NO-undervisning via skönlitteratur

På Tolvåkerskolan går alla NO-lärarna Läslyftet. De deltar i modulen Främja elevers lärande i NO. Det är härliga och givande diskussioner om bl a undervisningsmetoder, språket i läroböcker, elevers sätt att uttrycka och förklara NO-texter mm varje onsdagsmorgon.

Nu har vi kommit till avsnittet "Naturvetenskapligt lärande genom djupläsning av skönlitteratur". Vi började med att läsa och diskutera Mary Ingemansons text om hur man kan använda sig av skönlitterära texter i sin NO-undervisning. Mary Ingemanson har även skrivit boken Lärande genom skönlitteratur, boken tar upp lärande via skönlitteratur i alla ämnen.

Sedan kom det roliga när lärarna började planera sina lektioner utifrån en skönlitterär text! Vi hade många böcker med i rummet. Alla böcker har det gemensamt att det har med något stycke/kapitel med ett problem eller en händelse som man kan knyta an till ett naturvetenskapligt fenomen.

Lärarna tycker det är utmanande, lite svårt men också lyckat att ha en skönlitterär text som ingång till en lektion. Eleverna tyckte att det var "mysigt" att läraren läste högt för dem och någon klass tyckte lektionen blev riktigt spännande och kul.

De böcker som lärarna använde denna omgång var
Ellervik, Ond kemi
Paulsen, Yxan
Hamrin, Nobelfysik i vardagen
Skloot, Den odödliga Henrietta Lacks

Jag hoppas att vi nu kan jobba vidare med skönlitterära texter kopplat till NO-undervisning när NO-lärarna går vidare till nya områden.

Miras Martin av Anna Ehring

Mira och Martin brukar träffas vid en koja i skogen. De har lekt tillsammans i flera år, men i skolan låtsas de inte riktigt om varandra. Miras känslor för Martin har förändrats och hon är kär. Hon vågar inte berätta det för någon, det känner hon bara skulle blir jobbigt. Hon har ytterligare en hemlighet och det är att hon avskyr strumphål. Det är värsta hon vet, och hon blir illamående bara hon tänker på det. I skolan är Mira mest med en tjej som heter Ina. Ina är ganska jobbig tycker Mira, men hon vägar inte säga nej när Ina frågar om de ska va. Säger man nej till Ina så blir hon sur och det är jobbigt tycker Mira. Miras föräldrar bor inte tillsammans. Hennes pappa bor två timmar bort med tåg och det tycker Mira också kan vara lite jobbigt. Hennes högsta önskan, näst efter att Martin  ska bli kär i henne, är att hennes föräldrar ska flytta ihop.
När Mira blir riktigt glad så tycker hon att det blir svårt att prata och hon kan liksom inte få ihop orden. Hon tycker att det känns som att hjärnan blir som ett surrande garnystan och alla ord bara rör ihop sig. Martin och några vänner till ska starta ett band och Rocky, en tjej som ska vara med i bandet, frågar Mira om hon vill vara med. Mira vill jättegärna, men då blir det så där jobbigt att prata. Efter en lång, lång stund får hon fram "-Jag vet inte...."fastän hon egentligen vill.
En dag kommer Martin rödgråten till skolan. Hans mamma har träffat en ny man och nu ska de flytta till Linköping!
Detta får ju bara inte hända! Hur ska det gå?


Det är inte alltid lätt att vara Mira, men åh, vilken rolig och härlig tjej hon är.
Full av idéer, energi och kärlek! Den var mycket, mycket bra och jag kan bara konstatera att den tog slut alldeles för fort! Jag skulle verkligen vilja läsa mer om Mira.
Det är en bok som jag tror att många mellanstadieelever kommer att få glädje av.
Har du ännu inte läst den så gör det!

Stackars pappa

Sissel är fem år och hennes storasyster ett år äldre. Deras föräldrar är skilda, sedan de var väldigt små och de är varannan helg hos sin pappa och hans tjej Maggan. Sissel älskar att rita och hon älskar sin pappa. Hennes pappa är väldigt snäll, men det är en sak som är konstig. Han är alltid pigg och glad på morgnarna, men jättetrött på kvällarna, när Sissel och Linn vill spela spel eller leka något. Pappa vill helst sitta och sova i soffan , med flickorna runt omkring sig.

En helg får inte systrarna åka till sin pappa. Han är sjuk säger mamma och skall vara ett tag på ett vårdhem för att bli frisk. Efter en månad får Sissel och Linn äntligen följa med Maggan och hälsa på sin pappa. Men det är väldigt konstigt det där vårdhemmet tycker Sissel., är det inte egentligen ett fängelse pappa hamnat på? Han får ju inte åka därifrån när han vill och det är inte möjligt att besöka honom, mer än väldigt sällan.
Till slut kommer pappa hem igen och då är han mycket gladare och piggare, men efter ett tag börjar han bli trött på kvällarna igen. Sissel tycker ioch för sig inte att det gör något, för pappa är ju som vanligt då och hon känner sig trygg med det.

Det dröjer ända tills Sissel är fjorton år innan pappas nya tjej äntligen namnger sjukdomen Sissels pappa har, nämligen alkoholism. Sissel känner sig riktigt dum, varför har hon inte förstått det och varför har inget talat med henne om det?
Att pappan är alkoholist är något du som läsare tidigt kommer underfund med. Detta är nämligen en berättelse i tecknadserie form och pappans kära ölburk är med på nästan varje bild där han förekommer.
Berättelsen slutar med att Sissel konstaterar att hennes pappa fortfarande har ett beroende, men att hon älskar honom lika mycket ändå. Till sist hänvisningar till BRIS där du som läsare kan få hjälp om du känner igen dig i situationen, med en alkoholiserad förälder.

Stackars pappa av författaren och tecknaren Sissel Gustafsson, tilldelades första pris i Den stora serietävlingen 2016.

Du är ett geni

Högstadiet är ett lågvattenmärke i livet för väldigt många människor. Men hur hemskt det än är här i Sverige så misstänker jag att en amerikansk (eller som i det här fallet canadensisk) high school hade varit betydligt värre. Det känns som att alla skildringar av high school - förutom David Levithans - visar på hierarkier där ingen går säker och alla tjejer bara lever för att sticka kniven i ryggen på sin "bästa kompis". Förfärligt.
Boken jag läste nu senast var inget undantag. Den handlar om Stewart som förlorar sin mamma i cancer och Ashley som levt ett perfekt liv ända tills hennes pappa berättar att han är homosexuell. Stewarts pappa och Ashleys mamma finner varandra och efter ett år bestämmer de sig för att flytta ihop i Ashleys hus.

Medan Stewart tycker att det ska bli spännande och roligt att få en syster (89,9% positiva känslor, som han säger till sin psykolog) vill Ashley bara dö. Stewart är extremt intelligent men usel på sociala situationer (det sägs aldrig rakt ut, men en Asbergerdiagnos är väl ganska trolig) och Ashley är övertygad om att hennes topposition på skolan är hotad om det kommer ut att hon fått en nörd, ful och kortväxt dessutom, till bonusbror. Och ännu värre om anledningen till föräldrarnas skilsmässa dessutom kom fram. Det har hon inte berättat för en levandes själ...

Ganska snart hamnar Stewart i trubbel på grund av en kille som han har idrott med, Jared. Men så visar det sig att Jared är intresserad av Ashley och Ashley av Jared och plötsligt inser de ofrivilliga syskonen att de faktiskt kan ha användning av varandra. Jared kan ju inte slå ihjäl Ashleys bonusbror och Stewart kan vara "förkläde" när Jared kommer hem till Ashley, så att de kan vara ensamma när föräldrarna inte är hemma. Jag skulle ljuga om jag sa att allt omedelbart blir till guld och gröna skogar mellan Ashley och Stewart, men de börjar i alla fall tolerera varandra lite bättre.

Jag älskar Stewarts rättframhet, att han inte drar sig för att ställa alla de där obekväma frågorna, som andra kanske undviker av någon slags missriktad artighet. Jag älskar hur han trots allt är den som klarar sig ganska bra bara genom att vara den han är, med sin genialitet när det gäller matte och no, och sin fullkomliga ignorans inför vad som anses "normalt" och "inne" och sin snällhet.

Sorgen efter mamman finns där som ett allvarligt stråk genom hela berättelsen och Stewarts sätt att försöka hålla henne levande i det nya huset är hjärtskärande fina.

Ashley är ju som väntat odräglig, men kanske kan också hon lära sig något av det som händer och bli en bättre människa, i bemärkelsen se utanför sitt eget liv och sin person.

Källkritik

Igår var det källkritikens dag, vilket Emelie skrev om här på Bubbel. Passande kom Skolverket med information om att Lgr11 (läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) kommer att få en ny skrivning som stärker skolbibliotekens roll i samarbetet med pedagoger.
Under rektors ansvar kommer följande formulering att finnas:

 "Skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens."


Ändringen träder i kraft 1 juli 2018 men kan tillämpas redan från samma datum i år. En ändring som vi naturligtvis välkomnar. I Kävlinge är vi långt framme vad gäller att undervisa om informationssökning och källkritik, naturligtvis i samarbete med skolbibliotekarierna. Exempelvis har Tolvåkersskolan fått utmärkelsen Ett bibliotek i världsklass 2016.
Vi är ju sju skolbibliotekarier som samarbetar och just nu följer vi Skolverkets modul Kritisk användning av nätet. Även om mycket känns välbekant för oss är texter och filmer bra att ha som utgångspunkt för diskussioner i gruppen.
Skolverket har för övrigt besökt Skönadalsskolan för att spela in en film som finns med i nämnda modul.

Life as we knew it

Life as we knew it som ännu inte översatts till svenska är den första delen av fyra på vad som beskrivs vara "The ultimate dystopian. A very exciting read!"

Det är verkligen den ultimata dystopin som berättas för oss i Life as we knew it. Den bästa och mest skrämmande jag någonsin läst! En asteroid är på väg mot månen. Detta är känt och astronomer och fysiker sitter i TV-sofforna och diskuterar hur händelsen och själva nedslaget kommer att kunna ses från jorden. Dagen när kollisionen mellan asteroiden och månen ska ske kommer och CNN, Fox news m fl TV-kanaler (historien utspelar sig i USA) sänder oavbrutet och allt handlar om asteroiden. Kollisionen ska ske på kvällen och Mirandas familj, hennes mamma och bror står tillsammans med grannarna på gatan utanför huset och fikar, småpratar och skrattar. Det är en förväntansfull, spännande och festlig stämning. De har kikare med sig så att de ska kunna se meteoritens nedslag på månen.

"And then it hit. Even though even we knew it was going to we were still shocked when the asteroid actually made contact with the moon. With our moon"

Direkt märker man att något händer. Plötsligt är inte månen halv längre, den tippar och sedan blir den större och större. Den har lämnat sin bana och kommer närmare jorden. Folk får panik och kastar sig in i sina bilar och kör iväg eller springer in för att höra vad journalisterna på CNN säger.

För 16-åriga Miranda, hennes mamma och bröder ändras livet totalt den där kvällen. Först märks det inte så mycket men ganska snart får de problem med att strömmen kommer och går. Månens dragningskraft på jorden är helt ur balans vilket ganska snart utlöser den ena naturkatastrofen efter den andra.

Mitt i allt detta ska familjen försöka uppehålla någon slags vardagsrutin. Går det när jordens förutsättningar totalt har förändrats?

Life as we knew it är en mycket spännande och välskriven bok om hur enskilda individer, familjer, samhällen och nationer fungerar när den dystopiska katastrofen slår till. Boken är skriven i dagboksform och det är 16-åriga Miranda som är berättaren.

De andra delarna i serien heter: The dead & the gone, The world we live in, The shade of the moon. Det är Susan Beth Pfeffer som skrivit serien.

Källkritikens dag

För något år sedan startade tidningen Metro Viralgranskaren som undersöker fenomen/nyheter som blir virala och tar reda på sanningen bakom, och - om de visar sig vara falska - stämplar dem med FALSK-stämpel.

Som till exempel att Zara Larsson hatar män och att Svenska landslaget planerade ha det som citat på sina spelartröjor.


Förra året instiftade Metro Källkritikens dag den 13 mars, som ett led i att ytterligare uppmärksamma vikten av att titta, läsa och dela kritiskt på nätet och i förra veckan lanserade de Lilla viralgranskaren, uppgifter och material som passar utmärkt för elever i grundskolan att jobba med och prata om. Det ligger helt i tiden. En av världens mäktigaste män använder sig av "alternativa fakta" för att ta beslut som påverkar människor över hela världen, och vi måste alla jobba för att galenskapen inte sprider sig (mer än nödvändigt).


Så jobba med dina elever, prata om källkritik i så många ämnen du bara kan, redan från årskurs 1. Tycker du att det är svårt att själv veta vad som är sant egentligen, ta hjälp av något av alla material som finns. Och prata med skolbibliotekarien om hjälp.
Lilla viralgranskaren
Viralgranskaren
Statens medieråd
Internetstiftelsen 
UR skola