fredag 22 januari 2021
Malin Klingenberg har skrivit en rolig hyllning till fisen och dess liv
torsdag 21 januari 2021
Skolbibliotek för bildning och utbildning
I tisdags så överlämnade Gustav Fridolin sitt delbetänkande Skolbibliotek för bildning och utbildning till skolminister Anna Ekström. Under presentationen så berättade han att Valfrid Palmgren redan 1911 menade att alla skolor skulle ha skolbibliotek, och förhoppningsvis så är det på väg att bli verklighet nu.
Delbetänkandet är en diger lunta på nästan 500 sidor som nu ligger på remiss. Jag tror att många av landets skolbibliotekarier under de närmsta veckorna kommer att läsa och fundera på skrivningarna och förhoppningsvis förmedla sina tankar så att den färdiga produkten blir så bra den bara kan!
Några av de viktigaste punkterna var att skolbiblioteken ska vara bemannade med utbildad personal, att det ska ligga på skolan och begreppet skolbibliotek ska definieras i skollagen. Det nog många önskat, men som inte finns med är någon form av relation av antal elever kontra tjänstgöringsgrad hos skolbibliotekarien. Men Rom byggdes inte på en dag, och Gustav sa under presskonferensen att detta är ett första steg, så det kommer kanske i framtiden.
Presskonferensen där Gustav lämnar över delbetänkandet till utbildningsministern finns på regeringens webbplats: regeringen.seFotboll och svåra känslor
Adam älskar fotboll mer än något annat. Hans största dröm är att spela i VM, det gäller bara att ta sig dit. Sista sparken och Tänk bara fotboll handlar om så mycket mer än fotboll dock. I de olika böckerna måste Adam ta i tu med olika svåra känslor man som barn, och vuxen, kan känna till och från.
Sista sparken börjar faktiskt med att Adam blir så arg på en motståndare att det slutar med slagsmål. Mamma säger att han får sluta med fotbollen om han blir så arg igen, vilket är något som Adam självklart inte vill. Han försöker sitt bästa men det är inte lätt att kontrollera sin ilska alla gånger när man tycker att någon gör fel eller när ens störiga lillebror härmar. Men det blir särskilt svårt när motståndarlagets målvakt säger taskiga saker som ingen annan hör.
I Tänk bara fotboll har laget samlat in pengar och de ska nu få åka på cup! Adam ser verkligen fram emot det tills tränaren Maja säger att de ska sova över en natt. Adam blir förskräckt, han har aldrig sovit borta. Det går bara inte att sova om inte mamma finns där. Men det kan han ju inte erkänna, då kommer ju alla att tro att han är en fegis. Det som skulle bli så roligt med cup förvandlas till en jobbig hemlighet han inte kan berätta.
Jag gillade båda böckerna och Anette Eggert får läsaren att hamna i Adams fotbollsskor. Böckerna är lätta att läsa och passar bra för de som börjat läsa lite mer text. Berättelserna kompletteras av Sofia Falkenhems illustrationer som visar både det mysiga och fartfyllda som händer. För så klart blir det flera fartfyllda fotbollsmatcher!
Psst!
Åk 4 på Skönadalskolan och Döjsebroskolan kommer under våren att träffa Anette Eggert för en digital skrivarworkshop.
tisdag 19 januari 2021
Askungen i ungdomsbokstappning
Sagan om Askungen är nog välkänd för de flesta och det tar Marissa Meyer fasta på i sin bok ”Cinder” som är den första i ”The Lunar Chronicle”.
Berättelsen utspelar sig i en futuristisk värld ca 100 år efter fjärde världskriget. Världens länder har enats i 6 olika samvälden, som styrs på olika vis. Månen är bebodd av lunarer sedan några generationer tillbaka och är en egen nation med en diktatorisk drottning med magiska förmågor. Dessvärre har jorden drabbats av en dödlig sjukdom som ingen lyckats hitta ett botemedel för.
Cinder är en cyborg, en mix av människa och maskin. Det gör att hon ses som ett missfoster, trots att det är vanligt förekommande. Hon har fått berättat för sig att hon och hennes föräldrar var med om en svävarolycka när hon var 11 år. Det var bara Cinder som överlevde, men svårt skadad. Tekniken gjorde dock att hon överlevde, även om ett litet missöde gjorde så att hon förlorade alla minnen från tiden före olyckan. Hon adopteras och flyttar från Europa till staden Nya Bejing med sin nya pappa, som tragiskt nog dör och lämnar Cinder med en styvmamma och två styvsystrar. Cinder försörjer familjen genom att arbeta som mekaniker, ett arbete som hon är mycket duktig på. En dag får hon besök av den snygge prins Kai som behöver hennes hjälp med att laga en andriod enhet. Av sekretesskäl vill han inte att slottsteknikerna ska göra det. Hemma förbereder styvmodern och systrarna sig för den kejserliga balen. Cinder upptäcker snart att hon hamnat mitt i en intergalaktiska kamp som försvåras av en förbjuden attraktion och att jordens öde hänger på en enda flickas axlar.
”Cinder ” följs av ”Scarlet” och ”Cress”, översatta till svenska. I dem är sagoförebilderna Rödluvan och Rapunsel. På engelska finns det fyra delar till ”Fariest”, ”Levana’s story”, ”Stars Above” (en novellsamling som utspelar sig i Lunar Chronicle universumet) och den magnifika avslutningen ”Winter”.
Jag läste den på min läsplatta och när jag letade efter en omslagsbild så hittade jag direkt inte mindre än fyra stycken! Jag erkänner att omslagsbilden betyder mycket när jag väljer bok, och en av dessa tilltalar mig inte alls.
fredag 15 januari 2021
Den osynliga flickan, tecknad film
Den osynliga flickan, Parvanas vandring och Lerlägret av författaren Deborah Ellis är tre böcker som utspelar sig i Afghanistan, under styre av talibanerna. Afghanistan har i princip varit i krig sedan mitten av 1980 talet, då landet blev ockuperat av Sovjetunionen.
Parvana elva år, bor i Kabul med sina föräldrar. Pappan försörjer familjen genom att skriva brev åt människor, som inte själva kan skriva. En dag försvinner pappan, han blir fängslad av regimen. Vem skall nu handla mat och hämta vatten åt familjen? Kvinnor får inte gå ut om de inte har sällskap av en man. Lösningen blir att Parvana klär ut sig till pojke och blir "den osynliga flickan".
Böckerna om Parvana är otroligt välskrivna och bygger på verkliga förhållanden. Läsaren kan verkligen leva sig in i hur det är att vara Parvana, som trots otroligt hårda livsvillkor har både humor och en oerhörd förmåga att hitta lösningar.
Vårt Skolbiblioteksteam har skrivit lärarhandledningar till Den osynliga flickan och Parvanas vandring.
Nu kommer också Den osynliga flickan, som tecknad film. Det är den irländska animationsstudion Cartoon Saloon, som producerat filmen. Samma studio, som gjort Wolfwalkers.
En recension av filmen Den osynliga flickan kan du läsa här:https://www.dn.se/kultur/den-osynliga-flickan-ett-magiskt-aventyr-i-skuggan-av-talibanerna/
Strimmor av hopp
Alla elever i år åtta läser om andra världskriget under våren. De flesta elever läser då också en skönlitterär bok som handlar om kriget. Jag har plockat ihop böckerna som eleverna läser.
Det är:
Boyne, Pojken på bergets topp
Boyne, Pojken i randig pyjamas
Zusak, Boktjuven
Sepetys, Strimmor av hopp
Magorian, Godnatt mister Tom
Olsson, Ulrike och kriget
Jungman, Belägring
Dowswell, Den första vågen (denna bok handlar om första världskriget men vi tog med den för att den är bra och beskriver kriget på ett inlevelsefullt sätt)
Jag hade inte läst Strimmor av hopp förut så jag tog med den hem och läste den under julledigheten. Vilken bok! Strimmor av hopp är oerhört välskriven! Den är så sorglig och känslosam, man kan inte glömma den när sista sidan är utläst.
Huvudpersonen i boken är femtonåriga Lina som lever ett bra liv i Litauen. Året är 1941 och det går rykten om att Stalin tillfångatar litauer. Linas föräldrar är oroliga men Lina förstår inte varför de skulle ha något att vara orolig över? En kväll kommer deras pappa, som jobbar på universitetet inte hem. Var är han? Varför har han blivit försenad? Plötsligt knackar det hårt på dörren hemma hos Lina, hennes lillebror Jonas och deras rädda mamma. Lina har bara nattlinnet på sig och på de tjugo minuter som de får på sig att packa det nödvändiga hinner Lina inte byta om. Hon får ge sig iväg i nattlinnet.
Sedan följer berättelsen om den lilla familjens bortförande och fångenskap. De är tillsammans med andra litauer som också blivit tillfångatagna. De förs under vidriga omständigheter iväg på ett tåg mot Sibirien och arbetsläger där. Lina och Jonas mamma håller hoppet levande om att de en dag ska komma tillbaka till Litauen, till sitt hus och återförenas med pappa. Ju längre tiden går börjar Lina alltmer tvivla på att det blir så. Kommer de ens att överleva?
Deporteringe av balter under andra världskriget är inte så välkänd. Det är viktigt att historien inte glöms bort och jag är glad att en del elever här på skolan läser och diskuterar denna bok. Strimmor av hopp beskriver denna mörka del av Europas historia mycket väl. Du berörs verkligen när du läser boken och som det står på framsidan av den utgåvan jag har läst "Läs boken, och fråga dig själv: Hade jag överlevt?"
Ninni har tidigare skrivit om boken här
tisdag 12 januari 2021
Andra delen av ”Boken om stoft”
Philip Pullman skrev boken ”Guldkompassen” 1997. Det är den första boken i trilogin ”Den mörka materian” som följs av ”Den skarpa eggen” och ”Bärnstenskikaren”. Böckerna blev väldigt populära och jag tror att en del av tjusningen är att de olika världarna existerar samtidigt, liksom i böckerna om Harry Potter.
Lyra är i 11 årsåldern när ”Guldkompassen” startar och hon dras in ett äventyr som är svårslaget och som innehåller häxor, svek, vänskap och talande, intelligenta isbjörnar. Ett föremål är oerhört betydelsefullt, nämligen Alethiometern, guldkompassen, som rätt avläst kan avslöja väl förborgade hemligheter.
”Guldkompassen” filmatiserades 2007 med Nicole Kidman och Daniel Craig i huvudrollerna, men den blev ingen succé. Jag försökte se den, men filmen lyckades inte förklara sakernas tillstånd så de blev begripliga, tyvärr.
2019 gjorde BBC en tvserie ”His dark materials” av böckerna, där säsong ett täcker första boken och säsong två den andra osv. Berättelsen gör sig bättre i tvserieformat, mest pga att den får tid att gå på djupet i viktiga saker.
När tredje delen av ”Den mörka materian” var färdigskriven så beslutade sig Pullman för att bygga ut serien med tre böcker till, ” Boken om stoft”. I första boken, ”Lyras resa”, träffar läsaren Lyra när hon är ett spädbarn, alltså 10 år innan äventyren i ”Guldkompassen”. I del två, ”Det hemliga riket”, har Lyra fyllt 20 år, och boken utspelar sig följaktligen 7 år efter ””Bärnstenskikaren”.
Även i denna bok så får vi följa Lyra på en spännande resa, där jag tillslut var tvungen att skriva upp var de olika personerna var för att hålla reda på dem. Hon ses som en paria av omständigheter som jag inte avslöjar här, men som är en följd av händelser i äldre äventyr, hon möter faror, men även hjälpsamhet. Hon får avslöjanden om sitt liv som ställer saker på ända, men det får även andra personer. Nästan ingenting är vad det ser ut som, och för att bli hel så måste Lyra hitta till en plats som berättas om i sagor och sägner. Finns den, eller inte? En riktig cliffhanger avslutar boken, och jag längtar efter nästa för att få slutet på berättelsen om Lyra.