Fantastiska illustrationer av Maria Nilsson Thore

Jag har naturligtvis sett Saltkråkan både två och fem gånger, men jag har faktiskt aldrig läst böckerna. Och de skrevs ju också först för TV. Nu har första bilderboken om Saltkråkan kommit och liksom många andra av Astrid Lindgrens bilderböcker är det ett kapitel från de befintliga böckerna som brutits ut och fått en ny inramning. Tidigare bilderböcker har illustrerats av till exempel Ilon Wikland och Marit Törnkvist - den senare hade en hel utställning på Astrid Lindgrens Näs när vi var där i somras - men nu har stafettpinnen gått vidare till underbara Maria Nilsson Thore. Hon har skrivit och illustrerat älskade böcker som Petras prick, Bus och Frö på varsin ö, småbarnsböckerna om förskolan ärtan, Treo, Enis och en till, Konstiga djur och många fler. Jag kan förresten tipsa om hennes Instagramkonto (jagjobbar) där hon ibland lägger upp små filmsnuttar på när bilderna växer fram. Så fina.

Den första bilderboken om Saltkråkan handlar om när Pelle råkar skaffa sig ett eget djur, en kanin närmare bestämt. Pelle och Tjorven ger sig iväg till bonden efter mjölk, men den lilla promenaden tar en oväntad vändning när de först får följa med kofärjan till grannön och sedan därifrån ror helt själva vidare till en annan ö, där de tack vare Tjorvens förslagenhet får köpa en kaninunge för bara en enda krona. Allt hade varit gott och väl om inte åskan dragit in just som de ska ro hemåt igen, för det enda i hela världen som kan skrämma Tjorven är just åska.

Berättelsen är ju vad den är, Astrid är vår starkast lysande stjärna på barnbokshimlen, men vi kan hennes berättelser. Det är för bilderna man ska köpa/låna den här boken … Bilderna är helt enkelt fantastiska. Lugna, milda vattenfärger. Hav och himmel som kommer till liv. Vi "vet" hur Tjorven, Malin och farbror Melker ser ut, men Maria Nilsson Thore har inte fastnat i det tänket utan ger dem sin egen prägel. Jag älskar det.

Boken är ju lång för att vara en bilderbok, med mycket text på varje uppslag, men med de här bilderna så gör det ingenting. Både jag och barnen jag läste för kunde titta länge på dem.

Bokmässan 2019, del 2

Även jag har varit på bokmässan i Göteborg. Jag fick mycket inspiration och kunskaper med mig därifrån som vanligt. Här ska jag berätta om några höjdpunkter.

Jag var på seminariet "Den här gången ska allt bli annorlunda!" med de tre författarna Siri Spont, Sandra Beijer och Jenny Jägerfeld. De har alla tre nyligen kommit med ungdomsböcker som var och en för sig handlar om identitetssökande och om önskan att vara någon annan eller att bo på någon annan plats. Ämnen som kom upp under seminariet var:

- önskan att bli någon annan. Många ungdomar tycker att de blir inplacerade i en given roll. När de blir lite äldre vill många gå utanför denna bilden av sig själv som omgivningen har. Det kan vara svårt att känna att man utvecklas när man tillbringar lång tid omgiven av samma personer. Ibland tar man ett aktivt kliv bort från sitt gamla umgänge till något nytt. Det är inte alltid att det nya känns rätt heller.

- Det är svårt att vara ungdom. Man vill mycket, kanske flytta, byta kompisar eller bara bli modigare. Samtidigt har man ingen bestämmanderätt vad det gäller var man ska bo eller vilken skola man ska gå i.

- Högstadiet är en svår period för många. Man måste vara "helt rätt" annars blir man lätt utanför och känner sig annorlunda. Vem tillåts bestämma vad som är helt rätt?

I alla tre böckerna finns det med personer som känner sig nöjda. Både med sig själva och med platsen de bor och lever på. De vill inte vara några andra. De är jordnära och vanliga och tillåts också att vara det. Dessa personer blir alla viktiga för huvudpersonerna i böckerna.

Många känner igen sig i att inte riktigt veta vem man är eller hur man ska vara, speciellt under tonåren. Kanske kan det hjälpa att läsa någon av seminariets tre böckerna. Jag tror också att dessa böcker kan passa mycket bra att ha i bokcirklar/läsgrupper på högstadiet.

Böckerna som seminariet handlade om är Mellan oss av Sandra Beijer, Är det nu allt börjar av Siri Spont och Mitt storslagna liv av Jenny Jägerfeld.

Linda Spolen föreläser på bokmässan 2019

Jag deltog i flera seminarium kopplade till MIK (ett av årets teman på bokmässan). MIK betyder Medie- och informationskunnighet. Citaten nedan fick jag från två olika föreläsningar.  Jag tycker de säger så mycket om vår tid och vad vi behöver tänka på när vi arbetar med MIK i skolan.

“Vi lever i en värld där allt går snabbare och tanken långsammare. Det är så viktigt att eleverna har erfarenhet och källtillit” (Thomas Nygren, Bokmässan 2019). Det är en nödvändighet att de källkritiska förmågorna automatiseras hos våra elever. Vi ska lära dem att reflexmässigt vara källkritiska och informationsmedvetna.

“Vi ska inte låta google vara källkritiska åt oss. Vi måste lära eleverna källkritik, sökteknik och sökkritik” (Linda Spolén, Bokmässan 2019). Om vi inte själva är källkritiska och söksmarta kommer google att vara det åt oss. Vill vi verkligen att google ska göra jobbet?

Ett monterbesök hos UR.se resulterade i att jag hittade till en bra, rolig och smart serie om naturvetenskap kopplat till källkritik. Serien heter Kolla myten och det är epidemiologen och vetenskapsjournalisten Emma Frans som ligger bakom serien. Titta på den! Den är sevärd och passar för elever i åldrarna 12-16 år.

En glad Ola Lindholm

Som vanligt lyssnade jag på flera författare som pratade om sina nya böcker. Bland annat lyssnade vi på när Ola Lindholm pratade om sin alldeles nya serie Kung Pow. Det har hittills kommit ut två delar i serien som handlar om Mästare Ju, Sam och datageniet Aicha som tillsammans kastar sig ut i olika actionäventyr. Böckerna är bra och de lånas flitigt, speciellt av mellanstadiekillarna.

Presentation skolbiblioteksverksamhet och Bibliotek i Världsklass

I måndags kväll var Maria och Ninni och presenterade skolbiblioteksverksamheten och Skolbibliotek i världsklass för Utbildningsnämnden. Så roligt att få presentera sin verksamhet för dem som har det övergripande ansvaret! Genom presentationen fick de en inblick i hur vi arbetar ute på skolorna, vad vårt teamarbete innebär och vilka otroliga fördelar det ger och att det skapar nyfikenhet ute i landets skolbiblioteksvärld. Vi presenterade även kriterierna för att få utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass och pratade om att även om det satsats på skolbiblioteken så är förutsättningarna olika inom kommunens skolor på grund av olika stor tjänstetillsättning. Några skolor har haft möjlighet att satsa på att öka tjänsten i skolbiblioteket, vissa inte. Önskemål för att kunna få fler skolbibliotek i världsklass är att de små skolorna har minst 50% bibliotekarie i skolbiblioteket. Vi fick många kloka frågor både under och efter presentationen och en av dem som var med 2004 och tog beslutet om att det skulle finnas utbildade bibliotekarier på skolbiblioteken sa att det var roligt att se så bra det blivit! Sådan feedback är härlig att få!

                                                               

                                                                               

En spännande bladvändare

Camilla Lagerqvist är en av mina favoritförfattare. Hon skriver spännande böcker om olika människoöden under 1900-talet. "Pojken i graven" är hennes senaste bok och redan på första sidan var jag fast och kunde inte sluta läsa.


"Pojken i graven" handlar om ett syskonpar som heter Malin och Bosse. De bor på en gård och i en stuga intill bor deras mormor. Om nätterna promenerar mormor iväg och kommer tillbaka jordig. Syskonen är nyfikna på vart hon går och bestämmer sig för att följa efter. Det visar sig att hon går till kyrkogården, till sin familjegrav. Mormor säger till Malin och Bosse att hon vill veta om han är där i graven. Syskonen vet inte vem mormor menar och tror att hon yrar. Men det visar sig att mormor hade en pojke som hette Lukas och nu vill hon ta reda på om han verkligen finns i den nergrävda kistan. Malin och Bosse hjälper till att gräva efter kistan och när de tillsammans öppnar den, finns där bara tegelstenar … Varför finns inte Lukas i den nergrävda kistan? Malin och Bosse måste ta reda på vad som hänt honom. Kommer de att få svar?


"Pojken i graven" är en läsvärd bok från cirka tio år.

Barn och ungas medievanor

Statens medieråd publicerade nyligen sin rapport om barn och ungas medieanvändning, "Ungar och medier 2019". Det är mycket intressant läsning, då du får inblick i hur mycket tid de olika åldersgrupperna lägger på olika medier. En del behandlar ungas användning och tillit till nyhetsmedier och här finns en del att arbeta med, inte minst då det visade sig att socioekonomiska och demografiska förutsättningar gör stor skillnad.

Det som är ledsamt, men inte helt oväntat, är att läsningen av fysiska böcker får stryka på foten till förmån för andra aktiviteter.
I åldersgruppen 9-12 år uppger 22 %  att de läser varje dag (31% 2012, 26% 2017) och 6% uppger att de  lyssnar på ljudbok.
I åldersgruppen 12-16 år är läsningen ännu lägre, bara 11 % uppger att de läser varje dag
(20% 2012, 11% 2017) och 3 % uppger att de lyssnar på ljudbok.

Detta innebär enligt rapporten inte att barn och unga inte läser, men de läser andra texter än tryckta böcker. 

Läs gärna rapporten i sin helhet, du kan ladda ner den genom att klicka på länken Ungar och medier 2019

Jag heter Astrid!

"Astrid, alltid Astrid! är en kapitelbok skriven av Charlotta Lannebo och illustrerad av Maria Nilsson Thore. Den handlar om Astrid som är åtta år och bor tillsammans med sin mamma, pappa och tre syskon i ett gult kedjehus på Ladugårdsvägen 8. Hon är kortast i klassen men inom sig känner sig Astrid storslagen. Astrid heter egentligen Eva men efter att hennes mamma berättat om sin mammas mormor som hette Astrid, bestämmer sig Eva för att byta namn.



Astrid är yngst i syskonskaran och känner sig ganska orättvist behandlad. Bland det värsta Astrid vet är att gå på fritids. Hon tycker heller inte om att bli avbruten när hon gör saker som till exempel när hon syr en väska på fritids och plötsligt måste dela symaskin med Adam eller när hon har tänkarstund.



Det är en händelserik bok och vi får bland annat följa med Astrid och hennes familj till fjällen, vara med när Astrid och Julle sätter igång brandlarmet och när Astrid ska sova över hos kompisen Maryam.



En kapitelbok från cirka sju år om orättvisa, familj, ilska och behov av att få vara själv.

Bokmässan 2019

Bokmässan är en av årets höjdpunkter för mig! Två dagar som är fullspäckade av seminarium och möten med författare och experter i olika ämnen. Intrycken är många och varje år föds det idéer som jag testar i skolbiblioteket. Och alla böcker! Så härligt att få chansen att bläddra i nya titlar och se layout, textsnitt mm  Jag gör alla inköp via Adlibris webbsida där jag inte kan känna och titta i böckerna, så  i Bokmässans förlagsmontrar kan jag frossa i den upplevelsen!

Nedan följer ett axplock av vad jag hann med under årets Bokmässa.

Jag började med ett seminarium om Allmän och lika läsrätt med en panel bestående av Jenny Edvardsson, lärare i svenska på Wendesgymnasiet, Cilla Dahlén, skolbibliotekarie, Maria Samuelsson, förstelärare i svenska. I samtalet kom det bland annat fram att för de som är ovilliga läsare kan igenkänning vara en ingång till läsning. En annan klokskap som framfördes var att läsning i skolan ofta kopplas samman med prestation, inte lust. Där har vi lite att arbeta med kände jag. Andra tänkvärda saker var att läsläxan kanske kan få vara den bok en redan läser, då blir det inte ett lika stort motstånd och ytterligare ett måste och sist men inte minst att bli respekterad för det sätt en läser på oavsett om det är med ögonen eller öronen.

,

Nästa programpunkt handlade om läscoaching. Maria Björsell har skrivit en hel bok om detta och det behövs idag när läsningen minskar i alla åldrar. Förr så gick läsandet upp när ungdomarna blir vuxna, nu gör det inte det längre.

Vad beror då den minskade läsningen på? Maria tror att mycket beror på att

läsläxor och högläsningen försvinner i 10 årsåldern. Då släpps barnen fria, och förväntas klara det själva. Då dippar läsningen trots att de möts av mer och mer text. Vi behöver fortsätta coacha dem!

                                   

Jag lyssnade även på Pamela Schultz Nybacka som pratade om Värdet av skolbiblioteket. Pamela var i Kävlinge och intervjuade oss skolbibliotekarier om vårt arbetssätt i team som är tämligen unikt.  Hon är väldigt förtjust i vårt arbetssätt och det tycker jag är väldigt roligt! Rapporten var ett underlag till Nationella biblioteksstrategin som publicerades i våras. 

,

Efter ytterligare några intressanta seminarier så avslutades dagen med Sara Lövestam och Sagor om grammatik. Jag visste inte att grammatik kunde vara så roligt! Vi fick bland annat höra berättelsen om den strandsatta prepositionen och sagan om språkflätan. Hon berättade också om sina tidigare böcker, som jag genast blev väldigt sugen på att läsa. 

 Även fredagen var oerhört innehållsrik med många fina scenprogram i förlagens montrar, bland annat så pratade Maria Heimer med Ann Pihlgren om högläsning i förskoleklass. Högläsningen är viktig för språkutvecklingen i och med att när du läser högt så kan du läsa en bok som är snäppet svårare än vad barnet själv kan läsa. Då får barnet en högre abstraktionsnivå, nya uttryck och mer komplexa meningar. I boken bjuder hon på tips vad en bör tänka på när en väljer bok och planerar högläsningen.

Så många nya intryck och kloka saker som följer med hem. Jag längtar redan till nästa år!