tisdag 13 oktober 2020

Läskiga berättelser

 Ofta önskar mina elever att jag ska köpa ”läskiga böcker”, som om det vore en egen genre. Dessvärre är det ju inte så enkelt, vad som upplevs läskigt är väldigt subjektivt. En del tycker att blod är det läskigaste som finns, andra tycker det blir läskigt när berättelsen innehåller spöken. Jag tycker det läskigaste av allt är när berättelsen är så obehaglig att den kryper under skinnet på dig, och det kan bero på något så banalt som att jag TROR att det ska hända något..

I senaste Adlibrisbeställningen kom tre böcker som får spegla tre olika sorters läskigheter. Först Petrus Dahlins nya bok ”Ärret”. Den handlar om Zandra som i hela sitt liv saknat något, det där inombords som gör en hel. Det innebär att hon gör en massa saker för att vara populär och speciell utåt, men inombords känns det tomt. Det beteendet gör att hon råkar illa ut på flera olika sätt, eftersom att hon behöver otroligt mycket bekräftelse för att må bra, så mycket bekräftelse att hon gör en onödig operation för att få ett ärr.

Den andra, och tredje, läskiga boken är första och andra delen i serien om Zombie Lars av Kim W Andersson. Det är en serie som även går på SVTPlay. Lars är till hälften zombie och hälften människa, eller halvt levande-olevande som den korrekta benämningen lyder. I denna boken är det inte zombieinslaget som är det läskiga, utan attityden hos befolkningen i staden mot de främmande, som häxor, troll, ninjor, zombier mm också kallas. Här finns allt, från främlingsfientliga sällskap, till ren och skär mobbing och förslag på att de ska ha särskilda märken på sina kläder.

Den sista boken är ”Flickan utan ansikte” av Ingelin Angerborn. Detta är en traditionell spökhistoria, med alla ingredienser som gör en bra spökhistoria. En berättelse om ond, bråd död, en kyrkogård, ett gammalt hus, steg som hörs, saker som flyttar på sig, strömavbrott, rullgardiner som plötsligt rullar upp mm. ”Flickan utan ansikte”är en relativt kort berättelse, men tillräckligt lång för att skrämmas!


Ärret av Petrus Dahlin


Levande Olevande av Kim W Andersson  Vi och dom av Kim W Andersson

Flickan utan ansikte av Ingelin Angerborn






torsdag 8 oktober 2020

Skräck och spänning för de yngsta-Bokmässan

 Det är så roligt att tecknade serier fått en helt annan status idag än för tio år sedan till exempel. Jag tycker man bör se tecknade serier, som en egen litterär genre, med sina egna utvecklingsmöjligheter och inte som en "undergrupp" till annan litteratur. Men som sagt, den tecknade seriens status har höjts. Ett av de seminarier jag följde på Bokmässan i år, var Skräck och spänning, för de yngsta-ett samtal med Peter Bergting och Henrik Jonsson. De är två av Sveriges mest kända illustratörer och tecknare. Peter Bergting har illustrerat många fantasyböcker och är även serietecknare (Domovi, Hellboy, Vi kommer snart hem igen)och Henrik Jonsson (PAX, Batman, Fantomen) med mera. 

Nu har båda två kommit ut med varsin bok för yngre barn (4-8) De yngsta barnen vill väldigt gärna läsa spänning och skräck, men allt som oftast får de tag i en bok för betydligt äldre barn, som ser saftigt läskig ut på framsidan. Inte så lyckat alla gånger. Barnen blir onödigt rädda, vi bibliotekarier får kanske en tillsägelse av missnöjda föräldrar. Med Peter Bergtings nya böcker Jordens hjältar: Megastrålen och Robotvalpar och Henrik Jonssons skräckfyllda godnattsaga, De kom om natten, har vi nu något riktigt läskigt (men inte för läskigt att sätta i händerna på de små.) 

Vad är då skillnaden mot andra läskiga sagor? Illustrationerna skulle jag säga, SÅ skickligt gjorda. Båda författarna har läst mycket skräck, som barn och unga och tonar ner faran med att introducera skräck för barn. Det är bra att bli skrämd ibland, säger Henrik Jonsson. Då tränar man på att möta läskiga saker senare i livet.



MIK för sjuorna


MIK står för Medie- och informationskunnighet och innefattar kompetenser som gör att vi kan analysera, värdera och vara källkritiska kring allt informationsflöde som strömmar över oss.

På Tolvåkerskolan har vi en plan för vårt MIK-arbete. Vi har flera lektioner (ca 4-5 st) i sjuan i MIK. vi börjar då med att repetera vad som gäller om källkritik och informationssökning. Därefter går vi vidare och fördjupar arbetet och kunskaperna om MIK. Vi tränar på att värdera specifika källor och funderar då på syftet med olika webssidor och letar "värdeladdade" ord. Vi brukar också träna på att sortera bra sökträffar direkt i söklistan och lär oss hur man med enkla knep kan göra smarta(re) sökningar.

Jag har precis haft en omgång med MIK-lektioner i alla sjuor. Det är kul och spännande. Vi kollade bra länkar bl a genom att googla den spännande nyheten med jättehajen som simmade in i Bohuslän för någon vecka sedan. Vi analyserade fakta om Christopher Columbus via tre helt olika länkar, alla elever insåg att en av länkarna var helt felaktig....

Vi avslutade med att eleverna via olika nyhetssidor fick jämföra vilken nyhet som var "förstanyhet". Var det samma nyhet? Var det olika nyheter?

Det är alltid kul med MIK-lektioner och jag märker att eleverna blir duktigare och duktigare på detta. De lär sig att bli källkritiska tidigt vilket är bra, det är en kompetens som man verkligen behöver ha med sig ut i dagens samhälle.


onsdag 7 oktober 2020

Dyslexivecka

Denna vecka infaller Dyslexiveckan. Det är en vecka med fokus på dyslexi och infaller i oktober för att Internationella Dyslexidagen är den 8 oktober. 

I år så är temat Rätten till begripliga texter. Runt om i Sverige så anordnas det aktiviteter och seminarium kring dyslexi denna vecka. Du kan ta del av programmet och mer information på Dyslexiförbundets webbplats, https://www.dyslexi.org/forbundet/dyslexiveckan-2020

På Bokmässan Play kan du ta del av ett seminarium som heter "Älskade dyslexi" där bland annat Kim Waller från Prinsparets Stiftelse deltar och diskuterar ljudboken med samma namn.



Bild på en fyr med texten "Rätten till begripliga texter" och "Dyslexiveckan 2020"
Bild: Carina Söe-Knudsen


tisdag 29 september 2020

Mera Bokmässa!

Precis som Maria tog jag del av Bokmässan hemma, både torsdag och fredag. Även jag hann med betydligt fler programpunkter än en vanlig mässa, och just under seminarierna kändes det inte så annorlunda. Men när seminariet var slut blev det tyst... Det händer inte i vanliga fall! Där i allt sorl och trängsel så brukar stressen öka, "Var är nästa seminarie?" och "Hinner jag dit innan det börjar/blir fullt?". Dessutom så möter en någon som en inte sett på evigheter, och uppdaterar sig lite, eller hittar en monter med en massa spännande som en måste titta närmre på. Vissa saker saknade jag jättemycket, men det var härligt att få ta del av så många bra seminarier i denna tid när risken fanns att hela Bokmässan skulle ställas in helt som så mycket annat!

Ett tema för Bokmässan var "Läs! Läs! Läs!" och flera av seminarierna som jag tog del av handlade just om vad vi kan göra för att få barn och ungdomar att läsa. I både "Hur får man Youtubegenerationen att läsa?" med Ola Lindholm och Johan Lindqvist och "Lockande läsning för generation Alpha" med David Sundin, Kristina Lapidus och Henrik Johansson pratades det mycket om formen på böckerna. Historien måste komma igång snabbt, berätta vilken portal berättelsen kan bli och varför hen ska fortsätta att läsa den. Ett knep, enligt Kristina Olsson är att skrämma och chocka läsaren, på en lagom nivå, och berätta det redan i baksidestexten. En kan också byta perspektiv som Jens Lapidus gjort i Dillstaligan, där barnen är medlemmar i en tjuvliga istället för detektiver, och gärna spegla nutiden. Ola och Johan bygger sina böcker som dataspel, för att behålla läsarens intresse.

Ett annat seminarium som var mycket intressant var "Nya verktyg och vägar med gaming som grund". här samtalade Lillie Klefelt Ek, grundare av Female legends, Jon Ellrose rektor NTI gymnasiet i Sundsvall och Frida Monsén, lärare och föreläsare inom digitalisering om hur gamification kan bli en del av undervisningen genom att ta del av vad det är som gör spel så lockande och applicera det på undervisningen. Skolan är till viss del redan spelifierad, målstyrd, men eleverna bedöms på resultat istället för på ansträngning och processer, skills. Tanken väcktes att det kanske går att byta språk, istället för att fråga eleverna hur de lär sig att lära, fråga Vilka skills behöver du? Hur levlar du? Vilka "blixtrar" ställer till det för dig? Det talades också mycket om vilka fördelar spelandet kan ge, inte alla spel, tex problemlösning, kort koncist tydligt språk och socialt samspel. Frida menade också att det behövs en mer nyanserad bild av skärmtid, all skärmtid är inte bara tidsfördriv. Sist men inte minst lärde jag mig ett nytt begrepp, digital konsumtionskultur.

Som tur är så finns hela programmet kvar till årskiftet, där är några seminarium till som jag vill ta del av! Passa på att ta del av allt som erbjuds, helt gratis! Du hittar det på Bokmässan Play

I flera andra seminarium som handlade om läsning så var mantrat barn behöver läsande förebilder, helst pappor! Här har vi vuxna mycket att göra, så ta en bok i handen, läs den så barnen ser! 


BIld av <a href="https://pixabay.com/sv/users/Peggy_Marco-1553824/?utm_source=link-attribution&amp;utm_medium=referral&amp;utm_campaign=image&amp;utm_content=5011957">Peggy und Marco Lachmann-Anke</a> från <a href="https://pixabay.com/sv/?utm_source=link-attribution&amp;utm_medium=referral&amp;utm_campaign=image&amp;utm_content=5011957">Pixabay</a>
Man som läser en grön bok vid vatten i stadsmiljö
bild: Peggy und Marco Lachmann-Anke från Pixabay 

När jag letade efter en bild att illustrera denna texten så blev skillnaden mellan synen på kvinnlig och manlig läsning otroligt tydlig. Bokläsande kvinnor finns det oändligt många bilder på, men män läser på plattor eller ekonomitidningar...




måndag 28 september 2020

Min Bokmässa

 


Så är då årets speciella Bokmässa (den digitala) över. I två dagar satt jag och deltog i olika samtal och presentationer via nätet. I fredags eftermiddag hade jag lyssnat på 23 olika program! Det blev fler programpunkter för mig i år än under en vanlig Bokmässa i Göteborg mycket på grund av att det bara var att mata på med nya program från Bokmässan play. Jag saknade såklart mycket som den traditionella bokmässan erbjuder i form av montermingel, besök i alla bokaffärer som brukar finnas på mässgolvet, oväntade samtal som man springer förbi och lyssnar på, träffar med kollegor mm. Jag tycker ändå att Bokmässan är värd en stor eloge för att de har fått ihop ett så gediget program under rådande omständigheter. Att sedan allt finns kvar några månader till och är kostnadsfritt för alla är fantastiskt och en stor bonus.

Jag kunde känna inspiration och delaktighet via många program jag lyssnade på, några tänker jag nämna här. Ett av bokmässans teman i år är Läs, läs, läs. Att få barn och unga att läsa mer är oerhört viktigt och faktiskt snart akut. Undersökningar som bl a Statens medieråd och Förläggarföreningen gjort visar tydligt att allt färre ungdomar läser dagligen, det som oroar mycket är att nedgången de senaste tio åren är stor. Hur ser det ut om tio år?

Jag lyssnade bl a på föredragen "Är läskunnigheten hotad", "Att undervisa för livslångt lärande", "Ge dina barn ett språk" och "Att läsa tillsammans - högläsning för stora och små". Alla dessa föredrag handlar om läsning och om framgångstips. Tipsen som framfördes under dessa samtal är inte nya men viktiga att beakta och ta till sig (omedelbart) för att vända trenden med vikande läsning bland ungdomar i Sverige.

- Att diskutera (och därmed reflektera över) det man läser! Det är först då man kanske förstår en bok. Det är också detta som framförs som en viktig faktor för att ge ungdomar läslust.

- Att högläsa mycket. Både i skolan och i hemmet! Att inte sluta när barnen kan läsa själv. Att via högläsningen förklara ord, händelser och bilder. Att koppla det lästa till andra upplevelser. Ett förslag som framfördes var att man kan skicka med några bra frågor hem vi bilderböcker som föräldrar lånar till sina barn.

- Att visa vad vi (vuxna) läser! Vi lyssnar oerhört mycket på böcker. Det är absolut inte fel men det gör vår bokläsning anonym. Att vi vuxna som läser blir läsförebilder för våra ungdomar hemma, i skolan, på bussen, tåget, stan kan vara ett sätt att göra ungdomar nyfikna.

- Att (fysiskt) ta bort skärmarna för barnen och ungdomarna när det är lässtund! I hemmet och i skolan. Vi ska och kan inte förbjuda skärmarna, men om de läggs undan en stund får man ro över till bokläsning.

Seminariet "Skolbibliotek i världsklass" handlade om just det. Vad har framgångsrika skolbibliotek gemensamt. Via väl fungerande skolbibliotek får ungdomar och lärare en kontinuerlig kontakt med böcker. Via bibliotekarien i skolbiblioteket kan läraren få hjälp med böcker som passar just den läraren, klassen och eleverna. Samarbetet mellan lärare och skolbibliotek är oerhört viktigt för en positiv läsprocess. Det samma gäller arbetet kring informationssökning och källkritik. Ett skolbibliotek som arbetar tillsammans med lärare och skolledning lyfter denna undervisning. 

Att ha tillgång till ett skolbibliotek kom in i skollagen redan år 2011. Det är då oerhört anmärkningsvärt att endast 35% av Sveriges skolelever har tillgång till ett skolbibliotek med en bibliotekarie som arbetar minst 50%.

Jag tittade på mycket annat bra under bokmässan och jag har mycket kvar som jag vill lyssna på. Under helgen har det varit många intressanta författarsamtal som jag inte hunnit ta del av ännu.

Är du intresserad av vad våra partiledare läser? Gå då in och lyssna på det fina samtalet mellan dem som spelades in i torsdags och som nu ligger på Bokmässan play. "Vad läser ni - av plikt och lust"

Nästa år hoppas jag att det återigen ser ut så här i Göteborg!



torsdag 24 september 2020

Två bilderböcker av Baek Henna, årets ALMA pristagare.

 Magiska godiskulor och En fe på badhuset är två bilderböcker av årets ALMA pristagare Baek Henna, från Sydkorea. 

Två mycket speciella böcker, med fantastiska och annorlunda bilder. Jag fick tips om dem, genom att lyssna på förlaget Tranan/Trastens bokpresentation, på BTJ s förlagsdag, nyligen. De har specialiserat sig på översatt skönlitteratur från hela världen.


I Beak Hannas bildvärld kan allting hända. Barnets fantasi om att hitta en vän uppfylls här. I båda böckerna är de två huvudpersonerna ganska ensamma barn. I Magiska godiskulor är pojken/huvudpersonen ensam på skolgården och spelar kula. Det går bra att spela kula själv, men jag skulle behöva några nya kulor, konstaterar han. Men det är inga vanliga kulor pojken köpt, det är godiskulor.

När han äter dem börjar han höra vad både saker-soffan och levande varelser tänker. Hunden säger att han vill bli av med sitt halsband och sedan "leker och leker de i timmar". Pappa kommer äntligen hem, men en hel sida i boken fylls av hans tjat. Pojken blir ledsen, ligger i sängen och vill vara olydig, äter godis när han gått och lagt sig. Vem är det som tänker "jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig" Det är ju pappa. 

Till slut finns bara en genomskinlig kula kvar. När han äter den förstår han att någon väntar på honom därute.


I En fe på badhuset går flickan Dukji, med sin mamma till det gamla badhuset. Mamma badar för sig själv och Dukji håller till i kallvattenbassängen och leker. Om hon inte klagar när mamma borstar henne hårt på ryggen, köper mamma en drickyoghurt till henne efteråt. Plötsligt är hon inte ensam i bassängen längre. En gammal gumma tittar upp hur vattnet. Hon är en fe som tappat sina vingar. Var inte rädd, säger hon och berättar en saga för Dukji.


Baek Hannas bilder är en blandning av leranimationer och bildmontage. Helt unika, spännande och underbara!

Av Baek Hanna finns även Molnbullar på svenska. Som Emmi tidigare skrivit om här.