Den där Jonny Jonsson Johnson

Så heter Elin Lindells senaste bok. Än en gång har hon lyckats skriva en vardagsskildring med mycket värme och humor. Jag har redan beställt ännu ett exemplar till vår högläsningshylla.


Jonny kommer att bli kriminell som vuxen. I alla fall säger Jonnys klasskamrat Nicolai det. Alla som har ett namn som slutar på y hamnar ju i fängelse, det vet ju alla, påstår han. Jonny försöker undvika Nicolai, han är lite obehaglig och missar inte ett tillfälle att fälla dråpliga kommentarer.
Jonny har dubbla efternamn eftersom mamma och pappa inte kunde enas om ett, extra dumt eftersom båda heter Jonsson fast den ene stavar det Johnson. Ett tag är Jonny lite orolig att de ska flytta ihop igen, det vill han inte: Det är mycket lugnare att umgås med dem en i taget. Elias är Jonnys bästa vän även om de är mycket olika. Oftast är de helt lojala mot varandra och gör allt för att stötta den andre. Jonny hjälper till och med Elias med att fråga chans på Melissa, även om han inte kan förstå vad det ska vara bra för. Elias kan inte tänka sig att överskrida regler även om det är en nödsituation. Får man inte skjutsa gäller det även om kompisen fått sin cykel stulen. Vänskapen sätts på prov och när Jonny råkat bli en tjuv och dessutom undanhållit Elias viktiga iakttagelser är det nära att allt är förstört. Men riktiga vänner kan förlåta och gå vidare.
Jonny försätter sig i en hel del pinsamma situationer och flera gånger skrattar jag högt rakt ut.
Det finns släktskap med Skrettings, Anton och andra olyckor och kanske ännu mer med Asptjärns böcker om Emanuel Kent.

Allegori i fantasy - kan tomtar och troll öka vår förståelse för dagens Sverige?

På bokmässan var jag på ett scenframträde med Kerstin Lundberg Hahn, Elin Säfström och Mats Söderlund där de diskuterade förekomsten av sagoväsen i fantasyböcker och värdet av att ha en tydlig allegori. I en allegori byter en ut det egentliga budskapet mot en metafor, gärna med ett dolt budskap som ändå kan tolkas ganska entydigt. Jag lockades av namnet och av att jag precis fått Elins senaste bok i min hand. Jag söker dessutom något att sätta i händerna på alla de elever som har avslutat PAX serien och tänkte att detta kunde vara något.
Att lyssna på författare när de talar som sina böcker är något magiskt, och i detta samtalet så lyckades de hitta allegorier i varandras böcker som de själva inte riktigt varit medvetna om. Det var väldigt kul att se hur de funderade och kom till insikt om att det kollegorna sa faktiskt stämde!

Elins trilogi om Tilda, som är Väktare i Stockholm börjar med "En väktares bekännelser". Hon har, tillsammans med sin mormor, ansvaret för att hålla människorna ovetande om att det kryllar av Rådare, tomtar, troll, vättar och älvor, parallellt med det vardagliga livet. Vändsynen upprättshålls  bla med hjälp av ett pulver som strös och en glömskesång som Tilda kan sjunga om det är så att någon sett något som den inte borde. Dessvärre så måste mormor på ett akutuppdrag till Norrland och Tilda står ensam, förutom hunden Dumpe som är specialist på att känna av överträdelser. Tilda bor hos sin mamma, pappan är död sedan innan Tilda föddes och mamman mår inte så bra psykiskt, och arbetar dessutom oregelbundna arbetstider, så Tilda har stor frihet att lösa överträdelser oavsett vilken tid på dygnet de sker. Förutom att vara väktare så är Tilda även tonåring med allt vad det innebär med kärlek, vänskapsrelationer och skolgång. Del två heter "Visheten vaknar" och den avslutande delen "Sömnernas sömn"

Tonen i böckerna om Tilda är småhumoristisk, till skillnad från PAX som jag iallafall ibland tycker är riktigt läskig. De är absolut inte mindre spännande för det, och jag hoppas att de hittar många läsare!
Jag kommer att bokprata om den nu i höst.
Som kuriosa kan ju nämnas att om en tittar noga på omslagsbilden av En väktares bekännelser så kan gatuvyn kännas bekant trots att boken utspelar sig i Stockholm...

    

Mats Söderlunds serie "Ättlingarna"som börjar med "Hotet" verkar väldigt spännande och mycket aktuell då klimatet spelar en stor roll. Del två heter "Kampen" och släpps nästa vecka. Dessa båda böcker ska jag definitivt läsa!
Läs om vad Adlibris skriver om Hotet här!

  

Isdrottningen

Skogsbingelskolan är ingen vanlig skola, det är en skola för ungdomar som har speciella krafter eller egenskaper. Mårten Melin har skrivit en hel rad med böcker som utspelar sig på eller strax utanför denna skola. Den senaste i raden är alldeles färska Isdrottningen. 

Cina är 13 år, hon har haft konståkning som hobby i många år. Nu känner hon att hon har vuxit ifrån skridskolivet. Hon har tröttnat både på konståkningsdräkten och på att Arvid i skolan kallar henne för isdrottningen. Cina har bestämt sig för att sluta, hon har egentligen redan slutat men vågar bara inte berätta det för mamma. Istället för att gå på konståkningen efter skolan så går Cina ut på promenader i skogen.

Vid en sådan promenad är Cina med om något extremt konstigt. Hon hör plötsligt ett högt svischande ljud, ser en massa kråkor lyfta från träden och känner marken skaka till under sina fötter. Hon ser något blänka mellan träden och när hon går närmare så ser Cina ett rymdskepp (!) som har landat mitt ute i skogen.

Ett rymdskepp?!? Cina undrar om hon drömmer eller har blivit helt galen. En dörr öppnas och en ramp fälls ut från rymdskeppet, Cina närmar sig sakta rymdskeppet...

Mårten Melin har i Isdrottningen skrivit en riktigt spännande superhjälteberättelse för mellanstadieåldern. Med en tjej, Cina, som huvudperson blir hon en riktig superwoman som använder sina krafter mot de som stjäl och mobbar.

Bonus för oss som bor i Skåne är att berättelsen utspelar sig i Lund med en av bokens höjdpunkter på självaste Stortorget.

Att synas på bokmässan

Det gäller att vara välplanerad och veta vart en ska ställa sina steg på bokmässan i Göteborg. Annars blir det lätt ett planlöst irrande utan något egentligt mål.
Att vara utställare på mässan är att möta stora utmaningar. Konkurrensen mellan montrarna och programpunkterna är stor och hur göra för att locka till sig åhörare och presumtiva köpare? Högtalare och mikrofoner konkurrerar om ljudutrymmet.

Och bli inte förvånad om du möter monster som försöker ge dig en folder, montrar med glitter och glamour, signerande författare i tomteluva eller iklädd pyjamas. Du kan mötas av personer utklädda till djur och mycket mer.
I ett förlags monter tronade hästen Sigge i egen hög person, nåja inte livs levande men mycket verklighetstrogen. Läshunden var alldeles på riktigt men krävde en skyddande matte och mycket klapp för att orka med alla ben som passerade eller stannade till.

Jovisst allt detta lockar kanske en del för stunden men när jag försökte bana min väg mellan programpunkterna tänkte jag att till slut är det ändå det seriösa samtalet och den goda berättelsen som vinner. Jag ska göra några nedslag bland det som gjorde störst intryck på mig.




Filmkunnighet i en digital era hette ett av seminarierna med Linda Sternö och Ruben Östlund, moderator Ylva Karlsson. De propagerade för att skolan måste ge elever möjligheter att lära sig läsa och tolka bilder. Låt eleverna filma och fotografera och använd deras bilder som utgångspunkt i undervisningen. Låt kameran vara ett undersökande redskap i skolarbetet. De visade på ett utmärkt arbetsmaterial framtaget på Akademin Valand i deras barnfilmskola, Kamerans ABC som går att ladda ner HÄR.

Att lyssna till ALMA-pristagaren Jacqueline Woodson var magiskt men svårt att återge. En av hennes böcker finns nu översatt till svenska Brun flicka drömmer.

Senare på dagen lyssnade jag till Sara Kadefors, Moni Nilsson och Christina Herrström som tillsammans med moderatorn Jessica Schiefauer talade under rubriken Att ta hand om sina vuxna. De har alla skrivit om ungdomar som omges av vuxna som inte mäktar med att vara vuxna utan rollerna är så gott som omvända. Vad händer då i en ung människas liv? Hur ska de navigera vidare i sin utveckling? Läs deras böcker i trilogin om Billie, Så mycket kärlek kan inte dö och Tionde våningen.

På lärarscenen talade Åsa Larsson som är en av de journalister som drog igång Viralgranskaren. De vill förmedla hur vi ska kunna genomskåda bluffen på ett källkritiskt sätt. De har identifierat olika grupper som är ute efter att föra oss bakom ljuset mer eller mindre medvetet. Nämligen satiriker, bedragare, politiska provokatörer och trollfabrikörer som både vill vilseleda och tjäna pengar.
Hur undviker du att bli en i mängden av "klickboskap". Lilla Viralgranskaren har gett ut en utmärkt lärarhandledning.

Ida Östensson och Thor Rutgersson förde ett intressant samtal utifrån sin bok Allt vi inte talar om som vill utmana killar att tänka annorlunda i sina roller. De anordnar killmiddagar, har en poddcast, har tagit fram ett spel och är ute och föreläser i många olika sammanhang. Lärarhandledningen och boken är ett måste att använda från åk 8 och uppåt.

Jag skulle kunna hålla på i oändlighet men väljer att sluta med slutet i PAX-serien. Den tionde boken Draugen har just kommit ut och Agnes, från Agnes bokblogg intervjuade Ingela Korsell och Henrik Jonsson. En ny sak jag lärde mig om PAX-böckerna är att Henriks bildserier mycket väl kan användas till att bygga upp en förförståelse för berättelsen. En sorts bildpromenad.

Invigning av ny avdelning.

Igår träffade jag årets bokråd för första gången. Det består av elever från årskurs 1-6. Efter att ha presenterat oss för varandra var det så dags för mötets höjdpunkt.

Inspirerad av flera av mina kollegor har jag byggt ut fantasyhyllans innehåll och tillfört böcker som har övernaturliga inslag. Avdelningen heter numera fantastik. Det har varit ett trixande, stämplande och flyttande av böcker mer än en gång innan det blev bra.
För att göra det hela lite mer högtidligt och markera ordentligt att det är en nyordning blev det grandios invigning med fanfar och bandklippning. Egentligen är det bara till hälften färdigt, Hcf återstår att organisera om, men det möjliggör ju ännu en högtidlig invigning.

Warcross

Min tonåring hemma kom för en tid sedan hem med boken Warcross som han lånat på skolbiblioteket. Han började läsa och sedan låg han och läste, läste och läste i boken tills sista sidan var utläst. "En av de bästa böckerna jag läst" var hans omdöme efteråt.

Naturligtvis blev jag intresserad och ville läsa själv. Jag började läsa och det blev som med min son, när jag väl började läsa kunde jag knappt sluta. Och ja, jag gillar också boken, mycket! Warcross är lite ovanlig, den tillhör science fiction-genren utan att vara en dystopi.


New York-bon och datahackern Emika Chen är bokens huvudperson. Hon har regnbågsfärgat hår och drar snabbt runt i New York på sin eldrivna skateboard. Hennes älskade pappa var konstnär men efter hans död har livet blivit riktigt tufft. Pappan mådde inte alltid så bra och han efterlämnade en stor saknad men också stora spelskulder som nu Emika måste betala igen. Emika försöker få alla jobb hon kan för att få in pengar, hon jobbar extra på ett café och hon jagar brottslinger som polisen inte hinner med. Trots att hon kämpar på lyckas hon inte få ihop de pengar hon behöver. I berättelsens början är Emika och hennes rumskompis bara dagar ifrån att bli vräkta från sin lägenhet. De är efter med hyran och hyresvärden har gett Emika en frist på 72 h för att få fram pengar.


I Emikas värld finns Warcross som är "inte bara ett dataspel, det är ett sätt att leva." Miljontals människor spelar Warcross världen över varje dag och varje vår drar det officiella Warcrossmästerskapet igång. Mästerskapet följs på plats live i Tokyo av hundratusentals människor och det sänds naturligtvis på TV-skärmar över hela världen. Hideo Tanaka grundade Warcross, han är endast 21 år men redan stenrik och världskänd och han är Emikas stora idol. Hideo uppfann redan som 14-åring ett par tunna trådlösa metallglasögonen med inbyggda hörlurar, NeuroLink. Det är via NeuroLink som världen förändrades och Warcrosslivet började.


När Invigningsspelet för Warcrossmästerskapet är igång ser Emika en liten, liten möjlighet att kunna hacka spelet och på så sätt kunna stjäla ett spelobjekt som hon sedan kan sälja. Detta är såklart igen bra ide men Emika är i desperat behov av pengar så hon ser detta som sin sista möjlighet att kunna få in pengar till hyran. Morgonen efter kommer hyresvärden att vräka dem.
Hacket lyckas men det blir inte som Emika tänker. På något sätt kastas hon virtuellt in i spelet och alla - hela världen - ser plötsligt henne bland de andra spelarna. På bara några sekunder blir Emika en världskändis och det var inte tanken. Emika blir riktigt rädd, hon har hackat Warcrossspelet. Vad kommer att hända nu?

Ögonblicket efter ringer telefonen!

Warcross handlar om världen i en snar framtid där virtual reality är verklighet och där spelvärlden blandas ihop med den riktiga världen. Marie Lu skriver med ett spännande driv och man vill bara läsa vidare. Boken är tjock (332 s) men ändå lättläst och man vill hela tiden veta mer. Twisten på slutet var, för mig, totalt oväntad! Tur att del två redan är ute på engelska! Warcross är en science fiction för ungdomar men många filosofiska frågor ställs via händelser i boken. Sådana böcker är de allra bästa, de som inte lämnar en när sista sidan är utläst utan blir kvar i de frågor och funderingar som handlingen får igång.

För några år sedan läste jag Marie Lu´s Legend. Legend är första delen i en trilogi och bokserien är bra, spännande och läses fortfarande en hel del bland tonåringarna.

Jag tror att Warcross kommer att nå en ännu större läsarskara i och med att bokens handling utspelar sig i dataspelsvärlden. En värld som är verklighet och som fascinerar många av våra tonåringar - och vuxna med för den delen.

För mig var det bästa av allt med Warcross att få dela en läsupplevelse med min son!

Författarbesök med Mårten Melin

Förra veckan hade åk 5 och 6 på Ljungen- och Lackalängaskolorna besök av författaren Mårten Melin. Han gav skrivtips och gjorde skrivövningar med eleverna och så fick de såklart ställa sina frågor. Och i vissa klasser fanns det gott om frågor. Jag hade dammsugit skolorna på Mårten Melins böcker och alla elever hade såklart(!?) läst en eller flera av böckerna inför besöket. En del klasser hade haft högläsning av någon bok.

En stor fördel med att ha Mårten på författarbesök är, förutom att han bor nära och är bra med eleverna, att han har skrivit så otroligt många böcker (över 70 and counting) på alla nivåer. Han skriver lättläst, har skriver dikter, han har novellsamlingar och romaner och någon av hans böcker finns översatta till arabiska, somali, tigrinja, polska... Det finns absolut inga ursäkter för att inte ha läst minst en bok!

Mårten berättade att han hade flera nya böcker på gång. Den allra senaste utgivna är Isdrottningen som handlar om en tjej som skjuter isbollar omkring sig, lite som Elsa i Frost. Eftersom hon inte har kontroll över sina krafter än går det lite illa ibland. Efter att Mårten visade upp boken var det flera (jag själv inkluderad) som genast ville låna, men problemet är ju att det alltid tar lite extra tid för oss på biblioteken att få böckerna. Även om de ges ut ett visst datum så måste vi vänta på plastning och etikettering och det tar någon vecka. Och trots att boken kom ut förra fredagen har jag ännu inte fått avisering om att den är skickad *väntar otåligt*.