Vem ska jag tro på, tro på, tro på?

Hannah förstår inte riktigt vad hon ska göra på det där konfirmationslägret. Hon tror inte på Gud och Jesus och är inte intresserad av kristendom, men hennes bästa kompis Emil ska dit och efter att han betett så konstigt hela våren känner Hannah att hon måste hålla lite koll på honom. Dessutom är det ett läger med musikinriktning, och Hannah vill verkligen lära sig att spela på sin gitarr.

Väl framme på stiftelsegården Björknäs känner Hannah sig som ett ufo. Alla de andra är så självklara, med sin tro och sitt musicerande. Hannah själv har ju bara ljugit om att hon kan spela. Dessutom verkar Emil inte ens vilja se på henne, än mindre prata eller låtsas om att de känner varandra. Hannah drar sig undan och upptäcker att det enda stället hon känner sig trygg och hemma är skogen. En bit från lägergården är skogen hög och öppen som en pelarsal och där finner hon lugnet. En bit därifrån ligger ett gammalt skjul och där brukar Jonathan sitta och spela gitarr, tälja och röka. Jonathan är också med på lägret, men deltar inte heller i alla aktiviteter. Trots att han är spydig, och ibland rent ut elak, dras Hannah till honom. Han uttrycker alla de tvivel och frågor som hon själv har i diskussionerna med gruppen och med honom känner hon sig lite mindre som fejk.

Ledarna säger att konfirmanderna absolut inte får gå ut i skogen efter klockan åtta på kvällen, och efter att ungdomsledaren Amanda berättat en spökhistoria om en tragisk händelse på gården och i skogen som hände för hundra år sedan, håller de flesta sig till den regeln. Men Hannah kan inte. Gång på gång går hon i sömnen och vaknar upp ute i skogen, och en gång hör hon ett märkligt ljud. Det är som ett gnyende, gnällande ljud och invid skjulets vägg hittar hon Jonathan som verkar helt borta. Han sitter och skakar, nedsmetad med blod och viskar gång på gång att det inte var meningen. Hannah lyckas inte få ur honom något mer, men till slut får hon med sig honom tillbaka till gården och hjälper honom att tvätta av sig och sina kläder. Han ber henne lova att ingenting säga till någon. Morgonen därpå är han borta. Sjuk, säger ledarna.

Men det är inte bara de oförklarliga upplevelserna i skogen och hennes hemska mardrömar som bekymrar Hannah. Frågor kring dopet, konfirmationen och sanning tar också stor plats i hennes huvud. Alla på lägret pratar om att tala sanning, men samtidigt verkar det finnas så mycket som det inte går att tala sanning om. Hur hänger det egentligen ihop?

Lägret är en krypande obehaglig historia. Det hänger något olycksbådande över alltihop, den allvarliga prästen Gabriel och den otroligt vänliga och omhändertagande Amanda. Över Emils ombytlighet och Hannas drömmar. Över sommaridyllen med sjön, skogen och det gamla vackra huset. Vad är inbillning och vad är verklighet?

Svag is

Sofia Nordin är en mycket duktig och rutinerad ungdomsboksförfattare. Med titlar som Äventyrsveckan, Natthimmel, Förlåt Elina och inte minste serien som börjar med En sekund i taget är hon välkänd hos både tonåringar och hos oss som arbetar med ungdomsböcker.

För två år sedan kom den lättlästa (och mycket spännande) boken Snöstormen och nu kommer hon med ytterligare en lättläst ungdomsbok, Svag is. Denna bok läste jag i helgen och jag blev verkligen inte besviken.

Svag is handlar om mobbing som går alldeles för långt. Den handlar också om två kompisar som har varit kompisar sedan de var små men som ändå inte känner varandra ordentligt när det gäller. Berättelsen om ungdomarna Eddi, Alex och Marit stannar kvar långt efter det att boken är utläst. Detta är en gripande historia som man kanske aldrig glömmer. Boken är lättläst skriven med korta meningar och kapitel. Trots det lyckas Sofia Nordin skapa en mycket suggestiv stämning i boken, som också med fördel kan högläsas i högstadieklasserna.

FYR 137

Tredje, och sista, boken om Elvira, Bea och Meja har äntligen kommit! Det är åter sommar, bara några månader efter att Elvira var med om en del svårförklarliga saker i det gamla dårhuset, och ett år efter att de tre tjejerna träffades på sommarkollo och för första gången fick närkontakt med ett spöke. Rum 213 kom redan 2011 och den skrev jag om här och så sent som i höstas kom fortsättningen Sal 305.

Elvira och Bea följer med Mejas familj på campingsemester. Det är en fin camping med pool, vattenrutschkana, minigolf och härlig badplats. Bara en bit därifrån finns en fyr med en gammal spökhistoria. Redan i bilen på väg till campingen ser Meja en bil med registreringsnummer FYR 137 och alla tjejerna rycker till. De minns alltför tydligt hur förra sommarens äventyr började med att Elvira såg en bil som hette RUM 213, och deras rum, nummer 213, på kollot var bebott inte bara av de tre tjejerna utan även ett spöke. Elvira ser även en bil med nummer FIA 112, på vägen till campingen, men håller det hemligt för de andra. Hon tycker det låter olycksbådande med larmnumret och vet att Meja helst inte vill prata om, eller tro på, det som hände förra sommaren, och att Bea blir så rädd av allt spökprat.

Redan första dagen går de ner till fyren och hittar en gammal dagbok undertecknad med S. Är det Svarta Sara, som blev galen av sorg när hon såg sin älskades skepp gå under i en storm, som skrivit dagboken, eller är det någon annan. Och vad är det för ritual som sägs locka fram henne ur den gamla fyren.

Det blir en gastkramande vecka för de tre tjejerna, men förutom jakten på dagbokens författare och sanningen om Svarta Sara så hinner de också med sol, bad och lite semesterflörtar.

Ingelin Angerborn har som vanligt skrivit en härlig mysrysare. Det blir aldrig obehagligt, bara lite lagom mystiskt och på gränsen mellan övernaturligt och märkliga slumpar.

Tonårskillar som läser!

När barn lär sig att läsa så läser de flesta barn riktigt mycket böcker. Denna läsiver och läslust hänger oftast i under de första åren i mellanstadiet. Sedan händer det något. Att ungdomar läser allt mindre är ett välkänt faktum. Speciellt oroade är vi över att killar läser alldeles för lite.

Jag har hittat en tonårskille som läser riktigt, riktigt mycket. Jag gjorde en intervju med honom!

Intervju med en bokläsande tonårskille - Hannes 14 år

Du har precis läst serien Half Bad (av Sally Green), kan du beskriva bokkaraktärerna lite?

Nathan är huvudkaraktären. Han är en kille som inte är så duktig på att lära sig saker i skolan. Däremot är han en riktig överlevare, han vet allt om hur man överlever i naturen. Han är en ganska dyster person

Några andra karaktärer i böckerna är:

Marcus som är Nathans pappa. Han har oftast ett hetsigt humör. Många är både rädda och fascinerade av honom.

Anna-Lise är tjejen som Nathan blir kär i. Hon kommer från en fin släkt. Eftersom många inte gillar Nathan, så tycker man inte om att de två ungdomarna umgås.

Du verkar tycka att denna serien är riktigt bra. Vad är det som intresserar dig i serien?

Jag gillar fantasy väldigt mycket. Då läser man om en annan värld, som skiljer sig från vår vanliga värld. Det känns som om man själv befinner sig i en annorlunda värld. Jag tror att anledningen till att jag gillar serien är att det är fantasy i nutid. Det tycker jag är intressant, det visar en annan bild av vår värld. Man läser om vårt samhälle men ur en annan synvinkel. De vanliga människorna vet knappt om att “fantasymänniskorna” finns. Jag gillar böcker där det händer lite, i denna serien är det mycket action. Det gillar jag!

 Berätta om några andra böcker/serier som du tycker om och som du läst de senaste året:

• Askfödd av Sabaa Tahir
• Spejarens lärling-serien av John Flanagan
• Sveket m fl av Ursula Poznanski
• Den skrikande trappan m fl (Lockwood & co) av Jonathan Stroud
• Dimensioner av Sofie Bethet
• Maze runner-serien av James Dashner

Böckerna ovan är mestadels typiska fantasy- eller scifiberättelser. Som jag sa så tycker jag speciellt mycket om fantasy i nutid. Dimensioner av Sofie Bethet är en sådan bok.

Kan du ge exempel på någon bok du läst och tyckt om som inte varit fantasy?

Hemsökta av Magnus Nordin

Berätta om någon bok som du inte gillar?

Sandor slash Ida av Sara Kadefors. Det är inte min genre, jag tycker inte det är så kul att läsa denna typ av böcker.

Spelar det någon roll om det är killar eller tjejer i huvudrollen?

Nej det spelar ingen roll. I Askfödd t ex är det både en kille och en tjej men det spelar ingen roll bara boken är bra.

Varför läser du?

Läsning har varit en del av min uppväxt, jag har, sedan jag varit liten, fått böcker av min mamma. Jag tycker det är avkopplande att ligga och läsa en bok. För mig är det nästan som att kolla på tv fast i huvudet. Det är väldigt avkopplande när det blir så.

Är det många som läser i din klass?

Jag tror det är ca hälften som läser på fritiden. Jag har en klasskompis som gillar samma typ av böcker som jag, vi brukar tipsa varandra om böcker

Vad gillar du mer att göra förutom att läsa böcker?

Jag gillar att spela badminton, dataspel och piano och att hänga med mina kompisar.

Vad ska du läsa i sommar?

Jag ska läsa den andra delen i serien som börjar med Askfödd. Den boken heter Eldmärkt och är skriven av Sabaa Tahir.

Vad är Pluto?

Edwin tror inte att det är en slump att han fick just namnet Edwin. Hans mamma måste ha haft en tanke med det eftersom Edwin älskar och kan nästan allt som har med rymden att göra, och Edwin Hubble var den som kom på hur man kan sortera galaxer.

Edwin är ganska ensam i sin klass. Det blir så ofta fel med kompisarna, och Edwin blir arg, och så vill han gärna vara ifred. Han kan stå vid sitt träd med ryggen mot skolan och helt glömma bort både tid och rum, inte märka att det ringer in och att alla kompisarna försvinner från skolgården.

En dag säger klassens lärare Fredrik att de ska jobba med solsystemet. Edwin blir så glad. Äntligen något han kan och är bra på. Allt känns plötsligt så enkelt och roligt i skolan. Ända tills Fredrik säger att det i vårt solsystem finns nio planeter. 9. NIO. Nio? Det börjar klia och bråka inuti Edwin. Det borde ju Fredrik veta, att det inte finns nio planeter, utan att de bara är åtta. Han är ju läraren. Edwin kan inte behärska sig, han känner att snart så kommer han att explodera som en supernova.

På kvällen är Edwin ledsen. Både på sig själv och på läraren Fredrik. Vilken tur att mamma finns. Mamma som ibland verkar förstå vad han tänker utan att han ens behöver säga något. Kanske kan det lösa sig ändå?

QR-koder

Den senaste veckan har jag ägnat alla lediga småstunder mellan bokprat och läsgrupper åt att göra QR-koder. Jag har bläddrat genom Biblioteksbubbel och skapat QR-koder åt ca 60-70 blogginlägg om (främst Hcg-)böcker. Nu är de utskrivna och fastklistrade på respektive bok. Elever och lärare kan enkelt plocka en bok ur hyllan, scanna koden och läsa lite om boken. Tanken är att utveckla detta efterhand, dels med fler länkar till Bubbel, men också till elevers egna bokrecensioner. Jag måste bara först starta upp en ny blogg och se till att få elever att skriva inlägg till den ;)

Spionen på spökskolan

Om det är något rektor Vektor på spökskolan Galgbacksskolan är rädd för så är det att vanliga levande får reda på att spöken finns. Hen styr skolan med järnhand - eller kanske snarare järntentakel - och hemska straff utmäts om någon tar med en levande till skolan. Allt det där är Silas (o)lyckligt omedveten om än så länge, men han ska snart stifta bekantskap med både rektorn och skolan.

En dag när Silas sitter i klassrummet och som vanligt kletar fast en använt tuggummi under stolen blir han stucken av en geting. Smärtan får honom att hoppa till och vilja skrika, men eftersom han inte vill avslöja sin tuggummisamling under stolssitsen, och dessutom avskyr att sticka ut och ha allas ögon på sig, så tänker han istället stoppa fingret i munnen för att lindra smärtan. Men innan den kommit så långt inser han att något inte står rätt till. Han kan inte längre se sin hand.

Där handen borde vara ser han istället klasskompisen vid bänken framför och längre bort läraren Valter. Han kan se rakt genom handen. Snabbt stoppar han handen i fickan och där behåller han den tills dess att han smitit ut i korridoren och smugit ner i skolans källare, där han är säker på att få vara ifred.

Efterhand som smärtan efter getingsticket dämpas börjar handen dyka upp, först dess konturer, sedan skelettet, blodådrorna och sedan långsamt den ogenomskinliga huden. Silas tror inte sina ögon och plötsligt hör han en röst från ett av hörnen i rummet. Det visar sig vara den virriga, och smågalna skolvaktmästaren Vingela. Hon är övertygad om att han är ett spöke, och hon berättar också att hon jobbar som vaktmästare på Algbacksskolan på dagarna, men om nätterna kommer hon tillbaka och jobbar på Galgbacksskolan för spöken, som bedrivs i samma lokaler. Hon är ju visserligen levande, men hon sliter hårt för att hålla skolan och dess elever just så hemliga som de önskar vara. Det behövs en mellanhand mellan världarna som skydd. Nu lovar Vingela att hon ska få in Silas på spökskolan istället, vilket Silas går med på då han är förskräckligt rädd att någon i hans vanliga skola ska få reda på att han kan bli osynlig. Han är beredd att göra vad som helst för att slippa dra uppmärksamheten till sig. Hans mammor blir inte direkt överlyckliga, men de går med på att låta honom byta för de inser ju också problemet med att försvinna mitt framför ögonen på sina klasskompisar.

Det visar sig dock att han inte riktigt är som de andra spökena heller. Han kan inte sväva eller gå genom väggar och hans kläder blir inte osynliga när han själv blir det som på de andra. Dessutom har han ett ypperligt minne och lär sig utan problem allt som hans lärare lär honom. De flesta spöken har ett otroligt dåligt minne. Ganska snart börjar rektor Vektor misstänka att han inte är ett spöke utan en spion som Vingela lurat in på skolan för att på något sätt förgöra den, och inget Silas säger hjälper.

Silas vet varken ut eller in, han vet inte längre vem han kan lita på eller hur han ska kunna ta sig ur den knipa han, eller snarare Vingela, försatt sig i. Dessutom verkar hon ha försvunnit från jorden yta lagom tills alla problem dök upp.

På baksidan står det att detta är första delen i serien Spökskolan, så jag antar att vi har fler böcker att vänta.