Adventskalender Lucka 6

Jag vet ingen författare som kan det där med julstämning bättre än Astrid Lindgren. Nu har de tre Emil i Lönneberga-berättelserna som utspelar sig vid jul kommit i en egen samlingsvolym, med Björn Bergs originalteckningar fint restaurerade och färglagda.

Boken börjar med Det stora tabberaset i Katthult där Emil bjuder alla fattighjonen på julmaten som de feta släktingarna från Ingatorp egentligen skulle ha. Emils stora hjärta och rättvisepatos sätter honom i klistret. Både lilla Ida och drängen Alfred frågar honom om det verkligen inte är ett hyss, men ingen av dem hindrar honom från att ställa till med stort julkalas så att även de fattiga och hungriga stackarna från fattigstugan ska få känna julstämning. Och trots den fina intentionen blir det snickarboa för Emil dagen efter.
I nästa berättelse är det åter dags för julkalas i Katthult. Alla i Lönneberga är där (utom de stackars hjonen då såklart) och den unga lärarinnan får till både snöbollskrig och kysslekar bland gästerna. Fast sanning att säga är det mest barnen som uppskattar snöbollskriget. Emils pappa, som gett sig ut i snön för att fånga in pigan Lina som rymt från middagsförberedelserna, hamnar dessvärre mitt i striden. Emil får in en hård snöboll rakt i gapet på honom så att han varken kan gorma sitt "Eeeemil" eller förklara varför han stänger den stackaren i snickerboa. Igen. Men under sittlekarna, efter att Emil kysst prostinnan, får han till slut det där erkännandet av sin far som han så ofta längtar efter.
I sista berättelsen gör så Emil sitt största stordåd, det som inte bara ger honom erkännande från sin far utan från alla i hela socknen. Det börjar med att Alfred skär sig i handen. Såret blir infekterat och Alfred blir till slut riktigt sjuk. Han måste till doktorn i Mariannelund. Problemet är bara att det är snöstorm och Katthult är fullkomligt insnöat. Ingen kommer dit och ingen kommer därifrån. Men Emil är inte "ingen". Att förlora Alfred är helt enkelt inte ett alternativ. Han selar på sin häst och bestämmer sig för att det bara måste gå, kosta vad det kosta vill.
Det här är tre välkända historier, "alla" kan dem antingen från böckerna om Emil eller från filmerna. Men att läsa dem är ett fantastiskt sätt att skapa lite julstämning även här nere i Skåne där snön ofta lyser med sin frånvaro större selen av december (och resten av vintern också, för den delen ...). Däremot är jag inte speciellt nöjd med titeln på boken. Ingen av historierna innehåller egentligen något hyss. Allt Emil gör i böckerna gör han av kärlek, socialt samvete och godhet. Utom möjligtvis den där snöbollen i pappans gap. Men det var ju inte som att han siktade på pappan, och han räknade kallt med att alla som var ute också var med på leken. Slut på klagomål!

En vecka på nya jobbet

Hej alla biblioteksbubbel läsare!

Jag heter Emmi och är den nya bibliotekarien på Skönadalskolan. Nu har jag funnits på plats i lite mer än en vecka så det var dags att presentera mig och lite vad som händer på biblioteket just nu.

Eftersom vi i princip redan var inne i jultider när jag började så har jag mest fokuserat på biblioteksrummet och att försöka hinna träffa alla elever på skolan genom att presentera mig i klassrummen. Har redan börjat få små hälsningar på morgonen och till och med en och annan kram.

Tidigare år har det ju funnits en tävling där en kan vinna ett pepparkakshus, det var jag ju så klart tvungen att ha i år också med lite hjälp av Christina. Kan ju inte missa något så roligt! Så snart kommer små nissar att gömma sig i biblioteket.

Här är de busiga nissarna som väntar på att få gömma sig. 

Då min källkritiska idol är Jack Werner passade jag även på att gå på en föreläsning med honom i Helsingborg. Frågade till och med rektor Elin om det var okej att gå innan jag hade börjat. Han pratade mycket om varför det kan vara så svårt att vara källkritisk och avslutade med det fina citatet: "Det räcker inte bara att vara källkritisk, man behöver vara självkritisk också". 

Detta är bara några av de små saker som sker just nu. Så håll ögonen öppna efter fler uppdateringar från mig och Tussen

Adventskalender lucka 5

"Just nu" är en bilderbok skriven av Lotta Olsson och illustrerad av Olof Landström. Olof Landström har förutom tidigare samarbeten med Lotta Olsson även illustrerat böckerna om Bu och Bä och Barbro Lindgrens böcker om grisen Benny. Boken är skriven på rim och berättar om livet som pågår på olika platser. På bokens baksida står det: "Man skulle kunna kalla boken en novellsamling i bilderboksformat på temat: Allt händer på en och samma gång!"


Rimmen utspelar sig till exempel i ett kök, på en strand, i skogen och vid havet. Samtliga rader inleds med ordet nu och på ett av uppslagen står det:
"Nu fälls en ek
Nu simmar ål
Nu leks en lek
Nu grävs ett hål"
Till varje rim finns Landströms fantastiska bilder att samtala kring.


Boken ger barnen möjlighet att bekanta sig med nya ord. Med utgångspunkt från boken kan man också skriva egna nu-rim och illustrera till rimmen. Det här är ett ännu ett mästerverk skapat av Lotta Olsson och Olof Landström.

Adventskalender Lucka 4

I den första novellen, som heter Tolvslag, får vi träffa Noel och Mags. Noel är tillbaka från college och Mags har verkligen saknat honom, mer än vad hon velat erkänna. Allt känns bra nu när han är tillbaka. Bra och lite annorlunda. Annorlunda på ett sätt som Mags knappt vågar tänka på. För inte kan man väl vara kär i sin bästa kompis? Och hur berättar man det i så fall? 

I den andra novellen, Själsfränder, träffar vi Elena. Hon älskar Star Wars och har bestämt sig för att köa inför biljettsläppet till den senaste filmen. Man måste köa i fyra dagar för att det ska räknas på riktigt. Elena är beredd på en lång ringlande kö ska möta henne när hon kommer fram till biografen. Väl på plats så är det två personer framför henne- knappt värt att kalla kö ens. Men visst måste det komma fler? De kan väl inte vara de enda fansen?  Ska Elana ge upp? Hon har ju förberett med sovsäck och ska göra inlägg på Instagram så att alla kan följa nedräkningen till filmen och hur kul det är att köa. Hennes mamman vill absolut inte att hon ska spendera flera dygn med främlingar och med jämna mellanrum krypkör hon förbi för att kolla läget.

Elena har lust att bara skippa alltihop, men vill inte ge upp. 

Gabe, en av de två andra i kön, är ganska trevlig. Känner inte Elena igen honom från någonstans?

Båda novellerna är humoristiska och till Själsfränder kunde jag inte hålla tillbaka skrattet: Båda novellerna berör även kärlek och det skildras på fint och ömsint sätt.

Låna och läs!

Adventskalender lucka 3

Tidens väv är den första delen i serien Kolvinge skriven av Kerstin Lundberg Hahn och Maud Mangold

Den handlar om 12 åriga Jorun, som en dag när hon är på väg hem drabbas av en kraftig yrsel. Hon blir rädd, men när hon kommer hem så hittar hon och hennes pappa en halvt ihjälfrusen man i trädgården. När pappan ger sig ut till vägen för att visa vägen så kvicknar mannen till och stirrar på Jorun. Han utbrister Vid Odens korpar, den sistfödda! men när han förstår att ambulansen ska hämta honom sticker han sin väg. I all turbulens så glömmer Jorun bort att berätta om yrseln för sin pappa. Samma kväll ringer Joruns mormor för att berätta att hon haft inbrott, och när Jorun nämner den konstiga yrseln så bestäms det att Jorun och hennes pappa ska komma och bo hos henne ett tag.
Väl hos mormodern så ser Jorun mannen igen och han presenterar sig som Kolvinge. Kolvinge hävdar att de har bråttom och tar tag i Jorun som återigen drabbas av yrsel. När hon kommer till sans skäller Kolvinge på henne och hävdar att hon fört dem ur kurs. Ur kurs från vad? Jorun inser sakta men säkert att hon inte längre är i sin egen tid, utan har förts tillbaka till vikingatiden. Hon har en gåva som hennes anmoder behöver och det är bråttom!
Nu börjar ett äventyr som inte blir helt ofarligt vare sig för Jorun eller Kolvinge.

Adventskalender Lucka 2

Magisk december heter en alldeles ny och underbar julbok. Det finns 24 kapitel, ett kapitel för varje dag i december fram till jul.

Julias känner sig ensam. Hennes bästa kompis Jack har precis flyttat. Julia och Jack har gått i samma klass i flera år och nu är ingenting sig likt längre när inte Jack är med henne längre. Till på köpet jobbar Julias föräldrar mer än någonsin. De har precis tagit över en bokaffär och de jobbar i affären precis hela tiden.

Det magiska börjar med att Julia gör en mycket vacker pappersstjärna i guld på fritids. Hennes fritidslärare Samir berättar att i hans familj brukar man säga att en stjärna är en vägvisare. Kanske kan den fina stjärnan som Julia gjort leda henne till något fint? Julia tycker mest att det verkar konstigt att en stjärna kan vara en vägvisare, hon förstår inte riktigt vad Samir menar.

När Julia lämnar fritids den dagen går hon till bokaffären där hennes föräldrar arbetar. Mamma står i kassan när hon kommer och slår in en bok åt en gammal dam i grön kappa. Den gamla damen har en liten urgullig ljusbrun hund med sig. Julia har aldrig sett en så söt hund! När Julia böjer sig ner för att klappa hunden får damen se Julias fina stjärna som hon fortfarande håller i handen.
- Det sägs att stjärnan är en vägvisare, säger damen.
Vad konstigt! Det var ju precis vad Samir sa till henne på fritids!

Så här börjar det första kapitlet i Magisk december. Vi får följa Julia, stjärnan, Julias föräldrar, den gamla damen och många fler under december månad, ett kapitel för varje dag fram till julafton.

Boken är skriven av Katarina Genar och de underbara illustrationerna har Lotta Geffenblad gjort.

Boken kan man läsa själv men den passar också utmärkt för högläsning för barn i åldrarna 8-10 år.

Adventskalender Lucka 1

Jag har fått äran att inleda årets Biblioteksbubbeladventskalender med en adventskalenderbok. Ett kapitel om dagen ända fram till jul. Det är åttonde året i rad som Rabén & Sjögren ger ut en kalenderbok och det har blivit en efterlängtad tradition. I år heter den Den helt sanna julsagan om kentauren som ville hem och är skriven av Mats Strandberg med färgglada illustrationer av Sofia Falkenhem.

Den lilla kentauren Ken Taur är på väg hem. I tre långa år har han varit fången och tvingats arbeta på en cirkus, men nu är cirkusdirektören bakom lås och bom och Ken har bestämt sig för att han inte vill vara utan sin familj en enda jul till, han måste ta sig hem. Det är en lång och farlig resa och han måste hålla sig undan från alla människor så att han inte råkar illa ut igen. Hur gärna han än skulle vilja ha sällskap på resan så går det inte, kentaurernas hemliga rike är så hemligt att ingen får veta var det ligger. Men när hans vän, eldflickan Gnistra som hjälpte honom komma bort från cirkusen, ber om att få följa med kan han inte neka henne. Gnistra är modig som få och hennes lysande eld visar sig många gånger vara bra att ha under den äventyrliga resan mot norr.
Under resans gång möter de fler och fler sagofigurer från kända sagor som känner sig missförstådda och orättvist behandlade. Det är prinsessan Acapella (som sagan gett namnet Törnrosa) och som själv stängt in sig i sitt slott efter att en prins tagit sig in och kysst henne (utan hennes samtycke) medan hon sov, det är Häxan som blivit hemlös efter att två odrägliga barn lurat in henne i ugnen och sedan ätit upp stora delar av hennes hus och det är Vargen som fått dåligt rykte sedan Rödluvan lurat alla att han ätit upp hennes mormor, när det i själva verket var så att Vargen var mormoderns bästa vän.
Till en början känner sig Ken inte helt bekväm med alla nya vänner - är de verkligen så snälla som de själva säger, han har ju hört sagoversionerna så många gånger - och det är inte helt enkelt att komma överens alla gånger. Men när det verkligen gäller, när Ken och hans följe kommer till Nordpolen och inser att Tomten blivit bortförd och hela julen är i fara, så visar sig de nya vännerna vara till stor hjälp.
Boken handlar om vänskap, om att våga lita på andra och att vi faktiska behöver varandra för att överleva. Och det är samtidigt en lektion i att noga kolla sina källor och inte svälja första bästa historia. Ofta finns två sidor av en händelse, och det är faktiskt möjligt att den ena ljuger för att få ihop en historia som passar hens syften.
Om du har läst böckerna om monstret Frank kanske du känner igen Ken därifrån, annars går det absolut att hänga med i historien lika bra ändå. Det är en halsbrytande historia i högt tempo och med lagom spännande cliffhangers. Min enda invändning är att de ganska små barn som historien vänder sig till kanske inte kan ursprungssagorna så bra att de hänger med på alla referenser. Men det här kan ju vara ett utmärkt tillfälle att även läsa dem. Börja idag och läs ett kapitel om dagen, annars läser du lätt ikapp några kapitel, de är inte längre än att du hinner två om dagen.