I år så var Bokmässan ett hybridevent, både digitalt och med möjlighet att vara på plats . Jag deltog även i år hemifrån och tog del av många bra seminarier.
Jag började torsdagen med att lyssna på Angie Thomas som skrivit boken "Min tur nu", "The hate U give" och vars tredje bok "Betongrosor" snart finns att köpa. Angies böcker handlar om hur det är att tillhöra en utsatt folkgrupp i USA, men är trots det hoppfulla. det går att få till förändring. Seminariet var på engelska så en del är svårt att överföra till svenska förhållanden, en del termer har jag inte ens hört översättas. Mycket bra seminarium!
Vår före detta kollega Maria Heimer deltog i inte mindre än tre seminarium, med den äran! De handlade om Läslust, läslist och värdet av samarbete mellan professioner, lärare och skolbibliotekarier. Hon lyfte även vikten av att börja läsa med/för barnen tidigt, helst redan innan de föds.
Roligaste seminariet var nog "Var finns Pippis arvtagare?" med Elin Ek som skrivit böckerna om Athena, Kristina Sigunsdotter som skriver om Humlan Hansson och Sara Olsson som skriver om Frallan. Tre starka tjejer som trots att de tar plats så är de väldigt olika. Jag gillar redan Athena, men får ge Frallan och Humlan en ny chans efter detta seminarium.
I "Tjejkollektivets kraft" samtalade Charlotte Cederlund, Sanna Salameh, Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo om sina böcker som utspelar sig i högstadiekorridorerna och sociala medier. De tog upp de snäva normer som tjejer har att förhålla sig till och landade i att det inte skiljer sig så väldigt mycket sedan de själva gick i högstadiet. den stora skillnaden är arenorna där saker utspelar sig, det är svårare att värja sig när sociala medier når en dygnet runt oavsett var du befinner dig.
Sociala medier avhandlades även i seminariet "När ett barn blir utsatt för mobbning" där Katarina von Bredow, Nathalie "Nattid" Danielsson och Elias Våhlund pratade om mobbare och offer. Ibland växlar rollerna och offret blir mobbare. Nathalie sa något väldigt klokt på tal om att definera mobbning, att det inte behöver vara någon stor grej, det kan vara nåt som för förövaren är en struntsak, men som för offret är en jättegrej. Där är det svåra med mobbning, att det är så subjektivt!
Många seminarier handlade om att få elevers läsning att öka. Läsningen hos barn och ungdomar sjunker för varje mätning som görs, och det är bekymmersamt. En sak som jag vetat länge är att 17 åringar som inte läser/har blivit lästa för har ett ordförråd på ca 17 000 ord. Läsfrämjandeinstitutet har gjort ett diagram över detta, som gjorde skillnaden väldigt tydlig för mig! Visst önskar vi vuxna med ordförråd på 50000 ord!!!!
Några saker som nämndes upprepade gånger i olika seminarier för att öka barn och ungas läsning var:
- Läsande förebilder
- Tid för läsning
- Underskatta inte barnens förmåga att läsa om svåra ämnen
- Högläsning, gärna planerad med samtal för att förstärka förståelsen