Allegori i fantasy - kan tomtar och troll öka vår förståelse för dagens Sverige?

På bokmässan var jag på ett scenframträde med Kerstin Lundberg Hahn, Elin Säfström och Mats Söderlund där de diskuterade förekomsten av sagoväsen i fantasyböcker och värdet av att ha en tydlig allegori. I en allegori byter en ut det egentliga budskapet mot en metafor, gärna med ett dolt budskap som ändå kan tolkas ganska entydigt. Jag lockades av namnet och av att jag precis fått Elins senaste bok i min hand. Jag söker dessutom något att sätta i händerna på alla de elever som har avslutat PAX serien och tänkte att detta kunde vara något.
Att lyssna på författare när de talar som sina böcker är något magiskt, och i detta samtalet så lyckades de hitta allegorier i varandras böcker som de själva inte riktigt varit medvetna om. Det var väldigt kul att se hur de funderade och kom till insikt om att det kollegorna sa faktiskt stämde!

Elins trilogi om Tilda, som är Väktare i Stockholm börjar med "En väktares bekännelser". Hon har, tillsammans med sin mormor, ansvaret för att hålla människorna ovetande om att det kryllar av Rådare, tomtar, troll, vättar och älvor, parallellt med det vardagliga livet. Vändsynen upprättshålls  bla med hjälp av ett pulver som strös och en glömskesång som Tilda kan sjunga om det är så att någon sett något som den inte borde. Dessvärre så måste mormor på ett akutuppdrag till Norrland och Tilda står ensam, förutom hunden Dumpe som är specialist på att känna av överträdelser. Tilda bor hos sin mamma, pappan är död sedan innan Tilda föddes och mamman mår inte så bra psykiskt, och arbetar dessutom oregelbundna arbetstider, så Tilda har stor frihet att lösa överträdelser oavsett vilken tid på dygnet de sker. Förutom att vara väktare så är Tilda även tonåring med allt vad det innebär med kärlek, vänskapsrelationer och skolgång. Del två heter "Visheten vaknar" och den avslutande delen "Sömnernas sömn"

Tonen i böckerna om Tilda är småhumoristisk, till skillnad från PAX som jag iallafall ibland tycker är riktigt läskig. De är absolut inte mindre spännande för det, och jag hoppas att de hittar många läsare!
Jag kommer att bokprata om den nu i höst.
Som kuriosa kan ju nämnas att om en tittar noga på omslagsbilden av En väktares bekännelser så kan gatuvyn kännas bekant trots att boken utspelar sig i Stockholm...

    

Mats Söderlunds serie "Ättlingarna"som börjar med "Hotet" verkar väldigt spännande och mycket aktuell då klimatet spelar en stor roll. Del två heter "Kampen" och släpps nästa vecka. Dessa båda böcker ska jag definitivt läsa!
Läs om vad Adlibris skriver om Hotet här!

  

En riktig saga!

Holly Black är en av mina favoritförfattare. Hon lyckas alltid fånga mitt intresse för berättelsen redan på första sidan. Hennes senaste bok "Den mörkaste delen av skogen" är inget undantag. 

"Om man följde en upptrampad stig genom skogen, förbi en bäck och en ihålig trädstam full av gråsuggor och myror, kom man till en glaskista. Den stod direkt på marken och i den låg en pojke och sov, en pojke med horn på huvudet och öron spetsiga som knivar."

Så börjar berättelsen om Hazel, hennes bror Ben och pojken i kistan som båda varit förälskade i sedan de var små. Kistan med pojken har funnits i skogen utanför Fairfold i generationer. Alla som bor i stan vet att skogen är full av älvor och att skydda sig med amuletter, kallt stål och salt är vardagsmat för dem. Barnen fostras in att respektera, och frukta, skogen och dess invånare, samtidigt som allt detta och pojken i kistan gynnar turistnäringen. Visst händer det att en och annan turist försvinner spårlöst, men lokalbefolkningen resonerar som så,att de får skylla sig själva för att de inte tagit varningarna på allvar...

Hazels och hennes brors föräldrar är inte så ansvarstagande som de flesta andra, de är båda konstnärer, och när de uppslukas av sin respektive konst så släpps barnen ganska mycket vind för våg. En frihet som gör att de under sin uppväxt utforskat skogen och de som lever där ordentligt. På både gott och ont, visar det sig när pojkens kista en dag är krossad och pojken är borta.

Hazel och Ben beslutar sig för att hitta sin prins och detta leder dem rakt in i ett både spännande och farligt äventyr med konsekvenser som ingen av dem kunnat förutse.

Berättelsen har beskrivits som en mörk och vacker saga som det är omöjligt att värja sig från och jag kan bara hålla med!

Fablehaven

Fablehaven är en fantasyserie om fem böcker, skriven av Brandon Mull .Den innehåller allt, såsom vältecknade karaktärer, fantastiska miljöer och spännande äventyr!

I den första boken, "Den förbjudna skogen" behöver syskonen Seth och Kendra barnvakt, då deras föräldrar ska åka på en kryssning. Barnens farmor och farfar tillfrågas, men av någon dunkel anledning kan de, enligt farfadern inte komma och passa barnen, utan barnen får komma till dem. Seth och Kendra är väldigt nyfikna, de har nämligen aldrig varit hemma hos sina farföräldrar förut. När de väl närmar sig huset så har det en lång uppfart, kantad med varningsskyltar såsom "Varning för hagelbössa"och "Inkräktare torteras". Föräldrarna har knappt hunnit lämna tomten innan farfadern i princip ger barnen utegångsförbud, trots att det finns en helt fantastisk trädgård runt huset, och en härlig skog precis bakom. Farmodern ser de inte till alls, och nu börjar Seth och Kendra ana att allt inte är som det ska. Eftersom att farfadern inte svarar på några av deras frågor bestämmer sig syskonen för att själva leta reda på svaren. De gör sig redo för att gå ut i skogen...
Det de inte vet, är att farföräldrarna är föreståndare för Fablehaven, ett av de sista hemliga reservaten för magiska djur och varelser. I reservatet håller uråldriga lagar ordning på giriga troll, lömska satyrer, svartsjuka älvor och en massa andra magiska väsen. Eller de gjorde det tills Seth av misstag råkar bryta mot en av lagarna …