hem. Och plötsligt står Hanna i Jens hall, ligger i hans säng och hennes linne ligger slängt över sänglampan och Hanna undrar vad som hände. Det gör Jens också. För det är bara timmar sedan hans sambo, före detta sambo, flyttade ut och tog halva möblemanget med sig. Bara timmar sedan han blev varannanveckasförälder till Rut. Och det första han gör är att gå på krogen och ragga upp en tjej. Hur tänkte han? Det hade inte behövt bli så mycket mer med det. För Ruts mamma ringer och han måste rusa dit med astmaspray och lämna Hanna i sin säng, och Hanna går hem utan att lämna sitt nummer. Men när terminen börjar några dagar senare börjar Jens ett nytt jobb, som asistent till en gymnasieelev. En som heter Oskar och visar sig gå i samma klass som Hanna. Och plötsligt ska de tillbringa 8 timmar varje dag i samma rum. Pirr, och tvivel, och tvekan, och spänning, och ja?, och Ja, och JA!, och nja...

Behöver jag säga att jag gillart. Mycket!

Lundströms bokradio

Jag brukar lyssna till "Lundströms bokradio", ett radioprogram i Sveriges radio P1.
För en dryg vecka sedan handlade en del av programmet om Johan Hjelte 13 år och vad han ska läsa för något. Johan hör till de lyckligt lottade med en farmor som läser högt för honom och en mamma (bibliotekarie) som tipsar om ett och annat. Ändå ville de ha tips på vad Johan och hans gelikar ska välja för böcker.

Han får tips av författaren Mårten Sandén och litteraturkritikern Lotta Olsson. HÄR är deras boktips. Du kan lyssna till deras samtal HÄR. och då även höra Mårten och Johan sjunga och spela gitarr tillsammans.
Radioprogrammet inleds med en presentation av årets nobelpristagare i litteratur, Alice Munro. Vill du hoppa över den inledningen ska du spola dig 4 min in i programmet.
Direkt efter inslaget med Johan kommer ett reportage om läkande läsning. Det är ett inslag om  Hanaa al-Ramli, barnrättskämpe från Jordanien som under några år startat 25 bibliotek i olika flyktingläger i Mellanöstern. Vilka böcker vill barnen som lever i flykt läsa?
 I inslaget intervjuas även  psykologen Mikael Lundgren, som jobbar med sagor som terapeutisk metod.

Mysig bokhandel

I förra veckan var jag och vandrade i London. En tur in i en bokhandel hann jag också med. Jag har mött det här på fler håll ute i Europa. En bokhandel att trivas i. Med fik och massor av lockande exponeringar. Än en gång undrar jag varför ingen bokhandel i Sverige (mig veterligen) gör en liknande satsning.
Jag kom verkligen i stämning och förutom en latte blev det en hel hög med böcker till biblioteket. Mitt enda inköp i London, kanske lite nördigt men det är som det är. 
.

Låt vargarna komma

Det är New York och året är 1987. Fjortonåriga Junes älskade morbror, den berömde konstnären Finn Weiss,  är döende i aids. June är förkrossad, Finn är den enda riktiga vän hon har och den enda som förstår henne på riktigt.

När Finn är död får June kontakt med Toby, Finns pojkvän. June avskyr Toby, det var ju han som smittade Finn. Och nu är han kvar – levande.

Men som så många gånger i livet är saker och ting inte som man tror att det är. Toby och June börjar träffas, prata och lära känna varandra. June lär sig mycket om Finn, om sig själv och om Livet tack vare Toby.

Låt vargarna komma är en magisk berättelse om vänskap, kärlek och om livet självt. Boken är för den erfarne ungdomsläsaren och för oss vuxna. Det är Carol Rifka Brunt som skrivit och detta är hennes debutroman!

Parkour!

Vill du läsa om parkour? Och samtidigt få läsa en bra och lättläst berättelse om Isak som spanar in snygga Ada men också är utsatt för mobbaren Danne. Läs då Kalle Guettlers nya bok Parkour!

Boken passar både för mellanstadiets och högstadiets läsare.

Barnhemmet

Jag vill tipsa om Cecilia Lidbecks senaste bok Barnhemmet. Förra veckan sträckläste jag den och tyckte att den var fantastiskt bra. Här kan ni läsa min recension av boken på bloggen Bokfreak.

När en jobbar som skolbibliotekarie så får en ofta förfrågningar av lärare om bra högläsningsböcker. Som jag även skriver i recensionen vill jag verkligen tipsa om att Barnhemmet skulle fungera mycket bra som högläsningsbok (i klasseran 5-7 ungefär). Den är så spännande, sorglig och skulle fungera bra som diskussionsunderlag. Den tar upp problematik kring orättvisor i samhället och beskriver fångande hur personer med makt kan se sig ha rätten att utnyttja/behandla andra personer illa eller tjäna pengar på dem.

Läsambassadör: Johanna Lindbäck

Som efterträdare på Läsambassadörsposten hittar vi nu Johanna Lindbäck, författare till ungdomsböcker som En liten chock,  Min typ brorsa, Som om jag frågat och (tillsammans med Lisa Bjärbo) Vi måste sluta ses på det här sättet. Bland annat. Hon har också nyss kommit ut med mellanåldersboken Lite ihop som Christina skrev om HÄR. Johanna Lindbäck är till vardags gymnasielärare i svenska och engelska, har rötterna i Luleå och bloggar på Bokhora.se.
Man kan läsa i Johannas blogg om hur det gick till att bli vald till Läsamabssadör och så kan man läsa på Bolla om vad Johanna föreslår som ett sätt att komma tillrätta med problemet att allt färre killar vill läsa böcker.

Men, vad är egentligen Läsambassadören för någon? Jo, det är en väletablerad författare eller illustratör som under en tvåprsperiod arbetar med att främja läslust bland barn och unga. Det handlar om att i olika sammanhang och i olika forum prata om vikten av litteratur och läsning, att besöka mässor och konferenser och driva på debatten om läsning. Det låter som ett otroligt roligt jobb, tycker jag. Synd att jag inte skrivit en hel bokhylla med fantastiska barn- och ungdsmböcker...

Änglar och demoner

Nu har Per Nilsson gått i mål med sin serie om Pim-Pim och ängeln Extra. Sjätte och sista delen Stanna, bli kvar kom ut nu i höst och jag har läst dem allihop. Det är en ganska långsam serie, och den är tyvärr lite svår att låna ut. Själv gillar jag den eftertänksamma Pim-Pim, men många av eleverna vill ha mer action, mer handling.

Var och en av böckerna utspelar sig under en månad, så under bokseriens gång tar vi oss från vinterns januarislask och fram till varma midsommar. I januari står det plötsligt en mystisk tjej på skolgården. Hon dyker upp lite här och där, bland annat hemma hos Pim-Pim, och hon kallar sig Extra. Hon är inte som någon annan som Pim-Pim träffat, hemlighetsfull, egensinnig, gåtfull, och hon gör aldrig så som Pim-Pim förväntar sig eller hade önskat. Hon är helt och hållet sin egen. Men där hon finns händer också märkliga, fantastiska saker. Som när läraren Mia-Marias lilla dotter Maya plötsligt blir botad från en svår sjukdom och Leyla blir räddad från att brännas på Valborgsmässobålet. Extra gör det också möjligt för Pim-Pim och Hanni att bli vänner igen, trots att det kändes omöjligt från början. Men nu då. Vad återstår? Varför måste Extra ge sig av, vem är hon och de andra i huset vid skogsbrynet egentligen? Vad händer med svala, självständiga Extra när allting närmar sig slutet? Pim-Pim förstår ingenting, och det känns som ingenting stämmer längre.

Jag kan tänka mig att första boken i den här serien (som Christina bloggade om HÄR) skulle funka utmärkt som högläsning i klassen, kanske för årskurs 5-7, och förhoppningsvis lockar den sen eleverna att läsa vidare. Det finns gott om frågor att ta upp och diskutera under läsandets gång, frågor om gott och ont, liv och död, eget ansvar och vad vi kan förvänta oss av varandra.

Äntligen lästema!

På Lackalänga och Ljungen brukade vi ha lästema, i form av en tävling skolorna emellan, på vårterminen. I våras blev det inget lästema av olika anledningar, men NU är det äntligen dags igen. Lästemat drog igång i måndags och klasserna läser för brinnande livet. Det är roligt att höra rapporter från lärarna som vittnar om att den mest läsovilliga eleven nu sitter med sin bok och att de inte vill sluta läsa bara för att det råkar stå (onödiga) saker som matte eller engelska på schemat.

För min del har det varit lite extra tätt mellan bokpraten de senaste veckorna, men annars sköter sig klasserna ganska bra själva. Jag har pysslat ihop en läs-o-meter till var skola och där kan lärarna själva flytta pilen efter hand som lästimmarna trillar in. Än så länge ser det oroväckande lite ut, men jag vet ju att det finns en viss tröghet och eftersläntring på det där. Allt som läses hemma kan ju vara svårt att räkna på innan föräldrarna lämnat in läsloggar och det som läses i skolan ska räknas samman och sen ska man komma ihåg att gå till biblan...

Jag hoppas verkligen att lästema så här i början av läsåret, när det inte är en massa nationella prov som tar fokus från det viktigaste, ska få igång läsandet och att många, många elever ska känna att läsning är nåt bra och kul. Framförallt för de yngre eleverna tänker jag att ett riktigt intensivt läsande kan leda till riktiga storkliv i läsutvecklingen.

Medvind för läsning och skolbibliotek!

I år tillbringade jag två hela dagar på bokmässan i Göteborg. Nu när intrycken låtit sig sorteras och jag har gått igenom mina anteckningar tycker jag mig ana en röd tråd.
Det var inte enbart Martin Widmark som lobbade för läsning och vikten av att arbeta med texter.

På många olika platser stötte vi på den avgående läsambassadören Johan Unenge och den nya, Johanna Lindbäck. Ett alldeles utmärkt val. Johanna är ju både författare och lärare. De talade sig båda hesa om vikten av att öka intresset för läsning
Magnus Ljunggren och Helena Bross gav 20 enkla tips hur vi skolbibliotekarier och lärare ska jobba för att öka intresset för läsning bland elever och föräldrar.


Cilla Naumann talade om vikten av att sätta in boken i ett socialt sammanhang.
Petter berättade att han läste sin första bok när hans lärare satte in boken i ett historiskt sammanhang. Då såg han en mening med att läsa boken
Svenska barnboksakademin höll ett seminarium om vikten av att öka intresset för läsning där bl.a Mårten Sandén och Per Gustavsson deltog.
Vän av ordning kan säkert invända att alla som besöker eller jobbar på bokmässan är jäviga i den här frågan. Förvisso, men författare brukar mest göra reklam för sina böcker.

Det hör inte heller till vanligheten att skolbibliotek diskuteras på debattsidorna i dagspressen. Men den 29 september 2013 hände det. Miljöpartiet publicerar en lång artikel, om vikten av satsa på läsning och bemannade skolbibliotek, på DN debatt HÄR kan du läsa hela artikeln.
Den 1 oktober gav Gabriel H Sahlgren  ett svar där han hävdar det meningslösa med detta förslag. Nej det behövs inga skolbibliotekarier menar han. Läs hans replik HÄR
Men idag den 3 oktober får han svar på tal och blir slagen på fingrarna av Jakob Kihlberg och Cecilia Gärdén. Läs deras replik  HÄR 
Just nu känns det riktigt roligt!

Barnbokskatalogen

Idag har vi fått Barnbokskatalogen 2013/2014 på Korsbackaskolan, finns att hämta i biblioteket!

Lex Bok

Bokmässan var som vanligt kul, stimmig och mycket INSPIRERANDE!!! Inte minst i år när det kommit extra många, riktigt bra, barn- och ungdomsböcker de senaste veckorna. Christina har redan skrivit om Johanna Lindbäcks Lite ihop och Katarina von Bredows Du & jag. Båda dessa författare lyssnade jag på i Göteborg och deras nya böcker är mycket, mycket bra.

Jag lyssnade också på Sara Kadefors som slog igenom stort som ungdomsbokförfattare för tolv år sedan med romanen Sandor slash Ida. Denna bok har under tolv år lästs otroligt mycket och den läses fortfarande i många högstadieklasser runt om i vårt land. Boken har också blivit en sevärd film.

Nu var Sara Kadefors  på bokmässan för att prata om sin alldeles nya ungdomsbok, Lex Bok.

Lex går sista året på gymnasiet och hon är trött på allt och alla. Hon är trött på att prestera, trött på betygshetsen, trött på att man hela tiden måste göra sitt yttersta, vara driven, vara entreprenöriell, vara på… kan man inte bara få vara, så att man har lite ork och livslust kvar?

Lex pappa sitter i fängelse för ekonomisk brottslighet, Lex åker ganska ofta den långa vägen med buss för att hälsa på honom. Väl där måste hon muntra upp pappa som ganska ofta är deppig. Lex mamma träffar, i bokens inledning, på en ny kille - Bruno. Vilket urtöntigt namn på en urjobbig kille! Dessutom tror Bruno att han kan bli kompis med Lex och få lite nytt stoff till sin nya ungdomsbok som han håller på att skriva.

Lex står bara inte ut! För att få till någonslags förändring på sitt helt hopplösa liv startar Lex en blogg under det fejkade namnet Maya, ”Mayas blogg”. På bloggen skriver Lex/Maya om samhällets orättvisor om det hopplösa livet och om sin jobbiga barndom. Vad Lex inte riktigt räknat med är att bloggen snabbt får fler och fler läsare och Mayas epostinkorg fylls med fler och fler inbjudningar till hippa fester och invigningar.

Sara Kadefors har än en gång skrivit en succéartad ungdomsbok, denna gång för den lite äldre tonåringen. Tidsmarkörerna till vår tid, 2010-talet, är många och mycket träffsäkra; ungdomars stora (kult)fixering vid bloggare, den ytlighet som många gånger visas upp på bloggar och andra sociala medier och den enorma hets, press och stress som ungdomar utsätts för idag, både i skolan och privat.

Läs Lex bok
-          För att den är så bra att du sträckläser den
-          För att den ger dig så mycket att fundera på
Se sedan till att så många tonåringar som möjligt i din omgivning också läser den…

En läsande klass

Martin Widmark, som är den mest lästa barn- och ungdomsförfattaren idag, satsar just nu tid och engagemang i en stiftelse under namnet En läsande klass.
I stiftelsen arbetar för närvarande fem lärare med att utarbeta ett material som ska hjälpa lärare på låg och mellanstadiet att arbeta med läsning. Materialet kommer att skickas ut till alla skolor strax innan världsbokdagen den 23 april 2014. Det kommer att vara gratis och texterna fria att använda. UR är också inkopplade och kommer att spela in åtta instruktionsfilmer. Projektet stöds av samtliga svenska bokförlag, lärarförbunden och Unicef.
Vilken fantastisk gåva!

Martin Widmark som har varit i mer än 1000 klassrum säger att "I klasser där man läser mår man bra". I klasser där man arbetar med läsning och texter vågar man vara sig själv i större utsträckning. Och där vågar man ställa frågor.
I en sådan klass vill jag ha mina egna barn, säger han vidare.
Hjärnforskare Martin Ingvar stöder detta och hävdar att hjärnan utvecklas mer om man läser. Det finns det forskningsbelägg på.
Bra rutet!!

Du & jag

Det är inte bara Magnus Nordin och Johanna Lindbäck av de tidigare ungdomsboksförfattarna som nu kommit med böcker för mellanåldern, utan även Katarina von Bredow. Bredow är mest känd för sina ungdomsböcker om kärlek, ofta ganska komplicerad och ibland även förbjuden sådan. Men nu kommer hon med en bok om 11-åriga Anderas. Han går i en helt vanlig skola i en helt vanlig stad och är väl ingen särskild. Han har en kompis som han inte umgås med utanför skolan och Alicia som han går med till skolan, men som blir en helt annan när de väl kommer fram. I skolan finns Kevin som är kung och Ida som är drottning, och gillar inte de en så gillar ingen en. Andreas gillas inte av så många. Det är bara när han gjort en snygg teckning som han är godkänd.

Hemma finns hans föräldrar. De är båda lärare och de har de bra. Det känns som en fin familj, en fylld med kärlek. Men så råkar Andreas se ett sms på sin pappas telefon, från ett okänt nummer, ett sms som antyder något annat, att det inte alls är så bra. Andreas vågar inte fråga, för då måste han erkänna att han kollat pappans telefon, men han kan bara inte låtsas som ingenting. En dag på sportlovet följer han efter pappan och får veta precis hur det är med hon, Caroline, som skickade meddelandet. Hon som pappa är hos när han säger att han måste jobba över, hon som skriver Love U. 

Plötsligt blir allt komplicerat i Andreas liv. Ingenting känns kul längre och när han stöter på Kevin och ett gäng äldre elever ute och Kevin frågar om han ska hänga på och "måla" lite så gör han det. De målar hela baksidan av högstadiebyggnaden och Andreas får beröm för sina mangafigurer. Men någon ser dem och de får rusa därifrån. Efter det är inget sig likt. Hierarkierna är inte riktigt lika strikta, Kevin kan plötsligt vara riktigt juste och Alicia... Hur ska det egentligen bli med Alicia?

Jag gillar den här boken på många sätt. Mina största invändningar har inte med relationerna inom klassen att göra, de känns trovärdiga, men däremot tycker jag att Andreas, och även de andra, verkar vara några år äldre än sina 11. Jag kan också tycka att mamman, som naturligtvis får reda på otroheten, tar det lite väl bra. Som läsare får man bilden av att allt är frid och fröjd mellan föräldrarna och då kanske man också kan förvänta sig lite mer chock och ilska från mammans sida. Istället för att kasta ut sin man och själv bo kvar i lägenheten med Andreas tar nämligen hon sitt pick och pack och sticker till sin syster. 

Du & jag är första delen i en trilogi och jag ser fram emot fortsättningen. Och jag hoppas också att fler ungdomsboksförfattare testar att skriva för de lite yngre, det behövs verkligen bra böcker för mellanstadiet. 

Benrangelskuggan

Lena Arro, som skrivit flera spännande och läskiga spökhistorier, ofta baserade på en verklig historia eller skröna, som tex "Blommor på Höökens grav", "Änglamakerskans hus" och den "Inmurade munken", har nu kommit ut med "Benrangelskuggan". Som jag förstår det med botten i sägnen om Inkaindianernas kungar, som långt in i vår tid hämnas dem, som försöker lägga vantarna på deras reliker eller deras gamla guld. I Figges klass börjar en bit in på höstterminen en ny tjej, Zorro. Hon och Figge blir vänner. Figge har inte haft så många vänner innan Zorro börjar i klassen. Men nu har han en och dessutom har en tidigare okänd släkting dykt upp, nämligen B LODMANN,visserligen gammal och grinig, men ändå. Dessutom har han en spännande loppis, dit Figge och Zorro gärna går efter skolan. En dag när de kommer dit har B LODMANN köpt ett gammalt relikskrin från Inkatiden !, på en antikmässa. Dagen efter är han försvunnen, med skrin och allt. Figge och Zorro får konstiga meddelanden, på lappar uppsatta på husväggen. Nu börjar den spännande jakten på LODMANN och skrinet. Men det är inte bara Figge och Zorro, som letar , utan även en betydligt mer skrämmande figur-Benrangelskuggan, som dyker upp på museet, när de har en utställning med Indiankultur och gamla mumier från Inka tiden...

En dag av bokpratande

Idag är det mycket bokpratande på Korsbackaskolan! Jag började morgonen med att starta igång ett engelskaprojekt i en av våra 8:or på skolan. Jag och deras engelskalärare har bestämt oss för att utmana eleverna med en massa nyinköpta superbra tonårsböcker på engelska som de ska läsa under hösten. Här kan ni se några av de böckerna. Jag bokpratade för dem innan de skulle välja just den boken de skulle läsa, jag kan säga att The 5th Wave (Den femte vågen) var populärast och lånades av många!

 

Direkt efter detta kom 7 A och fick bokprat om dessa böcker, flera av böckerna var helt nya och klassen fick bli de första på skolan att få chansen att låna!

Cilla Naumann

Jag tycker att Cilla Naumann är en av Sveriges mest intressanta författare just nu. Det gäller främst hennes vuxenböcker men ungdomsböckerna kommer inte långt efter. Det är sällan jag ger mig tid att följa ett helt författarskap, men i det här fallet är det ett måste.
I natt läste jag ut ungdomsboken 17 timmar härifrån. Ytterligare en bok där vi kryper innanför skinnet på Tom. Honom mötte vi första gången i Värsta brorsan. Sen i 62 dagar och Kulor i hjärtat. Det fungerar alldeles utmärkt att läsa dem fristående.
Tom åker med Sin äldste kompis Kalle och hans familj till Colombia över jullovet. Det var inte ett lätt beslut att bestämma sig för att åka med. Skulle han klara att vara ifrån sin familj över julen och då i ett av världens mest kriminella länder.
Cilla Naumann lyckas att väva in många olika trådar i den här berättelsen utan att den känns överlastad. Colombias fattigdom ställs mot de paradisiska turisthotellen. Rädslan att vara i ett främmande land utan sin familj kontra alla fantastiska och unika upplevelser. Det blir inte bara länderna som Tom jämför utan även olika typer av familjebildningar.
Orsaken till hela resan är Juans sökande efter sina rötter och moster Cristina. Juan lever ihop med Kalles mamma och kom som liten till Sverige med en annan av sina mostrar.
Det blir många berättelser i berättelsen som berör på djupet.
Jag tycker inte att det här är den bästa av hennes ungdomsböcker men den är ändå mycket bra. Det säger en del om Cilla Naumanns författarskap.

Sju tusen steg

I skolan är uppgiften att rita sitt rum. Siri tänker rita två rum för sedan fem månader tillbaka har hon två, ett i det gula huset hos mamma och ett i det grå hos pappa. Hon konstaterar att skillnaden på rummen inte är så stor, jo färgen på överkasten förstås.
Det är inte så långt mellan husen, ett par kilometer och pappa uppskattar att det är ungefär sjutusen steg.
Det är bara på prov som föräldrarna flyttat isär och Siri önskar av hela sitt hjärta att de snart ska flytta ihop igen.
Bo R Holmberg som är författare till boken har verkligen fångat barnets utsatthet och maktlöshet i den här situationen.
En dag när Siri slutar skolan står pappa där och ska hämta fast det är udda vecka = mammavecka. Det är julens helgdagar som rubbar schemat, säger pappa. Och Siri som bestämt med Björn, som bor nära mamma. Hon beslutar sig för att gå till Björn ändå, utan att säga något, de är ju lite ihop. Siri genar genom skogen fast det är mörkt och lite kusligt. Hon får för sig att kika in genom fönstret till mamma när hon ändå är så nära. Då får hon se att det sitter en främmande man i fåtöljen och han kysser mamma på handen. Tankarna snurrar nu runt i Siris huvud.
Jag tycker det här är en fin bok som många nog kan känna igen sig i. Sofia Malmbergs teckningar, speciellt bokomslaget är fina.
Man förstår att berättelsen utspelar sig i Norrland, de åker skoter och kör skridskor. Men framförallt för att ordet lägdan smugit sig in i texten. Nu vet jag att en lägd är en äng eller en åker i träda.

Svartkonst för opiercade

Malinda är med kompisar men känner sig ändå ensam och osäker. Om hon bara fick den svindyra jackan från Deep så hade allt blivit bättre – då kanske Sofie vill bli vän med henne. Sofie är tjejen i skolan som alla vill vara med.

När Malinda är ute med Kerstins hund träffar hon på Elsa. Elsa och Malinda träffas flera gånger och en dag följer Malinda med Elsa hem. Det är något som är konstigt i Elsas lägenhet, det finns inga sängar där, var sover Elsa egentligen?

Sedan får vi följa med Malinda och Elsa till ett öde hus mitt ute i skogen. Ett hus med levande ljus i kandelabrar…  och Malinda träffar Puke, Puke som har världens vackraste ögon

Boken innehåller också paranormala aktiviteter och svartkonst, en sönderskuren svindyr jacka och en dam som dyker upp lite överallt med käpp och basker.

Charlotta Björnulfsons Svartkonst för opiercade är en bok som passar både som högläsning och som spännande ”ensamläsning” för mellanstadiebarn. Den innehåller lite olika delar, händelser och trådar. Jag funderar fortfarande på vem damen i baskern är…

Vad som gör en bibliotekarie glad i sitt hjärta

- När elever mycket sakta och motvilligt lämnar biblioteket (efter att ha suttit där och läst), och snubblar tillbaka till klassrummet, fortfarande läsande.
- När elever kommer tillbaka dagen efter att de lånat en tjock bok, berättar att de inte kunde sluta läsa och att de nu vill ha del två (och att det då finns en del två att sätta i händerna på dem!).
- När elever som i flera år bestämt hävdat att det inte finns några bra böcker, plötsligt är stammisar och troget dyker upp på klassens lånetid varje vecka.
- När man kommer in i ett klassrum där det pågår tyst läsning och inte en enda elev noterar att man står där och vill säga något.
- När alla böckerna blir utlånade efter ett bokprat.

Läsförståelsen blir sämre, läsandet minskar och larm efter larm ljuder, men så länge detta händer då och då känner jag mig ändå ganska nöjd och hoppas på att de här eleverna ska ge upphov till positiva spiraler i sina klasser.

Fabergémystik

I vintras köpte jag, eller om det var min vikarie, en bok till Ljungenskolans bibliotek som ingen annan skola köpte in. (Undrar så vad det stod i det lektörsomdömet...) Jag tyckte direkt jag packade upp paketet att den att den verkade spännande och tänkte läsa den, men efter att ha varit borta nästan ett år så fanns det så otroligt mycket att sätta sig in i, läsa ikapp, ta tag i, så boken åkte ut på hyllan istället. Och sedan har den lånats lite då och då och de få gånger jag sett till den på återlämningsvagnen så har det aldrig rikigt passat. Men igår satte jag mig med den på jobbet och började läsa. Sen tog jag med den hem och fortsatte läsa. Och jag tyckte faktiskt att det var ganska spännande. Inte så realistiskt och trovärdigt kanske, men intressant.

Den siste tsarens hemlighet heter den och gåtan som boken kretsar kring är två försvunna Fabergéägg som smugglades ut ur Ryssland vid tiden för ryska revolutionen 1917. Syskonen Vendela och Milo bor i Elm, en stad mitt emellan ett högt berg och en djup kristallklar sjö. Det finns ett Elm i Schweiz, men jag vet faktiskt inte om det är där boken är tänkt att utspela sig, eller om det är en helt fiktiv stad. Barnen bor i ett av stadens finaste hus tillsammans med sin mamma, som är borgmästare och pappan som är kriminaltekninker. I det stora huset finns också en lägenhet där barnens farmor Minerva bor. Minerva jobbar på stadens museum och snart är det dags att öppna en utställning med några av de berömda Fabergéäggen som tsaren i Ryssland lät tillverka som gåvor till sin familj i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Fabergé var en mycket känd juvelerare och guldsmed, som inte gjorde två likadana smycken, utan allt var unikt och det enda av sitt slag. Totalt tillverkades 57 fantastiska och mycket värdefulla ägg, men under och efter ryska revolutionen förstördes, försvann och såldes många av äggen. I boken berättas att guldsmedslärlingen Theresia fick i uppdrag av tsaritsan, tsarens mor, att smuggla ut två av äggen ur Ryssland. Theresia visar sig vara Minervas farmor. Som tack för hjälpen fick hon ett hus i Elm, det hus som Vendela och Milo och deras familj nu bor i. Men äggen gömdes och farmor Minerva hoppas att hon genom de andra äggen ska kunna få ledtrådar till var de finns. Men utställningen är ett vågspel. Äggen är sällsynta och värdefulla och Minerva berättar för sina barnbarn att hon misstänker att någon kommer att försöka stjäla dem. Vendela och Milo ska hålla ögonen öppna, men när äggen faktiskt blir stulna mitt under en fin middag på muséet står de först handfallna. Vilka har motiv, vilka har alibi, vilka skulle kunna göra en sån sak?

Egentligen är det inte själva lösningen av brottet som jag tycker är det mest spännande med boken, utan det är just de mytomspunna Fabergéäggen. Just de två som Theresia smugglade ut åt tsaritsan har faktiskt varit försvunna ända sedan revolutionen och ingen vet var de finns. Sanning blandas med fiktion i boken och det ger en extra nerv till läsningen.

Min vän Carolina, som också är skolbibliotekarie och driver bokbloggen Carolina läser, var skeptisk till bokens karaktärer som hon tyckte var platta karikatyrer och alldeles för välartade, och till viss del kan jag hålla med, men jag tycker ändå att boken är värd att läsas.

Vill ni titta på några av de fantastiska äggen så finns bilder HÄR.

Den gyllene stjärnan

Nu i dagarna var det 70 år sedan större delen av Danmarks judar räddades till Sverige över Öresund. Sydsvenskan uppmärksammade det i söndags med två artiklar skrivna av Karin Zillén; Vi var inte judarna - vi var danskarna och Första öppna trotset mot Nazityskland .

Jag kan tänka mig att båda artiklarna skulle fungera utmärkt i skolans historieundervisning, och vill tipsa om att parallellt med dem läsa Lois Lowrys skönlitterära bok Den gyllene stjärnan som behandlar samma ämne, sett ur flickan Annemaries perspektiv.