Drömma sig bort

För mig som trygghetsnarkoman går det inte att tänka sig hur det skulle vara att tvingas lämna mitt hem med mina barn och tränga in mig med hundratusentals andra i ett tältläger på obestämd tid. Att inte kunna veta vad som ska hända, inte känna att jag har makt eller överblick över mitt eget liv. Barn kanske är vana vid att inte ha makt över sina liv, men att leva i tältläger är verkligen ingen semester för dem heller.


Kinanah lever i ett flyktingläger tillsammans med sina föräldrar. Hon har en vän som heter Hasnaa som hon träffar varje dag, men Hasnaa måste också ta hand om sin lillebror. Så kommer Basheer till lägret. Han har tappat bort sin familj under flykten och bor tillsammans med en annan familj som tog sig an honom. Kinanah förstår att han måste känna sig väldigt ensam utan sina föräldrar, men Basheer har en förmåga att få andra att se sin situation på ett nytt sätt. Det är inte lätt att behålla hoppet i ett flyktingläger, men Basheer får Kinanah att berätta om sina mardrömmar och plötsligt känns de inte lika farliga. Istället drömmer hon om hopp och om att fokusera på det som gör henne glad istället för på det som gör henne ledsen. Saker förvandlas beroende på hur du ser på dem, sa Basheer i drömmen och när Kinanah vaknar försöker hon göra just det och Kinanah skrattar för första gången på länge, länge. Men hur magisk världen än kan vara så finns den hårda verkligheten där och när Basheer anklagas för att ha stulit mat från familjen som tar hand om honom blir det svårt både för honom och Kinanah att behålla hoppet.


Boken Det flygande tältet är utgiven i samarbete med Books for Syria, som är ett UNESCO-certifierat projekt som levererar böcker till barn på flykt. Texten står parallellt på svenska och arabiska och det går också att lyssna på boken på båda språken på förlagets hemsida. Jag hoppas att SvA-lärarna ska hitta fram till den här boken och läsa, lyssna och diskutera boken med sina elever, och också att lärarna i de vanliga klasserna genom den kan prata om situationen i världen med fler människor på flykt än någon gång tidigare.

Experimentet

Amanda och Amund är tvillingar, ganska (men inte identiskt) lika till utseendet men extremt olika till sättet. Amanda gillar att spela fotboll med killarna, är tuff och kaxig, rättfram och öppen. Amund är tystlåten och blyg, han gillar inte de stöddiga, skräniga killarna i klassen och sitter hellre och läser bloggar och chattar framför att spela bil- eller skjutaspel på datorn. Amund brukar tänka att Amanda inte riktigt lyckas vara tjej och att han själv inte riktigt lyckas vara kille. För min del tänker jag att de båda tvillingarna är lysande exempel på att det inte finns ETT sätt att vara vare sig tjej eller kille på, och alla sätt borde vara lika ok.

När boken börjar har Amanda just tappat en pensel med färg i håret och tvingats raka av sig alltihop. Tvillingarna sitter på tåget på väg till farmor och farfar och Amund kommer på den roliga idén att se om de kan lura farmor och farfar, att Amund blir Amanda och Amanda blir Amund. Bara för en kväll och sedan byter de tillbaka. Amund är säker på att farmor och farfar kommer tycka det är superroligt. Ett experiment, säger han. Amanda går motvilligt med på det och hela eftermiddagen och kvällen försöker de spela varandra, vilket visar sig vara svårare än väntat. De är ju så olika och faller lätt in i sitt eget vanliga sätt att vara. Amund är helt övertygad om att farmor och farfar genomskådat dem för länge sedan, men bara spelar med och de ska precis avslöja hela bluffen när det ringer på dörren. Grannarna har sina syskonbarn på besök, Silje och Stefan som är plastsyskon och precis jämngamla med Amanda och Amund, och det är de som kommer för att säga hej. Silje, som är riktigt tjejig tyr sig direkt till Amund, glad över att äntligen ha någon att "prata tjejsnack" med, och Amanda och Stefan hittar varandra i en grabbig, tramsig jargong. Det blir allt svårare att hitta ett tillfälle att avslöja experimentet ju längre tiden går och ju mer Silje och Stefan har hjälpt dem att cementera sina olika roller som tjej och kille. Amanda har betydligt lättare för att bara spela med, medan Amund verkligen kämpar med både rollen och samvetet. Han lurar ju faktiskt Silje, och hon berättar en massa saker för honom i förtroende, i tron att han är som hon, så kan han inte berätta om det allra viktigaste. Och det blir verkligen inte lättare när det dyker upp ytterligare tre killar, varav en tydligt spanar in Amund.

Jag gillade den här boken och jag gillade Amund, men det fanns också saker som störde mig, till exempel att Silje var en sån klassisk tjejtjej som gillar smink, vill prata förtroligt med första bästa tjej hon möter, hon tycker killar är tramsiga, men blir intresserad så fort hon träffar en lite äldre kille och att Stefan var den buffliga "tjejer kan inte köra båt"-typen med extremt föråldrade åsikter om genus. Annars, eller kanske på grund av detta, är den nog väldigt intressant att diskutera just genusfrågor kring. Det kan vara spännande att läsa både denna och George som Christina skrev om tidigare på bloggen och jämföra.

Dagboksböcker

Jeff Kinneys  tio böcker om Greg har tagit världen med storm och läses massor. Just nu har jag för ovanlighetens skull ett gäng stående på hyllan, men det är förmodligen högst tillfälligt. När höstterminen startar kommer det återigen att gapa tomt i den hyllan. Del 11, Satsa allt kommer ut senare i höst, lagom till läslovet!

   


Rachel René Russell skriver på ett liknande sätt om Nikkis tankar, vänner och bekymmer i serien Nikkis dagbok. I Sverige har del 6 just släppts, men när jag botaniserade bland böckerna på Corte de Inglés i Palma på Mallorca, så hittade jag minsann del 9!

   



Tamsyn Murray skriver om Cassidy, som har en pinsam pappa, en gravid mamma och en, i sitt tycke, looser till storebror. Hon är 11 år och ska börja på secondary school.  Hon är nervös över hur det ska gå, hon tycker själv inte att hon är särskilt smart. Ett test visar däremot på motsatsen, hon är skolans smartaste elev, eller...? Hittills har det kommit ut två böcker i serien om Cassidy, Skolans smartaste (eller?) och Stjärnreporter (eller?). Del tre kommer i höst och heter Musikalstjärna (eller?).

  

Tio över ett

Jag är faktiskt lite tagen. Här nere i Skåne är inte Kiruna och vad som händer där något speciellt hett nyhetsstoff. Vi fokuserar mer på nedläggningen av Findus i Bjuv eller Skånetrafikens oförmåga att få tågen att gå i tid, eller gå alls, eller hur havet sakta med säkert äter upp våra stränder och strandtomter. Men Ann-Helén Laestadius nya bok träffar mig som en knytnäve i magen.

Gruvdriften, anledningen till att Kiruna överhuvudtaget finns till och det som majoriteten av alla Kirunabor arbetar med, tvingar staden att flytta. Gruvan äter sig in under staden och gör den instabil och nu ska staden flyttas för att säkerheten ska bibehållas. Men Maja är arg. Hon vill inte flytta, och hennes fina hus kommer dessutom att rivas. Ingenting som hon är van vid kommer finnas kvar. Kiruna så som hon känner det kommer inte att finnas efteråt. Hur kan alla vara så lugna med det? Varje natt ställer Maja klockan på 01.10, under sängen finns en väska med kläder till henne och hennes familj och när skalvet efter sprängningen i gruvan kommer tio minuter senare är hon beredd. Hon lyssnar efter sirener och kollar ut genom fönstren åt alla håll för att se så att ingen del av staden har rasat ner

i gruvan. När det hemska händer ska hon kunna rädda sin familj.


Maja filmar sig själv när hon pratar om gruvan, sin rädsla och sin ilska, men oron vill inte släppa taget. Allteftersom våren kommer blir det bara värre och till slut kollapsar hon i skolan. Panikångest, säger skolsköterskan och skriver en remiss till en kurator på BUP. Maja kan bara tänka på psyket och berättade hemska historier. Är hon galen nu? Tycker mamma och pappa det? Tycker bästa kompisen Julia det? Tycker hon själv det?


Förresten har hon inte tid att vara galen, hon har familjen att tänka på. Och så den otroligt söta Albin, som spelar hockey, men tydligen också gillar böcker precis som Maja. Och så är det ju det där hemska att Julias mamma har träffat en man och bestämt sig för att flytta 35 mil bort till honom i Luleå. Vem är Maja ens utan Julia?


Den här boken får verkligen fram Majas känslor så himla bra och jag kan tänka mig att den passar sjukt bra till högläsning från sexan och uppåt. Det finns så många ingångar till andra ämnen, för det handlar om vänskap och kärlek och psykisk ohälsa och barns medbestämmande och minoriteter/minoritetsspråk, konflikter mellan ekonomi och kultur, teknik... Och så vidare. Jag ska definitivt berätta om den här boken för alla mina åk 6-lärare när de kommer tillbaka i höst och hoppas innerligt att de tar den till sig. Maken till mångsidig bok, alltså.

Så tyst att jag kan höra ventilationen susa

Idag är det alldeles knäpptyst på biblioteket. Fritidshemmet vägg i vägg verkar ha flytt utomhus, sommarskolan är slut för dagen, de sista lärarna har gått på ledighet och det enda som hörs nu är ventilationens susande - vilket ju bevisar att den just idag i alla fall fungerar. Jag sitter och lagar trasiga böcker som lagts på hög under slutet av terminen, skriver verksamhetsberättelse för "mina" bibliotek och sorterar ur skåpen som hunnit bli rejält fulla med skrot under läsåret.
En del lärare beklagar mig när jag säger att det är några veckor kvar till semestern, men det är faktiskt ganska skönt att sitta här och få jobba ostört några dagar. Det här året har jag dessutom sjukt mycket böcker att läsa in mig på inför hösten, så en del tid kan jag jobba hemifrån min läsfåtölj eller solstol om vädret så medger.
Sakta men säkert betar jag av punkterna på min lista, bara det att stryka över med rött det jag är färdig med är fyllt med tillfredsställelse. I vardagen annars hinner jag inte fatta att jag gör något för det är så mycket som händer hela tiden att jag inte reflekterar över det. Nu vet jag att det blir gjort.

Spöknät

"Ett spöknät eller spökgarn är ett övergivet fisknät. Spöknät i vatten kan snärja fiskar, fåglar och andra organismer, och svälta eller kväva dem till döds" står det på Wikipedia.

Ett spöknät som driver omkring och samlar osaliga andar och svaga själar är det som Petrus Dahlins nya bok handlar om. Tinos mamma har mått dåligt ända sedan Tinos pappa övergav dem och flyttade till sin nya familj i Göteborg. När sommarlovet kommer verkar hon bli allt sämre, och Tino blir den som får ta hand om handling, städning och matlagning. Det är en onaturligt varm sommar, inte ens natten kommer med någon svalka. Varje dag verkar ovädret vara på väg, men molnen skingras igen.

Tino träffar på den märkliga tjejen Akki i kompisen Benjis tomma hus. Akki verkar ha fastnat i sin lajvarvärld, men en lite småknäpp kompis kanske ändå är bättre än ingen kompis alls, och byn är verkligen märkligt öde den här sommaren.

En morgon efter ett kraftigt oväder upptäcker Tino att hans mamma är borta och ingen verkar ha sett henne försvinna.  Akki säger sig veta var Tinos mamma har tagit vägen, hon berättar om ett spöknät som är på drift och samlar in oskyldiga människor istället för de osaliga andar som det är tänkt att ta hand om. Tino vet inte om han kan lita på Akki, men han inser att hon är hans enda chans att återfinna mamman.

Petrus Dahlin kan verkligen konsten att skriva spännande historier och för alla de som älskar Ingelin Angerborns, Kristina Ohlssons och Kerstin Lundberg Hahns böcker så kommer den här boken

säkerligen vara väldigt välkommen.

Barnradions bokpris

Barnradions bokpris är namnet på det som förr om åren kallades Barnens Romanpris. Liksom förra året kommer Manuel Cubas att leda boksamtalen med barn i mellanstadieåldern. Boksamtalen kommer att börja sändas i början av oktober. Det är en serie om sex program där varje nominerad bok diskuteras i de fem första. Det sista programmet ägnas åt den bok som barnen röstat fram som vinnare.
De fem nominerade böckerna är Landet bortom floden av Douglas Foley. Den kom till mitt bibliotek i förra veckan och ligger nu hemma i min ganska stora sommarläsningshög.En fantasyberättelse där tolvåriga Alva är huvudpersonen. Lillebrors nalle faller ner i brunnen och syskonen följer efter och det blir ingången till en annan värld där äventyret börjar rullas upp.

Det är jag som är Mickan av Malin Nilsson och Vanessa Lopéz har jag skrivit om tidigare här på bubbel.

Cecilia Hages Brott och straff är den tredje nominerade boken. Rosa har tråkigt på sommarlovet, ingen tycks ha tid med henne och bästa kompisen är bortrest.Rosa bestämmer sig för att rymma till ödetorpet i skogen där hon och kompisen varit en del tidigare. Med sig lånar hon en hund, men frågar inte om lov först. Rosa är aningslös och förstår inte riktigt konsekvenserna av sitt handlande. Det blir en ganska spännande berättelse som får ett efterspel där Rosas eventuella brott reds ut. Kanske är det fler som kan vara skyldiga? Längst bak i boken reder författaren ut hur vårt rättsväsen fungerar.

Bennys hemliga rapporter av Per Lange, Johan Bergström och Henrik Ahnborg ligger även den i högen därhemma. Benny och hans kompisar har planerat tillbringa sommarlovet i en källare och spela datorspel. Det blir något helt annat som kommer uppta ungdomarnas tid. En modern äventyrsberättelse med stor tilltro till det växande släktet. Det låter som lovande läsning i mina öron.

Sist ut är Sju förtrollade kvällar av Mårten Sandén. En bok som jag tyckte mycket om. På väg hem från boxningsträningen träffar han på en gammal man utanför den nedlagda biografen Elysium. Trots detta ger mannen  Buster sju biobiljetter.  Det ger Buster tillträde till en magiskt värld som hjälper honom att förstå händelser från det förflutna. Men även att förstå sig själv lite bättre. Dessutom verkar det ge honom mod, för plötsligt har han i flickan från biblioteket fått sin första vän.

Liksom förr om åren kommer alla fem böckerna finnas i högläsningslådan som vi har i personalrummet på Skönadalsskolan. Vilken tillgång att kunna lyssna till bokdiskussionen när en läst någon av böckerna högt i klassen och nog själva först diskuterat den.