Experimentera mera

I teorin tycker jag att det är superkul med experiment, men som förälder är jag världssämst på att låta mina barn kladda och utforska hemma. Därför hoppas jag att barnen får göra sånt på skola/fritids och förskolan. Idag packade jag upp första laddningen med nya böcker för terminen och där fanns bland annat denna underbart färgglada experimentbok som jag hoppas att skolans pedagoger kastar sig över.

Jag har, av ovanstående skäl, inte testat några av experimenten själv, men de jag läst ser både roliga och relativt enkla ut. Materialet är sådant som är lätt att få tag och grunden är, precis som titeln antyder, såpbubblor och ballonger. Det finns även ett avsnitt med recept kopplat till temat, till exempel maränger (luftbubblor), glace au four (hur glassen håller kylan i ugnen), amerikanska pannkakor och bullar (jäsning). Detta är ett roligt grepp tycker jag, och förankrar vetenskapen i verkligheten på ett tydligt sätt.

Boken har gott om bilder, både tecknade och fotografier, som illustrerar experimenten steg för steg. På så sätt kan även barn klara av en del av dem på egen hand, även om det ofta står att läsaren ska ta hjälp av en vuxen på grund av varma, eller på annat sätt potentiellt farliga, moment.

Att försöka hitta sig själv

"Vi går varvet" av Ina Lagerwall handlar om Liv som ska börja sjuan. Boken börjar med att hon sitter på bussen på väg till skolan. Liv ser inte fram emot att börja skolan igen, hon känner sig utanför. Det har hon gjort länge. Liv tycker att det var lättare förr, när man lekte häst på rasterna. Hon känner sig heller inte till freds hemma. Mamma är gravid och det är fullt fokus på barnet som ska komma.


De flesta skoldagar är Liv luft för klasskamraterna Bella och Jessa. Första skoldagen är en sådan dag, de viskar, fnissar och vänder Liv ryggen. Liv vill inte vara en tönt, hon tycker att det är svårt att veta hur man ska vara för att inte uppfattas som en tönt. Hon är sällan sig själv, men på en teaterkurs träffar hon Samuel och Frallan och med dem kan hon vara sig själv.


I den här boken får vi genom Liv följa hur det är att vara i gränslandet mellan barn och ungdom, hur det kan kännas att vara kär, eller i alla fall tro att man är kär och hur det kan kännas att få ett syskon. Boken är relativt kort, 150 sidor, och texten är skriven för att passa barn som går på mellanstadiet. Jag rekommenderar den från cirka elva år.

Att bära framtiden på sina axlar

Eftersom jag har skrivit om de andra två delarna i serien är det väl inte mer än rätt att jag avslutar också. Mareld, sista delen om Tuva i Stockholms skärgård, kom redan i vintras men det har bara inte blivit av att jag läst den. Förrän sista veckan på semestern. Du kan läsa vad jag skrev om Djupgraven och Sjörök om du vill uppdatera dig först.

Det är sen höst i skärgården. Vädret är lynnigt och en dag fryser en färja fast i isen och försvinner. Inte en enda av passagerarna överlever. Ingen kan förklara vare sig hur isen kunde lägga sig så snabbt eller varför ingen lyckades rädda sig från den sjunkande båten. Men Tuva har sina aningar. Havsfrun är arg, på Tuva som ställt sig på människornas sida och på alla människor som aningslöst fortsätter förorena och döda havet, trots att de borde veta bättre. Tuva söker efter henne under ytan, utan att hitta henne. Tillsammans med båtkarlen Österman och skolsköterskan Maria, som båda har speciella förmågor, försöker hon ta reda på vad som håller på att hända. Vad är det havsfrun planerar?
Det enda som håller Tuva uppe är tanken på att Rasmus (som flyttat från skärgården) kommer för att hälsa på över julen. Hela lovet ska han bo i ett grannhus på ön och till och med fira jul tillsammans med Tuvas familj.
När Tuva äntligen får klarhet i vad det är som kommer hända blir hon nästan paralyserad av skräcken. Havsfrun vill förinta alla människor, och det kommer hon säkert också göra om inte Tuva lyckas stoppa henne. Men hur skulle hon klara av det? Sist de hade en dust med varandra höll Tuva nästan på att stryka med och nu har Havsfrun fått enorma kraften av alla de hundratals offer som redan gett sitt liv genom båtolyckan.
Samtidigt fortsätter Tuva att brottas med sin identitet. Som både människa och havsvarelse är hon dragen till båda elementen och det är inte lätt att välja det ena framför det andra.


Jag gillar slutet på den här trilogin. Det är verkligen inget lyckligt slut, men det finns någonting hoppfullt i hur det går ändå. Och ändå känner jag mig beklämd eftersom det i mångt och mycket påminner så mycket om vår egen verklighet. När de vuxna inte förmår göra något åt situationen i världen är det barnen som får dra det tunga lasset. Jag tänker naturligtvis på Greta Tunbergs kamp och hårda arbete för klimatet, men också på Malala som fått upp världens ögon för flickors situation. I Camilla och Viveca Stens trilogi är det den knappt tonåriga Tuva som bär jordens framtid på sina axlar. Det är tungt!

Det skolan inte lärde dig

Hampus Hedström har en egen YouTube-kanal där han har ca 250 000 följare. Har du tittat på honom någon gång?

I våras kom hans bok Det skolan inte lärde dig I boken skriver Hampus om sitt liv och sin skolgång. Han har kämpat på i alla år och har fått mycket hjälp både hemma och i skolan eftersom han har både dyslexi och dyskalkyli. Hampus är en väldigt driven kille, redan när han var 14 år startade han ett eget företag eftersom han då tjänade pengar som trollkarl.

I boken skriver Hampus också om saker han har lärt sig utanför skolan, saker som han egentligen tycker att skolan borde lära ut. Det är intressanta tankegångar han beskriver och här är mycket man kan diskutera med sina barn eller elever.

Utanförskap

När är en person mobbad? Camilla Gunnarsson har skrivit två böcker om utanförskap, "#tillsammans #utanför" och "Är det ledigt här?"

I "#tillsammans #utanför" är huvudpersonen Hilde, som  får vara med om hon frågar. På kompisarnas instagram haglar kommentarer som "bästaste" och "finaste", men inte på Hildes. Ofta känner hon sig osynlig, det är ingen som slår henne, eller säger taskiga saker, de bara ser henne inte. Ibland undrar hon om någon skulle sakna henne om hon försvann... Klasskamraterna Hedda och Lovisa har en blogg tillsammans där de lägger upp allt roligt de gör tillsammans. En dag tar avundsjukan över hos Hilde och hon skriver en taskig kommentar, anonymt. När hon väl börjat kan hon inte sluta...

I boken "Är det ledigt här?" heter huvudpersonen John. Han och nästan alla killarna i klassen hänger ihop, men Gabbe är ledaren. I första kapitlet sitter de vid ett bord i matsalen när Albert kommer fram och frågar om det är ledigt. Ingen svarar förrän Gabbe bestämt, nej, det är inte ledigt. John tycker det är jobbigt, han vet hur Alberts ansiktsuttryck förändras, men när Gabbe berättar ett skämt skrattar han med. Det är så man gör...

En dag dyker Albert upp på Johns orientering. De åker på läger ihop och det börjar bli konstigt att låtsas som om de inte känner varann, men John vet hur det blir om en sätter sig emot Gabbe. Det gör man inte, eller?

Båda böckerna belyser situationer som är vardagsmat i skolan idag. Små subtila signaler som är oerhört svåra att se. De avslutas med frågor att diskutera och även frågan: Hur tror du det går sedan? Jag tror att alla elever vet hur en ska förhålla sig till kompisar, hur en ska vara och göra, men det är svårare i det verkliga livet. Jag tänker att båda böckerna passar som högläsning/gruppläsning för att sedan kunna diskutera i mindre grupper. Kanske kan det rädda någons skolgång.

Ett citat som passar bra här är: ”Du är inte bara ansvarig för vad du säger, utan även för det du inte säger” Martin Luther King. Det står i förordet till "#tillsammans#utanför

   

Det här med bokserier.

Jag älskar att läsa bokserier, att få följa karaktärerna i äventyr, glädje, sorg, att få se dem utvecklas. Det blir som goda vänner eller en del av familjen. Det kan i och för sig bli så i fristående böcker också, men jag läser ofta om de först utgivna delarna i en serie när nästa kommer, så relationen får många chanser.

En serie som jag nästan kan utantill är Harry Potter. Jag börjde lyssna på kasettboken, ja så
 gammal är jag 😂😂. Då fanns bara första och andra delen på svenska, så jag fick läsa varje ny del på engelska. Vänta på översättningen? Hemska tanke! (Jag läste dem på svenska också, lyssnade på ljudböckerna OCH såg alla filmerna. Besatt, tja...) En ännu hemskare tanke är, tänk om J K Rowling hade slutat skriva efter del fyra, eller att det svenska förlaget bestämt sig för att sluta översätta de följande delarna.... Det händer titt som tätt till min stora frustration. Att författaren slutar skriva är svårt att bestämma över, även om jag skulle vilja, men att följande delar inte översätts har jag svårare att förlika mig med. Så länge originalet är eller finns tillgängligt på engelska klarar jag mig, men alla är inte bekväma med engelska heller. En serie som jag får läsa klart på engelska är Holly Blacks serie Magisterium. De första tre delarna finns på svenska, de två senaste bara på engelska. Som sagt, engelska går bra, men jag läste en spännande bok för några år sedan, Oksa Pollock, där finns del ett och två på svenska, de andra delarna bara på franska. Det funkar inte alls för mig 🙂 Jag hörde av mig till förlaget och frågade om de övriga delarna, men svaret var att de inte sålde tillräckligt bra. Men hallå, vi som läste, och gillade dem då?

I sommar ska jag återvända till en av mina favoritserier, Shadowhunters av Cassandra Clare. Det finns ett par böcker som jag inte läst ännu, och så kan jag ju inte ha det!

Jag skrev att jag började lyssna på kassettband, och jag lyssnar fortfarande på böcker, fast inte på kassett! Mitt lyssnande har gått från kassett, till CD och Palm Pilot (Mp3format på SDkort) till strömmande eller nedladdat i telefonen. Men det är lika njutbart oavsett!

Mina gamla, och nuvarande ljudboksspelare

Det var en sådan här jag hade, hittar den dessvärre inte. Lånad bild från Tradera, Sellpy.

Kung Pow, ny serie av Ola Lindholm

Avdelning 33 är en superhemlig avdelning inom den internationella polisstyrkan iPol och består av tre personer: Sam, mästare Ju och Aisha. Mästare Ju är mästare i Kung Pow, världens farligaste kampsport. Den är så farlig och hemlig att det bara finns en mästare och en elev samtidigt. Den nuvarande eleven är Sam. Aisha är ett datageni, det finns ingenting som hon inte kan hacka sig in i utan att lämna spår.

Chefen över avdelning 33 heter Madame P, och i denna boken skickar hon ut dem på ett farofyllt uppdrag. I Uganda har alla landets 700 gorillor försvunnit spårlöst från djungeln, så även de djurskötare, poliser och agenter som skickats ut för att ta reda på vad som hänt.

Mäster Ju och Sam skickas ut till Ugandas djungel för att möta upp en lokal polis. I övrigt är de ensamma förutom sin databackup som Aisha tillhandahåller. Det de upptäcker i djungeln är mer fruktansvärt än de någonsin kunnat tänka sig!

"Dödens dal" är den första delen i en ny serie av Ola Lindholm. Den är spännande och humoristisk, särskilt gillar jag Mäster Jus besatthet av mobilspel. Nästa del i serien heter "Game over" och den kommer it i augusti.