Kura gryning

Har precis förberett biblioteket på Nyvångsskolan, för Kura gryning läsning i morgon bitti. Praktiskt att ha bokhyllor som kan rullas åt sidan och göra plats för två klasser, sittande på golvet för att lyssna.
Jag kommer att läsa ur "Anne Franks dagbok", för 4-6 och något av Tove Jansson för 1-3.
Har idag bestämt vilka stycken jag skall läsa ur "Anne Frank". Boken tog nästan andan ur mig emellanåt, trots att jag läst den säkert fyra gånger tidigare.. Annes medvetenhet och ändå omedvetenhet, mognad och "tonårstrots", samtidigt. Livsglädjen och intelligensen och allt detta med vetskapen hos läsaren om vad som kommer att hända.

För mig är det komplett omöjligt att basera allting på död, elände och förvirring. Jag ser världen allt mer omvandlas till en öken, jag hör allt tydligare åskan gå, den som kommer att döda även oss, jag lider med miljontals människor, och ändå, när jag blickar upp mot himlen tror jag att allt detta ska vändas till något gott, och att även den här ondskan skall upphöra, att det åter skall bli lugn och fred i världsordningen. Till dess måste jag värna mina idéer, i tider som kommer kanske de kan bli verklighet!
Din Anne M Frank

Genuine Fraud - Fejk

Jag läser mycket och ibland stöter jag på de där böckerna som är något extra, som inte lämnar en när sista sidan är utläst. Genuine Fraud eller Fejk som boken heter på svenska är en sådan bok. Författaren är begåvade E Lockhart som tidigare har skrivit Kanske är det allt du behöver veta och Den ökända historien om Frankie Landau-Banks som jag också läst

Jag har verkligen gillat båda de tidigare böckerna av Lockhart. Detta är ungdomsböcker utöver det vanliga. Lockhart har ett drivet språk och handlingen är intelligent och smart. Hon lämnar också en hel del kvar till läsaren att tolka och fundera över.

Fejk är, enligt mig, snäppet bättre än de båda tidigare böckerna av Lockhart. Boken handlar om två unga kvinnor, Jule och Imogen. Båda två är föräldrarlösa men har växt upp under helt olika omständigheter. Jules uppväxt är lite diffus men den har varit tuffare än Imogens som har vuxit upp hos ett välbärgat par i New York. Handlingen vindlar fram och tillbaka mellan dessa kvinnor. Ibland förstår man som läsare inte vem av kvinnorna som bär upp handlingen förrän några sidor senare. Kronologin i boken är omvänd. Början är slutet och slutet är början, samtidigt lyckas Lockhart hålla uppe spänningen i boken och avslöjar inte avgörande detaljer i förväg. Ett genialiskt skrivargrepp och jag fattar inte riktigt hur hon lyckas skriva så spännande på detta ovanliga sätt.

När jag kom till sista kapitlet var jag tvungen att läsa om första kapitlet för att försöka förstå helheten. Först därefter läste jag ut boken som lämnade mig med många frågor. Vem är egentligen Jule...? Vilken koppling finns mellan Jule och Imogen?

Fejk är en riktigt, riktigt bra ungdomsbok för ungdomar och för vuxna! Den har en given plats i julklappshögen under granen. Det är den perfekta boken för många i familjen att läsa, tolka och diskutera. 

En mycket positiv nyhet är att Fejk - Genuine Fraud kommer att bli film! Och det är inte vem som helst som ska göra filmen. Det är ingen mindre än Lena Dunham, skådespelaren och regissören bakom hyllade Girls! Det ska bli mycket intressant att se hur Lena Dunham tolkar historien i Genuine Fraud och vilken typ av film det kommer att bli. 

Jag kommer iallafall att sitta i biosalongen på filmpremiären!

Risulven Risulven

Sommarlovet är slut och nu ska Pär börja i sexan. Ingenting har blivit bättre, tvärtom. Hans enda kompis Viktor vill inte vara med honom längre och Pär blir bara mer utsatt. Inte har han lyckats lära sig simma den här sommaren heller, vilket tjejen som plötsligt dyker upp där vid badplatsen kallt konstaterar. Hon tycks lägga märka till allt och dyker bara upp ur tomma intet. Hon vill bli kallad Risulven och säger att hon ska hjälpa honom med simtagen. Det är Risulven som bestämmer reglerna för deras vänskap. För en slags vänskap är det väl, men i skolan ska de inte visa att de ens känner varandra.

Hemma är det inte bättre, mamma eller Sonja som hon vill bli kallad stänger in sig i sitt sovrum när hon vill vara ifred. Ibland försvinner hon bara ut. Pär tycker inte om att hon umgås med Bilals pappa, han knarkar. Pärs lärare vill prata med honom och helst med mamman också. Allt blir så besvärligt, det är så mycket han inte vill ska komma upp till ytan. Boken är skriven så att läsaren förstår mer än vad Pär tycks göra. Eller vill han bara inte se saker för naket, livet är nog besvärligt ändå.

Risulven och han knyts allt starkare till varandra och blir varandras räddningsplankor när allt annat krackelerar. Nina Ivarsson är en skicklig debutant som så realistiskt visar hur lätt det är att förråda även den som är ens enda vän för att få höra till och bli godkänd.

Ibland blir berättelsen så tung att jag måste lägga den ifrån mig ett tag, men samtidigt är den  mycket viktig och välskriven. Jag vill inte ha den oläst och hoppas att den hittar sina läsare. Det är inte en bok för alla men precis rätt för vissa.

Just nu gör vi en lärarhandledning till Arne Svingens Balladen om en bruten näsa. Det här är en bok i samma anda, fast utan Barts positiva syn på livet.

Jag hoppas på fler angelägna berättelser från Nina Ivarsson.

#seriöstdeträckernu

Metoo-debatten fortsätter både i Sverige och i andra länder. Det finns många berättelser om övergrepp och sexuella trakasserier att läsa under hashtaggen metoo. För några veckor sedan fick jag en alldeles ny bok i min hand som tar upp detta ämne. Det är Marie-Chantal Longs nya ungdomsbok #seriöstdeträckernu

I boken möter vi ungdomarna Malou, Josefina och Ayaan. De går alla tre på högstadiet. En dag visar Malou upp bilder som någon skickar anonymt till hennes mobil. Bilderna är äckliga och obehagliga. Några dagar senare får både Josefina och Ayaan också bilder.

Skolan får kännedom om bilderna och försöker ta tag i problemet. När inte det tycks hjälpa tar tjejerna saken i egna händer...

#seriöstdeträckernu är en mycket aktuell ungdomsbok om virtuella övergrepp och om ungdomars försök till att lösa problemen.

En perfekt julafton

Bokens huvudperson Najib är ensamkommande flyktingbarn från Afganistan. Hans föräldrar sålde allt för att kunna skicka iväg Najib när lillasystern dog, så att han skulle ha en chans att överleva.
Nu är det julafton och han har varit i Sverige exakt ett år. Han har hittat en extrafamilj i sin bästa kompis Daniels familj och nu firar han jul med dem. Han har det bra, men saknar sina föräldrar. Daniels storasyster Moa och hennes kille är också där, och hon frågar hur han trivs och om han vill berätta om flykten. Najib tycker det är svårt att prata med människor han inte känner väl, svenskan är svår, och han är rädd att det ska bli fel. Han vill inte heller förstöra stämningen, att fly var inte lätt och ganska otäckt. Han berättar om sin kusin Reza, och hur de kom ifrån varandra. Alla blir rörda, men det känns ändå bra. Snart är det dags för julklappsutdelning. Daniels julklapp till Najib är en liten ask med ett telefonnummer, kan det vara rätt nummer till Najibs föräldrar? Detta är författaren Josefin Schygges andra bok.

Boken beskriver på ett rakt och enkelt sätt Najibs kluvna känslor för julen, och saknaden efter hans familj. Jag får erkänna att jag fällde både en och två tårar....

Mer firande

Igår var vi skolbibliotekarier inbjudna till rektorsmötet på kommunhuset. Liksom vi, träffas de varje vecka, och den här gången ville de höra om vårt arbete och vilka faktorer vi ser som framgångsrika i vårt arbete. Det var roligt att få presentera allt de gemensamma arbete som vi gör, men som kanske inte alltid syns ute i verksamheten till vardags. Det är viktigt att våra chefer ser nyttan av det vi gör, ser vilken tillgång den här gruppen och dess samarbete är. Vi är naturligtvis själva väldigt glada och nöjda över allt vi kan åstadkomma tillsammans och nu fick vi dela med oss av det till alla cheferna, samt skolchefen på samma gång. Dessutom bjöd skolchefen på tårta efter vår presentation, och tårta kan ju aldrig göra en ledsen!



På tal om rektorer och skolbibliotek kan jag passa på att länka till en väldigt bra krönika som författaren Mårten Sandén skrev i veckan.

Civil olydnad

Wursten heter egentligen Bodil och hon har precis insett att hon inte längre har någon bästa kompis. Veronika, som hon vet allt om (och som vet allt om henne) och har känt sedan de var fyra, inser hon inte längre är henne kompis. Istället hänger Veronika bara med Emmy, och Emmy har Wursten aldrig kunnat tåla.
Men så träffar hon Diana, som är vegan. Diana engagerar omedelbart Wursten i en märklig politisk djurrättsaktion som Wursten inte kan komma på några vettiga argument för att slippa vara med i. I alla fall inga argument som biter på Diana. De gör inbrott i kiosken vid golfbanan, byter ut korven mot vegansk dito och gräver ner köttkorven i skogen så att djuren som fått sätta livet till i alla fall får ett värdigt slut. Dessutom har en iller rymt från Wurstens granne och det surrar rykten om en satanist som målar upp- och nervända kors på träden i skogen och som dödar småfåglar i satanistiska riter.
Det blir helt enkelt inte en sommar som liknar någon annan som Wursten har varit med om.
Åsa Asptjärn har tidigare skrivit tre ungdomsböcker om Emanuel Kent och hans inte helt smärt- och friktionsfria liv, men det här är hennes första bok för mellanåldern. Jag hoppas att det kommer fler!