Du är ett geni

Högstadiet är ett lågvattenmärke i livet för väldigt många människor. Men hur hemskt det än är här i Sverige så misstänker jag att en amerikansk (eller som i det här fallet canadensisk) high school hade varit betydligt värre. Det känns som att alla skildringar av high school - förutom David Levithans - visar på hierarkier där ingen går säker och alla tjejer bara lever för att sticka kniven i ryggen på sin "bästa kompis". Förfärligt.
Boken jag läste nu senast var inget undantag. Den handlar om Stewart som förlorar sin mamma i cancer och Ashley som levt ett perfekt liv ända tills hennes pappa berättar att han är homosexuell. Stewarts pappa och Ashleys mamma finner varandra och efter ett år bestämmer de sig för att flytta ihop i Ashleys hus.

Medan Stewart tycker att det ska bli spännande och roligt att få en syster (89,9% positiva känslor, som han säger till sin psykolog) vill Ashley bara dö. Stewart är extremt intelligent men usel på sociala situationer (det sägs aldrig rakt ut, men en Asbergerdiagnos är väl ganska trolig) och Ashley är övertygad om att hennes topposition på skolan är hotad om det kommer ut att hon fått en nörd, ful och kortväxt dessutom, till bonusbror. Och ännu värre om anledningen till föräldrarnas skilsmässa dessutom kom fram. Det har hon inte berättat för en levandes själ...

Ganska snart hamnar Stewart i trubbel på grund av en kille som han har idrott med, Jared. Men så visar det sig att Jared är intresserad av Ashley och Ashley av Jared och plötsligt inser de ofrivilliga syskonen att de faktiskt kan ha användning av varandra. Jared kan ju inte slå ihjäl Ashleys bonusbror och Stewart kan vara "förkläde" när Jared kommer hem till Ashley, så att de kan vara ensamma när föräldrarna inte är hemma. Jag skulle ljuga om jag sa att allt omedelbart blir till guld och gröna skogar mellan Ashley och Stewart, men de börjar i alla fall tolerera varandra lite bättre.

Jag älskar Stewarts rättframhet, att han inte drar sig för att ställa alla de där obekväma frågorna, som andra kanske undviker av någon slags missriktad artighet. Jag älskar hur han trots allt är den som klarar sig ganska bra bara genom att vara den han är, med sin genialitet när det gäller matte och no, och sin fullkomliga ignorans inför vad som anses "normalt" och "inne" och sin snällhet.

Sorgen efter mamman finns där som ett allvarligt stråk genom hela berättelsen och Stewarts sätt att försöka hålla henne levande i det nya huset är hjärtskärande fina.

Ashley är ju som väntat odräglig, men kanske kan också hon lära sig något av det som händer och bli en bättre människa, i bemärkelsen se utanför sitt eget liv och sin person.

Källkritik

Igår var det källkritikens dag, vilket Emelie skrev om här på Bubbel. Passande kom Skolverket med information om att Lgr11 (läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) kommer att få en ny skrivning som stärker skolbibliotekens roll i samarbetet med pedagoger.
Under rektors ansvar kommer följande formulering att finnas:

 "Skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens."


Ändringen träder i kraft 1 juli 2018 men kan tillämpas redan från samma datum i år. En ändring som vi naturligtvis välkomnar. I Kävlinge är vi långt framme vad gäller att undervisa om informationssökning och källkritik, naturligtvis i samarbete med skolbibliotekarierna. Exempelvis har Tolvåkersskolan fått utmärkelsen Ett bibliotek i världsklass 2016.
Vi är ju sju skolbibliotekarier som samarbetar och just nu följer vi Skolverkets modul Kritisk användning av nätet. Även om mycket känns välbekant för oss är texter och filmer bra att ha som utgångspunkt för diskussioner i gruppen.
Skolverket har för övrigt besökt Skönadalsskolan för att spela in en film som finns med i nämnda modul.

Life as we knew it

Life as we knew it som ännu inte översatts till svenska är den första delen av fyra på vad som beskrivs vara "The ultimate dystopian. A very exciting read!"

Det är verkligen den ultimata dystopin som berättas för oss i Life as we knew it. Den bästa och mest skrämmande jag någonsin läst! En asteroid är på väg mot månen. Detta är känt och astronomer och fysiker sitter i TV-sofforna och diskuterar hur händelsen och själva nedslaget kommer att kunna ses från jorden. Dagen när kollisionen mellan asteroiden och månen ska ske kommer och CNN, Fox news m fl TV-kanaler (historien utspelar sig i USA) sänder oavbrutet och allt handlar om asteroiden. Kollisionen ska ske på kvällen och Mirandas familj, hennes mamma och bror står tillsammans med grannarna på gatan utanför huset och fikar, småpratar och skrattar. Det är en förväntansfull, spännande och festlig stämning. De har kikare med sig så att de ska kunna se meteoritens nedslag på månen.

"And then it hit. Even though even we knew it was going to we were still shocked when the asteroid actually made contact with the moon. With our moon"

Direkt märker man att något händer. Plötsligt är inte månen halv längre, den tippar och sedan blir den större och större. Den har lämnat sin bana och kommer närmare jorden. Folk får panik och kastar sig in i sina bilar och kör iväg eller springer in för att höra vad journalisterna på CNN säger.

För 16-åriga Miranda, hennes mamma och bröder ändras livet totalt den där kvällen. Först märks det inte så mycket men ganska snart får de problem med att strömmen kommer och går. Månens dragningskraft på jorden är helt ur balans vilket ganska snart utlöser den ena naturkatastrofen efter den andra.

Mitt i allt detta ska familjen försöka uppehålla någon slags vardagsrutin. Går det när jordens förutsättningar totalt har förändrats?

Life as we knew it är en mycket spännande och välskriven bok om hur enskilda individer, familjer, samhällen och nationer fungerar när den dystopiska katastrofen slår till. Boken är skriven i dagboksform och det är 16-åriga Miranda som är berättaren.

De andra delarna i serien heter: The dead & the gone, The world we live in, The shade of the moon. Det är Susan Beth Pfeffer som skrivit serien.

Källkritikens dag

För något år sedan startade tidningen Metro Viralgranskaren som undersöker fenomen/nyheter som blir virala och tar reda på sanningen bakom, och - om de visar sig vara falska - stämplar dem med FALSK-stämpel.

Som till exempel att Zara Larsson hatar män och att Svenska landslaget planerade ha det som citat på sina spelartröjor.


Förra året instiftade Metro Källkritikens dag den 13 mars, som ett led i att ytterligare uppmärksamma vikten av att titta, läsa och dela kritiskt på nätet och i förra veckan lanserade de Lilla viralgranskaren, uppgifter och material som passar utmärkt för elever i grundskolan att jobba med och prata om. Det ligger helt i tiden. En av världens mäktigaste män använder sig av "alternativa fakta" för att ta beslut som påverkar människor över hela världen, och vi måste alla jobba för att galenskapen inte sprider sig (mer än nödvändigt).


Så jobba med dina elever, prata om källkritik i så många ämnen du bara kan, redan från årskurs 1. Tycker du att det är svårt att själv veta vad som är sant egentligen, ta hjälp av något av alla material som finns. Och prata med skolbibliotekarien om hjälp.
Lilla viralgranskaren
Viralgranskaren
Statens medieråd
Internetstiftelsen 
UR skola

Zlatan - ett liv

Det har kommit ett antal böcker om Zlatan redan och fler lär det bli. Jag har läst David Lagercrantz böcker om Zlatan, både ursprungsboken och den lättlästa varianten. Det är riktigt bra böcker som fortfarande läses mycket på Tolvåkerskolan.

Om man vill läsa en tunnare bok om Zlatans liv både på och utanför fotbollsplanen kan jag tipsa om Tomas Dömstedts bok Zlatan Ibrahimovic - Ett liv.

Man får reda på mycket om Zlatans liv trots att boken är både tunn och lättläst. Det är Vilja förlag som ger ut denna bok och de har många fler lätta faktaböcker som verkligen är bra och intressanta.

Internationella kvinnodagen

Idag den 8 mars är det Internationella kvinnodagen och jag har skyltat om starka flickor och kvinnor på Rinnebäcksskolan.

Vill du ha fler boktips så klicka här!

Nypon förlag har flera titlar med tjejer i huvudrollen, den listan hittar du här!

Om jag får stanna

Ilona och Stella är bästa kompisar och går i samma sjätteklass. De har känt varandra sedan den dagen de möttes i förskoleklass och Stella lärde Ilona några ord på svenska.
Trots att Ilonas familj varit många år i Sverige har de inte uppehållstillstånd utan lever gömda i ett kloster. Det är bara hon och hennes lillebror som kan vistas utanför klostret. Dagarna liknar klasskamraternas med lektioner, kulturskola och fotboll. Men sen tar de bussen till klostret där hela familjen bor i ett litet rum med fördragna gardiner. Det är pressande att inte veta, att alltid oroa sig men ändå försöka se framåt och tänka på en möjlig framtid i sitt nya hemland. Motsatsen, att behöva återvända är inget värdigt alternativ.
Stella tycker också att det är jobbigt att inte veta om ens bästa kompis finns kvar om en vecka. Många gånger känns det också som om hon klagar över småsaker när hon jämför med Ilonas liv och får dåligt samvete. Att  ha en storebror som inte mår bra och inte går till skolan gör inte saken bättre. Vem i familjen förstår henne egentligen?
Berättelsen varvas så att fokus är på Ilona i vartannat kapitel och på Stella i vartannat. Det känns trovärdigt och är anpassat till den tänkta målgruppen. Jag beställde genast
ett exemplar till som kommer att hamna på högläsningshyllan.