Idag har Thomas Halling varit hos tvåorna på Rinnebäck. Det är alltid lika trevligt att ha besök av Thomas, och eleverna är genast med på noterna och fyller i "Det var tur" när han läser boken" Det var tur, Det var synd". När han berättat om Kalles idoga försöka att få Ellen att bli kär i honom, och precis ska berätta om det som hände på badhuset och frågar eleverna om de vill veta, får han ett rungade "JA". När svaret blir "Då får du läsa boken" hörs en samfälld suck, som genast blir mer positiv när Thomas föreslår att läraren kan läsa boken högt för klassen.
Eleverna hade förberett frågor och läst en del av Thomas böcker inför besöket, så de var väl förtrogna med de olika karaktärerna, och strålade som solar när Thomas berömde dem.
torsdag 11 maj 2017
Författarbesök på Rinnebäck
onsdag 10 maj 2017
Leva med ADHD
Viktor Frisk, superbloggare och artist, har skrivit en lättillgänglig bok om sitt liv med ADHD, "Min superkraft, så har jag lärt mig älska min struliga ADHD".
Han börjar från början, redan när han började skolan så hade han "myror i brallan" och hade svårt att koncentrera sig några längre stunder. Förväntan inför att börja skolan förbyttes snart i en uppgivenhet och en känsla att inte räcka till.
Han var en udda figur, med egen klädstil och som kunde vräka ur sig vad som helst, när som helst, bara för att sedan ångra sig, när han märkte att den han pratade med blev sårad, och som dessutom inte kunde sitta still. Ingen ville vara kompis med en sån.
Men mormor Berit fanns alltid där, hon blev aldrig arg som alla andra i hans omgivning.
Bloggen blev hans räddning, han var väldigt intresserad av mode, så han hade mormor Berit till att fota honom, och så la han upp bilderna. Till hans förvåning så gillade andra hans bilder, och på den vägen är det.
Viktor menar att utan sin ADHD hade han aldrig gjort det han har gjort, kommit så långt som han gjort, inga projekt är omöjliga!
Boken innehåller många bilder från Viktors egna fotalbum, citat från familjen samt fakta och myter om ADHD. Det finns också två avsnitt med intervjuer av Viktors läkare om diagnosen i allmänhet.
Det är en ganska lättläst bok, med en allvarlig och personlig ton. Viktor berättar uppriktigt om sina problem, och hur hans liv med ADHD har sett ut. Han är tydlig med att det som funkat för honom kanske inte funkar på andra med samma diagnos.
Det här är boken som Viktor själv hade velat läsa när han var liten.
Han börjar från början, redan när han började skolan så hade han "myror i brallan" och hade svårt att koncentrera sig några längre stunder. Förväntan inför att börja skolan förbyttes snart i en uppgivenhet och en känsla att inte räcka till.
Han var en udda figur, med egen klädstil och som kunde vräka ur sig vad som helst, när som helst, bara för att sedan ångra sig, när han märkte att den han pratade med blev sårad, och som dessutom inte kunde sitta still. Ingen ville vara kompis med en sån.
Men mormor Berit fanns alltid där, hon blev aldrig arg som alla andra i hans omgivning.
Bloggen blev hans räddning, han var väldigt intresserad av mode, så han hade mormor Berit till att fota honom, och så la han upp bilderna. Till hans förvåning så gillade andra hans bilder, och på den vägen är det.
Viktor menar att utan sin ADHD hade han aldrig gjort det han har gjort, kommit så långt som han gjort, inga projekt är omöjliga!
Boken innehåller många bilder från Viktors egna fotalbum, citat från familjen samt fakta och myter om ADHD. Det finns också två avsnitt med intervjuer av Viktors läkare om diagnosen i allmänhet.
Det är en ganska lättläst bok, med en allvarlig och personlig ton. Viktor berättar uppriktigt om sina problem, och hur hans liv med ADHD har sett ut. Han är tydlig med att det som funkat för honom kanske inte funkar på andra med samma diagnos.
Det här är boken som Viktor själv hade velat läsa när han var liten.
tisdag 9 maj 2017
Sugen på äventyr?
Sommarlovet närmar sig med stormsteg och du är kanske sugen på att ge dig ut på äventyr i skog och mark?
Antingen det är första gången för dig eller om du har varit iväg tidigare så finns det böcker som kan komma väl till pass. Två böcker i ämnet som jag vill tipsa om är Gröngölingsboken och Äventyrarens handbok. De är fulla av goda råd, tips och fakta för den nyfikna/nyfikne.
Gröngölingsboken gavs ut första gången 1969 och har sedan dess getts ut i nyutgåvor med jämna mellanrum. I den kan du läsa och lära allt möjligt tänkbart. Vad är bra att ha med i sin ryggsäck om man ska övernatta i skogen? Hur kan man skaffa fram vatten om det man tagit med sig är slut?
Hur navigerar men med hjälp av stjärnorna? Vad berättar molnen på himlen för oss? Utöver en massa bra tips för friluftsliv så kan man även lära sig lite annat t ex hur man lätt gör en poncho eller tillverkar en egen telefon. Eller vad sägs om att tillverka en drake att flyga med? Det är en väldigt rolig och samtidigt lärorik bok. Den heter Handbok för alla barn, men jag tycker att man kan läsa och lära av den antingen man är liten eller stor! Kalle Anka och hans brorsöner Knatte, Fnatte och Tjatte följer oss igenom boken och det är ett extra roligt inslag om man gillar Kalle Anka.
Äventyrarens handbok är framtagen av Scouterna och riktar sig mot målgruppen från ca 13 år och uppåt. Den hjälper dig att planera ett riktigt äventyr från början till slut och är en mycket användbar bok antingen du är scout eller inte. Du får te x lära dig allemansrätten, olika ledarstilar, miljö, motion, hur man kan utmana sig själv och även om hur man är snäll. Scouter som varit på hajk har delat med sig av sina erfarenheter och på vissa sidor kan du läsa om detta. I ett stycke kan du läsa om en person vars första kyss skedde under en hajk!
Sverige, och Skåne, är fullt av vackra smultronställen. Ut och njut!
Etiketter:
Gröngölingsboken,
hajk,
Scouterna,
Äventyrarens handbok
Tappa greppet
Efter boken Släppa taget kommer nu den fristående uppföljaren Tappa greppet. Det är den rutinerade Katarina von Bredows senaste ungdomsbok som det handlar om.
Den alldeles nya Tappa greppet tar avstamp i en händelse som sker alldeles i slutet på Släppa taget. Nu handlar det om Hampus och Victoria. Under en dramaövning låter Hampus Victoria förstå att han faktiskt tycker mycket om henne. Han tycker om henne inte bara som en kompis utan mycket, mycket mer. Efter Hampus avslöjande blir det chockartat tyst i klassen och Hampus vill bara försvinna bort. Victoria har varit hans allra bästa vän under så lång tid och Hampus har blivit så förälskad i henne.
Nu har han sabbat allt - precis allt!
Von Bredow har visat i bok efter bok att hon är en mästare på att beskriva tonårslivet med stor kärlek, strul, ångest, kompisskap, glädje och misslyckanden. Tappa greppet är ytterligare en läsvärd bok med ett stort plus att det är en kille (Hampus) som är berättaren. Hon placerar sin berättelse i en ganska vanlig, igenkännande miljö vilket många ungdomar vill ha. Samtidigt är hon skicklig på att beskriva de isande, jobbiga tonårskänslorna:
Plötsligt landar något blött på skärmen. En droppe. Hampus tittar upp mot taket för att se var den kom ifrån innan han fattar. Då flämtar han till och torkar sig hastigt i ansiktet med baksidan av handen. Sitter han här och lipar? Vad i helvete?
Tappa greppet s. 12
Den alldeles nya Tappa greppet tar avstamp i en händelse som sker alldeles i slutet på Släppa taget. Nu handlar det om Hampus och Victoria. Under en dramaövning låter Hampus Victoria förstå att han faktiskt tycker mycket om henne. Han tycker om henne inte bara som en kompis utan mycket, mycket mer. Efter Hampus avslöjande blir det chockartat tyst i klassen och Hampus vill bara försvinna bort. Victoria har varit hans allra bästa vän under så lång tid och Hampus har blivit så förälskad i henne.
Nu har han sabbat allt - precis allt!
Von Bredow har visat i bok efter bok att hon är en mästare på att beskriva tonårslivet med stor kärlek, strul, ångest, kompisskap, glädje och misslyckanden. Tappa greppet är ytterligare en läsvärd bok med ett stort plus att det är en kille (Hampus) som är berättaren. Hon placerar sin berättelse i en ganska vanlig, igenkännande miljö vilket många ungdomar vill ha. Samtidigt är hon skicklig på att beskriva de isande, jobbiga tonårskänslorna:
Plötsligt landar något blött på skärmen. En droppe. Hampus tittar upp mot taket för att se var den kom ifrån innan han fattar. Då flämtar han till och torkar sig hastigt i ansiktet med baksidan av handen. Sitter han här och lipar? Vad i helvete?
Tappa greppet s. 12
Etiketter:
Katarina von Bredow,
Släppa taget,
Tappa greppet
torsdag 4 maj 2017
Bladen brinner - visst vill vi ha en fortsättning?!
Bladen brinner är en podd för barn- och ungdomslitteratur som drivs av Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo. Med hjälp av ett härligt driv och många människor som varit med och stöttat podden med små eller stora ekonomiska bidrag kunde de dra igång i höstas. Premiäravsnittet sändes på bokmässetorsdagen (23 sep) och sedan dess har ett avsnitt kommit ut varannan torsdag. Här kan du läsa om poddens första år.
Podden är MYCKET BRA!!! Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo har full koll på barn- och ungdomslitteratur. De sänder aktuella, inspirerande och smarta program under olika teman. En bra podd för barn- och ungdomslitteraturen behövs verkligen i Sverige!! Så nu måste vi se till att de kan fortsätta att sända sin podd. Idag startar de en ny kickstarterkampanj för att samla in pengar så att de kan sända ytterligare avsnitt.
Poddens webbsida är också mycket bra! Här kan man lyssna på programmen, få läsa extramaterial, få boktips och bli inspirerad!
In och skänk en slant nu så att poddens fortsättning blir möjlig!
tisdag 2 maj 2017
Ann-Marie Körling
Som mina kollegor redan nämnt inledde vår läsambassadör Ann-Marie Körling Litteralunds konferens. Hon är en mycket inspirerande person som har en unik förmåga att tänka utanför de utstakade stigarna. Hon hann säga många kloka ord på kort tid. Läs så det syns och Läs så det hörs, sa hon bland annat och menade att vi måste visa vad vi läser, att vi läser och berätta om det. Körling menade att det är hälsofrämjande att läsa och kanske något skolsköterskan borde fråga om när det kniper i magen, "Hur har du det med läsningen?" Det är mycket som står och faller med den frågan. Vidare menar hon att ett barn som inte läser inte ska betraktas som ett barn som inte vill läsa utan vi ska fundera över vad det är som hindrar barnet från att läsa.
Med ojämna mellanrum kan du höra henne föra samtal om läsning i Kulturrådets podd "Läsa för livet". I det senaste avsnittet för hon ett intressant samtal med poeten och brandmannen Daniel Boyacioglu om dikter och poesi och om Daniels väg in i texter.
I dagarna har Ann-Marie Körling kommit ut med en bok på Lärarförlaget, Textsamtal & Bildpromenader. Återigen visar hon på sitt kreativa sätt att tänka när hon här arbetar med texter. I boken för hon resonemang på många plan och visar på massor av konkreta exempel hur en kan angripa en text. Hennes samtal utgår ofta utifrån enstaka ord eller kortare fraser. Ett lättare sätt att få den ointresserade fångad och väcka dess nyfikenhet, menar hon. Körling jobbar med ordförståelse, sammanhang, rytmer, härledning, grammatik, källkritik, lukt, upphovsrätt, ljud ... Hon låter eleverna skapa egna texter med hjälp av några lånade fraser. Hon uppmanar eleverna att komma med egna texter som de vill att klassen ska jobba med. Hon lotsar inte eleven till ett rätt svar hon ger hen ett sätt att tänka och komma vidare. Jag är nu halvvägs in i boken och vill bara fortsätta att läsa.
En riktig saga!
Holly Black är en av mina favoritförfattare. Hon lyckas alltid fånga mitt intresse för berättelsen redan på första sidan. Hennes senaste bok "Den mörkaste delen av skogen" är inget undantag.
"Om man följde en upptrampad stig genom skogen, förbi en bäck och en ihålig trädstam full av gråsuggor och myror, kom man till en glaskista. Den stod direkt på marken och i den låg en pojke och sov, en pojke med horn på huvudet och öron spetsiga som knivar."
Så börjar berättelsen om Hazel, hennes bror Ben och pojken i kistan som båda varit förälskade i sedan de var små. Kistan med pojken har funnits i skogen utanför Fairfold i generationer. Alla som bor i stan vet att skogen är full av älvor och att skydda sig med amuletter, kallt stål och salt är vardagsmat för dem. Barnen fostras in att respektera, och frukta, skogen och dess invånare, samtidigt som allt detta och pojken i kistan gynnar turistnäringen. Visst händer det att en och annan turist försvinner spårlöst, men lokalbefolkningen resonerar som så,att de får skylla sig själva för att de inte tagit varningarna på allvar...
Hazels och hennes brors föräldrar är inte så ansvarstagande som de flesta andra, de är båda konstnärer, och när de uppslukas av sin respektive konst så släpps barnen ganska mycket vind för våg. En frihet som gör att de under sin uppväxt utforskat skogen och de som lever där ordentligt. På både gott och ont, visar det sig när pojkens kista en dag är krossad och pojken är borta.
Hazel och Ben beslutar sig för att hitta sin prins och detta leder dem rakt in i ett både spännande och farligt äventyr med konsekvenser som ingen av dem kunnat förutse.
Berättelsen har beskrivits som en mörk och vacker saga som det är omöjligt att värja sig från och jag kan bara hålla med!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)