Brun flicka drömmer av Jaqueline Woodson

 

Brun flicka drömmer är en ömsint och fin skildring av en flickas uppväxt i USA under sextio- och sjuttiotalet. Det är Woodsons egen uppväxt som skildras och hon berättar för oss i versform. Nu kanske någon rynkar pannan och tänker att nej, nej vers är inget för mig. Tänk då om och våga utmana dig själv. Läs den- du blir inte besviken!

Jaqueline Woodson tilldelades ALMA- priset 2018(Astrid Lindgren Memorial Award).

Emmi har tidigare skrivit om en annan av Woodsons böcker här på bloggen. Närmar du dig mjukt. 

Gillar du den ena så tror jag att du kommer att tycka om den andra också. 

Båda har en mjuk och fin språkton som det nästan omöjligt att inte både omslutas och uppslukas av. 

Läs och njut!

Donny

Detta är en dag när allt går fel för Donny. Han gick till skolan utan jacka i morse, sedan trampade han i en stor vattenpöl så att skorna blev blöta.

På rasten när de spelade fotboll fällde Sebbe honom och sedan fick Donny skulden för att han började skrika på Sebbe. Precis som om det var hans fel!

Så här fortsätter dagen. Det mesta blir fel. Donnys assistent Risto är egentligen schysst men Donny orkar inte med honom heller idag.

Hemma är mamma sur och kanske full. Dessutom har hon skaffat en ny kille.

Livet känns ganska hopplöst för Donny.

Kanske ska han be Risto om hjälp? Risto frågar ofta efter hur Donny mår och det verkar som om han bryr sig.

Frågan är om Donny vågar berätta om alla sina problem för Risto?

Donny av Thomas Halling är en mörk och jobbig berättelse om en uppgiven tonårskille. Donny har inget stöd hemma och hamnar (lätt) i helt fel gäng. Det är inte ofta ungdomsböcker tar en sådan vändning som handlingen i Donny gör. Detta är en bok som vi måste diskutera med tonåringarna!

Donny har höstens absolut bästa bokomslag och den kommer att locka många läsare!

Vi måste rädda julen!

 Det är inte jul riktigt än, men det närmar sig! Om en vill läsa en adventsbok för sin klass så är det faktiskt dags att börja redan nästa vecka om en ska hinna läsa alla kapitel före julavslutningen.

Årets adventsbok från Rabén och Sjögren heter ”Vi måste rädda julen” och är skriven av Ellen Karlsson med illustrationer av Cecilia Heikkilä.

Boken handlar om Sam, som går i förskoleklass och han älskar julen! Han känner på sig att detta kommer att bli den bästa december någonsin, eftersom att det är treorna som går Lucia, så han slipper.

Den första december berättar Ammi, Sams lärare, att deras kalender minsann är magisk. Alla barn ska få dra en lapp varje dag fram till julavslutningen, och på julavslutningen får de barnen som är kvar ta varsin lapp. Den som får 24 har ett särskilt viktigt uppdrag, att vara rädd om lappen tills julafton. Esme frågar vad som händer om lappen tappas bort, och till Sams fasa säger Ammi att då blir det ingen julafton!!!

Sam funderar mycket på vem i klassen som ska få julafton, det finns ingen som han känner kan ta hand om lappen så bra som han. Han måste få den! 

Men inget blir riktigt som Sam tänkt, så blir det tyvärr ofta. Som tur är så finns Esme vid hans sida i arbetet med att rädda julen.

Rabén och Sjögren har under de senaste åren släppt en adventsbok med 24 kapitel som passar väldigt bra som högläsning och nedräkning inför julen. Årets bok är ett spännande vardagsäventyr, som fick åtminstone mig att fundera på vad en som vuxen, lite skämtsamt, säger till barn, och hur de ibland tar de sakerna på blodigt allvar.

Är du nyfiken på föregående års adventsböcker så följ länken: Adventsböcker från Rabén och Sjögren

Kura Gryning digitalt!

Nu klockan nio på morgonen var det dags igen för Kura gryning. Men lite annorlunda detta pandemiår. 

För lågstadiet gjorde jag en presentation med utvalda delar ur boken Alla räknas som frivilliga elever fick läsa för sin egen klass. Fick höra från en lärare att det hade varit lyckat i dennes klass. Elever som först inte ville läsa ångrade sig en bit in och frågade om de fick komma upp ändå. Det hade också blivit diskussioner om de olika bilderna och klassen ska nu läsa de resterande bilderna under veckan.

För de lite äldre barnen gjorde jag en uppläsning live ur Mördarens apa som jag samtidigt spelade in för de klasser som inte kunde medverka just klockan nio. Efter lite tekniskt strul gick det ändå rätt bra. Kul att kunna använda de tekniska lösningar vi har för att kunna genomföra aktiviteter som annars fått ställas in!

  

Om ni vill läsa mer om Kura gryning kan ni gå in på Nordisk litteraturveckas hemsida här: https://www.nordisklitteratur.org/se 

Gömställen

 När Ollies mamma, som är pilot, dör i en flygolycka ärver Ollie hennes klocka. Det är ett digitalt ur, som tål både mycket höga höjder och undervattensdyk. Ollie har den alltid på sig, men hon vill inte att någon skall tycka synd om henne för att hennes mamma är död, så hon slutar prata, så att hon skall slippa svara på frågor. I skolan har hennes betyg rasat från topp till botten. Ollie begraver sig i böcker. Det är det enda som känns uthärdligt, att läsa. En dag när hon som vanligt smitit iväg från en lektion,  cyklar hon ner till floden för att få vara ifred och läsa. Hon vill inte cykla hem. Där finns pappa med alla sina omsorger och kanske han börjar fråga henne om mamma igen. 

Nere vid floden blir Ollie vittne till något konstigt. En kvinna "med rufsigt hår", står nere på flodstranden och pratar för sig själv. Hon tycks föra en dialog med en osynlig person. Hon håller en bok i handen, redo att kasta den i vattnet. Hon gråter och skriker, panikslagen. "jag får inte kasta i den, men jag måste".

I sista stund räddar Ollie boken från att hamna i floden. Innan kvinnan ger sig av vill hon ge Ollie ett gott råd "Undvik öppna platser om natten" hitta gömställen"!  Hon försvinner med orden " att nu är det Ollie som har ansvaret".

Boken, som ser ut som den vore en sorts dagboksanteckningar, är skrivna av Beth, som bor på gården Smoke Hollow i slutet av 1800 talet. Två bröder är båda förälskade i henne. Hon gifter sig med den ena av dem, och den andre försvinner. Beths svärmor blir utom sig av sorg och befaller även den andre brodern att ge sig iväg och leta efter den första. Ingen av dem kommer tillbaka. En förbannelse tycks sänka sig över gården.

Nästa dag skall klassen på utflykt till en bondgård i närheten. Busschauffören är inte deras vanliga chaufför, utan en grå och lufsig gubbe. Barnen får titta på skinande blanka mjölkkor och lysande solrosfält. Ollie går som vanligt sin egen väg och hamnar en bit från huset på en liten kyrkogård. Gravstenarna har alla namn på personer som förekommer i boken som hon läser. Hon tycks vara den enda som förstår att någonting inte står rätt till på gården. Förgäves försöker hon få sin lärare att förstå. På vägen hem och en bit in i skogen blir bussen stående med en motor som inte vill starta igen. Mobiltelefonerna verkar vara utan täckning och läraren ger sig iväg för att hämta hjälp. Ollie får syn på sin klocka, som svagt signalerar FLY. Plötsligt framstår alla varningar så tydligt och hon förstår att de verkligen måste fly, måste hitta gömställen innan det blir mörkt. Hon börjar också förstå att hon har en sorts kontakt  med sin mamma genom klockan.

Ollie försöker få med sig hela klassen, men bara dryga Brian, som alltid tävlat med Ollie om att vara smartast i klassen och den lilla sjåpiga Coco Zintner, verkar förstå att det är allvar. Ollie ber busschauffören att öppna dörren för dem och när hon tittar honom in i ögonen , som plötsligt ser ut som två ägg...säger han "undvik öppna platser om natten" hitta gömställen"

De tre barnen flyr ut i skogen och medan mörkret sänker sig och alla de andra barnen sitter kvar i bussen letar Ollie, Brian och Coco desperat efter gömställen, innan någonting ...börjar leta efter dem.

En historia med många trådar, men när du läst en bit vill du absolut inte sluta, du kan inte sluta.

En skräckhistoria, men också en historia om sorg, läkande och nya vänner.

Monsterstationen Kvart över dimman

  En spännande bokupptäckt på stadsbiblioteket i Lund. Jag tycker att jag har god koll på utgivningen av nya böcker, men denna hade jag inte sett.

 ”Monsterstationen Kvart över dimman” är skriven av Johan Elfner och handlar om Katinka, som är kvartssmonster, en slända. Hon och hennes farbror bor på Monsterstationen som, förutom att det är en järnvägsstation, också fungerar som Monsterhotell. Det är inte helt enkelt att vara slända i det lilla samhället Amstelveen utanför Amsterdam, i synnerhet som att hennes sländeförmåga är att hon inte kan dö.  Det väcker viss, oönskad, uppmärksamhet. Järnvägen förbinder Amstelveen med monsterbyn Monsterveeen, och vuxna monster kan obehindrat åka mellan byarna, medan barn måste ha vuxet sällskap. Halvmonster får bara åka en gång per månad. För fem år sedan försvann Katikas pappa under ett besök i Monsterveeen och är spårlöst försvunnen sedan dess. Hennes farbror har letat och letat, men utan resultat och eftersom att Katinka är ett barn får hon inte åka dit själv. Farbrodern vill inte att hon ska åka förrän hon blivit äldre, och hon får därför inte åka med honom när han åker en gång i månaden. Hon försöker att leva ett så vanligt liv hon kan, i skolan har hon både vänner och ovänner, men hon och Monsterhotellet hotas ideligen av att bli avslöjade av Walter som äger godisbutiken och är en riktigt nyfiken person. En dag får hon ett rop på hjälp från sin pappa, det är bara dagar kvar tills han spärras in på livstid på monsterfängelseön som aldrig någon lämnat igen... Hinner Katinka med tåget som går Kvart över dimman så att hon kommer i tid för att rädda sin pappa?

Harpa - en riktig skräckrysare

Harpa är skriven av den norska författaren Audhild Solberg. Handlingen utspelar sig i en liten skogsby, Elverdal i Norge. Dit kommer Agnes för att tillbringa höstlovet i sin kusin, Sindres, familj.

Agnes ser inte direkt fram emot höstlovet, visst har hon härliga minnen från barndomen med släkten i Elverdal men nu hade hon nog hellre varit hemma med kompisarna i Oslo. Dessutom är det inte som när hon var barn och helt obehindrar umgicks med sin kusin Sindre och hans kompisar. Agnes märker att Sindre hellre vill vara med Ben och grannen Tyra uppför sig märkligt och verkar undvika Agnes.

Agnes har också ett obehagligt barndomsminne från Elverdal som hon inte kan släppa. En gång när hon var ute och gick i skogen såg hon ett djur, en "varelse", som inte såg ut som något annat hon har sett. Agnes är säker på att djuret stod på två ben och fräste mot henne. Ingen trodde Agnes när hon berättade om den konstiga varlesen, de antog att hon sett en räv eller kanske ett lodjur.

Den dagen Agnes anländer till Elverdal är älgjakten igång. Efter bara några timmar kommer några av männen från jakten tillbaka med en mycket skadad man. Det är Ivan Tark som har blivit illa biten i halsen av ett djur. Ingen kan förstå hur detta har gått till och vad är det för ett otäckt djur som går till angrepp på detta sätt?

Agnes får genast upp minnesbilder på "varelsen" hon tyckte sig se i skogen för många år sedan. När sedan Agnes, Sindre och Ben är ute i skogen och gör en fruktansvärd upptäckt så kommer den gamla berättelsen om varelsen "Harpa" fram. Är Harpa bara en skräcklegend eller finns Harpa här och nu?

Harpa är en suggestiv skräckberättelse för ungdomar i 12-16-årsåldern.