onsdag 8 maj 2019

Hugo Ewald sätter fokus på källkritik

Som Lena skrev i ett tidigare inlägg så tillbringade vi torsdagen på källkritikskonferens. Det var intressant att lyssna på personer från andra discipliner tala om källkritik från sina perspektiv. Det satte mitt jobb och kämpande med de här frågorna i skolan i ett lite annat ljus. Vi är fler som reflekterar över vad som händer i samhället om vi blir för lite, eller för mycket, källkritiska. Behöver påminnas om det ibland.
I det här inlägget tänkte jag försöka ge en liten inblick i Hugo Ewalds föredrag, men först måste jag bara hålla med Lena om att en av de absolut viktigaste poängerna under hela dagen var det som Åsa Wikfors sa om att sanningen inte nödvändigtvis, eller snarare väldigt sällan, ligger mitt emellan två polariserade påståenden. Ofta finns det faktiskt ett påstående som är sant, och ett annat som inte är det. Om vi tror att sanningen är däremellan är vi snart ute på väldigt hal is.


Hugo Ewald jobbade tidigare på Metro med Viralgranskaren och är nu faktaredaktör på Dagens Nyheter. Ett väldigt viktigt jobb, eftersom vi gärna vill kunna tro det som står i våra stora dagstidningar - tillbaka till det där med källtillit som Lena skrev om. Ewald är extremt kunnig i dessa frågor, men han pratade i 190 knyck och att få med allt han sa under sina 90 minuter på några rader är helt omöjligt.
Ewald började med att reflektera lite över begreppet "fake news" som används ganska frekvent. Han pratar hellre om falska påståenden, eftersom allt felaktigt innehåll på nätet inte är "news" och allt inte heller är "fake". Det kan till exempel vara ärliga misstag, missförstånd eller bara vinklade texter. Det finns en glidande skala från ren satir, vars syfte inte är att lura människor utan att underhålla med en twist, till helt fabricerade påståenden och texter var enda syfte är att få oss att tro något som inte stämmer.
Ewald påminde också om att det här att sprida falska påståenden inte är något nytt, det har bara blivit så mycket lättare i och med internet och sociala medier. Vissa frågor får en enorm spridning på sociala medier och då hakar ibland gammelmedia på, utan att ordentligt kolla sanningshalten först. Ewald pratade en hel del om Facebooks betydelse för att sprida olika politiska budskap. Till exempel menar han att det numera är betydligt mindre helt påhittat innehåll, men desto mer vinklat och propagerande budskap, vilket kan vara svårt att skilja från fakta.
Vad ska vi göra då?
Det handlar såklart om att läsa hela artikeln, om artikeln länkar tillbaka till en annan källa - läs den, länkar den i sin tur - gå vidare tills du hittar ursprungskällan. Finns det direktcitat i texten är det bättre än om det bara hänvisas till att X och Y sa si eller så? Är texten aktuell eller gammal? Hur verkar andra artiklar på samma sida och ser webbplatsen generellt trovärdig ut med tidsangivelser osv? Har andra medier plockat upp nyheten och skrivit om den? Om inte finns anledning att vara misstänksam.
Ewald visade också en mängd sätt att kontrollera både bilders och filmers ursprung och visade även hur man kan undersöka sponsrade inlägg som fungerar som annonser  - vem har gjort den, vilken är målgruppen, vad kostade den mm.
Kolla gärna in fler tips och trix på Viralgranskarens webbplats.



Ny piratserie av Mårten Melin

Ibland känner jag att det saknas en kategori böcker för lågstadiet, de mellan Börja läsa-böckerna och kapitelböcker som ofta har ganska litet typsnitt. Det är en klurig nivå, men så viktig. Barnen har knäckt läskoden, tar sig genom böcker som Klass 1b och Kim & Lina utan större problem och nu behöver de peppas för att fortsätta utvecklas. En del tycker att de kan läsa och alltså inte behöver träna mer, andra vill men hejdas av att böckerna plötsligt känns övermäktiga. Här tycker jag att Mårten Melins nya bok Kapten Kidds skattkarta är en fantastiskt exempel. Det är en kapitelbok på ca 100 sidor, men marginalerna är breda, typsnittet stort och det är inte mer än 13 rader per sida. Texten lättas dessutom upp både av små vinjettbilder och stora bilder och en och annan helsidesbild. Men innehållet då?! Jodå, det är också bra. Spännande och lockande.


Kapten Kidds skattkarta handlar om den föräldralösa Anne som jobbar på ett värdshus. Till Svarta galten kommer ofta pirater och busar, och det är inte saft i deras glas. Ibland går det vilt till. En kväll sitter några pirater och spelar kort vid ett bord och en av dem är havets fasa, piratkaptenen Mary Sweet. Mary spelar pengarna av sina motståndare och när de inte har ett endaste mynt kvar att spela om erbjuds hon den legendariska Kapten Kidds skattkarta. Mary får osannolikt bra kort och vinner kartan, men slagsmål bryter ut när hennes motståndare påstår att hon fuskat. Anne lyckas hjälpa Mary som hamnar i knipa och som tack blir hon erbjuden jobb som skeppspiga på Marys skepp. Efter lite tvekan bestämmer sig Anne för att tacka ja till erbjudandet, och redan nästa dag är hon på väg ut till havs.
Men Anne hörde något på värdshuset kvällen innan som får henne att misstänka att någon följer efter båten, någon som själv vill roffa åt sig skatten. Dessutom kommer de till farliga vatten, där sjöjungfrur sägs locka till sig människor för att dränka dem och äta upp dem. Det blir ett riktigt äventyr för Anne.



Bilderna är ritade av Johanna Kristiansson som har samarbetat med Melin även i serien som börjar med Vampyrjakt! och som illustrerat en mängd andra författares böcker.
Jag undrar lite om (och misstänker starkt att) hon medvetet gjorde piraten Edward le Grand så lik sin namne med efternamnet Blom. Även om det nog går ganska många barn förbi, så fnissade jag åt det medan jag läste.

På förlaget webbplats läser jag mig till att det är planerat en hel serie om Anne, eller Jolly Anne som hon kommer att kallas. Det ser jag fram emot. Spännande böcker om en smart och snabbtänkt tjej kan vi väl inte få för många av, tänker jag.
 

Bild från Edward Bloms Instagram

Källkritik i fokus

Bibliotekarier jobbar mycket med källkritik och går många fortbildningar i ämnet. Jag vågar påstå att vi kan en del om detta , men den 2 maj var jag och Emelie på konferensen "Källkritik i fokus", som anordnades av Skolporten i Stockholm. Här "angrips" ämnet från ett lite annat perspektiv än det som vi  bibliotekarier är vana vid. Den första föreläsaren heter Johan Waara och är psykolog och forskare. Hans utgångspunkt är att vi aldrig kan räkna bort våra känslor, vår psykologi vid källkritik. Vi kan tro oss duktiga på källkritik, på att stå emot, att vara kritiska, men faktum är att vi människor är väldigt lättpåverkade varelser.

Mycket av samlad information på nätet, filmer, "nyheter" osv är idag en blandning av tyckande och fakta. Då blir det ännu svårare att stå emot och att analysera och bena ut vad som är vad.
Johan Waara tar som exempel några av de dokumentärer, som visats nyligen, t ex dokumentären om Michael Jackson, om R Kelly och om Josefin Nilsson. Han menar, utan att ifrågasätta, om det är sant eller inte, är dessa dokumentärer gjorda så att de väldigt starkt appellerar till våra känslor. När vi dessutom får en tung förstärkning av kommentarer runt innehållet i sociala medier, är det nästan omöjligt för oss att "inte dras med".
Fakta och tyckande blandas ihop återigen och vi kommer i affekt.
Vi människor får då också svårare att se hur saker och ting hänger ihop, vi ser förenklade samband, istället för hur saker och ting egentligen hänger ihop.

Johan Waara talar också om "self serving bias", dvs att vi tillskriver oss själva eller "vår" grupp alla positiva egenskaper och " alla andra" de negativa. Dvs vi kommer hela tiden att anse att fakta/data som kommer från "mig " är viktigast och har  lättare avfärda "de andra". Detta leder bla till filterbubblor.

Vad är då "vaccinationen" mot detta?  Förkunskaper, tänka till ett varv till, skaffa sig perspektiv och varför inte gå till vetenskapen och kolla metastudier. Låter enkelt, men tål att upprepas om och om igen.

Åsa Wikfors, professor i filosofi, talar sedan om "Källtillit och källkritik i postsanningens tid"
Detta är källkritik ur ett filosofiskt perspektiv. Hon menar att vi lever i en "postsanning", som karakteriseras av : ett splittrat medielandskap, stor spridning av desinformation, polarisering och grupptänkande och antipatier och sjunkande tillit.

Hon menar att vi måste tänka på att desinformation får konsekvenser och att vara medvetna om att det är farligt att slå ifrån oss tillgänglig kunskap. Vi bör fråga oss om vi har goda skäl att tro på det vi läser . t ex på sociala medier, ur just det här perspektivet. Att faktiskt dela och sprida desinformation kan leda till sjunkande tillit för samhället. Och tillit är det som håller ihop vårt samhälle ytterst.

Vad kan vi göra för att motverka detta? Lära människor(våra elever) att trovärdighet är viktigt, ge dem kunskap om medier och inte bara sociala medier, utan även etablerade, seriösa nyhetsmedier, bedöma källor både på djupet och horisontellt, dvs flera av varandra oberoende källor.

Mycket viktigt: Lär eleverna att det inte finns några skäl att tro att sanningen ligger mittemellan två polariserande sidor. Att välja det expertgranskade, här nämner hon NE, som källa och inte subjektiva ytterlighetsperspektiv. Ett boktips är "Tro på sanningen" av Timothy Snyder.




tisdag 7 maj 2019

Författarbesök hos Rinnebäcksskolans tvåor

Idag har alla tvåorna träffat författaren Thomas Halling. Före besöket har eleverna haft möjlighet att läsa någon eller några av Thomas böcker och de har också fått skriva recensioner på de böcker de läst och förbereda frågor till Thomas. Så himla kul att höra elevernas funderingar kring böckerna och se hur taggade de är att få träffa en riktig författare! 
Några av frågorna var:
Är det roligt att vara författare?
Hur kommer du på vad du ska skriva om?
Vad tänkte du med denna historien?
Vad är det mest pinsamma du har varit med om?
Vilket av följande djur skulle du vilja ha som husdjur om du får välja mellan grön mamba, fågelspindel och lama?
Hur lång tid tar det att skriva en bok?
Hur många böcker har du skrivit?
Är du rik?

Thomas berättade också om sin idé till nästa bok, en liknande Olle 8, fast om en tjej. Han bad elevernas om hjälp med att ge idéer till vad de ska kunna handla om och vad huvudpersonen ska heta och eleverna hjälpte gärna till! Några förslag som är att klättra upp i ett träd och inte komma ner, att bli kär, att föräldrarna skiljs eller är skilda och drama som kan inträffa när en är sådär 8 år. Vi väntar med spänning på vad han bygger vidare på!

Det har varit en väldigt trevlig dag, som alltid när Thomas är på besök!





Myran har blivit storebror

Emelie har tidigare bloggat om En myras liv och Myran och gåtorna av Linn Gottfridsson med illustrationer av Emma Adbåge. Nu har det kommit en fortsättning, Hemliga Myran.


Myran har blivit storebror och inget är sig likt där hemma. Det känns som om en främling har flyttat in, en främling som skriker, sover, bajsar och tar all uppmärksamhet. Mitt i allt kaos är Myran ledig från skolan, eftersom det är sommarlov. Han har ingenting att göra för att mamma och Jesper har bara tid för lillasyster. Henny har lovat att skicka vykort till honom men Myran hör ingenting från henne. Då dyker Gloria upp. Hon kan göra coola volter. Kanske kan Myran leka med henne istället?


En bok att läsa högt eller att läsa själv. Från cirka sex år.



Barns rättigheter i skolan, hemmet och på fritiden

Det har kommit en uppföljare till Rätt lätt - om barnets rättigheter 1 till 6 år. Boken heter Rätt lätt 2 - Om barnets rättigheter och är skriven av Susann Swärd och illustrerad av Tina Landgren. Uppföljaren vänder sig till låg- och mellanstadiet.


På varje uppslag presenteras en rättighet med utgångspunkt från Barnkonventionen. På vänster sida berättas om rättigheten i text och på höger sida i bild. Det finns också frågor till varje rättighet att diskutera tillsammans. Några av rättigheterna som tas upp i boken är rätt att vara sig själv, rätt att gå i skolan och rätt till lek och fritid.



måndag 6 maj 2019

Grisjakten

Nell och Freddy är bästa kompisar. En dag gör klassen en utflykt till en bondgård. Där finns många roliga djur att titta på ankor, getter , höns och grisar. Visst vore det roligt att ha ett litet djur även därhemma. Det tycker både Nell och Freddy och utan att de egentligen vet hur det har gått till har en liten gris "följt" med dem hem. Väl hemma döper de grisen till Kevin och ger honom ett bad med mycket badskum. Grisen Kevin blir alldeles hal och far iväg upp i luften då de försöker fånga honom. De torkar honom och sätter på honom dockkläder. Så söt han blir...Men grisen Kevin tänker inte låta sig fångas så lätt.
Nell och Freddy förstår att Kevin behöver gå ut ibland, men det är inte så lätt att hålla styr på en hal gris. Kevin sticker och hoppar upp i en gubbes väska. Den ovetande gubben går iväg...hur skall det sluta? En mycket rolig bok med illustrationer på varje bokuppslag. Författare är Carol Hart och illustratör Sarah Warburton.