fredag 24 maj 2013

En osäker framtid

Dystopier tillhör inte direkt ovanligheterna för tillfället. Väldigt många ungdomsböcker handlar om ungdomar som får ta smällarna efter de val vuxna gjort, beslut de tagit under de senaste generationerna.

Jag har precis läst den norska debuten Som om hösten kom på sommaren som handlar om systrarna Nanna och Fride. Nanna är 12 och Fride 7 och i fem långa år har de levt i en gammal militärbunker under farfaderns sommarhus tillsammans med sin pappa. Utanför är allt tomt, dött, öde. Allt började när Friede var bara nyfödd. Växter och djur började dö och till slut insjuknade även människor i en konstig sjukdom. Medicin fanns, men den räckte inte till och efterhand som allt fler dog blev det svårare att få fram medicinen. Systrarnas mamma var läkare och kunde inte lämna sjukhuset och resten av familjen flydde till farfars hus på ön en bit utanför staden. Pappan har inte låtit dem gå ut och Friede som bara var två år när de stängde in sig har inga minnen alls av vare sig mamman eller världen utanför. I bunkern har de levt på konserver och kex, pappan har haft skola med döttrarna och de har lekt med den gamla militära utrustningen. Det fanns också ett periskop som de har använt för att hålla koll på världen utanför.
Men en dag står inte systrarna ut vid instängdheten längre. Fride hittar en dold utgång och de ger sig ut i trädgården. Efter den dagen så låter pappan dem vara ute korta stunder på dagarna. En kväll ser Nanna röda och gröna lampor som blinkar till inifrån staden (Finns det fler människor trots allt?), och hon kan inte motstå frestelsen att blinka tillbaka med ficklampan, trots att hennes pappa säger att det är farligt att låta någon veta att det finns levande människor ute på ön.
Så en dag blir pappan dålig. Han har fått sjukdomen. Han säger att i deras lägenhet i stan gömde de medicin och ber att systrarna ska ge sig av in till staden och försöka leta upp medicinen åt honom. Det blir en skrämmande resa. Finns det andra levande människor? Är de i så fall elaka eller kan man lita på dem? Finns det mat kvar i affärerna? Kommer de hitta medicin och hinna tillbaka till pappa innan det är för sent?

Jag gillade egentligen historien, men den hade nog vunnit på att kortas ner lite. Det kändes lite tjatigt ett tag i mitten när de mest cyklade runt i stan och inte visste vart de skulle. Historier stod liksom och stampade på samma ställe och jag satt och önskade att de skulle komma till skott någon gång. Sen kunde jag också irritera mig på att vissa saker kändes så orimliga. Men det är en spännande berättelse. Jag förstår verkligen Frides frustration över att leva instängt och inte ens när hon kommer ut få uppleva allt det som Nanna berättat om. Och jag förstår Nannas rädsla efter att i åratal hört pappan varna dem för att världen där utanför kan vara farlig på s
å många olika sätt.

torsdag 23 maj 2013

Kickboxaren


-          Ge mig telefonen, jävla tunnis!

Killen sträckte en skitig hand mot mobilen. Eremias slog undan handen, men killen fortsatte mot honom. En axel träffade Eremias i bröstet och han kastades baklänges.

Detta är inledningshändelsen i Maria Björns och Niklas Krogs nya bok Kickboxaren. Eremias, som är en skötsam kille, blir rånad på sin nya mobil av Robin. Robin misshandlar Eremias och allt Eremias kan tänka på efter det är HÄMND. Eremias hade precis fått sin nya mobil av mamma som jobbat extra för att kunna ha råd att köpa mobilen och nu är han alltså av med den. Eremias bestämmer sig för att börja träna så att han blir starkare och kan förmå slå ner Robin och på sätt skaffa tillbaka sin mobil.
Kickboxaren är en lättläst bok för tonåringar. Boken handlar om utanförskap och hämnd, den är lättläst skriven och mycket spännande och driven fram till slutet. Slutet är öppet. Vad hände egentligen? Hur kommer det att gå för Eremias och Robin? Detta är frågor man ställer sig när boken är utläst. Kanske kommer det en fortsättning eller kanske är det meningen att vi själva ska fundera och diskutera kring en fortsättning för Eremias och Robin.
Kickboxaren är en mycket spännande bok som jag kommer att rekommendera till ungdomar, det är också en otroligt bra bok att ha med i läsgrupper i skolan eftersom det finns mycket att diskutera både medan man läser boken och när sista sidan är utläst.

Sommarböcker

Det var inte länge sedan det var januari och jag kom tillbaka från min föräldraledighet. Tycker jag. Tiden, terminen, har flugit förbi trots permafrost och evig vinter.

Nu är det plötsligt dags att skylta sommarlovsböcker. Jag har inga vettiga skyltningshyllor just nu, men jag fick upp några bord från källaren och de fylledes snabbt med böcker. Det finns tydligen en och annan bok som utspelar sig på sommaren.

Dags att inte ta sommarlov från läsningan!

onsdag 22 maj 2013



 
Visst blev vi hoppfulla när det 2011 skrevs in i skollagen att alla elever har rätt till ett skolbibliotek.
Så i höstas kom Litteraturutredningen där det slås fast att det krävs kraftfulla insatser för att höja ungas läsförståelse och öka lusten till att läsa.
Och har vi inte alla haft förväntningar på Skolinspektionens insatser. Det började ju så bra med att flera (fri)skolor fick nej då det inte fanns planer på skolbibliotek.

Idag har jag så läst att skolinspektionen drar ner på omfattningen av granskningen. Ett flertal skolor kommer att själva få besvara frågan om de anser sig uppfylla kravet på tillgänglighet av skolbibliotek. Svarar skolan ja så gör inte skolinspektionen mer.
Ett steg fram och (minst) två steg tillbaka. Läs mer här

Idag misströstar jag. Är allt bara tomma ord?
Imorgon är det dags att kavla upp ärmarna och kämpa vidare.

Millan-Sveket

Minns ni Millan? Flickan med drömmen om att få jobba med hästar och att bli en riktigt duktig tävlingsryttare. För Millan finns det dock många hinder på vägen. Mamma är sjukskriven och pappa arbetslös, dessutom tar han gärna och ofta flaskan till tröst. Lillebror Josef , fem år är skör och blyg, och allra mest älskad av Millan, som i princip har föräldraansvar för honom. Det som väger upp det hela är Millans jobb i stallet hos snälla, duktiga och förstående Marianne, så olik Millans trötta och ledsna mamma.
 Ingen får veta något om hur Millans liv hemma egentligen ser ut. Hur föräldrarna bråkar, att hon får ta hand om Josef och att det allt som oftast inte ens finns något att äta. Till varje pris skyddar Millan sina nära. I slutet av första boken om Millan kom pappa hem med shetlandsponnyn Zorro, som han vunnit på kortspel, som plåster på såren för att han gjort bort sig inför Millans kamrater då han varit full. "Nu har du fått din häst Millan, är du inte glad nu"?, säger pappa. Men Zorro är alldeles för liten för Millan.
I denna andra del av Millan serien låter Pia Hagmar, Millan få tävla på Mariannes egen fina dressyrhäst och hon träffar även Joel, som nästan "slår sig in" bakom Millans pansar. Men Sveket då, vad är det ? Jo, Millan får veta att det finns en stor häst, som behöver en ryttare och vars ägare i gengäld vill ha Zorro, men hur skall Millan göra-skall hon svika sin familj eller sin dröm?

tisdag 21 maj 2013

Bokkafé på Korsbacka 27 maj

Gillar du att fika? Tycker du om att läsa och diskutera böcker?


Nu är det dags för bokkafé på Korsbackas skolbibliotek igen!
Tillsammans med ungdomsbibliotekarien Jens från Löddeköpinge bibliotek och skolbibliotekarien Karin pratar vi böcker och fikar.
Naturligtvis vill vi att ni tar med egna boktips också!
De som deltar får också vars en bok.
Måndag 27 Maj kl. 16.00-17.00
Tema: Biografier och sommarläsning!




Läs för din hund!

Har dina elever eller barn hund? Uppmana dem då gärna att läsa högt för den.

Efter att projektet READ (reading education assistance dogs) funnits i flera år i USA har det nu spritt sig till Sverige. Hundarna i projektet är visserligen tränade för att lyssna, men även en "vanlig" lugn hund som känner sin läsare väl borde funka tycker jag. Projektet går ut på att hundar och deras förare kommer till skolan och elever som har lite svårt för läsningen eller koncentrationen får sitta med dem och läsa högt. Fördelen med hunden är att den inte kan läsa själv så eleven får känna sig lite "bättre". Hunden fnissar inte när eleven läser fel, och sitter inte och småviskar med bänkgrannen, utan lyssnar uppmärksamt hela tiden. Och att klappa en hund samtidigt som man läser gör läsningen lättare eftersom lugnande Oxytocin frigörs i kroppen när vi kelar med djur.

Projektet finns nu på skolor och bibliotek runt om i landet. Ca 35 sek in i morgonens lokala nyheter så kommer ett inslag om en skola utanför Helsingborg som har startat upp hundläsning i sammarbete med Växjö universitet och Autism- och Aspergerföreningen. Titta på det HÄR. De verkar jobbar en del med hundläsning i Jönköpings län också. Du kan också läsa en artikel från Jnytt HÄR och kolla in projektets webbplats och blogg HÄR.

Jag tycker det här låter riktigt spännande. Det finns nog många elever här i Kävlinge som skulle vara hjälpta av hundläsning. Problemet är bara vem som ska driva projektet. Jag känner att det finns för lite utrymme i min tjänst. Någon som känner sig manad? Lita på mitt stöd!