Litteralund på turné

 I fredags kunde alla femteklassare i Kävlinge kommun ta del av en digital författarträff med Ingela Korsell, som en del av Litteralund på turné.

Hon pratade både om Paxböckerna och sina böcker ”Väsenologi” och ”Mer väsenologi”. Hon berättade att hon, Åsa och Henrik, som illustrerat Pax, egentligen är väldigt mörkrädda och att hon inte tror på spöken själv. Hennes favoritväsen är dödsväsen såsom mylingen och gastar, och när de skulle illustrera Pax så berättade Ingela att de valde att uppgradera sina väsen till ”Väsen 2.0”.  De bilder som finns på väsen är oftast inte särskilt skräckinjagande, och målet var att skrämmas ordentligt. Det tycker jag de lyckats bra med!

Ingela avslutade en faktaspäckad stund med att högläsa ur ”Mer väsenologi” om gastar. Jag har läst just den berättelsen, men fick ändå rysningar när Ingela läste. Högläsning gör det på något sätt lite läskigare än när en läser själv...

Jag hoppas och tror att eleverna uppskattade detta lika mycket som jag. Fysiska träffar har många fördelar, men det här var en väldigt bra lösning i den situation som råder!

I Sydsvenskan kan du läsa mer  om du klickar på länken, Sydsvenskan

Om du går på högstadiet så måste du läsa denna bok!

 

Detta är den ultimata guiden för alla blivande gymnasielever. Det fungerar naturligtvis fint att läsa den även om du redan går på gymnasiet. 

Med en stor portion humor, men ändå väldigt informativ och stundvis med mycket allvar, så får du tips om allt från hur du flörtar till att läsa av betygsmatriser.

Du kommer garanterat att skratta och ibland förmodligen humma för dig själv och hålla med om vad som skrivs.  

Kom in och låna den och skynda dig, så ingen annan hinner före!

Bokfika för mellanstadiet

I går var mellanstadieeleverna från Söderpark inbjudna på (en frivillig) bokfika.

Vi bjöd in till fika kl 14.30, direkt efter det att eleverna har slutat sina lektioner för dagen. Det kom 21 st barn och 2 st lärare - vad härligt!

Barnen åt kakor och drack saft medan jag och Linda, bibliotekarie på Kävlinge bibliotek, berättade om olika böcker vi vill tipsa om.

När fikat var slut var det många elever som stannade kvar och lånade av våra böcker. En mycket lyckad eftermiddag!

Två böcker om känslor

Känslor. Något som alla kan ha svårt att sätta fingret på. Därför är det så bra att det kommit ut flera böcker för barn om just detta knöliga ämne. I detta inlägg tänkte jag lyfta upp två böcker som passar till de lite yngre barnen.

Reyhaneh Ahangaran är legitimerad psykolog och gav ut boken Allt som händer inuti 2019 som riktar sig till barn i mellanstadiet. Nu har hon också skrivit en bok som just känslor för lite yngre barn. Känsloboken - För dig som går på lågstadiet hjälper barn att sätta ord på sina känslor inför situationer så som första övernattningen hos en kompis eller att våga räcka upp handen i klassen. Men den tar också upp sådant som kan vara riktigt jobbigt, så som dåliga hemligheter och hur man kan göra då. 

Allt om känslor skriven av Felicity Brooks och Frankie Allen hjälper ännu yngre barn att sätta ord på sina känslor genom bilder och färgkodning. I boken får barnen fundera på hur de själva skulle känna i olika situationer och att ibland kan man ha flera känslor samtidigt. Exempelvis att man kan vara irriterad på och samtidigt gilla en kompis. Dessutom får barnen lära sig de två viktigaste sakerna när något känns jobbigt: att berätta för någon om hur de känner sig och att vara snälla mot sig själva. Jag gillar att den är så interaktiv och den fick fint betyg av en av lärarna som använde den i en av förskoleklasserna under våren. 

Läskiga berättelser

 Ofta önskar mina elever att jag ska köpa ”läskiga böcker”, som om det vore en egen genre. Dessvärre är det ju inte så enkelt, vad som upplevs läskigt är väldigt subjektivt. En del tycker att blod är det läskigaste som finns, andra tycker det blir läskigt när berättelsen innehåller spöken. Jag tycker det läskigaste av allt är när berättelsen är så obehaglig att den kryper under skinnet på dig, och det kan bero på något så banalt som att jag TROR att det ska hända något..

I senaste Adlibrisbeställningen kom tre böcker som får spegla tre olika sorters läskigheter. Först Petrus Dahlins nya bok ”Ärret”. Den handlar om Zandra som i hela sitt liv saknat något, det där inombords som gör en hel. Det innebär att hon gör en massa saker för att vara populär och speciell utåt, men inombords känns det tomt. Det beteendet gör att hon råkar illa ut på flera olika sätt, eftersom att hon behöver otroligt mycket bekräftelse för att må bra, så mycket bekräftelse att hon gör en onödig operation för att få ett ärr.

Den andra, och tredje, läskiga boken är första och andra delen i serien om Zombie Lars av Kim W Andersson. Det är en serie som även går på SVTPlay. Lars är till hälften zombie och hälften människa, eller halvt levande-olevande som den korrekta benämningen lyder. I denna boken är det inte zombieinslaget som är det läskiga, utan attityden hos befolkningen i staden mot de främmande, som häxor, troll, ninjor, zombier mm också kallas. Här finns allt, från främlingsfientliga sällskap, till ren och skär mobbing och förslag på att de ska ha särskilda märken på sina kläder.

Den sista boken är ”Flickan utan ansikte” av Ingelin Angerborn. Detta är en traditionell spökhistoria, med alla ingredienser som gör en bra spökhistoria. En berättelse om ond, bråd död, en kyrkogård, ett gammalt hus, steg som hörs, saker som flyttar på sig, strömavbrott, rullgardiner som plötsligt rullar upp mm. ”Flickan utan ansikte”är en relativt kort berättelse, men tillräckligt lång för att skrämmas!

  

Skräck och spänning för de yngsta-Bokmässan

 Det är så roligt att tecknade serier fått en helt annan status idag än för tio år sedan till exempel. Jag tycker man bör se tecknade serier, som en egen litterär genre, med sina egna utvecklingsmöjligheter och inte som en "undergrupp" till annan litteratur. Men som sagt, den tecknade seriens status har höjts. Ett av de seminarier jag följde på Bokmässan i år, var Skräck och spänning, för de yngsta-ett samtal med Peter Bergting och Henrik Jonsson. De är två av Sveriges mest kända illustratörer och tecknare. Peter Bergting har illustrerat många fantasyböcker och är även serietecknare (Domovi, Hellboy, Vi kommer snart hem igen)och Henrik Jonsson (PAX, Batman, Fantomen) med mera. 

Nu har båda två kommit ut med varsin bok för yngre barn (4-8) De yngsta barnen vill väldigt gärna läsa spänning och skräck, men allt som oftast får de tag i en bok för betydligt äldre barn, som ser saftigt läskig ut på framsidan. Inte så lyckat alla gånger. Barnen blir onödigt rädda, vi bibliotekarier får kanske en tillsägelse av missnöjda föräldrar. Med Peter Bergtings nya böcker Jordens hjältar: Megastrålen och Robotvalpar och Henrik Jonssons skräckfyllda godnattsaga, De kom om natten, har vi nu något riktigt läskigt (men inte för läskigt att sätta i händerna på de små.) 

Vad är då skillnaden mot andra läskiga sagor? Illustrationerna skulle jag säga, SÅ skickligt gjorda. Båda författarna har läst mycket skräck, som barn och unga och tonar ner faran med att introducera skräck för barn. Det är bra att bli skrämd ibland, säger Henrik Jonsson. Då tränar man på att möta läskiga saker senare i livet.

MIK för sjuorna

MIK står för Medie- och informationskunnighet och innefattar kompetenser som gör att vi kan analysera, värdera och vara källkritiska kring allt informationsflöde som strömmar över oss.

På Tolvåkerskolan har vi en plan för vårt MIK-arbete. Vi har flera lektioner (ca 4-5 st) i sjuan i MIK. vi börjar då med att repetera vad som gäller om källkritik och informationssökning. Därefter går vi vidare och fördjupar arbetet och kunskaperna om MIK. Vi tränar på att värdera specifika källor och funderar då på syftet med olika webssidor och letar "värdeladdade" ord. Vi brukar också träna på att sortera bra sökträffar direkt i söklistan och lär oss hur man med enkla knep kan göra smarta(re) sökningar.

Jag har precis haft en omgång med MIK-lektioner i alla sjuor. Det är kul och spännande. Vi kollade bra länkar bl a genom att googla den spännande nyheten med jättehajen som simmade in i Bohuslän för någon vecka sedan. Vi analyserade fakta om Christopher Columbus via tre helt olika länkar, alla elever insåg att en av länkarna var helt felaktig....

Vi avslutade med att eleverna via olika nyhetssidor fick jämföra vilken nyhet som var "förstanyhet". Var det samma nyhet? Var det olika nyheter?

Det är alltid kul med MIK-lektioner och jag märker att eleverna blir duktigare och duktigare på detta. De lär sig att bli källkritiska tidigt vilket är bra, det är en kompetens som man verkligen behöver ha med sig ut i dagens samhälle.