Föräldramöten

Början av terminen är, förutom berg av böcker, förknippad med föräldramöten. Båda mina egna barns och de jag är med på i rollen som skolbibliotekarie. På mina skolor är jag med i årskurs 1 och 4. För några år sedan gjorde jag och en av specialpedagogerna en drive och var med i alla årskurser. Det var … hektiskt, för att uttrycka det milt. Men nu är hon med i F-klass och jag som sagt i två årskurser. Ofta kan klasserna slå samman sina föräldramöten och ha i alla fall delar av dem tillsammans så att jag inte behöver köra samma prat tre gånger på raken. Nu är årets föräldramöten avklarade för den här gången.

I årskurs ett pratar jag ganska mycket om siffror och statistik. Jag berättar vilken skillnad läsningen gör för barns språkutveckling och vad de egentligen ska ha den där språkutvecklingen till. Som att kunna läsa och förstå tidningen, veta vad det egentligen är de skriver under på när de signerar ett avtal, lära sig strategier för att tolka nya texttyper som de möter först i vuxen ålder. Jag förklarar varför just högläsning är ett så fantastiskt redskap för att hjälpa barnen med skolarbetet och så brukar jag avsluta med den gölliga filmen från Göteborgs stadsbibliotek, så att de får le lite också. 

Och just det, jag brukar ju låta dem gå in på menti och skriva sina bästa "så får vi till mysiga lässtunder hemma hos oss"-tips också, så att alla kan ta del av varandras idéer. Brukar vara kul! 

I årskurs fyra har jag en lite annan approach. De flesta elever läser hyfsat när de går i fjärde klass och föräldrarna vet att det är bra med läsning (det vet de såklart även i åk ett …), men här brukar jag påminna om att fortsätta läsa högt. Jag flyttar fokus lite från ordförståelse och mot själva berättelsen. Och framförallt vikten av att få höra/läsa mer än en typ av berättelse. Här brukar jag utgå från Chimamanda Ngozie Adichies TED-talk som handlar om The danger of a single story (som du måste gå in och höra i sin helhet om du inte redan gjort det). Vi behöver höra och se olika typer av berättelser om olika typer av människor i olika situationer för att bli generösa, öppna, vidsynta människor. Det finns visserligen ingen garanti att vi blir så fantastiska, men en bredd på litteraturen ökar våra chanser!

Sveriges nyaste Litteraturfestival – Stockholm Literatur

I helgen hölls Stockholm Literatur för första gången på Moderna museet. Jag bokade in detta redan i början av september och mycket förväntansfull gick jag i lördags morse över Skeppsholmsbron och uppför backen mot Moderna Museet för att delta i festivalen. Jag visste inte riktigt vad som väntade, det har inte skrivits så mycket om festivalen mer än att det förväntades bli ett möte mellan konst och litteratur. Skulle detta bli en högtravande tillställning, ett tillfälle av inbördes beundran för den kulturella eliten? Eller skulle festivalen vara något, tillföra något, för oss vanliga litteraturintresserade?

Chimamanda håller sitt tal

Först ut hade jag bokat in mig på Chimamanda Ngozie Adichie, en Nigeriansk författare som har skrivit bl a ”En halv gul sol” och den alldeles nya ”Americanah”. Chimamanda höll ett berörande tal som inte direkt handlade om hennes böcker utan mer om hennes förhållande till Europa och om Europas syn på Afrika. Efter sitt framträdande signerade Chimamanda sin nya bok och hon gjorde också en uppläsning av ett stycke ur ”Americanah”

Ett annat intressant samtal jag besökte var det mellan konstnären Karin Mamma Andersson och den norska författaren Merete Lindström. Samtalet, med utgångspunkt från Karin Mamma Anderssons vackra målningar och Merete Lindströms texter uppfyllde verkligen det som är Stockholm Literaturs vision; Att få till samtal om mötet och därmed också samspelet och inspirationen mellan konst och litteratur.

Mellan programpunkterna kunde man naturligtvis njuta av Moderna Museets utställningar (inträdet till utställningarna ingick i Litteraturfestivalbiljetten). En annan intressant sak man kunde ta del av var att begrunda Fragment, ett verk bestående av sextio texter nyskrivna av Lars Norén och upphängda som konstverk på olika ställen på Moderna Muséet. Dessa textfragment visades även i videoformat i en av muséets salar.

_

Avgrunden är den högsta utsiktspunkten

-

Ingen lek utan fruktan för att det overkliga ska bli verkligt

-

När jag finner det finns det inte

_

L. Norén Exempel på textfragment

Jag som i många år besökt Bokmässan i Göteborg fann att kontrasten mellan den smått hysteriska, extremt kommersialiserade och överfyllda Bokmässan och Stockholm Literatur blev stor. Stockholm Literatur lockade med sitt lilla men mycket gedigna program fram ett stillsamt möte, mer djuplodande diskussioner och en behaglig eftertänksamhet som jag gillade mycket. Stockholm Literature fyller ett annat behov i det litterära Sverige och kommer, om det som jag hoppas blir ett återkommande evenemang, att bli ett intressant komplement till Bokmässan i Göteborg.

Och NEJ! Stockholm Literatur blev ingen högtravande tillställning för de redan invigda. Till Stockholm Literatur kan vem som helst (inget krav på branschtillhörighet, ett stort litteraturintresse räcker) för en låg kostnad köpa en biljett och delta i det intressanta och aktuella litterära och kulturella samtalet. 

När jag i söndags eftermiddag, mycket nöjd, gick tillbaka över Skeppsholmsbron efter festivalens slut är det främst två intryck som starkast lever kvar:

Att sitta i den mjuka soffan i det alldeles mörka och avskalade rummet och se Lars Noréns berörande och drabbande textfragment matas fram i en filmliknande upplevelse.

OCH

att höra Chimamanda Ngozie Adichies njutfulla uppläsning av det första kapitlet i hennes alldeles nyskrivna och fantastiska bok Americanah.

Jag besöker gärna Stockholm Literature fler gånger!