måndag 12 september 2016

Du är modigast

Jag har just läst Du är modigast av Christina Wahldén. Det är julafton och Knut befinner sig på barnonkologen eller Bonken som en del kallar avdelningen. Just nu är hans föräldrar och lillasyster hos deras mormor en stund. Knut matar fiskarna och går sedan med sin droppställning tillbaka till sitt rum. Plötsligt knackar det på dörren och sjukhusclownen ber att få komma in. Knut tycker det är lite jobbigt med hans lustigheter men säger ändå ja. De båda ger sig ut på en ”roadtrip” i sjukhuset genom kulvertar, till lekterapin och till och med på en helikoptertur till Åland med en sjuk liten kompis som ska få fira julen hemma ett par dagar. Hon oroar sig mest om släkten ska känna igen henne nu när hon är skallig och uppsvullen av alla mediciner.
Det här är en berättelse som inte väjer för det svåra och berättar rakt på sak hur det är, att ingen vet hur det här ska sluta. Samtidigt är berättelsen full av hopp, värme och tillförsikt. Bilderna av Bettina Johansson bidrar att berättelsen blir hoppfull. 
En viktig bok som jag hoppas når många läsare.

Boken är utgiven på Rabén & Sjögren, som jag tycker anstränger sig lite extra för att ge ut riktigt snygga böcker, i det här fallet med tapeter på pärmarnas insidor som tillför och hör ihop med berättelsen. 

fredag 9 september 2016

Så har jag det nu

Femtonåriga Daisy flyger ensam över atlanten för att besöka sin moster och sina kusiner som bor på en gård på landet utanför London. Det är nutid men ändå en orostid, alla pratar om Kriget, det odefinierbara Kriget. Kanske börjar det snart nu?


På Londons flygplats finns inte moster Penn utan istället är det kusin Edmond som möter Daisy och kör henne till gården. Kanske börjar deras speciella kontakt redan där och då på flygplatsen. Livet på kusinernas gård är en idyll med djur, natur och den spirande första tonårskärleken mellan Daisy och Edmond.


Men Kriget närmar sig, plötsligt är det terrorattacker överallt, tusentals människor dödas och England ockuperas. Kusinskaran och Daisy skingras abrupt och idyllen är slut för alltid. Daisy tvingas ta ett vuxenansvar för sin lilla kusin Piper när de två blir utplacerade tillsammans.


Så har jag det nu är en skrämmande suggestiv skildring om ett kommande terrorkrig. Historien balanserar mellan det ofattbara kriget bland de moderna nutidsmänniskorna och ungdomarnas försök att leva, att få vara tonåringar mitt i allt elände. Så har jag det nu gavs ut 2004 och terrorn har sedan dess kommit oss alla närmare och har blivit en fruktansvärd del av vår vardag.


Meg Rosoff är en lysande författare, jag har tidigare läst Just in case och Den jag var. Båda dessa böcker är mycket bra men Så har jag det nu är fantastisk! Jag förstår verkligen att hon tilldelades ALMA-priset tidigare i år. Nu ser jag fram emot att få lyssna till henne på årets bokmässa i Göteborg.

torsdag 8 september 2016

Thomas Halling

I tisdags hade vi besök av författaren Thomas Halling på Skönadalsskolan. Det var första besöket av två där han besöker våra femteklassare och skriver tillsammans med dem. Vid  det här tillfället skrev de dikter. Det var hög koncentration, intensivt och snabb takt. Thomas var nöjd, lärarna euforiska och eleverna är mycket stolta över sina alster och längtar till hans nästa besök.

I bilen på väg till skolan hann vi talas vid om hans senaste utgivna böcker och de som är på väg ut från förlagen. Det är inte lite som han hinner med och det är en imponerande hög av böcker han skrivit  sedan vi sågs sist. 
Glädjande nog har förlaget ändrat sig om serien Olle 8 och det kommer två nya böcker nu under hösten,  Försova sig och Sprutan.
Den nya lättlästa serien om Lo som började med Åka fast, som jag skrev om HÄR, får en uppföljare med Inte bjudna.
Sen har Thomas börjat på en alldeles ny lättläst serie som heter Vi tre. Berättelserna  kretsar kring tre killar och två titlar är klara, Palla äpplen och Omelett. Alla de böcker jag hittills nämnt ges ut på Nypon förlag.
Thomas ger också ut böcker på Alfabeta och där kommer snart en ny bok ut. Han säger själv att det är en berättelse som kanske kan liknas vid trilogin om Agnes fast det nu handlar om en något äldre tjej, ungefär tretton år. Den första boken är som sagt på väg ut och nummer två skriver Thomas på för fullt, mer än hälften är klar. Glädjande nog ska det bli en trilogi.

Precis som arbetstakten var hög ute i klasserna är Thomas egen takt hög. Inte nog med alla böcker som kommer han är mycket ute i skolor och berättar, besöker fotbollsklubbar och pratar om trilogin Passa, Skjut och Mååål! och snart är det dags för planeringsmöte med förlaget om kommande projekt...



E-sport, MIK och bibliotek

Idag tänkte jag blogga lite om E-sport. Vad är det? Och vad har det med bibliotek och läsande  att göra?

E-sporten är en framväxande rörelse som handlar om att spela datorspel prestations- och tävlingsriktat. E-sport som begrepp har funnits ett tag, men det är nog ändå en ganska ny företeelse ändå för många. Ofta spelar deltagarna i olika lag ungefär som inom idrotten, inom ett speciellt datorspel som de tränar på för att bli bra på. De olika lagen möts i turneringar och mästerskap och tävlar mot varandra. Spelarna rör sig i spelet i realtid, det går oftast inte att pausa eller vänta och fundera på vad som ska göras. Det finns många olika sorters spel. Beroende på spel är lagen olika stora. Det kan variera mellan allt från två personer i ett lag upp till exempelvis 25 personer som ska samarbeta i en del spel. Ofta har varje spelare något som är hens specialitet eller uppdrag i laget. I en del onlinespel registreras alla lags deltagande och prestationer. Där kan alla spelare som spelar spelet exempelvis ha koll på vem som var först med att klara en bana eller klara en prestation. Precis som inom exempelvis fotboll så spelar inte alla för att nå eliten, en del spelar lite som man gör inom Korpen, eller andra lag där man lägger upp sitt engagemang och tid anpassat efter vad man själv vill eller kan lägga ned i träningen.

Så vad har E-sport och spelande med bibliotek och läsande att göra? Spelmediet är ett medium som ju kombinerar både läsning av text, bild, rörlig bild med eget deltagande, skrivande, skapande och informationsinsamlande. I spelet finns en berättelse som går att delta i och i viss mån, även förändra och vidareutveckla. Många unga människor har spelande som ett stort fritidsintresse och många unga har e-sportare som förebilder idag. Då många spel är online idag, dvs spelarna spelar med andra spelare världen över och det går att kontakta andra spelare i spelet och chatta med mera, kan det vara viktigt att diskutera kring både netikett och källkritik med utgångspunkt i onlinespelande, sociala medier eller e-sport. Även spelen är idag en form av sociala medier. Unga träffas och umgås på nätet med kompisar, kanske online i sin e-sportklubb. Många frågor kan diskuteras med utgångspunkt i spelmedier precis som i sociala medier och i diskussioner om Internetanvändande och källkritik. Spel kan ofta ha med känslor att göra: hur hanterar man misslyckanden online, misstag, besvikelser, glädje? Hur kan jag veta att vad som sägs är sant?

I fredags hade därför årskurs 6 på Söderpark besök av Felix, som spelar e-sport på hög nivå, samt IT- och MIK-experten Ville Felvin på bibliotekets programtid. Vi fick reda på hur mycket en e-sportare behöver träna för att nå eliten, hur spelandet går till med olika roller inom spelet och hur många som fanns i laget, hur spelarna kommunicerade med varandra och hur de gör för att bli bättre. Vi fick tips i hur man kan ge och ta konstruktiv kritik och hur viktigt det är att tänka på vad man säger till varandra, både online precis som när vi är ansikte mot ansikte IRL. Spelarna lägger också upp olika strategier, ledaren jobbar på att räkna ut hur de ska bli bättre som ett lag och vad de ska göra i spelet. Spelarna jobbar hela tiden på att utvärdera sig själva och göra analyser över hur de kan bli bättre och på att ge och ta kritik. Det blir mycket anteckningar och övande. Det viktigaste var att ha roligt tillsammans med sina lagkamrater.



Eleverna ställde egna frågor som de förberett och skrivit ned innan. Därefter höll Ville Felvin i en diskussion om sociala medier, spelande, förhållningssätt på nätet, netikett online, hur man är en bra kompis och hur ens föräldrar kan vara delaktig och med i ens spelintresse. Dagen var jätteintressant och det kändes som om eleverna verkade tycka att det var roligt att något som intresserade många av dem själva var det som stod på dagordningen, både i själva berättandet om e-sport och i den efterföljande diskussionen.

Vi tipsade även om Svensk E-sports kompendie: Code of conduct. Ett kompendie som tagits fram av tolv svenska e-sportsorganisationer för att skapa en bättre miljö inom e-sporten och som handlar om etiska regler för e-sportsarrangemang och för spelare på alla nivåer.

Den finns att läsa eller beställa här:

http://www.respectallcompete.se/koden/

De har också gett ut ett häfte som riktar sig till föräldrar och vuxna:

http://www.respectallcompete.se/foraldrar-och-e-sport/

http://www.esportforalder.se/

Stort tack till föredragshållarna för en inblick i ett intressant och aktuellt ämne som engagerar många unga!


tisdag 6 september 2016

Spännande program om barn och ungdomslitteraturen i media i höst

Under hösten har en del nya program om barn och ungdomslitteratur premiär! Det tycker jag är roligt och önskar mig mer av!

Emelie tipsade om Bokslukarna, läs mer här, och igår hade programmet "Estrids bokklubb" premiär, en finlands-svensk webb tv-serie som du kan se bla på Youtube . Avsnitten är ca 9 minuter långa och i det första avsnittet träffar Estrid illustratören Linda Bondestam. I följande avsnitt kommer Elvira att träffa Henrika Andersson, Lena Frölander-Ulf, Malin Klingenberg, Jenny Lucander, Annika Sandelin, Ulf Stark, och Stina Wirsén. 

Estrid Airas träffar bl.a. författaren Ulf Stark i "Estrids bokklubb".
Bild: Tor Wennerström
Här är första avsnittet av Estrids bokklubb!



Den 22 september startar Lisa Bjärbos och Johanna Lindbäcks pod "Bladen brinner". Den riktar sim till vuxna och kommer att handla om litteratur för barn och unga. De kommer att bjuda på boktips, reportage och intervjuer, och det kommer bara att handla om barn och ungdomsböcker!
Läs mer här!




fredag 2 september 2016

Gör nånting vackert av allt som går sönder här

Millas sommarlov är inte fyllt med kompisar, resor och spännande händelser. Nej, hennes mamma måste jobba och pengarna räcker knappt till mat. Bästa kompisen har åkt iväg med sin familj så dagarna är långa, tråkiga och ensamma.
Milla, som bor i Malmö, cyklar till stranden men kan inte slappna av för tänk om någon från skolan skulle se hur ensam hon är. Det blir att hon hänger på bibblan en hel del och sitter ofta framför datorn. En dag gör hon det bara, skriver ett inlägg på ett forum...

Finns du, du som gillar att hitta på grejer, men som är trött på att bara hänga med dina egna tankar och dig själv? Okej, om du läser det här kan du gärna skriva en rad och berätta ...Galningar undanbedes. Tack å hej! ”Milla" 

Efter flera dagar kommer äntligen ett svar, från Astrid. Astrid är också ensam på sitt sätt. Hon lever med sin pappa och utvecklingsstörda bror Charlie. Hon får ta stort ansvar för sin bror när pappan jobbar. Ofta blir det så att de träffas alla tre, Milla Astrid och Charlie och mycket av tiden och energin går åt att hålla Charlie sysselsatt och på gott humör. Det är en annorlunda bok som fyller ett tomrum. Mycket av texten är skriven i en sorts flytande dialog som gör texten lätt att läsa och bidrar att en kommer nära personerna. Titeln är hämtad från en låt av Tomas Andersson Wij med samma namn. Det är Charlotta Westerbergs debutbok, jag hoppas att det kommer fler.





torsdag 1 september 2016

Om hundra dagar ska jag dö så satans vackert att du vill följa med

Om hundra dagar ska jag dö så satans vackert att du vill följa med är titeln på Johanna Nilssons nya ungdomsbok.


http://www.adlibris.com/se/organisationer/product.aspx?isbn=9129699193En person som kallar sig Ikaros skickar ett mejl till sju olika ungdomar. I mejlet står det "Du är utvald. Lösenord: Ikaros". Med mejlet följer en länk till en blogg, Ikaros blogg. Emil heter en av ungdomarna som får mejlet, han och hans tjejkompis Filippa klickar sig in på bloggen och börjar läsa. Det handlar om Ikaros och bloggen är hens avskedsbrev till världen. Bloggen börjar på dag Ett och Ikaros avslutar första blogginlägget med "Jag finns. I dag och i nittionio dagar till. Nedräkningen har börjat."


De sju ungdomarna som har fått tillgång till Ikaros blogg blir alla berörda av den utlämnande bloggtexten, en del mer än andra. Några av dem blir helt fixerade av att hitta och hinna rädda Ikaros innan de hundra dagarna har gått. De undrar varför de sju är utvalda, de förstår att de alla måste ha stött på Ikaros på något sätt i sin vardag. Något samband måste det finnas mellan dem. De tar kontakt med varandra och försöker lägga upp planer på hur de ska kunna hitta Ikaros. Men dagarna går och efterhand kommer det fler och fler blogginlägg från Ikaros, där hen hela tiden räknar ner till dag hundra, den dagen när Ikaros ska försvinna från världen. Ikaros skriver mycket om att hen känner sig osynlig trots att andra finns runt omkring hen. Så har det varit i många år nu och Ikaros har till slut fått nog.


Johanna Nilsson räds inte att skriva om det svåra. Hon är mycket skicklig i att skriva om sorg, ångest och om de starka känslorna i sina ungdomsböcker. Jag har tidigare läst både Hon går genom tavlan, ut ur bilden, Pojken som botade sömnen och Janis den magnifika.

Om hundra dagar ska jag dö så satans vackert att du vill följa med är en mycket stark och läsvärd bok! En bok som nog inte är för alla men som för en hel del ungdomar kan vara just den rätta boken att läsa om man likt Ikaros i boken känner mörkret i sig och runt sig.


Om hundra dagar ska jag dö så satans vackert att du vill följa med är trots allt en bok som inger hopp. Bokens bästa avsnitt är när Ikaros och Emil pratar om vad man skulle sakna om man inte längre fanns.


"- Vara levande, sa Emil
- Va?
- Du kommer att sakna att vara levande."

Denna mening är central och återkommer flera gånger i boken. Känslan "att vara levande" är något som även andra personer börjar fundera på i boken. Kanske behöver man ändra sitt livsmönster ibland för att kunna "känna sig levande"?