Att inte vara vän med sin kropp

I helgen har jag läst två  mycket bra berättelser. Skarven av Sara Lövestam och Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld. Två mycket skickliga författare som båda har skrivit böcker för mellanåldern, deras första.

I Skarven är miljön en skärgårdsö befolkad av bl.a. tre ungdomar som av olika själ är hänvisade till varandra. De tre får vara våra ögon och driva berättelsen framåt omväxlande. Ludde har snöat in på Sherlock Holmes och vill gärna att det ska hända mystiska saker. Han kommer att bli bönhörd med råge. Johanna som tänker att sommaren ska bli ett andningshål från den jobbiga skolvardagen. Om nu bara hennes föräldrar kunde sluta att kalla henne för Johan och gilla det rosa håret. Olivia, vars föräldrar överbeskyddar henne så att livet blir mycket begränsat. De vill ju inte mista en dotter till.
När de tre beger sig ut till Skarvön, den kallas så för öns rika bestånd av Skarvfåglar, blir de bortmotade men samtidigt tipsade om något mystiskt som hände på deras ö, Sländö, för flera år sedan. En gästande biolog från Kina som föll ner från en klippa och dog. Var det verkligen en olyckshändelse? När ungdomarna börjar undersöka saken finns det personer på ön som blir oroade och hotar dem. Samtidigt som en mycket spännande deckargåta skrivs fram får vi följa ungdomarnas strider för att få vara de de är och vill vara utan begränsningar och förbehåll. Starkast griper mig Johannas kamp för att hennes föräldrar ska acceptera henne. Hon känner sig sviken och ensam, ett tag tror hon att även kompisarna har svikit henne. Att de bara har låtsats förstå henne. Deckargåtan får en dramatisk upplösning. I slutet av boken känns det hoppfullt, föräldrar blir klokare och ser sina ungdomar med nya ögon.

I Brorsan är kung följer Måns med sin mamma till Malmö en varm junimånad. Mamma ska jobba och de får låna en våning på Möllan. Nästan omedelbart träffar Måns Mikkel nere på gården när han är där med sin skateboard. Först känns Mikkel hotfull, ilsken tatuerad som han är och något äldre. Det visar sig vara fel, han blir en trofast vän med ett hjärta av guld och tatueringarna är bara tusch som Mikkels brorsa tränat sig att göra inför kommande tatueringsjobb. Det är stor humor när Mikkels skånska dialekt skrivs ut och de små förvecklingar det kan bli när en ovan Stockholmsgrabb ska förstå. Måns pappa är kvar i Stockholm. De vuxna säger att det beror på att han behöver träna sig på att cykla. Han ska göra en lång tur från norra Sverige till Paris för att uppmärksamma klimathotet. Måns anar att det är för att han gråter så mycket numera. Ända sedan Måns berättat att han vill bli betraktad som kille och inte som Michelle som dopnamnet är. Pappa är så orolig för hur livet ska bli för Måns. Allt känns lättare i Malmö med en riktig kompis och ingen som vet hur det var förut. Därmed inte sagt att han mår toppen eller inte bekymrar  sig. Det gör han hela tiden, över pappa, hösten, badbyxor... Den dagen Mikkel hittar Måns pass blir allt svart och ensamt. Som tur är måste mamma åka tillbaka några dagar under senhösten och då samlar Måns allt mod han har och går för att reda ut missförstånden.

Två helt olika böcker där Sara i Skarven låter Johannas dilemman bli en del i en bok där fokus alltmer blir på den spännande deckarhistorien. Dock utan att hon "slarvar bort" det hon påbörjat i personbeskrivningarna. I Jennys  Brorsan är kung är Måns identitet hela tiden huvudfokus där hon flätar in sidoskott. Jag tror att båda typerna av berättande behövs och en sak är säker, båda böckerna är mycket mycket bra.

Sista äventyret med Svarta Rosorna

Den fjärde boken om Svarta Rosorna heter "Dödsdömda".

Nu har kriget pågått några år, och Tyskland håller på att förlora. Tyskarna gör ideligen räder för att ta fast så många i motståndsrörelsen de kan, och det vimlar av tyska soldater i Norge.

Ben kommer hem till Maja en dag och är väldigt bekymrad. Hans pappa har fått ett telegram som verkar konstigt. Ben öppnade det eftersom att hans föräldrar är på sjukhuset i Årjäng, och budet sa att det var brådskande.
Efter en stunds klurande visar det sig att meddelandet är ett chiffer och att byn Solvik vid Norska kusten riskerar att utplånas om inte någon varnar dem.
Bens pappa är inte tillgänglig, och Elin, Svarta rosen, är också onåbar. Maja, Ben och Hilde bestämmer sig för att än en gång trotsa farorna och bege sig in i det ockuperade Norge. Det är egentligen inte långt, om de tar vägen över bergen, knappt 9 mil landsvägen. Problemet är att de måste ta sig över gränsen strax bredvid en välbemannad tysk gränspostering...

Detta blir Svarta Rosornas farligaste uppdrag någonsin och när de kommer tillbaka är de tre vännernas liv förändrade för alltid.

Sara Lövestam på Bokmässan

Här kommer ytterligare en rapport (den sista?) från årets lyckade Bokmässa, den handlar om coola Sara Lövestam.

Sara Lövestam har kombinerat skrivandet med att jobba som sfi-lärare i många år men nu ägnar hon sig helt åt skrivandet. Hon är verkligen en mångsidig författare. Förra året kom hennes Som eld , hon skriver också de lyckade relationsdeckarna om detektiven Kouplan.

Kouplan är en ung kille som har invandrat till Sverige från Iran, han fick inte asyl här och nu lever han gömd i Sverige i väntan på att han kan söka asyl igen. Han är fattig och livrädd för att polisen ska hitta honom och skicka iväg honom. Kouplan var journalist i sitt hemland och för att få in lite pengar så tar han på sig detektivuppdrag i Sverige. I den första boken Sanning med modifikation handlar det om ett barn som har försvunnit. Julia 5 år är försvunnen, Julias mamma tar kontakt med Kouplan som blir glad för att få ett uppdrag men naturligtvis undrar varför mamman inte kontakter polisen.

Det har kommit ytterligare två böcker som handlar om detektiven Kouplan. Den andra boken heter Önska kostar ingenting och den alldeles nya heter Luften är fri

Sara Lövestam har även skrivit om dessa deckare till lättlästa böcker (utgivna av LL-förlaget). Boken Sanning med modifikation heter som lättläst Flicka försvunnen. Sara Lövestams lättlästa deckare lånas en hel del på Tolvåkerskolan, de lättlästa böckerna är ett bra komplement om originalboken blir för "tung".

I dagarna har Sara Lövestam också släppt en spännande bok för barn i åldrarna ca 10-14 år, Boken heter Skarven och den utspelar sig på sommaren på en skärgårdsö. De tre ungdomarna Ludvig, Olivia och Johan som nu vill bli kallad för Johanna börjar forska i ett dödsfall som hände på ön för några år sedan. En ganska ung man trillade nerför en klippa och dog. Var detta verkligen en olyckshändelse som alla säger eller låg det något annat bakom killens död?

På bokmässan lyssnade jag på Lövestam när hon i Piratförlagets monter blev utfrågad om båda sina nya böcker (vuxendeckaren) Luften är fri och (ungdomsdeckaren) Skarven. Utfrågaren, Fredrik Belfrage, var påläst och det blev ett mycket intressant samtal som handlade bl a om transpersoner som förekommer i båda dessa nya böcker. Vidare handlade samtalet om utanförskap och om hur Lövestam hittar stoff till sina berättelser, en hel del bygger på verkliga händelser.



Förutom dessa böcker skriver Sara Lövestam även böcker om grammatik! Grejen med verb kom för två år sedan och boken Grejen med substantiv är på gång - kanske kommer den nästa år.

Sara Lövestam - vilken begåvad författare!

Mer från bokmässan

Jag tror att vi skulle kunna hålla på att skriva länge om det som vi har fått med oss hem från Bokmässan under dagarna två. Att vi förberett oss noga hemma genom att planera in nästan varenda minut från morgon till kväll hjälper till att det blir stort utbyte till en liten peng.

Jag lyssnade till Mary Ingemansson som just kommit ut med boken Lärande genom skönlitteratur. Mary är mycket influerad av Judith Langers tankar och har översatt hennes modell till svenska förhållanden kan en säga.
Vidare blev det ett seminarium om språkutvecklande undervisning inom både SO och NO. Det blev ett intressant samtal mellan Maria Bjerregaard och Anna Kaya som båda arbetar med svenska som andraspråk på nationell nivå. Samtalet leddes av Daniel Barker NO lärare på gymnasiet. Samtalet handlade mycket om att bygga strukturer i undervisningen som går att överföra till andra situationer. Ett ansvar som vilar på alla lärare som undervisar.
Intressant var även att lyssna till Sara Lövestam och Anneli Drewsen som båda skriver lättlästa böcker men även har erfarenhet av att undervisa med hjälp av skönlitteratur. Det är intressant att notera att det kvittar vilken åldersgrupp en jobbar med, förfaringssättet är detsamma. Båda betonar vikten av högläsning och att arbeta med ord och uttryck.

Naturligtvis blev jag sittande och lyssnade till Meg Rosoff, årets ALMA-pristagare, när hon blev intervjuad av Johanna Lindbäck. Meg hade ett hårt program under mässan och syntes i väldigt många olika montrar och på olika scener. Jag såg henne sitta i en monter på fredagseftermiddagen, till synes fortfarande pigg, ivrigt språkande med en mässbesökare.
Johanna och Lisa Bjärbo släppte sitt första poddinslag i Bladen brinner bokmässans första dag. Har du inte redan lyssnat rekommenderar jag dig att göra det. Podden kommer att återkomma med nya inslag varannan torsdag. Den vänder sig till vuxna som de hoppas ge idéer till så att de i sin tur ska kunna tipsa barn och ungdomar om bra läsning.
Då måste jag ju också nämna appen Bibblix som utvecklats av Malmö och Stockholms stadsbibliotek med
stöd från kulturrådet och de stora bokförlagen som ger ut barn och ungdomsböcker. Appen är mycket användarvänlig och innehåller massor av böcker att läsa direkt på surfplattan eller i en smart telefon. Tre böcker går att ladda ner direkt, sen "kostar" det ett gratis lånekort på Malmö eller Stockholms bibliotek.
Till sist vill jag nämna en intressant diskussion mellan författarna Annika Thor och Christina Wahldén. Under rubriken Vad tål barnen diskuterade de vem det är som ska bestämma vad vi läser på förskolor och skolor. Är det föräldrar, tjänstemän eller den personal som arbetar med barn och ungdomar som ska bestämma? Ni förstår vad deras svar är och hur angeläget det är att ta upp litteratur och filmer som behandlar känsliga ämnen.
Det här inlägget skulle kunna ha blivit mycket längre men jag väljer att sluta här.

Programmering, kod och äventyr!

Jag var också på Bokmässan, och i år hade jag seminariekort två dagar. Det finns så många seminarium att gå på, så jag hade kunnat vara kvar två dagar till.

Jag var på inte mindre än tre seminarium som handlade om programmering och kodning. Det är ett ämne som jag är hyfsat obekant med, men som intresserar mig mycket. Kanske inte så mycket själva kodknackandet som det datalogiska tänket som behövs för att kunna lösa uppgifterna en ställs inför.

Först ut var Måns Jonasson som har skrivit två böcker om Scratch. Han blev fascinerad av programmering redan som barn när han fick sin första dator. På den tiden kom datorerna utrustade med programmeringsfunktioner , vilket de inte gör på samma vis nu för tiden. I den första boken så gör du med hjälp av steg för steginstruktioner ett enkelt dataspel. I den andra boken så finns det tre uppgifter, skapa musik, koda ett spökspel och ett tjuvlarm. Måns genomför dessutom så kallade "Barnhack" runt om i Sverige. Det mest signifikanta med med Barnhacken var att de som genomför dem ville ha grupper med hälften tjejer och hälften killar varje gång, men det är mer än dubbelt så många killar som söker. Det har blivit något bättre med tiden, men det är fortfarande en större del killar som pysslar med detta.

Efter det så lyssnade jag på Johan Wendt och Tor Moström som tillsammans med illustratören Peter Bergting har har gjort böckerna om Curly Bracket. I dessa böcker så tränas barnen i en inte alltför avlägsen framtid i det då så livsviktiga datalogiska tänkandet. Curly är superbra på detta, men börjar ifrågasätta Corpuratus, som är det företag som styr världen. Hennes förmåga att tänka datalogiskt hjälper henne i många svåra situationer. Det roliga och intressanta med böckerna är, att sist i boken så finns de problem Curly ställs inför, och lösningarna presenteras också. På frågan om det kommer fler böcker så sa författarna, att ja, de kan se fler böcker framför sig, men inte en oändlig serie. 

Jag berättade att jag uppskattar att de har en tjej som huvudperson, och Johan svarade att det var mycket medvetet och de framhärdade trots att många menade att böckerna skulle sälja sämre än om de hade haft en kille som huvudperson. De har också medvetet jobbat med hennes utseende så att så många som möjligt ska kunna identifiera sig med henne. Tanken med böckerna är givetvis att skapa ett intresse för programmering, men författarna är rörande överens om att det viktiga är inte att skriva kod utan att lösa problemen. problemlösningarna i böckerna är klassiska problem i ny tappning, och berättelserna är riktigt spännande!

                               

Sist men inte minst så var jag på ett seminarium som hette "Ge dina barn ett nytt språk". Där pratade både Måns och Johan igen, men även Karin Nygårds som skrivit böckerna "Så funkar internet" och "Input Koden till digital kompetens". De möttes i en livlig diskussion och summan av kardemumman är att alla måste inte, citat,  "sitta och knacka kod", men de var rörande överens om vikten av att förstå de bakomliggande funktionerna i programmering. Johan menade på att det är en demokratisk rättighet att få verktygen att förstå hur hur våra tekniska plattformar fungerar, om vi inte gör det så blir vi slavar under tekniken. Måns liknar sina böcker med recept på kakor, de är helt enkelt receptböcker för dataspel. Nu fick vi också veta att Curly Bracket är ett tecken i kodning som inte gillas av bla programmet Python. Så här ser curly brackets ut  { }. Curlys antagonist, hushållerskan Floda Rithle är ett anagram på en av historiens största skurkar. Författarna har haft jättekul när de flirtar med olika serier. 

Det diskuterades även om vikten att lära ut programmering i skolan. Panelen menar att det inte behöver ligga som ett eget ämne, utan är applicerbart i de flesta av skolans ämnen. För att slippa få panik om ytterligare saker som ska göras, så tipsar panelen om att använda Curly Bracket och Måns böcker i undervisningen. Det kommer inom kort en lärarhandledning till båda Curly Bracketböckerna som kommer att vara gratis att ladda hem.

                    

Jag lyssnade och lärde, och intresset fick en skjuts framåt. Jag kommer inte att byta yrke till programmerare, men blev väldigt sugen på att åtminstone utmana mig själv i att testa något av det som Måns lär ut i sina böcker. Givetvis så finns snart alla böckerna att låna på Rinnebäcks bibliotek!

Gabriel och PAX på bokmässan

Jag träffade Gabriel och hans morfar på bokmässan. Vi ville tillsammans med många andra lyssna till Henrik Jonsson som gör illustrationerna i PAX-böckerna. Han illustrerar även Fantomen och Batman.
Upp på scenen stegade Henrik utrustad med pennor, tusch och penslar. Nästan genast började han skissa upp en Imp, hans favoritväsen. En Imp är en liten demon med många dåliga karaktärsdrag, ingen att lita på direkt. Henriks Imp har personliga drag uppfunna av illustratören. Henrik berättade att han studerat bilder av många djur för att få inspiration och tycker själv att hans Imp har drag av salamander, vithaj och nakenapa.
Under tiden som han skissade berättade han om PAX-serien och det var mycket vi fick lära oss. Att om du lägger alla PAX-böckerna i en lång rad ska bilderna hänga samman till en enda stor bild. Nidstången, den allra första boken i serien, fick bakläxa av femteklasserna i Mariefred som får läsa och tycka till innan böckerna kommer ut i tryck. Det första omslaget fick Henrik helt enkelt göra om.
Om du kommer till Mariefred kan du hämta en karta på biblioteket och göra en PAX- vandring och besöka alla de platser där handlingen utspelar sig, de finns i verkligheten!
Henrik visade också upp ett par original i A3 format till tidigare böcker. Han berättade att han tecknar en skiss med hjälp av en penna som är kopplad till ett ritprogram i datorn. Sedan skriver han ut bilden och fyller i konturerna med tusch, skannar in den i datorn och slutför teckningarna där. Det tar lång tid att färdigställa varje bild.
På bokmässan var det världssläpp av Pestan, den sjunde delen av tio.
När Henrik hade tecknat och berättat klart vände jag mig mot Gabriel för att höra vad han tyckte men då stod han redan i den långa ringlande kön för att få böckerna signerade av Henrik. Förhoppningsvis med en eller annan figur.
Jag vandrade vidare till nya möten, om dem berättar jag senare i veckan.

Bokmässan 2016

Då var bokmässan över för denna gången. Trött men full av inspiration, intryck och en hel del nya boktips är jag nu tillbaka på jobbet. Bokmässans unika möjlighet att komma författarna nära, vid en bokpresentation eller signering är härlig tycker jag. Det kan också ge lite extra "spännande" information om författaren eller boken som man kan berätta om för eleverna vid ett bokprat eller ett möte i biblioteket.

I år mötte jag bl a Sandra Beijer vars första bok Det handlar om dig gjorde succé när den kom ut och den lånas och läses mycket på Tolvåkerskolan. I dagarna kommer hennes nya bok Allt som blir kvar. Det var intressant att höra Sandra berätta om skrivprocessen med den svåra andra boken. Att följa upp en så lyckad debut kan vara svårt, det var det även för Sandra Beijer. När hon körde fast i skrivandet så ändrade hon allt hon skrivit från presens till dåtid för att se berättelsen med andra ögon. Ett intressant grepp för en skrivövning tänker jag. Den nya boken har redan flera reservationer av elever på Tolvåker som längtar efter att få läsa den. Allt som blev kvar var populär även på bokmässan för den var helt slutsåld på hela mässan redan på lördagsförmiddagen. Tur att jag köpte mitt ex redan på torsdagen!


Fredagsmorgonen började med att jag lyssnade på när Magnus Nordin pratade om sin alldeles nya bok Hemsökta. Hemsökta är en riktig skräckbok och Magnus berättade mycket intressant om att han gjort en grundlig research vad det gäller häxtemat som förekommer i boken. Det finns intressanta berättelser om olika kvinnor i Sverige som anklagats för att ha varit häxor och Magnus har lånat en del av dessa berättelserna för sin sägen om bokens Gydja.

Så fick jag också möjlighet att lyssna på årets ALMA-pristagare Meg Rosoff! Jag tyckte väldigt mycket om hennes Så har jag det nu som jag läste bara för någon vecka sedan. Samtalet på bokmässan var mycket intressant men det tog slut alldeles för snabbt.


Årets snackis då, vad var det?? Kanske att första avsnittet i podden Bladen Brinner släpptes under bokmässans första dag. Har ni inte lyssnat så är det dags att göra det nu!

Som vanligt har man också med sig en hel del kort och bokmärken hem, dessa brukar vara populära och gå åt snabbt...