Sagor om (inte så) rebelliska katter

Efter att det kommit ut mängder med böcker om starka, självständiga, rebelliska kvinnor och normbrytande pojkar så har nu den första (mig veterligen) boken om rebellkatter sett dagens ljus. Precis som i Rebelltjejer så är katterna illustrerade av ett flertal olika illustratörer, även om tekniker och stilar inte skiljer sig lika markant åt som i föregångaren. Rebellkatter! Hjältesagor om katter med klös är en bok där ca 30 mer eller mindre kända katter presenteras varvat med kattfakta, -tips och -kuriosa. Inte så förvånande har majoriteten av katterna levt under 1900- och 2000-talen, men för övrigt är det en ganska rolig blandning. Det är bibliotekskatten Dewey och gatumusikantkatten Bob, det är katter som bott hos USAs fd. president Bill Clinton och tre av Storbritanniens premiärministrar, det är katter som rest med fartyg och skepp över halva jorden och åkt ut i rymden, som fångat möss i katedraler, räddat människor i krig och tröstat döende.
Jag som är kattmänniska gillar att läsa om katternas öden och äventyr, om hur katter har betytt mycket för många och lyckats göra sig oumbärliga i människors liv. Det kanske inte är en bok man sträckläser, men precis som de andra böckerna i samma stil så är de roliga att bläddra och läsa i mindre doser. Den enda nackdelen med boken är att jag nu blivit sugen på att skaffa katt igen, efter att ha varit husdjurslös i 1,5 år.

Cirkusdeckarna för nybörjarläsaren - inte riktigt vad jag hoppades

Cirkusdeckarna har gjort succé på lågstadiet i många år nu, 21 böcker har det hunnit bli, och intresset verkar inte minska. Men böckerna är ganska tjocka och avskräcker de yngre. Idag packade jag upp en låda med nya böcker och fick i min hand Cirkusdeckarna och skolmysteriet i en ny serie "Lättlästa mysterier". Boken har ca 5 rader text per sida i relativt stort typsnitt, så att den ska passa för nybörjarläsarna. Jag hade höga förhoppningar när jag tog hem boken för att läsa den. Texten är, precis som i originalböckerna, skriven av Dan Höjer, men illustratören är ny. Tanken är nog att vi som läser ska känna igen personerna från Stina Lövkvists bilder, men jag tycker tyvärr inte om dem så mycket.

Och så är det historien. Det känns tyvärr inte som att den hänger ihop speciellt väl. Det är som att varannan sida saknas och berättelsen glappar. Jag vill verkligen gilla det jag läser, men det går inte riktigt. Men jag kanske bara är en gnällig bortskämd bibliotekarie, tänkte jag, och satte boken i händerna på min 7-åring. Hon läser hyfsat för årskurs 1 och tillhör således målgruppen. Dessutom brukar hon greppa handlingen bra och kunna återberätta ett händelseförlopp även när hon läst själv. Hon satte igång, och fastnade direkt på bokens första ord - Cirkusvagnarna... Nåja, så kan det ju gå. Hon kom förbi det och började läsa, men inte heller hon fick nåt flyt. Dels på grund av krångliga namn och ord, dels på grund av rörig handling. Efter 7-8 sidor tog vi paus och hon kunde då inte riktigt redogöra för vad boken egentligen handlade om.


Jag hoppas att detta bara är ett olycksfall i arbetet, att de kommande böckerna blir bättre med färre svåra ord och mer strömlinjeformad intrig. Hopp och luckor som fylls i först långt senare brukar inte funka så bra i böcker för nybörjare. En rutinerad författare som Dan Höjer borde kunna bättre.

Skolstart med många bokprat!

Då är höstterminen i full gång! Det är så härligt när skolan fylls av barn och ungdomar igen, ett nytt läsår börjar!

På Tolvåkerskolan arbetar lärarna mycket med skönlitterära texter. Alla klasser bokas in på bokprat i mediateket, för genomgång och inspiration till bra, spännande och nya böcker som passar just dessa elever. Detta gäller för både svenska och engelska böcker eftersom lärarna arbetar mycket med litteratur även på engelskalektionerna.

Det är jättekul men även intensivt, jag hinner nästan inte med alla klasser under dessa första intensiva dagar.

Nu har jag precis plockat fram böcker för det femtonde bokpratet på fyra dagar. Om några minuter stormar eleverna i klass 7a in med sin lärare och jag ska berätta om dessa böcker.

Detta är en riktigt bra skräckbok!

Joels mamma Monika har en nära döden upplevelse. Läkarna lyckas få tillbaka henne till livet och när hon vaknar är hon lycklig. Nils, Joels pappa som dog när Joel bara var barnet, har kommit med henne tillbaka till livet. Det är ingen annan än Monika som kan se honom och de flesta i omgivningen skyller det på hennes demens. Men hur ligger det till egentligen?

Lyckan byts successivt ut mot vredesutbrott och Monika börjar att skada sig själv. Oron börjar sprida sig på Tallskuggan, demensboendet där Monika bor. 

 Denna bok toppade listan över böcker som jag läste i somras. Den slukade mig totalt, och trots att jag läste mitt på ljusan dag så var det läskigt.

Jag har alltid gillat skräck och en av favoritförfattarna jag haft har varit Stephen King. Det är lite "Stephen King-anda" över boken, och på insidan av pärmen kan en läsa att Stephen King varit en favorit även hos Mats Strandberg, och som han låtit sig inspireras av. 

Han har skrivit flertalet ungdomsböcker, b la Slutet som Maria bloggat om tidigare. Vill du läsa de inläggen så kan du göra det här.

Han var även sommarpratare på P1 i somras så är du nyfiken på att veta mer om honom så kan du lyssna här.

Sugen på skräck? Läs Hemmet!

Boken är lämplig från ca årskurs 8 och uppåt. 

Är det bara jag som bryr mig?

Wilma börjar i sexan och är lite ensam. Alla de andra tjejerna bryr sig bara om kläder, resor och mobilspel. Hon önskar att tiden kan gå snabbt så att hon kan få börja sjuan, kanske kan hon träffa någon som är mer lik henne än hennes nuvarande klasskamrater. Isak verkar bra, men kan tjejer och killar vara vänner utan att alla börjar retas och tro att de är ihop?
Hennes pappa är författare och arbetar hemma, hennes mamma är klimatforskare, vilket innebär att Wilma är väl medveten om hur vårt konsumtionssamhälle tär på miljön. Familjen köper bara secondhand och åker helst tåg, i nödfall bil.
Till klassen kommer det en ny tjej, Gertrud. Hon verkar inte bländas av de andra tjejernas tjuskraft, utan det visar sig att hon tycker i mångt och mycket som Wilma. Wilma, Gertrud och Isak blir vänner och när skolan ska arrangera en modevisning kommer de på en kanonidé, de ska visa upp omsydda, snygga återvunna kläder!

Det här är en bok som ligger väl i tiden, med klimatet som bakgrund och vänskapsrelationer som förgrund. Karaktärerna är lite onyanserade, antingen för miljön, eller så bryr de sig inte alls, men på det hela taget så är det en fint berättad historia utan pekpinnar och alltför tillrättalagt slut.

Camilla Dahlson har skrivit fler barn och ungdomsböcker med aktuella teman bla ”Gillad som du är” och ”Jag vill också dansa”

Experimentera mera

I teorin tycker jag att det är superkul med experiment, men som förälder är jag världssämst på att låta mina barn kladda och utforska hemma. Därför hoppas jag att barnen får göra sånt på skola/fritids och förskolan. Idag packade jag upp första laddningen med nya böcker för terminen och där fanns bland annat denna underbart färgglada experimentbok som jag hoppas att skolans pedagoger kastar sig över.

Jag har, av ovanstående skäl, inte testat några av experimenten själv, men de jag läst ser både roliga och relativt enkla ut. Materialet är sådant som är lätt att få tag och grunden är, precis som titeln antyder, såpbubblor och ballonger. Det finns även ett avsnitt med recept kopplat till temat, till exempel maränger (luftbubblor), glace au four (hur glassen håller kylan i ugnen), amerikanska pannkakor och bullar (jäsning). Detta är ett roligt grepp tycker jag, och förankrar vetenskapen i verkligheten på ett tydligt sätt.

Boken har gott om bilder, både tecknade och fotografier, som illustrerar experimenten steg för steg. På så sätt kan även barn klara av en del av dem på egen hand, även om det ofta står att läsaren ska ta hjälp av en vuxen på grund av varma, eller på annat sätt potentiellt farliga, moment.

Att försöka hitta sig själv

"Vi går varvet" av Ina Lagerwall handlar om Liv som ska börja sjuan. Boken börjar med att hon sitter på bussen på väg till skolan. Liv ser inte fram emot att börja skolan igen, hon känner sig utanför. Det har hon gjort länge. Liv tycker att det var lättare förr, när man lekte häst på rasterna. Hon känner sig heller inte till freds hemma. Mamma är gravid och det är fullt fokus på barnet som ska komma.


De flesta skoldagar är Liv luft för klasskamraterna Bella och Jessa. Första skoldagen är en sådan dag, de viskar, fnissar och vänder Liv ryggen. Liv vill inte vara en tönt, hon tycker att det är svårt att veta hur man ska vara för att inte uppfattas som en tönt. Hon är sällan sig själv, men på en teaterkurs träffar hon Samuel och Frallan och med dem kan hon vara sig själv.


I den här boken får vi genom Liv följa hur det är att vara i gränslandet mellan barn och ungdom, hur det kan kännas att vara kär, eller i alla fall tro att man är kär och hur det kan kännas att få ett syskon. Boken är relativt kort, 150 sidor, och texten är skriven för att passa barn som går på mellanstadiet. Jag rekommenderar den från cirka elva år.